"LANOLMS TIDNING "VV a ss = LT Onsdagen den 29 april at LT = ' Lantbruksnämndernas resurser - I stor enighet beslöt riksdagen om”. anslagen till jordbrukets strukturrationalisering: = Beslutet bär bl. a. att jordfonden får ett tillskott "på 35 miljoner i "de av en framfid som jordbru- kare, Enligt uppgift .skulle' det wid 1963 års slut ha funnits - 1.193 utbjudna fästigheter” söm "lant bruk dernå inte hunnit med form av ett invest Trots att det inte fanns några Iof. reser tet redovisades det en del avvi- kande meningar under riksdags- behandlingen. ' Utskottets ordförande Nils G. Hansson beklagade att man inte kunnat komplettera det ökade anslaget till jordfonden med mera pengar till lantbruksnämndernas personalstat, Det hjälper, föga om det finns pengar att köpa fastig- heter för om det inte 'finns per- sonal nog för att klara den' ad- ministrativa sidan. Utbudet” av i jordbr att köpa in helt enkelt på grund av att de "personella " resurserna inte räckt till. Snålar man in lantbruk IL -resurser så 'fördröjer man den rationaliserande > verksamheten. Nya" bärkraftiga fastigheter hin- ner. inte skapas i-den, utsträck-' ning som skulle vara önskvä Det gäller .. emellertid inte bara att köpa fastigheter som blir till salu; det måste även föras en försäljningspolitik' som är aktiv. På den: punkten brister det en - hel 'del,' antalet fastigheter " fastigheter = till lantbruk derna ökar stort, och det"är an- geläget att nämnderna' har sådana resurser att de kan föra en aktiv sinköpspolitik. Då kan de salubjudna fastigheterna rationa- liseras samman och bjudas ut lantbruk derna: ägo ' har ökat för varje år. Om, inte lant- bruksnämnderna hinner med att köpa de fastigheter som mutbjuds vet man inte vem som i stället kan komma: att. s uppträda som köpare: Det kan tänkas att det "att. uppträda köpare som till domar som är int: a - VEM SKALL KRISTEN BIL- , ÄGARE RÖSTA MED?, « Bilägarnas parti har som bekant bildats i Stockholm av ett 50-tal bilägare. G e fl e Dagblad (fp) skriver: : Partiet skall verka för att hela bilskatten skall gå till vägarna, att trafikomläggningsskatt skall beta- lag av alla och att den' extra bil- besiktningen skall vara kostnads- fri, I en alldeles riktig känsla av att detta inte räcker som parti- program spikade det nya partiet ännu en. punkt:, hälften av bo- stadsbyggandet . bör bestå'av en- rumslägenheter. Många unga har, säger man "inte råd med större | bostäder. Nej, inte om.:de också skall ha bil, vilket givetvis ligger i "bilägarpartiets - intressen. Kan- ske. kan . man. på. så sätt” "också "bygga" mindre hus,' vilket'bör ge ökat utrymme för. parkering. "Det blir sålunda gott om. p; tier för höste " äljare," att « méilan' på de håll, äv i! partierna "hinner - - etablera” konstaterar. 'G. D, vidare: ' ” Valet” blir "förmodlingen inte Jätt för somliga: Till vilket parti' skall kristen bilägare ansluta 'sig?- Vi väntar nu på bildandet av Hundägare rtiet, Kattvä parti — son kommer att-: kräva lagens strängaste straff för. katt-' tjuvar ' och ..vissa- profé Vänstertrafikpartiet och Omöjligt - är väl inte att det dykersupp nya partichefer--med'-- egna — ofta mycket egna — par- tier innan valet är 'överståndet, slutar GD, MARKKÖPINTRESSET - BEHÖ | VER ÖKAS?ÖC CE Ve I RLF-tidnwixgen, upp- ” manas jordbrukarna att” visa än=| nu större intresse för att köpa tillskottsjord när sådan” blir till salu. Bakgrunden är ett Jant- bruksnämndsärende, där en gård sålts till häradsallmänning i stäl- let för till grannar som bättre be- hövt jorden, 'Dessa grannar hade . enligt nämndens mening visat för ringa intresse för köp medan tid var, Tidningen skriver: . | Trots att. sammanläggningen likväl går väldigt snabbt "skulle man önska ännu större intresse på en del håll att vara med och slåss om lantbruksnämndernas ra- » tionaliseringsobjekt.: Vi vågar tro att bra svenska jordbruk — i alla delar av landet — kommer att på lång sikt kunna hävda sig väl in- te minst med tanke på den väx- ande efterfrågan på livsmedel, En rätt satsning på jordbruk 'med lantbruksnämndens benägna bi- stånd i fråga om både affär och finansiering av affären, är säker- ligen en om inte lysande så dock hygglig - investering: Utan ratio- nalisering, : yttre "eller inre, blir det däremot svårt att hänga med i konkurrensen, In i bilden kommer så detta som hände i det här påtalade fal- let: det utbjudna rationaliserings« |” objektet går den utövande jord- brukaren förbi, +I det här fallet fick en häradsallmänning gården. I andra”fall går marken över till för 'bondejordbruket ännu mera främmande intressen om jordbru= kets egna inte på allvar är med och slåss om den. . Successivt vandrar "då ' jordbruksmarken över i andra händer än jordbru- karnas — trots att lantbruks- nämnderna i själva verket. bör ha sont en huvuduppgift att förhindra detta. Men de har ju också säl- jarna att ta hänsyn till, Om 'jordbrukets egna: uppvisar ökande aktivitet i dragkampen om = lantbruksnämndernas = allt större markinnehav är detta den säkraste: metoden : att hindra att jordbruksmark” "i 7 . accelererande | takt går över i andra händer än sbondekårens, ' Då lär fantbruks- "nämnderna få'svårt att göra som i det här omnämnda fallet d. v. s. sälja — rationaliseringsobjekt. till andra : än jordbrukare, tillägger RILF-tidningen, : - har ' helt andra motiv: än att skapa 'bärkraftiga jordbruk. DEN.NATURLIGA FÖLJDEN : . - av de ryska truppernas bortdra- gande från Kuba 'borde' vara en normalisering av. USA:s och Ku- bas förbindelser, tycker H an- delstidningen: ' ”,'De :amerikanska försöken ', att välta Caströregimen över, ända med hjälp av kupper och 'handels-' blockad har inte gett några resul- tat, utan har närmast inneburit. en prestigeförlust för. USA. "Fidel Castros hätska 'antiämerikanism, som kulminerade i' anläggandet av ryska angreppsbaser på ön, har å andra sidan haft dystra följder för den kubanska: befolkningen, som i stället för den”utlovade stan- dardhöjningen » fått; nya: bekym- : . naturliga äga pnas mel- lån den amerikanska kontinenten och" sockerön kar: Kubas problem lösas, aFidel" Castro” :har” någon gång "anslagit försönliga tongångar, med, "innebörden att ha cd tyder:spå att, hans” hat är,så. tarkt-att det över- "en vö ärldspolltisk joroshärd. ' FINRUMMET 'ock 'GRO " KÖKET". Att finrummet kömmer tillbaka såsom det skett, i villorna på El- utställningen i Jönköping är gl jande, tycker I ordbru- kartnas Få brings b låc "Att sedan kalla detta = Tum, så som det skett i ett fall, för, för- mak låter ännu finare, bara det. fått en bättre placering i planen” och inte låg vägg. i vägg.. med. pannan och badrummet. Från och "med. den '1 maj i år , gäller nya” tillämj föreskrif- "| författarinna Hotet mot naturen genom miss- bruk : av - kemiska bekämpnings- medel är nu föremål för upp- märksamhet i hela' världen. Den som först tog upp frågan till all- varlig granskning var den ameri- kanska författarinnan Rachel Car- son; Vid hennes död nyligen kun- de "man -'skönja praktiska resultat av' hennes beundransvärda insats på' detta område, - Rachel. Carson” var utbildad till biolog, men är" mest känd som till några: mycket FRIA ORD : . GYMNASIEUTREDNINGEN , OCH MORGONSAMLINGARNA Min diskussionskamrat Erik An- dersson ' och jag tycks vara ense i vissa stycken, oense i andra, Vi är - ense om 'att främmande re- ligioner bör studeras på våra gym- nasier.. Så -.har - länge skett, och visst. är, det önskvärt, att. detta studium -; kunde . utökas. + Detta framhålles ju också i de 12 hyll- meter namninsamlingslistor,, som nyligen , "presenterats ecklesiastik- ministern. ; Le . Vidare, är vi visst ense om att kontroversiella - - spörsmål. icke bör tas Upp. under 'morgonandakter på wåra gymnasier, Så sker väl inte heller. Det, tycks" wmara en . tyst överenskommelse" Hos 'desså mor- gonbönsförrättare, som ju numera kommer -; från - många olika sam- fund, att hålla: sig till det myckna, "är "gemensamt, >. " Ingendera "av oss tycks ha sär- skilt : stora sympatier - för. en del ytterlighetsriktningar. har 'ju nästan. alltid sitt ursprung i Amerika ' Och då kan: väl inte religionsundervisningeén : vara idea- lisktanordnad 'där, 'eftersom miss- förstånd och besynnerligheter bru- kar ' "uppkomma, dö undervis- ningen "är otillfredsställande.' Men här - skär sig, visst -våra åsikter. vi: varandra ' frågor, söker ' svara) Jag ha frågad om: ivilken . m avsåg. i mitt" förr nlägg., Jag menar den minoritet, som sinner |. gymnasleutredningens” förslag : till- fredsställande ifråga 'om kristen- domsämnet. Över- två. miljoner har ju: kriftligen: förklarat sig miss- Il Kommer. de många, ngde efter de sex "veckornas utgång och förklarade, att de gär- na. skulle skrivit på listorna, om .j de bara fått något tillfälle. Tusen- tals namninsamlare. kan intyga, att ch: vi för- blivit till- |A n: de som , vägrade. Jag finner: det: därför - vara” bevisat, att de som” är nöjda. med 'gymnasieutred- ningen är i minoritet. 'eHer. annorstädes finns den' ur- und, som; visar; att Tio Guds bud r svar men torde vara. vänlig fatta sig så kort | som ” möjligt. ” nöt - Red, av TLåholms Tidning (Forts. från sid. Dy” "ter till .bostadslånekungörelsen.” I] korthet är deras syfte att stimule- "ra till "Högre standard beträffande ytor och i viss mån även utrust- ning. Således får man vid beräk- ning av låneunderlag numera göra tillägg för bl. a: olika anordning- ar för tvätt och torkning: m, m; Detta innebär! att man nu även från myndigheternas sida- insett betydelsen av att husets ”ekono- . midel” måste få en generösare utformning och därför även är beredd att satsa mera Pengar på detta, - . Med andra ord har & även ”grov- köket blivit ett ”legalt” utrym- " Teoretiskt kan finansministern inom en snar framtid lägga fram förslag om skatteskärpning” i,en eller annan form. Men med tanke . på valet.i september skulle en så- dan åtgärd vara" överraskande; skattehöjningar brukar inté ingå i ett ” regeringspartis.. . ;valpolitiska 4 arsenal, : : Det' ör tänkbart. att regeringen | €! föredrar att vänta tills efter valet med ytterligare åtgärder, I så fall finns det risk för att medicinen måste ges i betydligt starkare do- ser än nu. "Vad som är särskilt oroande är att en: avsiktlig kon- junkturpolitisk passivitet kan öka framtidsförväntningarna — utöver det. rimliga” hos : både anställda och arbetsgivare. Vi har inte råd att skapa en psykos, som via ” Äntalet butiker':; sjönk från 80. 000: till '65:000 "under. 50-talet. Inom dagligvarusektorn räknar man med att butiksbortfallet var 20. procent. mot 12: procent för detaljhandeln 'som ' helhet, : början .på' 70-talet väntas "bu tiksantalet som nämnts komma att stabiliseras vid. e:a 55.000. Därefter kommer nyetablering- ar -« och nedläggningar :att väga jämt. I dag räknar man med en minimiomsättning på 11,5 milj. kr. för att” en livsmedelsbutik skall : ge godtagbar. lönsamhet. 1970 tror man "på: en gräns vid 2—3 miljoner. ..; Ett ' fåtal lutenheter . (KF, "ICA, "ASK" samt "ett antal större firmakedjor) . behärskar. för. nä varande c:a 70 procent av de s. k. högfrekventa varumorådena (främst klivsmedel)." Vid utgången" av 60- |talet har man bedömt att 80—85 procent av dagligvarusektorn kom- mer att koncentreras på c:a dus- sinet :beslutsenheter; '' » Konsumentkooperationens totala andel ; av .detaljhandeln är -f; n. knappt. 15 procent, På dagligvaru- området, där. andelen är c:a 25 procent, synes inga tecken till vä- sentlig ökning av denna andel,' Ut- byggnaden - när; det gäller lågfrek- venta varuområden torde inte kun- na rubba det stotala styrkeförhål- landet mellan - > konsumentkoopera- tiv och enskild handel. . - För: producentkooperationens del förutspår ' arbetsgruppen snarare Men . dessa] I'vår lilla diskussionsklubb ger . de som skrev -på, var mycket fler'| | för firman: Bygg-Bröderna, förklaråide ”. Och nu' är det visst min tur att ' "| fråga.” Var i Kairo eller Alexandria "| hur läget på arbetsmarknaden i Fal- mh författarinna med. [uppskattade Dbpulärvätenskapliga böcker. Hon hade- en anmärknings- värd förmåga att, uttrycka veten- skapliga fakta på en lättillgänglig, nästan” lyrisk" prosa, "som engage= rar och ger näving' åt fantasien.: > Det var med boken ”Tyst vår”, som "Rachel Carson i ett slag blev ett: känt — och omstritt '> namn "USA" och' över hela wärlden: Din utkom så 'sent som 1962 gch påvisade riskerna, med de nu all- mänt." ahvända "kemiska ibekämp- ningsmedlen mot ogräs och insek- ider. Titeln. anspel ärende dåliga samvete.' Hon var till sin natur' mycket tillbakadragen och reserverad, föredrog strövtåg - naturen framför sällskapsliv och att sitta och lyssna. framför " att hålla brandtal. : Rachel Carson föddes 1907): i Springdale; Pennsylvania, . där". hon också växte upp. Efter skolan ibör- jade hon studera journalistik, men naturintresset tog överhanden och hon övergick till studier och forsk- ning i biologi. Efter doktorspro- movering vid John Hopkinsuniver- sitetet tälldes "hon 1936 vid Bu- ter, s, k. I på inledningskapitlet, som ger "en skrämmande vision 'av ett land- skap 'som. helt. ödelagts, genom be- sprutning, Rachel Carson hävdade att. biociderna är" väl! så "farliga som radioaktiviteten i sitt hot mot natur och livs . ” Hon fick "givetvis inte stå oemot- sagd: Den kemiska industrieén be- skyllde "henne" 'förvåatt förvanska fakta och ' att "inte. ha” satt 'sig ' in i. frågan tillräckligt. Men: boken blev 'inte': utan' "effekt" President Kennedy | tillsatte "en "särskild 'ut- redning, som. bl. a föreslog höjda anslag till: forskning om biocider- nas inverkan.” på” naturen. > ; Och i Sverige, tillkom" +' januari iår ”en Giftnämnd med ' uppgift att kon- trolera användning av preparat av detta ; slag. Genom” förslag '- inom OECD frå Sverige och USA skall forskning” vå området "också ske efter ' större ' linjer. 2 "Vid. budskapet om hennes bont- gång jämförde: New Xork Times Rachel ' Carson med en. annan be- römd . amerikansl ”Hennes framställning ' var” onek- ligen ensidig, men det var. också Onkel > Toms". Stuga ' av«- Harriet : fatt" förändra - och förstör: reau of Fischeries i Washington: "” ”Under havsvinden”, hennes förs- ta bok publicerades 1941. När. hon | ' sedan anställdes som informations- chef vid Fish and, Wildlife Service började hennes. två : verksamhets- fält — biologi; och författarskap "att förenas. . . "Sin första stora: framgång! som författarinna noterade' hon 1951 med , ”Havet”, en” skildring ' av världshaven. och livet i: ;havsdju- pen, som nu: redan” tillhör de'klasi siska i sitt slag och. översatts. vill en rad främmande språk. : - För. precis ett år. sedan april: 1963 — sammanfattade Miss Carson sin grundsyn på förhållan- det naturen och människari i, ett TV-program: ' . Vi talar fortfarande om Per ö ing” av naturen, sade hon, wi kan/ fortfarande. inte. inse,. att vi bana. är en ' liten” del. av. ett stort helt. Men wvår inställning till na- turen är idag wiktigare, än” nå- göonsin, eftersom vi nu. har makt | den... Jag tror fullt! och "fästatt” vår generation ' måste komma överens med naturen 'och därmed bevisa vår mognad och ,vår överlägsen" het, inte över. -haturen. utan över = i "jag" "Inter: Det” sades ”antid ' att- vi skulle : vänta därmed så fördes på tal. Beg : FAkl: — Om ni hade fått best mma skulle svar då ha blivit krävd? x Vittnet: an Ja. e Enl "Byt att "den vinstmarginal, som byggnads- irmorna: räknar, med ' rör. sig om 'citka'tio procent. D. v & vid mindre byggen, 'vid' större ' byggen är vinst- marginalen ännu mindre, .Sommar- stugan innebar sannolikt varken vinst eller, förlust för firman; Av vikt- vär, ansåg vittnet, att satsa. vinsten "på. stugan. för, att hålla rörelsen igång under en period av minskad arbets- tillgång. När frågan: om skuldbelop- pet på. 6.150 kr en gång togs upp 1961 hade vittnet, som hört att svar fått löfte om anstånd med betalnin- gen, sagt att innan svar blev krävd så ville han tala "med ' honom om” saken... ' "Arbetsförredlingsföreståndare Nils Hultman redogjorde "i korthet för kenberg tett sig vid den här aktuella tidpunkten. Sommarhalvåret' brukar, vanligtvis te sig mycket bra och av noteringarna från 1957 "framgick, att "antalet arbetssökande i juni endast var: två och i juli mottogs” ingen anmälan alls. . Kamrer Folke "Kristenson, Kamrer hos byggnadsfirman 1957, förklarade att firman ifråga" om sysselsättning ' befann :sig i en -vågdal nämnda ' år. Det håde inte överraskat vittnet, 'att fakturan för sommarstugan, slutade på 11.150 kr enär det knappast varit tänkbart att få ut högre pris. Firma- chefen hade antytt att självkostnads- pris skulle. debiteras. Någon favori- -sering kunde det inte :vara tal om ansåg vittnet. 1960 begärde svar yt- terlfgare kredit. Sedan dess hade han inte antytt något om skulden och heller inte blivit krävd. . - Rättens ordf undrade 'om inte vitt. net: blivit förvånad över att rak - roliga Hemoch Skol | tid. realskolan i: håstad = + har haft sammanträde under kyr- koherde A.”Hallinds ' ordförarnde- skap. Till ” klassrepresentanter" ' ny- | valdes för 1'a Alf Larsson, Varan, ; | Torekov; för” 1"b;Allan' Andersson, |" Finsbo;- Båstad, :. suppleanter Lars Thörnlund,: "Båstad, och ::Werner Åkerud, Båstad, Till klassrepre- sentanter . omvaldes med :uppflytt- ning för:-2'a' David Wesström,' Bå- stad, 2'b-Per Åke Lindström, V. Karup, 3'a Sigvard Gustavsson, V. Karup, 3'b Sven Fransson; Båstad, Sa Richard Kristiansson; Östra Karup, 4'b Gösta Göransson, Hal- landsås, (suppleanter Erik Svensson, | Menlösa, Herbert ' Söderman; Ramsjöstrand, Axel Ohlin, . Östra Karup, Alvar ' Cronholm; Sven- stad,. ..Karl.. Elofsson, Ramsjö- strand" och fru E. Rootzén, '- Bå- stad): Övriga ledamöter är rektor K.: A. Bjärup, adjunkt "Ingemar Isacsson, (suppleant ämneslärare A. Gunnar Appelgren), kyrkoherde A. A. Hallind och fru Elsie Kjellberg. Till ' ordförande omvaldes ” kyrko- herde”Arvid Hallind och till sekres terare och kassör köpman 5 Sven Fransson": Föreningens + '- assaomslutning 1962—1963 + utgjorde kr, ,1.653:32. Kassabehållningen är kr. 1.045:82. - Det beslöts överlämna 125 kr. till premier i poster å 25 kr. till elever med trevligt och föredömligt upp- trädande, . Efter - satansanträdet, som "var ganska talrikt besökt ”och hölls i samrealskolans ' hörsal, ' höll. lektor L:; Lindström, Ängelholm, ett med största intresse åhört föredrag om ungdom och människoutveckling. . Efteråt följde samkväm, vid. vil- ket rektor talade om skolresor. och rese- och studiebidrag. Skolstyrel- sens ordförande apotekare ' 'P, L. Rootzén gav.:en del upplysningar om möjligheter att. kunna : ordna Imåltidt förr d elever, och inte specifiserats på fakturan utan utförts i klump, Vittnet hade inte bli-'| "vit förvånad utan endast handlat på chefens order. - » Kassörskan Ellen Johansson, sedan 1946 anställd i firman och: numera hos Bröd Bengtsson Byggnadsmate-. rial, visste att skulden inte blev gäl dad men ansåg sig inte ha haft där- med att-göra då hon inte omhänd rektor relaterade något om sådana arrangemang på” platser; som" han besökt i studiesyfte,'skrivs till L.; T. Scouting " Nitton ei k; från Laholm ' hade indrivningen. Hade så varit fal- let så skulle hon” ha” krävt svår, (förklarade hon. " FÖRHANDLINGARNA Stursons' "IDAG = Förhandlingarna i målet, - som be: räknades ta-fyra dagar i' anspråk, kommer att slutföras redan I dag, då vittnen skall höras varefter" (följer. slutpläderingar. tillbak än e Nn. te- gration framåt från produktion till handel är svår att: genomföra i köparens marknad. I en sådan marknadssituation ligger integra- tion bakåt från. handeln till pro=- duktionen närmare till -hands. - Ur den preliminära rapporten kan slutligen citeras en del in- tressanta prognoser: - Drygt 80 - procent av varorna inom dagligvarusektörn kommer att omkring år 1970 försäljas med självbetjäning. - Antalet supermarkets med en' Omsättning överstigande 5 milj. kr. antas komma att vara mer än 500 och svara för drygt 20 procent av överrörlikhet och "stark löneglid- . ning slutar i en hemlagad kost- nadsinflation, (Arbetsgivaren) dagligvarut Ordinära varuhus, som sägs va- ra c:a 250 stycken 1965, svarar 'i dag för c:a 6 procent av omsätt- deltog i det 'veckoslutsläger "i Timmershult, ' där "man på” sönda- gen genom en lokalt, arrangerad tävling utsåg den. patrull, som skall deltaga i distriktstävlingen,: Älgen med sin ledare ” Lena ' Johansson svarade för den bästa prestationen, k "1 gällde :- DV knopar, förbandsläggning och eld-.|'' Så länge. konflikten. ; Vietnam fortsätter, kan ”neultra- litetsanhängarna- 4 'Laos och Kambodja knappast räkna: med någon framgång. Även om "USA t.v. av taktiska skäl fontsätter att tala om seger i Sydvietnam, som en möjlighet ” framstår det allt "tydligare" att en ny inter- rationell indokinakonferens, där: samtliga inblandade parter representeras, är” den 'endal möjligheten. till en utväg ur den kornplicerade och farliga situation: som” råder. Mor Stockholms- Tidningen. . -Det "är typiskt, atti- man. & den liberala -pressen i Förenta Staterna starkt kritiserar ' det sätt, på! vilket -den nya xege” tingen i" Brabilia: går »fram: mot kommuntiter ; och ' kommunist> sympatisörer, medan man» vit l, sar, föga intresse” för de iom? störtningsplaner,” gom. nu Jagts på bordet. ': Lyndon . Johnson tyckg ”emelllentid inte ta något större intryck från denna pressa, Han menar vatt den fria utveck- lingen, & Latinamerika = tjänas bäst ” av "alt kommunismen en gång" för alla. bromsas" upp, ä- wen om detta måste ske i for- mer, som inte helt sammanial- ler med den demokratiska ber ralismens, : i Nordvästra Skånes Tidningar: I ärenden, som: personlige rör någon tedamot av kamma- ren får han icke deltaga i be-]: slutet, heter det i riksdagsord- ningen. Därav följer också att ett statsråd, 'som':tillika är . de- damot av; rösta: i en: votering > som d.” ex. ” gäller om "en "anmärkning .mot' 3; honom från -:konståtutionsut- skottet : med lande "skall" läg- gas till handlingarna eler. int "Men hur är: det då med riga -stellsråd, som "är .tiksdags- 1; därför alb hans "kamrater i"re- geningskretsern "med, sina. röster velat "och lyckats skydda en kollega. ee Svenska Dagbladet "Varj je hy uppg « iom det wen- nya avslöjanden. . Har, regering- en inte:ens den handlingskraft, som fordras för satt draga slut- satsen om dess egen oförmåga? | c Ämnar” iltatsminister ; Tage, Er-' Tander "inte : ens nu göra mågon |; ändring i regeringens samman- sättning? Pen Göteborgs-Posten. = "Det har sagts, aut me rkägar- na enligt den stundande hatur- vårdslagen är skyldiga att tåla intrång, t.om, - utan ersältning, eftersom "tillgång till > mnaturen är ett söcidr motiverat krav och eftersom ett fåtal inte kan få Mmonopolisera naturen för sig. Är de som skaffar sig en fr tidstomt beredda att tåla. trång på sin mark? Är det inte i stället så ant de är mycket an- gelägna lin att sälta upp stäng- sel med skyltar, på vilka” det står ”Tillträde förbjudelv”; ÖArg hund”. eller något sådant. . Jordbrukarnas Föreningsblad. och med. fem- -poäng - distänserades: Ugglan, Hellsten; ta Vid: de fyra olika "stationerna - det :avståndsbedömning, ning. - Ledarna för lägret, Kerstin Frummerin och Jenny Faste, hade” hjälp med ' tävlingsdetaljen av Kristina . Karlsson, - Birgitta Faste och Margareta Ekberg. » Under lägervistelsen med förlägg- ning i Skid-' och friluftsfrämjan- | dets raststuga hann man också med bl, a. -kartträning; och på lördags- Än 1435.000 >... (Forts. fr. sid. 1) sl AAA; mindre trumtvättmaskinerna ö- kat kraftigt, : 0: 000 oc . Försäljningen av 195.313 kylskåp är anmärkningsvärd med hä till att bostadsproduktionen under året 'uppgick till drygt 81.000 bo-|: städer, . som utan undantag . torde ha försetts med kylskåp: - De därutöver försålda '114.000 enheterna avser dels ren nyan- ningen i detaljhandeln, 1965 för ungefär det dubbla och kring 1970, för inemot 20 procent, skaffning, "dels omfattande utbyten av uttjänta kylskåp, dels änstalla- toner i fritidsbostäd der, : vällen ll man kring läger... bålet, där scouterna själva va svar de för underhållningen, - SOLGÅVAN, TILLBLINDA . . män? "Kan de deltaga i en så- lg råd -underkändes i” 'en votering k nerströmska spioneriet' betyder ih som Jeddes av Gunilla " Poåtverkels i öjning beräknas ge 68 "miljo- na : kronor. reller 7 dubbelt så mycket som den ökade ilöne- kostnad 'avtalsuppgörelsen med- för under .'samma ', tid; "Det är allså fråga omen extrabeskatt- ning, vilken kanske anses mild- rad genom "det löfte som ges att vi skall slippa" portohöjningar i hela två årle GA . vå i Fö bankdirektör. Å Gustaf Lagerkrantz. "Om vi inte: får bo billigt så ' än det wimligt att vi får bo bra. Småhuset . är. inte auwtomatiskt den mest eftertraktade bostads- formen, Undersökningar har vi-' salt "att - det. finns: de" småhusområden; "där folk trivs sämre 'än ide flesta fler=- familjshus.' Dejt påvisades dess- och.;områden blir lika dyra som välgfanerade! Det: behöver inte bli 'dyrare att lägga husen så att 'adla får skyddade och sofi-' ga uteplatser; -wejäla lekplatser och" trafiksäker miljö där fot-- gängare och bilar skiljs åt på ett naturligt sält så att de gående : alltid : får .de :genaste . och be- kvämaste vägarna medan bilar- na. får ita 'omvägarna. De stora 7. | bostadsköerna fåt inte" undäri- skymina' 'kraveit på "god plane- ring "för det: som byggs. +. 7 - Oljepestens 1: en «rapport. tionsutskottet sjöss frambkåller och alt - inbräffå enhellig ledning från statens si- da och ökad forskning. En £fram- 138, när han den” otryggaste äv, kamriärer? Så omåning andra” tider även. för dem. Låt irlora.. hoppet! 'Umred- Le gskvannen mal och Yet mås- te ju ta tid. innan” hr Er- lander n som konstens och "3 v vetenskapens be- skyddare. ror . gärna I sortrat > ken skall göra människorna till | perfekta' bilister: . Vi tvor att cancern skall försvinna om ' vi slutar .'vöka, . Vi tror att. alla ” | ungdomsproblem . blir lösta. -ge- nom . att. filmen , ”491” ' blir" fric. ppt; Det är bra alt vi tror. soNrn a » Industria, : es Köpråd, sinnrik är "inte . den: "minsta Så tallj av: hennes kiopp.x Men än Hen= åntiskara själs- mänsklig”. ka od har, . inte Planl mänsklig vilja, "föntoat!. Ma mr skans” 2 SNagiande” fe” an sig. gudavä de. andliga. tskap (im d "Gud ch. evig en andevarelse, "därför hennes d Sig; hem..i heten, Hon” fräna sökag - Ez900826 misslycka- ' a . beivras nen al it : fazaior på : soOljedagböc- : Vv utom atb illa! planerade småhus ” - ställning? i igen till” kmt bör : foätfarande : erbjuds "Dh ;forskärna ' det kanske ” Männi- . "närmar . Hon far på - "dränger ” I av, allt” är. dock” hen- : "väsen : shennes
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.