— — £AROLMS TIDNING = LT Torsdagen den 26 "mars 4064 LT = =. U ländernas handelsproblem' Stor | uppmärksamhet har i pres- sen ägnats den GATT- konferens . som under namn av Kennedyrun? - dan' den & maj skall ta sin början i Genéve.” ordning, ty. onekligen kan Kenne> dyrandan, 'som ju syftar till att försöka halvera tullarna mellan världens lånder, komma att få stor betydelse för "världshandeln, om man lyckas komma överens. Ut- sikterna härtill är emellertid ganh- . ska osäkra och i alla händelser räknar man med att Kennedy- . rundan kommer att ta sin rundli- ga tid, I allt'iståhejet omkring GATT har emellertid ett annat betydelsefullt evenemang på det : bandelspelitiska . området något orättvist - kommit i skymundan, I Detta är helt i sin ; inte i sin iver att bistå u-länder” na på detta område samtidigt rå- kar hejda” eller "hindra den all, . ' männa utvecklirgen mot en fri världshandel. Man får inte glöm- ma att det kan finnas vissa risker” : med sådanå system som konstlat höga råvarupriser eller särskilda preferenser för u-landsvaror, t ex risken att man genom dylika åt- gärder 'snedvrider produktions- förhållandena i världen, gynnar oekonomisk' produktion och för-" dröjer eller förhindrar den eko= = nomiska .arbetsfördelningen . som . . en fi världshandel på Jång sikt syftar fill. pel Enligt många experters åsikt torde verkningarna på u-lands-. handeln av tullarna och andra / Ishinder 'i vissa fall "vara Det är FN:s världst f -rens, som på måndagen började i Genéve med deltagande; av ca 2.000- representanter från närma- re 125 olika länder, Konferensen går ursprungligen tillbaka på ett ' initiativ av östblocket” och har. därefter. drivits fram av u-länder< na. I centrum för världshandelskon- ferensens intresse står u-länder- nas problem på' handelns område, Bakgrunden härtill är bla att: dessa länders andel av den totala världshandeln + mellan 1950 och 1962 sjunkit från 30 till 20 procent, : medan industriländerna kraftigt - ökaf sin andel från 60 till över ; 85 procent, Från u-iandshåll har” man sedan länge — — och inte utan fog — hävdat, att det i längden '! är meningslöst! att genom olika slag av bistånd; pumpa in pengar LD u-länderna så! länge industrilän-" derna inte är beredda att:verk= ligen ta emot u-ländernas olika produkter : eller .är beredda att betala skäliga priser för dessa, Samtidigt är u-länderna ju hölfv beroende 'av industriländerna som Är kunder, eftersom dessa sistnämn-= da tar inte mindre än 3/4 av de ras: - export, , vilken i:sin tur till 9/10 består 'av råvaror och livs. medel. För att råda” bot på dessa miss- förhållanden har en rad förslag dryftats, Bland :de viktigaste av dessa är förslaget om slutande av råvartavtal. som skulle garantera ' fe h ning skulle. vilja" konservera de överskattade. U-länderna - synes för närvarande inte ha lättare att ' sälja sina produkter i:lågtullän- - der än i högtulländer. Detta beror - nog många: gånger på-att' varan : med hänsyn till kvalitet eller ut- formning inte passar kundkretsen” ; i industriländerna eller också på :' alt exportörerna kanske saknår elementära kunskaper om hur va- ran skall "exporteras och mark- ' nadsföras ' på ett konkurrensmäs- .sigt sätt. Här torde bistånd i form” "av expertis vara ett av' de: allra : . effektivaste hjälpmedlen för att! åstadkomma bättring. — ” ; Ur' svensk synpunkt är det vä-; entligt' att de strävanden 'mot en: friare världshandel, i vilka Sverige, :; sedan många år' aktivt deltagit, ' inte avmattas, U-länderna själva : » lorde-bäst vara betjänta-av- ett. så ' allmänt och radikalt undanröjan= | i de av handelshinder som möjligt. längre sikt kan de inte vara '. hjälpta vare sig med ett överdrivet högt skydd för den' egna produk-' tionen eiler "av "ett avbrott i den i rg ra : stal vere - och Patvdningar 1 här= till, 'saknas inte — ov. man med. u-lanidshistånd . såsom förevänd- - nuvarande” ”blockbildningen ' ' handelns "område! En > sådan /ut- ' 7 veckling s har-sSverige '.öch . det... . svenska räringslivet anledning att. - .med all kraft.iförsöka" motverka. . ; u-länderna avsättning för sina rå- varor (ill en stabil prisnivå över världsmarknadsnivån. ” Ett annat förslag går ut på att hjälpa u-ländernas nya industrier ge= nom att industriländerna : skulle behandla vissa" halvfabrikat och färdigvaror förmånligare 1 tull= hänseende vid import från ucJän? derna. än. vid import från andra | industriländer. . Dessulom har' sen rad andra förslag diskuterats, t' ex ett system för automalisk- fina! Ce tion ät vid plötsliga och kraftica prisfall på iåvaror, liksom olika Åtgärder för 'att lära u-länderna tekniken vid export och marknadsföring: avit sBina:produkter,: Från svensk sida har nian stane | sig mycket positiv -till' att söka finna' effektiva och praktiska lös- ningar av u-ländernas: handeols- problem. Att det nuvarande ' tills, ståndet inte kan tillåtas fortsätta måste stå klart för alla. Däremot kan man naturligtvis diskutera” vilka metoder som. bäst är ägnade att föra till målet. Bland annat gäller det, ju att se till, att man . län:styrelseplanet, skriver Fä = Företagarenpålal om ett rad. fn EN LÖSNING PÅ DET OKLARA PROBLEMET om samband mellan rikspolit'k och kommunalpol tik, som stats- minister Erlander så yrvaket diskuterar, vore att införa regio- nalt självstyre på landst: ngsa och lu-Kuriren: , Ett sådant självstyre kan inte byggas på den nuvarande indel= ningen 'i landstingsområden och län, där de minsta nuvarande en- heterna är alldeles. för små. Det kan diskuteras om ens de större är tillräckliga underlag för regio- nalparlament och om man inte måste inskränka antalet regioner till ett knappt tiotal, vilket ej be- höver hindra att länen består som lokala enheter. för förvaltning och för många betydelsefulla former av frivillig verksamhet, än mind- re skulle innebira att landska- pen försvunne som levande be= Rrepp. Den "kommunala demokratin bör ägnats stort intresse, men in- te så som om den vore dömd att få sin försörjning med väljarin- tresse' från rikspolitiken. Diskus- sionen bör gälla hur den skall ges möjlighet att klara sin egen för- sörjning.” Uppenbarligen är det hög tid att ta upp även de kommunala ”författningarna” till reform:yf= 4 tande granskning, och en sådan |' kan enligt vår mening inte leda till annat resultat än att den enda positiva, verkligt genomgripande |: lösningen på det problem hr Er- lander dragit upp skall befinnas| heta regionalt själv:tyre, menar PRISKRIG LÖNAR SIG INTE warken för konsumenter eller företagare, påpekar — tidningen I” "affär "gratis delar. ut 100 liter mjölk” dagligen till : sina Ikunder. Det” går lätt föck "det: "gäller ock.å å ;begrepp frå konkurrens Det är natu vligtvis en fel: i konsument: tror s'g g p genom att handla ' varor, js. under inköp. priset. .En te” gå ihöp.. Säljs en gen. på övriga. våror" täcka för- lusterna; Andra kunder får. betala "de gratis bortskänkta mjölkltrar- 4 na; Och när 'förlustpriserna. leder till. alt' visa. affärer slutar sälja mjölk, så får husmödrarna gå Jängre "vägar för att skaffa derna ”nödvändighetsvara. - - MT England: har: kedjeföretågens metod att sälja .vissa "varor. som ; till” priser, som "ligger köpspri iserna, .orsakaf af- "för >kvartersbutikerna, " Detta lede "till 'sist” till: m'nskad konkurrens och 'minskat 'sorti- ment; Förhållandena” 1. England har' fått: politiska" återverkningar. "Man frågar sig om det är lyckligt att" konkurrensen är hur fri som helst, säger Företagaren och fört- sätter" =S a ' 1- Amerika lär. finnas . en' lag- stiftning, som hindrar en fabri- kant eller en åffärsman att sälja en kurant vara till underpris och je låta förlusten täckas av en annan vara, Detta är givetvis ett ingrepp i den heliga fria konkurrensen, men det är ett ingrepp som är till gagn för både företagare och kon- sumenter. . "Det kan tänkas att vi måste be- träda lagstiftnihgsvägen i i den här frågan "om utvecklingen i vårt »- anser Företagaren. FÖLKOMFLYTTNINGEN - Politisk Tidskrift, bund, behandlar det högaktuella ämnet om' folkomflyttningen. Be- folkningsomflyttningen : från land bygden till storstäderna be- tecknar tidningen som en av de mest omvälvande bland senare årens genomgripande förändring- ar i det: moderna, samhället. An- ledningen är den redan välbekan- ta: jordbruket har: genom rationa- . liseringar kunnat minska sitt ar- betskraftsbehov. De som friställes härigenom från' den primära nä- ringen har övergått till sekundära > och tertiära, konstaterar tidningen - och fortsätter: Detta är givetvis en utveckling -som måste betraktas som positiv: att en allt mindre del av produk- tionsfaktorerna behöver användas till livets nödtorft och att mer och mer av produktionen kan in- riktas på en höjning av levnads- standarden kan det inte gärna finnas några argument mot, När det gäller de befolknings land i.detta hänseende. fortsätter, = organ för Centerns: Ungdomsför- : än ingar om att 60-talets seéna-" t finns & 10] d: | hysa förh re hälft ger bättre balans än "tidigare mellan tillgång och efter- Axel Kristiansson i' Harp- ” . frågan på I sade rik -- bli mycket dyrt. ” Hr, Kristiansson ”erinrade i sitt hälsningstal om fjolårets skördeut- » fall och de stora skördeskador som "inträffade -1 mellersta och mnorra Halland och underströk att regler- na för det nuvarande skördeskade- skyddet bör justeras för att detta skall bli effektivt. Avslutnings- vis framhöll talaren, att oavsett hur urvecklingen - "för jordbruket kom- mer: att bli i framtiden krävs sam- -verkan mellan jordbrukarna för att lösa gemensamma problem, . sc: Till ordförande för stämman val- des Allan, Claesson, Derome med Göran "Carlsson; Horred," som vice ordförande. : : : Stämmans val oa = Till styrelseledamöter för. en ia "av två år omvaldes Axel Kristians- ” son, " Harplinge; Gösta: Göransson, ; Rostorp; Gustaf Lagerstedt, Valinge, ' Johannes ' Samuelsson, - Idala - med " Anders Ericsson, 'Tönnersjö, Birger Svensson, : Ahla, ' Göran Carlsson, löv som ersättare.. : HL sk ”Jänsförbundets - ordförände omvaldes" Axel Kristiansson. :'. kilstorp och. Arvid Andersson, Har Ja, omvald. Ledamöter '$ förbundets förtroen- lev : John ' Persson, , Asige, ndersson,” Knäred, "Johan ; :-vIdala : och" Ri- chard Anderssön, Leregård, ' " 'Förbundsstämmoombud:. för Söd- ra "Hallands: "ortsförbund Gösta Gö- Fransson, > Rostorp, John” Bengtsson, ; "Torup: och Svenning Svensson; Ha- . verdal, För . Falkenbergs ortsl ör- bund : Gunnar: Gustafs ; linge bl a i sitt hälsningstal till årets , " RLF, som hölls i Eskils sal på Varbergs fästning på tisdagen under mycket" stör tillslutning av ombud - och” övriga . RLF-medlemmar, Detta underströks ytterligare av agt lic Sven Hol N föredrag denne höll inför stämman. Som ett bidrag till den ak-. tuella debatten om jordbruksproblemen : 'underströk talaren inom ". parentes, att om det svenska jordbwkets ekonomiska problem skall | lösas, utan kombinationen jordbruk-skogsbruk, kommer detta att” " Horred, och John Johansson, Voxz :. " Revisorerna Clas "Andersson, Es- | Jlänsförbundsstämma - med tröm i det” Dyrt att lösa jordbrukets problem utan kombinationen. jord och skog | säkringsgrupp som vill begagna sig av denna försäkringsform..--—-—-x- > Träslövs avd påtalade 1 en mo- tion att jordbrukets rationalisering drives alltför” hårt : och påskyndas - genom lantbruksnämnderna, Läns- fört relsens' yttrande, som Kristiansson avtackade - > Daniel Svenson för ett förtjänstfullt ar- béte under många år som el-sek- tionens ordförande, N Länsförbundets a > taxeringskom- mitté får även i fortsättningen som ledamöter Axel — Kristiansson, Harplinge, John Persson, Asige, Al- var Andersson; Knäréd, Bo Collian- der, Falkenberg och John. Antons- son, Skällinge med Axel Kristians- son som ordförande. ; fo. Till led; i För den Axel ” Kristi Id. bl a uttryckte önskemål om att nämnden och dess personal utnytt- jar alla möjligheter till kontakt med lokala intressen, fick utgöra svar på motionen. 4 Skördeskadeskyddet : och > dess funktion hade tagits upp i motio- ner från Träslövs, avd och Var- bergstraktens ortsförbund. Dessa : motioner föranledde en livlig de= , batt, där de ersättningar som: just : i dagarna | tilldelats” jordbrukare som fick gröda förstörd genom det svåra förstaaugustiovädret utgjor- de eldfängt. bränsle. .En rad tala= + re belyste det otillfredsställande i! bedömning efter provytor. Exempel ! anfördes på hur provytor utlagts : på en :gård, som i stort sett helt | dgick ovädretr härjningar, "men | Harplinge och John Persson, Asi- ge ll LA ok S " . Till RLF:s representant. i LSS samt i Hallands distrikt av Byg- degårdarnas riksförbund - utsågs ombudsman: Arne H' Nilsson, Fal- kenberg. . : RLF:s representant. i Föreningen Norden i Halland blev Johannes Samuelsson, Idala, > Giftpreparaten i : jordbrukets tjänst: ' står” 'som bekant i brännpunkten för en intensiv. debatt, och stäm- man tog även upp detta spörsmål med anledning av att jordbrukets folk ibland framställts som likgil- tiga för. deras eventuella skade- verkningar. : RLF-stämman ' under- strök, att jordbrukarna 'med.'sin nä- ra kontakt med'naturen och dess levande wWärld; met än någon ari- nan folkgrupp hyser förståelsé för livsundren i flora 'och fauna, ”Med tillfredsställelse ' hälsar vi. därför tillkomst och. arbete, jämte forsk- och, "Sven-Erik. -Lorentzon;'. . Antonsson, Hunnestad, Ingvar "Svensson, Tvååker och Gör ran Carlsson; Horred. ' För! Norra Hallands ortsförbund Otto Johans- Son;: Frillesås” och : :Yngve Fersson, . Hanhals.” : -- Till led —Iggationen - för "arrendefrågor » om" valdes : Ivan. Högdal, Äled,. Rudolf Jöntup, Tvååker och Karl Johans" Pr HMingad vände "ledamöter . för ecklesiastika boställen Hans Olsson; Tvååkér,. för :kröndarrenden” Gunnar : Vallbergd och. för: småais enden Elon Nilsbon, Vallberga. '-""sLänsförbundets el-sektion fick följande "sammansättning: . Per. An- dersson; Köinge, Artur. .V Johans- £on,; - Gällinge, Gösta" Jönsson, Re- -'stad, och Göran Carlsson; Horred, den senare nyvald' efter Daniel Svenson, ' Björnås, som, undanbett "sig återval. Ny ördförahde efter Da- niel! Svenson ' blev Per” Andersson, Tänsförbundels "ordförande" Axel fortsatta” -strävan; medföra Jen fullgod lösning” av problemen — för avsett ändamål effektiva men med hänsyn till: skadliga. biverk- ningar ofarliga preparat i" mänsk- lighet tjänst”, framhålles i:;ett yftrande” stämman entog & d denna Frän debatt om + ””skördeskadeskydde] ” "Efter .motför från? Stafsinge RLF beslöt stämman instämma i länsförs | bundsstyrelsens förslag ” att under r h h a "och: d ber”. år" org CE n "lärisomfattande kampanj ' fö "En: motion "från, Vi RLF-avd gav uttryck för missbelåtenhet med RLF:s” att denna inte "ersätter" skador som uppstår på" lånade jordbruksred- skap. Stämman 'instämde i länsför- bundsstyrelsens förslag att hos riks- förbundet "begära utredning i frå- gan; men med förbehåll 'att köstna- den för en sådan utökning av skyd- n d” anslutning" till od det. helt skall bäras av den för- > ” Stockholm. (TT). Blazermodet är på "tillbakagång. Kostymer . väntas överlag dzcmine- ra årets höstmode framgår det av ” tendensprognos ' i tidskriften Herrbeklädnadsbranschen- Man har gjort en sammanställning ”av "ett antal större, på sina: respektive 'or- detend herr herrkenfek på i tion för hösten 1964. : försäljning medan omsättningen strukturella förändringarna "en annan sak som man bör be- "akta: Vad betyder det för människor- na att ryckas upp ur den forna” miljön och placeras i en helt ny? Många kommer naturligtvis att finna sig till rätta i den nya om- givningen men för andra vill det ter ledande herrdetaljisters : syn Kostymer väntas överlag öka il äl samhället är det emellertid även |- av -uddaplage av 90 procent av företagen tros komma att minska jämfört .med hösten 1963.” Omsält- ningstendensen för -ytterplagg an- ges av 55 procent av de itillfrå- 'gade com minskad, av 45 procent som ' oförändrad. Att företagens tendensprognoser or FR - Kosmonauten Gagarin fick bli det första steget i den propagan- daraket som skall höja Sovjets ” popularitet i Sverige inför rege- ringschefen Chrusjtjovs besök i inte lyckas med och blir direkt d Orsakerna till mycket av det som präglar. välfärdssamhällets baksi- da, alkoholism, ökad. brottslighet, neuroser 0. £ v., torde kunna för- klaras med .de osäkerhets- och otrivselkänslor zom många män- niskor känner i det moderna sam- hället och som till en del kan an” Det andra steget utgjor- "des av utrikesminister Gromykos . betök. Denne torde inte under flera år ha slösat med så många leenden som han bestod de sven- ska värdarna under, dagarna i » Stockholm och kommunikén vid tas härröra från de nya t miljöerna. Det återstår att se om regering- en kan ta sig samman och före- lägga riksd en Pp med förslag om en progressiv och aktiv lokaliseringspoltik, men det återstår också att se hur riksda- gen kommer att ställa sig, när lokaliseringspolitiken skall be- handlas. -" Hur kommer de olika sition |. - partierna att agera? undrar tid- ” ningen till sist,” Nn sl de kunde också berätta att förbindelserna mellan Sverige och Sovjet utvecklas i Vad detta kan syfta på undan. drar sig vårt bedömande. Möj- ligen kan det vara det faktum att det svenska rättsmaskineriet for- cerat målet mot överste Wenner- ström så mycket att rättegången hinner avslutas i god tid för Niki- ta Chrusjtjovs ankomst. (Handelstidningen) | det . nuvarande; . tillskapandet" av; "det hya' "övervak- 4 T nihgsorganet;. ;giftnämnden. ”Må dess ansvarighetsförsäkring : för: hur grannar fick stråsäden nästan 7 totalförstörd : utan. att. skyddet ut- |! löstes, Trots, betydande skador "i: "andra fall, visade det sig; att .själv- | risken: blev, så stor att en bred I marginal 'återstod innan. ersättning ' kunde erhållas. Det höjdes röster , för att stämman "skulle uttala sig för att jordbrukarna: hellre avstår : från allt vad:skördeskadeskydd he-' ter, än ' betalar till 'ett skydd 'som visar, en .sådan: ineffektivitet . som Länsförbundsord- föranden' Axel Kristiansson ansåg att skördeskadeskyddet "fått "ett vades 'i de områden 'som drabbats ' av 'tromb- - och : hagelskadorna Fa mellersta och norra Halland. Där-.- för måste en analys göras av: skör- ' deskadeskyddets utfall i trombom-'' rådet och ' försök att få regeländ-=" ringar till stånd." Kan inte sådana ändringar vidtas förefaller det som ' om "vi inte skulle' ha något nytta' av skördeskadeskyddet,” .underströk' hr Kristiansson. "i. us ; Efter: den ingående och stundom lidelsefulla debatten ;, beslöt. stäm= da k itten på fem som alltså - får” i - uppdrag ' att : närmare - studera, skördeskadeskyddets utfall ' och vad som kan göras för att ef-' fektivisera" detsamma” härav föreläggs den beslutade höst-" stämman, där även återstående nio: motioner kommer att behandlas. inge-elever "| fv "på 'Simålandsresa --När- kurserna -på Plönninge lider mot sitt slut. är det dags för .sko- lana' lärare . att ordna "studieresor för "sina eléver, -.En äv resorna en hälsar Henrrbeklädnädsbranscheh som ett "glädjande tecken ' på 'en väntad fortsatt böjning av. kvali-' tets-: och 'stilnivån i allmänhetens efterfrågan. Men tidningen skyn- dar "sig act” tillägg: a att därmed är intet ont sagt om. kombination zer-Uddabyxor” som "sådan. Stabiliteten i" modeller låter sig inte rubbas, säger en av. de medi verkande, Fullständig enighet 'rå- a madellen fortfarande. kommer att deminera över den itvåradiga "och 25 procent av de: medverkande tror att den kommer att befästa sin ställning ytterligare, medan 75 procent tippar oförändrat, ' Det har talats en del om, inte minst i den' kontinentala fack- pressen, att den enradiga kavajen med två knappar skulle tilldra sig ökat intresse. En tendens härtill även hos oss kan avläsas i prog- noserna, scm till 60 procent tippar ökning för tvåknappsmodellen och till 70 procent oförändrat för tre- knappsmodellen; som dock överlag väntas behålla sin plats som god etta" i rangordningen. Den enradi- ga med en knapp, som' givetvis har ' större intresse för våren, har en” lika "klar tredjeplacering. "= IHråga om modeller med- eller utan slits är man till nära nog 100 .procent eniga om följande rangordning: 1) Utan slits, 2) Sid- slitsar, 3) Ryggelits. Tendensen kan betecknas som ytterligare vi- kande för ryggslits och svagt öka- de för sidslitsar. ' : Vad materialet beträffar kan full iohet I om att kostymtyger av ren ull till hösten intar första platsen. med ull/syntetfiber som tvåa. Beträf- fande tygtyperna tippas kamgarn förstås enhälligt .som etta, Mellan flanell och twist väger det där- emot mer jämnt Färgerna blir som alltid grått, blått och brunt. 70 procent tror på ökning för grått |" drygt 90 procent på ökning för blått och drygt 80 procent - på ct minskning för brunt, ' - - grundskott : när det på allvar prö- da man tillsätta den'ingressvis: nämn-: " Resultatet : der, om att. den enradiga 'grund- |; Aktuell. ko ryssarna ”som Teglerar temperaturen i det kalla än När det passar dem att visa mötesgående mot västmakternas närmanden . stiger temperaturen Det är över de politiska fälten. När Moskva 'nu bestämt sig för avt utffämna de amerikanska flygar- na . från . det > över ' Östtyskland nedskjutna spaningsplanet” mås- te det ses som ett tecken på att men för tillfället anser sig mest betjänt av att det vårliga kli- mat 'som rått cedan provstopps- avtalet ingicks bibehålles. «=... Sydsvenska, Dagbladet. : pod Den atdra. och : väsentliga Tysklandsfrågan är "huruvida de nuvarande väst- och östtyska statefna mågonsin. ' "kan, ”smäfta samman igen. Ultsikterna är in- te särskilt stora att de: gör. det inom överskådlig tid, men möj- ligheten är idock inte utecfuten. Utifrån sett ä det märkligt att ite koncentrerar på deta. + stället för att. med. jämna mellanrum upprepa kraven på de i prakti- ken förlorade områdena på and- vå a sidan, Oder—Neisse-linjen. Handelstidningen. : p "Ingen kan göra gällande — heller. den Sandlerska utred- ningen — att de nuvarande for- merna för- monarkens. medver- kan i wiksdtyrebsen innebär: nå- got. hinder. för ' "ett" sunt "demo- krätöskly' 4 "och, par lamentariskt : | statsliv,' Inga. sakliga skäl kan i omedvetet, kommer att:rge ' med silt nya panti' är ökad: ”eplivtvi ing, : motivera de ” inskränkningar - kungens befogenheter som; ut- redningen hittat” på — "endast ett. principrytteni” med. olustiga drag av 'klåfingrighet. ”Refor- mer” av typen satt avskaffa be- teckningen Kunglig Majestät som ' beteckning 'för trikestyrel- sen, statschefens eltälning ”som krigsmaktenig högste befälhava- Te, högsta” domstolens utslag i "konungens. namn och vad an- örfattningsutrednin Zg- At därtill skolty som avskaffa hela'1809 års reg2 rings- form! vöre” groteskt; | nvända "dessa hg. "Allt valfläsk "skall stekas på irikspelliikens låga, om regering- en får som: den : vill. Hela ; ;vårt iltså: efter parltikatekesenis påbud och "runt om i hela 'vånt land 'skall |" deit;' gitta” små, nickedockor. och |... nicka i "tal ed direklliven från huvudstaden. Detta är "alltså det hade denna + gång ' | förlagts till Ljungby—Värnamo och Jönköping. Förväntningarna ' var högt upp- skruvade när vi en tidig : morgon startade från Plönninge för att be- ge oss in. i de milsvida skogarna i Småland, : Första anhalten gjordes i Ljung- by där Nordlings bageri besöktes. Där trakterades vi med saft och wienerbröd, " vilket ' uppskattades mycket. I bageriet fick vi sedan se hur degklimparna formades till olika slags bröd och den som förut [trott att detta gjorts för hand blev tagen ur den villfarelsen. Utbak. ningen av bullarna vållade stor förtjusning, Den tillgick så att en degklimp kavlades ut, lades på en rund bricka, som sattes in i en maskin. Strömmen slogs på varvid en roterande ' rörelse uppstod i maskinen, och wips efter 15 sek. hade det-av kakan: blivit" "runda, jämna, fina bullar. Att det i Småland finns 'gott om industrier fick 'vi bevis om genom besöket på Swed-Expo i Värnamo, Swed-Expo, som numera är riks- bekant och även känd i utlandet är en sammanslutning mellan olika industrier i Värnamo med omnejd, Dessa har en utställningshall i Vär- namo, dit allmänheten mot en vad de olika företagen prod Under vår rundvandring i "hallen kunde vi inte låta bli att beundra dels den ypperliga lokalen för detta ändamål, dels den yrkesskicklighet som där visades prov på. En av Smålands största möbel- konstnärer, Bruno Mathsson har sin möbelutställning i Värnamo. Vi fick göra ett besök hos honom band med Småland är väl glasin- dustrin. Till en resa där hör ett besök på glasbruk. Ekenäs glas- och se de olika momenten i framställ tt man k i in i en "modern - industribyggnad kunde man till en början inte tro, mm Isoc revändnin : för att | ringa penning kan gå för att sel" Jesu hallen | Kom” och ett ”G3, och taga” dess gåva, människorna med Den industri man sätter i sam- |d ock, få ätt”. bbruk hade välvilligt ställt sig till | Väsen, förfogande och under ett par efter. | Utan at; middagstimmar' fick vi vara med loch växlingen : sker" förblir. - styrka, förvaltningsmakten alt man. fått ett val- som försvårar eller rent i de öst-västliga' relationerna, system 10! male sätter de sig Då tvären drar "de jav omöjliggör ett byte vid : kalla vindarna med ny styrkalten "=. Tidningen. ' | " Mycket! "har från "samhälleligt håll gjorts; för att komma till rätta "med de svårigheter för enskilda :som omdaningen av ' samhället åstadkommer. Men också där har ! »”effekitivitetssyn- n” warit vägledande — ett av de stora argumenten för om- skolningsverksamheten. är att man behöver fylla på kadrarna med sådan utbildning som en Nya Wermlands- punkte gi Det skällat är givetvis hell leg timt och dessutom ger en om- skolning . den; enskilda en ny start. ' Men de - som inte kan komma i fråga, de som är över- taliga eller utslitna, får . inte glömmas -blontt.. Samhället — som ju ytterst är en sammanslutning: lindra existerande. svåvigheter och allt förebygga morgondagens. Produktionen får inte säbtas fö - re "människan, tv Västerbottens-Kuriren. Vad wi I behöver är : samling och samordning av” aa goda krafter oss den önskade förnyelsen och för :vilken, en : framgång -iredan ligger inom räckhåll. Vad ' pas- itor ' Pethrus," säkert . alldeles > bor; rgerlig ett” fjärde parti i voppåsition, som me nisatotiska tredelning. righeter. Barométern. Dn Det är ”bekkögtar att ingen. stallig - utredning ' fån st Hk mapp- . ift "ent lägga fram” ett samlat” vg till hur konsumentvar ttertretsläget. . Så enkelt är inte” komma" några mera”. bet 'ydande Skränkningar ser: måste tll för att ett sa hälle "ska fungera.” Och det givet allt diskussiönen : ska rödja väg för detta samförstånd. Men diskussionen Kar också en annan väsentlig "uppgift: att hålla isär olika gruppen: -och ' synpunkter. Det måste firmas de com sätter sig på tvären, som betackar för. det falska," utslätande - nanta samförskåndet mellan all- sköns människtor. Må: vara, att de' får tvinna sig som en orm så länge de tvinnar Gig. :I - medias tid då men "storknar ve et vi ska tycka och: tänka och göra på såmmsa sätt så många som möjligt är det bara Pra art någon bländ; . [ETT ORD D PA: VÄGEN '— gå åstad Jer. 1: 7. evangelium har ett Det. inbjuder mig alt komma emot av dess väsen och > att tillägna mig dess Si också > Men det bjuder mig att gå åstad ut, bland wad jag fått mm och gär fick, vi en hel del DS | Omsätta vas gSäller att i livet framtida hem; våra Sångar jag har tagit emot. . en . sjunger: ”Giv. mi en tro, som himlen men ser”, » - al giva ut av vad ja jag Detta är' det santa livets Att endast taga emot, t giva ut: stagnerar livet gör det osunt, men där ut- och ökar i M du "till - Svangeliete (Forte 'å eld.) i änmier ty, här fanns ingenting som man "Gå? j äre. 2 2241, 2 ; tuldemtokratiska > partiets” ön- : skedröm, sedan man helt Tyckats cenitralisera . ji kanslihuset ' och sedan man. sörjt för” effektiviserad industri behöver. » av enskilda — bör göra vad på - delt ankommer för att härvidlag " problemet att man kan åstad" förbättringar ”enbårt' ” genom in> : i, den, opinion, som ju skall 3e . nn” orga- | Ne redan - li , der nog av” sina" a samarhbetssvår M man "akta . sig för at överdriva reklamens "Tbetydelse” för det allmänna myk- i -myrellack, men var tacksam
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.