"-- LAHOLMS TIDNING = LT Torsdagen den 23 april 1904 LT = => såva wid "sjukhusen som vid Lång väntan. för” sjuka ” | William provinsialläkarnas ' är det som bekant alltför van- ligt med långa" väntetider; Att en sjuk människa” skall behöva sitta i ett. väntrum upp till 4—5 timmar” för att få träffa läkaren är långt ifrån bra. Att helt eli- minera väntetiderna torde knap- past vara möjligt, men de möj- Jigheter.. som” finns att förkorta dem borde, tas till wara, > > Det är vad några 'centerpartis- i” med Einar Larsson i Borrby "föreslagit i riksdi Regeringen vill ha riksdagens killstånd att ge' "rådet för sjuk- husdriftens = rationalisering — tre ot även skall ta upp frågan om wad. som kan göras för att nedbringa wäntetiderna. : För dem som har klen hälsa . måste” väntetiderna wara särskilt påfrestande. För het. ,. årsminnet av Shakesp söker .o och utveck ill verk det för délse,. en hyllning till världslitte- sulkhusdrifi via 4 gå 1. "raturens > störste dramatiker, vars Ät generationer, siAn andra torde det té sig "ekonomiskt orationellt att tillbringa så Jäng tid med att vänta. "i Rådet har visserligen "endast till uppgift att granska sjukhus- driften, men det torde inte fin- nas något :' hinder för att man även ägnar uppmärksamhet - åt provinsialläkarnas arbetsförhål- miljoner - för en utrednings-, för- Prisgaranti fö Jordbruksministern: hade inte något hoppfullt att komma med för pofatisodlarna, när han här- omdagen besvarade Bertil Jonas- sons (cp), interpellation i ”riks- dagen, Några ytterligare ; avsätt- ningsmöjligheter finns khappast och några extra åtgärder i form av ' kreditgarantier . för - särskilt hårt drabbade odlare hade' han inte för avsikt att presentera, ! Hr Jonasson sade sig vara led- propagerats” för ; ökad - potatisod- ling 'och . förbättrade kvaliteter, När det sedan kommer ett lyckat skördeår blir det katastrofläge målen, undrade hr: Jonåsson. Vi shar haft underskott på potatis i många år, och det skulle "våra beklagligt: om -- bakslaget '-1963 medför att potatisodlarna + foppar sugen, INGA PEDAGOGER! : va . Skolvärlden kommen- terar, ecklesiastikministerns . syn på sammansättningen . av ' läns- skolnämnderna, ' och har, å .. sin sida, inget att invända mot. att även arbetsgivare och arbetsta- gare "skall vara ' företrädda i nämnderna och föreslår att läns- skolnämnderna därför. utökas till nio ledamöter.” Vad. tidningen 8 på grund av avsättni heter. I Nan Borde; man inte, kunna tänka sig samma prisgaranti för pota- tis som nu tillämpas. för spanhr- DEN STIMULANS SOM- | |- . bota' det "onda," d.'v.'s, att upp " därmed också till deras minskade » na; Det gäller oss alla, vårt väl- : pekar För etagaren, NÄRINGSLIVET FATT | genom vissa skattelättnader för investeringar i lager och maski- ner,' hälsas med tillfredsställelse av tidningen Företagaren, 'som emellertid påpekar att inedi- cinen inte är tillräcklig" för "att rätvhålla den sjunkande, investe- ringsvolymen: Investeringsviljan hänger in- timt samman med självfinansie- ringsmöjligheterna; : Detta förhål. lande är givetvis särskilt markant Just nu när, kreditmarknaden är mycket ansträngd och affärsban- kerna inte har möjlighet att i någon nämnvärd. utsträckning lämna ut lån även om, de önskar det. Statsmakterna måste's+' inte för ' företagarnas skull ätan” för det svenska. välståndets "=; ':vidta sådana åtgärder. att företagens självfinansiering ökar, Det är inget tvivel om att inte den hårda före= tagsbeskattningen medverkat till gerar emot är hr ' Edenmans » förslag att ta bort pedagogerna . bland Jänsskolnämndernas . leda- möter: =. Bland Jänsskolnåmndernas leda- . möter, : behövs inga. pedagogiska Shakespeares ; samti å "den. lilla engelska staden Strat- välbärgad handskmakare. Man bru- födelse: (också hans dödsdag 1616). Han" gifte .sig 18-årig med Ann döttrar ' och .en -son. I slutet" på 1580-talet” flyttade han till London för att.undgå åtal för, tjuvjakt. på hjort, Där ägnade han sig åt tea- ter, var skådespelare" och regissör och började också att skriva pjä- ser, ofta direkt för sitt "eget teater- sällskap, "- +. Troligen, debuterade "han 1590 el- ler 1592,- hade. stor framgång "och blev mycket snart en av sin tids populäraste ; författare. Som ett of- ficiellt bevis på uppskattning adla- hans popularitet är det faktum, att ” endra författare redan ett par år efter hans debut började stjäla ur . hans verk, Omkring sekelskiftet ha- de Shakespeare sin storhetstid: och det var då de stora tragedierna och komedierna tillkom. Han var i intensiv verksamhet som författa- re ända tills han omkring år 1610 återvände - till .. Stradford-upon- 'Avon,. där, han levde resten av > sitt liv ' som en av stadens rikaste och mest. ansedda . borgare: ”Wil- iam Shakespeare,. Gentleman”. fackmän, säger hr som på denna punkt följer organisa- "tionskommittén, Kommittén -hän- visar för, sin. del till att det finns land där dernas : tjänsterfän.; Ecklesiastik- ministern sväljer detta argument med hull och hår, Men det är en bräcklig grund ': för förslaget i propositionen...; - 'Inspektörskåren . har: fortfarande sådan .samman- » sättning - att . befattningshavarnas skolerfarenhet :" och lärarutbild- ning främst hänför sig till. den obligatoriska "skolans 'klasslärar- undervisriing." Inslaget av'inspek- törer med utbildning, För och erfa- renhet. av'skolformer och stadier från tillräckligt, Och inspektörsre- kryteringen från gymnasier och yr- kesskolor'torde vara mycket liten, De båda: pedagogiska fackmännen utsträckning ” representerat ; erfa- renhet från 'de' båda. »sistnämnda skolfonmerna, d.”v. s. de områ- den som främst saknas i inspek- Hörerrdäs. erfarenhetsbakgrund. Inspektörskårens 7” nuvarande de svenska fö självlinansietingsmöjligheter och Investeringslust, "Det gäller inte bara företagar- stånd, vårt : framåtskridande, på PRISKONKURRENSEN HÅLLER mer "och i mer på att ersättas av andra ' konkurrensformer, ibl. , åa olika typer av presentsystem, som förvrider prisbildningen och vål- lar handeln meningslöst besvär. Detta bör upphöra, skriver F ri Köpenskap, men problemet är inte så enkelt . som det kan förefalla, och dess lösning kräver samarbete mellan parter: En viktig omständighet, är den |. speciella form av ”prismedveten- het” som energiska, självkorade bevakare av konsumentintressena lyckats. upparbeta i våra dagars samhälle, Den är nämligen så fun- sättning ..är > således ” ett >starkt argument: m-o t' fepartét mentschefens förslag. » VAD; TAL PENNINGVÄRDET? - « Månne jordbrukarna "får 7 "lika mycket "i "inkomstökning som de LO-anslutna — och, statstjänarna, om man till' de. generella 'tilläg- gen adderar' vad ökade sociala förmåner, Jöneglidning” etc. kostår arbetsgivarna? Det är Jor d> brukarnas F Srenings- blad som. frågar: » Och månne produktionsökning- en håller jämna steg? Somliga tror det, och det har' "även sagts att om priserna stiger så får man bussa' Pris- och Kartellnämnd med ämneslärarsystem ä är: långt i-|- i länsskolnämnderna .-har . i. stör j/ Shak lär- själv ha” ansett g störst som Iyriker, inte som dra- ..matiker. Pjäsförfattandet var bara en . födkrok och en nödvändighet "inom det yrke” han: såg som” sitt egentliga”. teatermannens. 'För ef- tervärlden”är han! fortfarande 'stor "som lyriker — men det är. som . dramatiker han räknas -till världs- a litteraturens störste. ue ;:- Det är om vår tid han talar . ”Snacka med :Shakespeare så ä saken ' biff”, föreslog man i världs- "succén ”Kiss "me" Kate”, musicalen som byggde på ”Så tuktas en arg- ” bigga”: "I de orden fångas något av "det; märkligaste: med Shakespeare: i 'häns "levande ' aktualitet. Det är om "vår tid han talar,' om oss och män- ”niskorna - omkring oss. Liksom han talat” fill varje tid -och' dess -män-/ niskor. : Shakespeare blir aldrig omddern — och vi blir aldrig fär-" "diga” med Shakespeare, Vi 'använ- « der ständigt citat ur hans verk, hans gestalter . har blivit " begrepp för per och livssituati 'Romeo,' Julia, Falstaff, - er: Hamlet, spelas på: all världens scener, men också i radio och TV och har kan- många filmversionerna: vem minns inte Laurence Olivier som Famlet och Henrik V;, Leslie. Howard som cus "Antonius samt Orson Welles båda filmer-Macbeth och Othello? Ett av de senaste exemplen på gars stora musical ”West Side Sto- ry”, där vi möter hans tragiska ro- mantiska kärlekspar Romeo och Ju- Va mitt ibland 055, - är firas” över | hela världen 400- för verk är översatta till' alla kul- ” turspråk: och ständigt fängslar pya ; sedan 1700-talet har man” med -jämna mellanrum betvivlat och försökt , gissa sig till vilken engelsk 1500- ” talsförfattare som dolde sig .bakom "namnet. Numera anses hans iden- titet; fastslagen och seklers forsk- ning: har lett till att man vet mer :om-honom ä än om de flesta av hans ”Willfäm Shakespeare föddes 1564 ford-upon-Avon som 'son till' en kar räkna :den 23 april som hans "Hathaway, med vilken han fick två >- traditionen berättar att det var des han '-- ett annat tecken på ' Shylock; Macbeth. Hans : dramer” | ske nått. sin 'största publik i.de. Romeo, Marlon Brando som' Mar-" Shakespeare” "Martin. Droeshouts . samtida kopparstiék av Skakespeare på titelsi- : "don till den tidigast trycka samlingen av dennes skådespel (First . | Folio 1623) pryder omslaget till nya” stora svenska Shakespeare- . I "upplagan, som + utges i samband med årets jubilewm.. src 400: år (7 och I män. som” kvinnor skådespelarna - NE de här” sin "utgång och: de här sin ingång, om: 'sickar likt en” "ugn; i: smärtfylld. sång onbryn:. Därnäst: en krigsman med grov a "eder," skäggig som, en” "panter; | svärtsjäk” om äran, Jättstött, shar: till: g et: tining av Som ni behagar FE Hat Fö ist när man läser Shakespeare a bestämma tempot; mye- ket 'som vi vill dröja vid går snabbt språkets hela rikedom. I sin må- Tande och mustiga. kraft, sin blixt-, - rande kvickhet 'och lyriska - : 1 upplever man honom helt. Då. vi het är det enastående i vär . ser hans pjäser framförda kan vi - hur motiv hos Shakespeare utnytt- |. a og mn 8 väcker jas av andra författare är våra da- 1 : drama och burlesk komedi. teraturen.: Shakespeares dramer är äsäventyr, som griper, roar 'och' : eftertanke." De - rymmer: spänning och' äventyr, kärlek och förbi och vi hinner. inte uppfatta "tragedi, brott och snillrika förveck- lingar, de växlar mellan robust hu- mor och skir poesi, mellan stort : »” 3 på övertramparna, Våra långvari- ga övningar att i detta avseende lyfta ' oss själva i håret lär dock inte ha löst problemet, och- var- ningen för stegrade priser — sta- tens verk och Stockholms spår- vägar visar vägen — skiljer sig väl inte så. värst mycket från itnadsdinflation tad, att eftersom varje prissänk- ning betraktas som en bekännelse av att säljaren dittills tagit för mycket betalt och nu, efter sänk- ningen, bara gör sin enkla skyl- dighet, så innebär varje höjning ett oblygt försök:'att sko sig på kundernas bekostnad. I den in- tensiva ”upplysning” som bedrivs om varupriserna skymtar så gott som aldrig en antydan om att rör- liga priser åt bägge sidor innebär fördelar. inte minst för konsu- menten, som på så sätt får till- fälle att tillgodogöra sig vinster på övergående marknadsfluktua- tioner, Man kan förstå att en fab- rikant tvekar att vidta en strate- giskt betingad och samhällseko- nomiskt riktig, tillfällig prissänk- ning, öm han på förhand vet att han efteråt när priset måste höj- as, kommer att behöva förklara och försvara åtgärden liksom om den vore ett slags övergrepp mot allmänheten, Men när allt detta blivit sagt, kvarstår likafullt som ett orubb- ligt faktum, att många av de pre- sentmetoder med vilka tillverkar- na försöker komma ifrån priskon- kurrens inte kan godtas av vare sig den sunda köpenskapen eller den mera. upplysta konsument- är vad sådan skall tjäna till. Hur starkt inflationstänkandet är visas förresten av den kraftiga knuff uppåt som : aktiekurserna fick, då uppgörelsens: innebörd blev känd, En göteborgare har av härads- rätten i Alingsås dömts att böta 150 kr för att han skräpat ned i skogen, Dessutom "skall han till summa för arbetet att nader, opinionen, markägaren utge en lika stor samla skräpet och köra det till soptip- pen samt betala rättegångskost- Denna dom är värd att lägga på minnet, Naturskyddslagen säger ”tydligt ifrån, att man inte får| GYMNASIEUTREDNINGEN OCH MORGONSAMLINGARNA. Sign. H. S, synes inte från den ena gången till den andra veta våd han 'skrivit, om man ska fatta hans inlägg under denna spalt den d4:e rätt. Föregående insändare låter han omtala att morgonsam- lingarna 'av. visst kristet nativ”. Men det är just den möj- ligheten gymnasieutredningens för- slag .ger... Som det nu är blir. ju mor; li obli tvångsmatning av viss religiös färg — någon: objektivitet ä lig,. Nu föreslår man i stäl kristendom Religionskunskap. Det är väl full demokrati att icke ba- fa en, utan alla de'stora världs- religionernas åskådningar framför ska eller bör vara något obligato- riskt, oavsett vad: inställning ele- verna eller deras föräldrar har. Nu backar han ut och ttillkänna- ger att en demokratisk minoritet ska. ”visas rimlig hänsyn”. Skulle vara roligt veta vad H, S. menar med detta. 'Är det annat än en tom fras, om man ska ta på all "| var den "efterföljande tiraden som lyder så här! ”gy g- res. till elev "känned ska man kunna välja en äsläd ning, 'när bara-ett alternativ ges. 1" Amerika såväl. som Frankrike ges ingen religiös, d. v. s. kristen undervisning - i skolorna; . det får de religiösa samfunden sörja: för. Det kallar jag demokrati. H. S:s demokrati kallar jag religiös de- magogi, .Finge: han makten skulle det. säkert. också . bli. obligatoriska | Ey redning ens förslag :är odemokratiskt och inte ger ungdomen den orientering söm har med sig det viktigaste sla- get av religionsfrihet: möjligheten att vid vuxen ålder välja mellan korrekt framställda viktiga alter- . uppträda hur nonchalant som helst i markerna, Blir man er- tappad, 'kan det, som Elfsborgs Läns Tidning påpekar, bli en dyr- bar histori na 'må ha all framgång i sina an- strängningar att spåra upp synda- re av detta'slag;. Må även andra snuskpellar ta "varning av domen! ' (Helsingborgs Dag- b lad)- dishet, Pat; . Pol så att ungarna när de blivit vuxna skulle kunna ”väl- ja mellan. korrekt framställda al- ternativ”. TH. 8. talar också om a den I minori- tet jag tillhör. Vilken skulle det i så fall vara? Jag tillhör ju allt fortfarande statskyrkan och det lär vara en majoritet av svenska fol- ket ' (närmare 99 procent). Sedan tillhör jag den majoritet av samma kyrka som rimligen | bör: kallas icke-troende, Hur kan jag då höra till en . minoritet? Men för - att återvända till mor na karekåren i stort sett ”övertlödig), sjundedagsadvenbisten - i morgon- samlingen kommer att « fördöma bruket. av söndagen som" helgdag och framhålla lördagen" som, den bibliskt rätta, och framhålla som synd när det gäller äta fläsk eller dricka kaffe. För att nu ta några exempel. ' Kristendomen jär som man förstår : ett - varierande cbe- Brepp. : . Ska den som. leder den kristna mor; lingen - vara - ib troende eller ska han anlägga sym- beler och. allegoriska: begrepp när det gäller tolka bibelordet. — med risk att bli kallad ateist. Skall han anlägga vetenskapliga aspekter på vissa kristna element, eller skall han vara blint troende och förne- ka” sitt förnuft? Ett: ex: Inom liska — "Fåsterlandsstiftelsen "Affären, I Wennerströ öm A handlar "lom” hur "en enda man lyckats överträda säkerhetsbestämmel- ser som är till för att skydda vitala försvarsinbressen. Sekre- [tessmaskineriet 'klickadé munder en följd av år i de funktioner för. vilka def är avsett. Kan det : (sedan begagnas ' för ett för- redovisningen : av : vad: -: -I dunkla "| som skett, blir sista. villan. vänne än den första. ita : ”Handelstidningen. "An talar > för att: bildandet av ett nytt parti, - . betecknat som speciellt 'och - exklusivt - kristet, är ett missgrepp, som snarare kommer at skada än tjäna den kristna saken. Det är förklar- light, att mången kan gripas av desperation inför. många . före- teelser. av moralupplösande ka- raktär, och det är väl sådana stämningar som kommer: till ut- tryck i partibildningen. Några bärande sakskäl kan knappast uppletas. Bäst, vore, om: de le- .I'dande bakom: agitationen för :|det nya partiet snarast iomprö- vade” sin " hållning. Självbesin- ningen bör komma före . valet. sent. Då har'en skada ekett, som icke" kan repareras. inom överskådlig tid. ' Nordvästra Skånes Tidningar (h) Ja "och Både ' ”Kiristen samling” "I”Medborgerlig samfing”' verkar i praktiken för att åstadkomma splittring och. försvagning av 'oppokåtioren;, vilket ebär att det regerande : parti spelisa sig på fina - gåvor. "mot shutet lav sitt ”jubileumeår. ”Le- wi Pethrus och trion Regnél— Sjöholm—Rukin hör inte tin de kan för avt få” ihop; dl värde- fulla gåvor till 'en 75-åring som inte precis är karskrapad förut. al Falu-Kuriren (fp); Om det” är 'så. art > vi: "bygger 1 | Nära. | 500. skolor i Vi Ungatävling = : vid andra omgången av Svenska Ungdomsmästerskapet, ' Vi Ungas ekoltävling, "som genomfördes "den 15 april deltog närmare 500 sko- ' Iler. Tävlingens andra omgårg ge- nomfördes som: lagtävling med fem deltagare å' varje lag. Vid första omgången . eom var. kvalificerade - för "hagtävlingen var 33.600 elever SS (Forts - å sid. 7) ”Brottsligt vägra” lämna handling” till. tidningarna . - STOCKHOLM (TT) . Den tjänsteman i bostadssty- - relsen som förra året vägrade att lämna ut en allmän hand- . ling till överingenjör Gustav - Boija i Norrköping handlade i strid mot fryckfrihelsförordnin- gen, finner JO. oa . Hr Boija häde i egenskap av chef för den centrala fastighetsförvalt- ningen inom Holmens 'bruks och fabriks AB begärt ett exemplar av de värderingsnormer för ”produk= tionskostnader — för ' flerfamiljshus Efter "delta . "kommer den för mö kan be-|: uppvaktende” men. gör vad de mer än alla” "andra folk, så mås- Ji q "te det vara fördelningen av ”bo-' mmentar: Icider som det är fel'på. Men var, det inte, just den rätta och riktiga fördelningen av ' nyttig. heter, som socialdemokratin an. såg sig ha det enda och ' rätta politiska "receptet. på? - Varför har resultatet "då: brivit så då- Te Ls Västebottens- Kuriren. | Om: ; byresregleringslagen slo- pades, [komme - måhända ” efter- frågan på: bilar och uflandsresor att - minska. något, men därige- direkt komma: att användas för ett ökat:-byggande; Nuvarande ordning : snedvrider "relationerna mellan konsumtion" och produk- tion, och delita har i sin tur lett till att vi — trots ATP-fonder- na > helt enkelt: inte har peng- ar nog för att bygga” dillräckligt. Vi äter, bilar och reser upp de pengar som kunde ha blivit hem för -hunidratusental,' något som - måste Ive sig angenämt för. många” men : sannerligen inte är: något - uttryck - fön . den” solidaritetens - politik som. landets sooialdemo-' kräti i ford bekänner tig till > i - Eskilstuna-Kuriren: Enligt uppgift fär. Olof Ryd- ' beck ha uttalat att han förmod- ligen blir den siste- icke-social- demokrealtiske radiochefen i vårt tand. Hur därmed må förhålla, sig' är ovisst. Sant är emellertid att hans "efterträdare utpekas: i en ganska snäv skara' av mer eder mindre sockaldlemokratiskt körtpröblerm: "utan familjprobllem”, svenk Men det. Erukar" ingen säga, minstöne' inte” i Heriba: & nihgsgrupp. a mes -Fönbund: reflektera av. Kaffepratet vid trivselmöten. : .. Dagens: Nyhet r. Hetnrich ” Bö ville "komma" med : sin: pjäs: ””Sammnärigens '. timme” som" ':svensk "TV-teater gav: på - måndagskvällen. PU sn : ; Gunnar Falk i sv DD. fästmarknaden, - så "låt "oss göra”. a neklam "med" det” som «vi "har men de andra saknar; Med. ut." rymmey; frisk luft, "svalka, en- het. För” folk” från "den" tätbe- " folkade kontinenten” är. det ett bfattbart under, att det finns marker 'där man kan: ströva skor och-att hitta sjöar där man kan : bada alldeles ensam. Att: kunna röra sig i evak buft utan at svettas "och förbrännas av "len:het sol är lika tällsamt; : »;Sen är. det förstås" en annan - fråga; Tab iom den meklamen slår; : då har vi verkligen sålt vår av- ekildhet - och ro.:l : ot "Kurre i V-K. med regler för hyr som styrelsen tillämpade. ” Ina Styrelsen ansåg sig inte, "kunna lämna ut handlingen då den endast förfogade över ett fåtal exemplar och i handeln fanns ingen metod för denna beräkning tillgänglig för allmänheten. Styrelsen hänvisade också till att metodiken under 1964 skulle ersättas av en ny. . Styrelsen har numera tillställt hr | Boija .. handlingarna - och - beklagat felet och JO finner sig inte ha an= förekom åren 1908—11 en allvar- lig söndring. Frågan gällde den s. k verbalinspirationsteorin som in- nebär. att varje ord å Bibeln är inspirerat av Gud och absolut san- ning, medan motparten icke: anger ledning till åtgärd, ' och etik, "Långt under .de som kalla sig kristna. Man talar gärna om Tio Guds bud som moralnorm. NöväR dessa har a kommit från " religiösa detta vara möjligt. Anh den gudomliga inspirationen: blev uteslutna -ur Stiftelsen (som -förut omfattat samma teori) år .1911. och de ”renläriga” bildade då samfun- det Bibeltrogna vänner. Nu frågas skall båda dessa samfund med så folk — egyptierna frn var ”hed- ningar”). De andra wvärldsreligio- nerna har också sina moralbud och kodex »och' deras stora vise män har säkert mycket att ige vår ung- dom, Men sådan objektiv religi- kallar HS olika uppfattningar, anses” samma ”kri ” och propagera bör väl också — om H. S. får som han vill — inte bara statskyrkan ha mencpol på dessa.. Även de fri- kyrkliga - samfunden - får - väl ' då en baptist och pingstvän framföra sin -åsikt om barndopets okristlig- het contra vuxendopet, -helbrågda- Börelsen genom tron (som gör lä- framföra sin kristendom, Alltså bör |. för denna inom morgonsamlingarna — vad uppfattning ska då eleverna få om dylika åskådningar och des- sas -representanter? ' - Har man en enkelspårig ”togik kallar. man :helt simpelt en icke kristen religiös för en hedning. En etikett"som för många betyder, att! denne har en mindervärdig moral för ateism och blir mörkrädd. Man kan också — om nu något ska tilläggas -— med tillfredsställel- se hälsa reformen att ämnet kyr- kohistoria kommer : att . uppgå så kulturhistoria, i i vilken den är en el Annelund, Tönnersjö den 19 ap-' Til -1964, Erik Andersson, i ETT. ORD PA VÄGEN — ingen. av oss: "Jever för sig själv. ora I san ROM: 14: 7. mi döt yttre äro wvi alla före- nade med. varandra. Vi bero av | varandra. Lantbrukaven behöver industnimannen - och; findustri- mannen behöver: bfantbrulkaren. behöva varandra. Vi läro 'före- nade såsom i en enda kropp. Vi kunna ej leva "helt skilda från Lider därför den ene kå får den andre också känna det. Går det den ene väl så skördar ocksa så Iden andre. välsignelse av det. För wanlig mänsklig sym står detta. klant. Huru mycket mer kristen livssyn. : Alt isolera sig och söka leva för sig själv och till egen fördel är därför både omänskligt och okristligt. Huru fever. du”, Tever' du för dig själv?.: : . ” Eva + Moberg ' fick. "Jämna förs imedelproponti onalen - Om" vi ka gå "oss ut på tue > nom. friställda medel skulle in-= >" : Jag är, ledsen; men jag begrep inte "vant. 'den - tycke + diktaren - samhet. och avkopplande ställe >" > dagar utan att se andra männit '. : X då för den som bestämmeg av -.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.