HR soc s : = LT Onsdagen den 20 "maj 1964 ITE = Har går det-för Kennedy-t N ningarna mellan USA och Frank- som om inledas nil.. Genom kraffull med- "> Hingsektion. från tysk sida, diri- gerad av Jnmavarande förbunds- man uppnå en kompromiss ”mel- Konnedy-rundan, d Ke putt) sänkningskonferensen inom: Gatt, har nu officiellt öppnats i .Gené- ve, Förberedelsearbetet för kon- ferensen har-pågått sedan ett år "tillbaka, det inleddes wid en ex- pertkonferens - d ohaj. förra året. Redan då framträdde motsätt- pen dager, det såg ett konferensen skulle 'gå 1 baklås. I så fall ha- de ingen Keonedy;wunda kunnat rundan | sig något, som kan gö ei antydan om: deras ” insfällning.'. Sikten är således" minst sagt oklar och för närvarande kan inga säkra prog- Moser göras rörande” Kennedy- d. har : tillsatt "flera ' utskott: "som skall diskutera alla” för konfe- fensens ' syften; relevånta frågor. Den s.- kk dispariteten. torde här- vidlag. tillhöra, de mest : svår- Di Kr lari-Östern, " "hamnen, utifrån och inifrån försöker de a- bisk natti lic rade 'av Nasser och även av Mosk= fall. Engelmännen har'sett sig nö sakade "att. skicka truppförstärk ringar med flyg till den. Sydara- biska” Federation område, till betyder att fullarna å'de europe- iska länderna 'skulle kunna sän- kas med mindre. än” 50 procent : på sådana” varor, där USA sänker vilket ”Adens stad :och hamn ' hör ” alltsedan 1962, svid den jamenitisk veckor tillbak j ppet krig mellan I l nde 'vevol je-7 med denna 'prot ts.: USA "är ju Jett "högtulland. ”Andrå svår- äckta frågor- är. vilka varor, handla”, om så” Grundvalen ” för förhandlingarna skulle vara att Kennedyadminist- som eventuellt skulle kunna uns ”dantas från” tullsänkningar: Skall ” jordbruksprodukterna . tas med i tullsänkningsprogramimet ellér än? | ;. skall menitiska" i [da av egyptiska. hjälp- " Jemeng' anspråk” a halvöns sydspets inte av. igår. De går tillbaka ända till: år 1839, då. land erövrade Aden och te. Till- den” i0. gjorde ,det :till en "kronkoloni och militärbas: För att motverka de je- anspråken. : - etablerade rati förslag om sänk av | Gatt-medl lämna" än listor tullarna med'50 procent och helt | på varor; som de vill ha sindan= borttagande av tullarna på de va- Tor ifråga om vilka USA - och EEC" svarade för" den överväldi- - gande delen i av wänldshandeln; När ministrar från 42 länder, som ' är medlemmar å Gatt, nu samlades å -Genéve för att delta frågor Monferensmaskineriet | "får att "arbeta med. Först. kring näs- å tull öpp- nande, wisade det sig, att Frank- rike, tog föga hänsyn. till komp- på : na påbörjas, "Någon "optimism rö- rande resultatet , av. dessa för- handlingar: är det "svårt, att hysa. är ännu i ting de- r vid ' expartl Er förra året, Den franske el mi d'Estaing wägrade att bera den '50-procentiga tull- sänkningen som grundval för för- handlingarna, Efter sega förhand- lingar med fling mellan Ad, finitivt", föstlåst, men ' 'så mycket vågar man väl säga, att Ken- nedys storslagna” program för fri- görelse av " wärldshändeln 'inte 1 öv att helt" och fullt upp- "USA:s, Englands och EEC:s po- litiska” representanter” wid konfe- rensen "enades man till slut 'om, nås. Det" är ' heller "icke möjligt att. etta - program. kommer "att kastas över "bord; (men. man får ligt hoppas, att denna even- att den 50-p tullsänk- ningen skulle "utgöra en: arbets- hypotes : för" "konferensens kom- mande arbete med tullsänknings- problemen; "Det kan se ut som en strid, om påvens skägg detta bol- "lande med ord, Betyder det i realiteten någonting. om. den 50- procentiga tullsänkninigen är "en grundval för förhandlingarna el- ler en arbetshypotes. Härtill kan svaras, att formuleringarna be- tyder mindre, det väsentliga är avsikterna, den politiska viljan bakom orden, I ' USÅ,- England och" . naviska länderna ställer sig hel- hjärtat , bakom . framlidne presi- dent Xlnnedys idé om en ikraf-]- tig sänkning” av tullarna över hg så ant ett livligare handelsutbyte.. - dessa länder kommer att i.Ge-' Su néve arbeta för. en friare vänlds- handel, 'Hela Efta-gnuppeni, möj ligen med, en viss TR skändi- s - britterna "under > "1800-talet -- :en : skyddsgördel äv små scheijkdömen, e |belägna runt, ing. Aden. Dessa stå. under, brittisk kontroll: Det var scheijkdömén: sammanfattades se- nare i två protektorat. Men malkt- förhållandena; i hela området. (som ä jörres "halva « : Sverige) - är - [fortfarande . ganska ; oklara, - enär ji och sul na: i pro- tektoraten åntager en skäligen. o- pålitlig. hållnin; ende .— än föj makten England. Irans « Både "Jemen och Sau har ofta utnybtjat denna förvirring å politiskt . hänse- angelägenheter, ' De har. - uppviglat furstarna not "varandra ' 'och mot engelsmännen," : så. att - London åualitet”inte' blir ' verklighet, Nå- gon: 50-procentig ' + bullsänkning kommer; konferensen inte «att e- nas om;: men kan den. åstadkom- ma” "ungefär hälften av? "detta Än trakten kring tig ; « position ; på vore det "en stor” fi å : Nyckelställningen å Genéve har Frankrike. Vilka mål. de Gaulle från ' Modelnavet till "Asien "utan också en” ekonomiskt betydelsefull lata har: satt. upp :vet. man inte. .Kan- ske' smahövrerat han: fören. ko- handel' med" USA där förmåner för det franska ” "jordbruket kun; vd sänt "nå 5 de köpas med ofergilter ifråga i Australien. Österrike, kommer ' att stödja denna = handlingslinje, . eftersom . den öppnar en ' möjlighet för ö- verbryggande av den klyfta som skiljar de båda handelsblocken i Europa, EEC och 'Efta,. Vilken ställning EEC kommer att inta är ännu omöjligt att säga. Tillsvi- dare ser det ut som'om Frankri- ke manövrerar för att , hindra tullsänkningskonferensen att upp- nå några” resultat. De övriga EEC-stabterna har inte företagit 'TV SYNES PÅ SISTONE HA FATT en. sorts social ambitiori, som inte kan vara helt riktig, noterar Nya Wermlands-Tidnin- gen. Med ett flåspatos som inte verkar övertygande vill man "misstänkliggöra 'och nedvärdera enskilda medborgare och kommu- nala myndigheter. På basis av gammal solid svensk avundsjuka bygger man här vidare, Tidning- en exemplifierar med, TV-frågan till en byggmästare, vad denne tjänade på att bygga en villa för 300.000, och till en hyresgäst vad denne räknade ij hyra för den privata bostad han bebor: ' Hur skulle det vara, om sam- ma TV ägnade sitt intresse åt en annan sida av svenskt samhälls- liv av i dag, en sida, som kanske i viss mån förklarar varför vissa kostnader stiger så 1 höjden som tyvärr blivit fallet, Vi syftar på den form av ”moonshining”, som blivit allt vanligare i femdagars- veckans Sverige. Uttrycket är amerikanskt och syftar som be- kant på det arbete, som enskilda åtar sig utanför sin ordinarie ar« betsuppgift. Den lediga lördagen kan bli inkomstbringande, Det är li ingenting ligt - att för detta arbete begäres en hut- lös timpenning — vi har faktiskt belägg för att man begärt 30 kr i timmen! — men därtill med krav om skattefrihet" för extra- inkomsten, Det vill med andra ord säga, att man kräver, att den. tillfälli- ge arbetsgivaren skall förnedra sig att bli'lagbrytare för att kom- ma i åtnjutande av vederböran- des tjänster; Ä handelsblock: "Rent "politiskt: ekul- 10, en sådan hållning "innebära så] svåra påfrestningar” på, Nato,” att |- "dess framtid skulle sättas på spel, |: Skulle Frankrike vill följ med Å drive." MAN TRODDE ATT RYMD-" S ; FORSKNINGEN "n:o od skulle , komma ; att sättas på svältkur i år; skriver" i Pers- pektivs . majhäfte amanuens K.G. Rehn i en översikt av dis- kussionen om den dyrbara rymd- forskningens förmenta onytta i jämförelse med: hjälpen till 'u- "länderna. Hr Rehn- delar inte uppfattningen om att' pengarna till rymdforskningen är bortkas- tade utan pekar på några väsent- liga ' forskningsresultat " vilka framkommit: som ”rymdforsk- ningens : biprodukter” - och som kan bli av stort praktiskt värde; En” häpnadsväckande ” mängd hyperfina instrument måste 'få rum i satelliten. Miniatyrisering av instrument har därför blivit dagens lösen. Den smttar av sig i produkter för allmänt bruk. En radio kan t. ex. byggas som icke är större än en: tändsticksask eller t. o. m, 'en sockerbit, Rymdtek- nikens krav har befrämjat ut- -vecklingen av. små snabba. elek= troniska kalkylmaskiner, termo- "elektriska apparater för ,upp- värmning och avkylning, som 're- dan är i kommersiellt bruk. Kom- primering och förpackning av energirika livsmedel för astro- nauter sägt ha gett nya impulser åt livsmedelsindustrin. Vidare kan rapporter från sa- telliter i höjden ge meteorologin större möjligheter, ' den kan ge oss bättre och säkrare väderleks- Prognoser till. flygets och jord- brukets fromma: .' - a "Tack vare" ”fixerade” satelliter kan nu. båtar på havet snabbt och exakt bestämma position. och navigering, och 'snart begagnas utvecklingen ' 'av ett världsom- ilja, driva. en] deras replistöd för radiovågor i| spännande televisions. och kom-' Englands sista stödpunkt i i Mer -' fästningen och staden Aden, är i "fara. Både : va; att bringa denna brittiska bas- : tion wid Röda 'havets" utflöde på ' Trupperna : =" der sist- | n emot : skydds- I och" blandat sig i: protektoratens |: städse såg sig Avingat; att hålla sto-) för Araäsitotrafiken . till Indieri och |i l i ständiga ! N filialer i der . behärskar i Aden; och! indierna. deln "längs den 's. k.' ”rökelsekus- ten”. trängt bort det ärabiska | i flytan” panara iska. Parcllerna ingen gen- "asiatiska - "stater. Tvärtom öriskar både New" Delhi och Karachi, att "Aden skall” kvar> yggtåckning 'från dessa asia- Ev som England”, 1959, ge- protektöraten sam- : :”sydarsbisk |d Den” efter kriget” utby geda « oljehamnen i Aden... själva. verket numera” hela han- De''har undan för" undan. mellan : de- olikå Ii namn skall ö gå sin väg "utan en- gelska försök att kämpa för deras behållande under. engelsk. "kontroll, Man - kan” säga, att dessa ”frihets- ivrare”, därmed - arbetar . Nasser. i händerna och att om de får råda, så är.det blott en tidsfråga, när hela "Federationen inklusive" Aden faller. i'Jeimens "händer '— eller i Sand-Arabiens (om Jem miss: lyckas)... - : vr "Aden, en I gång ett TZ malt”; sjö- rövarnäste och "en savsk; färd håla, vatten och avlopp, utmärkta sjuk- det” att” bli. av 'allt detta,” den: ei "wacker.: dag” i: Sgåba vägen IN namn under: eller 'saud-årabiska beduiners kon- "över väder, och vind men redan har vi-från” ovan, fått rymdåfoto= ”grafier” av ovädercentra. er Sdelserna "och 7 över- "orsakade: av I eyk- S Det FINNS BÅDE LJUSA OCH "> MÖRKA TENDENSER > .: mjölkproduktionen; skriver , Jordbrukarnas ji Före- . ningsblad, i. en kommentar till) ”mejeriörganisationens .' Jårsrer, : dovisning: - : os «I. många avseenden går det könsigjorda - som? onstruerades av. Edwards, i'Stöckholm;. Vi: ansér, dock vatt ' det, finns: plats: för; en viss. för-: siktighet, "när, det, gälle; gjorda " klaffar av. då Edwards-Starrs är: infe" helt ”ideälisl vet man ännu | så "mycket, tillräckligt: -länge.. De prov: för att. utrö! . Kållbarkéten,' m gjorts" Pp iboråtorier;, kan” inte utan "vidare" tas för i | praktisk? änvändning. J bakåt, ID Inv , leve- "rantörerna blir färre och korna likaså. Det finns ingen anledning anta 'att ' 1964" medför ändring. Härtill "kommer ökade svårighe- . ter att avsätta det likväl förefint- liga exportöverskottet, inte minst på grund av de kända nya regle- ringarna inom EEC. då finns det - drag av ljus- ning i' mönstret: i Både i Europa och Nordameri- ka nötkreat N -gång på mjölk och mejeriproduk- ter som följd, och detta väl knap- past enbart föranlett av ogynn- väderleksförhå : ör varit möjligt att "avsätta smör och ost till utlandet med ett rätt väsentligt bättre ut- byte än året förut. Att detta inte gått utan - stora ansträngningar och en ständig vaksamhet av dem som ' sköter vår exportförsäljning kan man ta för” givet. En av de kanske inte så betydelsefulla men intressanta upplysningar man får i årsredovisningtn är att Sverige för första gången på flera år fått : ett halvt tusental ton smör på den en gång värdefulla tjeckoslova- - kiska marknaden, Ändå intres- santare som vittnesbörd om hur besynnerligt förhållanden kan skifta är att detta berodde på att Danmark behövde hjälp för att kunna fylla ett leveransåtagande på " Englands-marknaden, Eftersom den inhemska mark- naden är och i allt högre grad syns komma att bli den viktigaste för mjölkprodukterna är det ännu mer värt att notera hur väl pro- dukterna hävdat sig i Sverige, Särskilt är det anmärkningsvärt att smöret i någon mån återeröv- rat . de: svenska konsumenterna, och detta trots ett inte oväsent- ligt högre pris än förut. - liksom i Sverige med lägre till- |. amerikansk ingenjörs, uppfihnings- rikedom' och initiativförmåga.. Han har 7; konstruerat, Cen konstgjord hjärtklaff,' en” liten .kulventil 'av. gummi och. stål, som inte till ut- . medelsindustrins bearbetade” 'pro- dukter reducerar kraftigt” arbetet i köket. "Det Iåter nog bra, men ingen” skall. lockas tro "att vi i framti- den kommer att a öja oss med att servera enbart färdigköpt” så att " säga direkt: ur: påsen eller kar- | tongen. "En 'smula fantasi och framförallt ' kunnighet ' hos hus- mödrarna kommer "alltid att be- hövas, annars blir det för, trista och likartade matsedlar, även om vi kan vara ”röjda och glada i förvissningen att ”äta rätt”, Na- turligtvis' har vi all anledning vara tack för kapens "insatser på det här området, men näringsläran. blir trots: allt alltid ämnet nr 1 även för en husmor. (Jordbrukarnas För NE hjäntklaft,: ter: en naturlig hjärtklaff. Kulven- tilen,' som: ar xperimenterades i ett I primitivt ”låboratorium” i en -käl- . larlokal i Oregon; USA har sedan "den först'prövades 1960 räddat eller "konstruktion ; : emellertid "alla andra " eftersom” klaffen" inte: använts | : bevis för detta Hjärtsjuka 5 över r hela världen har nytt hopp tack" vare. en pensionerad förlängt livet på över. 2 600. männi- - skor, Även i Sverige har den a an- vänts "med" fram; ång. nm Konstgjorda järtklaffar. ha un- verkats tidigare; Den "konstruktion det” här" rör. ”sig om överträffar fråga om och hållbarhet,;: Kon- ,M Low ell” Edwards, "fick han”. j'december 2 utmärkelse" av 'pålitlighet.- i. fjol: erhöll; en h American: Medical Association - för sina betydelsefulla” insatser; Sedan Edwards. pensionerats 1957 blev han' bekant med några läkare vid medicinska högskolan i Oregon, Han . fick veta 'att' konstgjorda hjärtklaffar kan rädda liv vid vissa hjärtsjukdomar, men att de model- ler som fanns att tillgå var långti- från tillfredsställande.- Han beslöt sig då för att själv försöka utexpe- rimentera en pålitlig ersättning för hjärtklaffar. Därvid kom ; han att intimt samarbeta med -hjärtkirur- | Aktuell FN:s krigiska hjältebragder . i Kongo har tvingats att i ka sig. till att. FN-trupperna måste . förskansa sig , inom : väl befästa ställningar” samt då och |. då. med . flyg . eller. helikoptrar söka rädda .livshotade, och för= JT följda missionärer och nunnor. För övrigt har: stora delar av landet övergått bil” det barbari, ' |som var rådande där innan Bel- |Bien tog hand om landet. "Tre Rosor ä N. S. Ti. Vid en saklig" granskning av spionalfären har även de social- demokratiska ” ledamöterna i parlamentariska nämnden. varit med om att peka ut försummel- ser, svåra försummelser, som de li båda "statsråden ' gjort sig' skyl- diga till. ' Dessa fakta kommer man inte ifrån, de "ligger ; till grund , för prickningarna, mn : : Dagens' Nyheter , Förbannad säger sig Sven An: dersson: vara. mest". varje : dag. För tillfället är. han "arg över anmärkningen mot Östen Undén, |, en ilska som rätteligen borde gå , ut. över fru Fortuna. Men 'an- -|ledningarna till 'indignationen växlar. I mar var Sven Anders- son arg över kritiken mot: Sven Andersson. Innan han uppbygger oss med ännu fler utbrott bör hus," wälhållna asfaltgator, : och h många 'av husen är försedda . med an lämpligen erina sig att det : | klimatänläggningar : och "mod finns fler. än han kom är upp- te > bekvämligheter. Vad: k vörda och ”av'en anledning som motiverar att han. stämmer ned NEN Handelstidningen.. gen är Albert Starr vid imodicinska || högskolan i Oregon, , I två och ett halvt. år” "arbetade Edwards och Starr i ett laborato- rium, .som Edwards + inrett i sin källåre,'.Han prövade sig fram via olika slags material och modeller och hade slutligen. gjort .en .kon- struktion; som: föreföll funktions- duglig. Det var en liten kulventil; gummi, c:a 2 cm i diameter, inne- sluten i en behållare av stål, c:a 4 em lång. "Ventilen öppnades och slöt 3 Isig automatiskt” after] ärtats arbe- 1; "En klätt som Klaffade”' Mer bjälp' av -' en pumpmaskin kunde man pröva ventilens' håll- barhet.' Man lät den & öppna och slu- "Ita sig 6 000 gånger i minuten, 750 gånger. snabbare än "normalt hjärt- arbete. Detta : prov ” pågick i tre veckor. och visade att ventilen be- varade form : och funktionsduglig- het under; en. tid motsvarande . 43 års användning i i ett hjärta... I september. 1960 vågade man för första gången prova den nya hjärt- var en) femtiotvåårig ;maån, vars hjärta, skadats av reumatisk. feber under barndomen. Operationen för- löpte lyckligt," och idag mår man- nen utmärkt och kan arbeta nor- malt, - Efter denna framgångsrika början har Edwards. konstruktion kommit till användning på patien- ter över hela världen. med £ynn- samt resultat. - . Edwards räknade med "att ”p på sin höjd tillverka några få konstgjorda hjärtklaffar, men : det wisade' sig snart att- efterfrågan : var långt större än han kunde tillgodose i sin primitiva verkstad. Tillsammans med en god vän. öppnade han 1961 ett laboratorium i Santa Ana, Cali- fornien och där sysselsätts nu fem- ton man med tillverkning av kul- ventiler för medicinskt bruk. + > Stockholm - (TT). | An talar” för att löstbilarna i LASTBILAR TAR HÄLFTEN FÖRS oc AV. ALLA GODSTRANSPORTER |har ökat starkt, Det är de lätta varubilarna, genom - vilka fö år. soket ifråga? om Joödstransportarbetet i ige, om man dlapp- landsmalmen, "Varugrupper, .. man tidigare ; ; inte kunde tänka sig flytta' över till ,landsvägarna har bilarna tagit hand om, skriver Väg "och Vattens 'redaktör' Åke Appelgren. i SIF:s' tidskrift! Indu- stritjänstemannen, sv -.De:r de 1 har gen & it skära ner sina läger. Äldre tiders tunga lastbilår, ' de med en "lastförmåga - mellan” två somjoch' fem ton, har minskat till förmån för storleksgruppern fem till. sex ton, som femdubblats i antal och de mycket tunga fr ionen över åtta ton, dubblats.. > Som tretton- på många håll dlagit' ut flottleder. na;' ja t.o.m. : järnmalm fraktas numera 'i betydande Mtsträckning längs vägarna, Sedan. 1950, då vi hade 85000 köt och skåpvagnar, har wi kun- nat notera en SO-Procentig av "denna fordonskategori, Sam- mansättningen är emellertid : ibex eningsblad) tydligt annorlunda, Gruppen - mindre än dvår tons lastförmåga ökning | siffra med | öre, .. Ekonomiskt lämpligare lastbils. kar. är meter "att sända i Sverige, I dag ligoe 17:och 28 & Priset följt med. konsum. index Skalle > dat ha: beat vid 5 ec kommentar |. .. Imed andra: ord: bestående" äv ”en”kula ”av ”silikon-V-- klaffen "på - allvar, Försökspersonen vu säger sig ha av- tära hemlig- 7” till världs- Wennerström Så slöjat. svenska mill heter för, att. bidra Ac freden, skriver kert ocksa "Ryssarna så Å pengarna till Wennerström på ldsfredens konto. - Mr Göteborgs- Tidningen. / Priserna; höjs ! inom så gott" som alla de statliga monopolser- viceföretagen inom kont. -Tele=-. - fontaxorna :går upp, radiolicen= " sen höjs, portot stiger och järn-' vägens taxor justeras uppåt. Det ' är: taxehöjningar, som erfaren- ' hetsmässigt alltid "drar med sig en " successiv . uppskruvning : av - den" allmänna prisnivån. : Dessu- ” tom" höjs ' skatten. vid halvårs skiftet. Ä - ” . Lönerna. stiger samtidigt; mer eller. mindre: kraftigt. Perining- värdets: : "urholkning - fortsätter. : - ilk gägn för vem? fo . Helsinébo fgs Dagblad; . 4 våra, dagar är | mecnatskåget i stont' sett borta.” Det var. som bekant kyrkan, hoven och sena> re "det : förmögna ” borgerskapet, som svarade för denria Iulturel- la...insats. ' Utom. . mållare ”, 'och stöd, Idock knappast av "borger=' skapet, som vält :mycket 'be- ' ttraktade mecenatskapet som en form av investering; Numera har ändra foriner bil ” dats ,—''och i. huvudsak är: det folkrörelserna ” 'som visat 'starkt intresse "att ”stödja ” konst: "och ' kyrkan. Alt jo 1) höstru [4 form av ; att. nådigt låta: henne ta körkort — ärhällör | människorna får 7 det... Frågan ä är! då ”hur jagade att. Skaffar me "och. mer Den: s.k. oe vecklingen tar ingen. hänsyn till människan, trots att . .Idet' obestnidligen” är människan” som. styr. utvecklingen.” På tal fom naturen och bilvrak: —”det: är ånte bara bilvraken” i som: skämmer :den svenska ma- turen. Nu.som förut vräks mas-. sor av 'annät skröt och avskräde” på . markerna.” Det gäller . att stoppa :' .naturmarodörern > An mars kan man med:fog: säga, a de: bör HN svenska folkets I na- tur, . a : i Pål i Nästorbollens- Kurron Gud. ger, "sade Luther, åt den han förlänar ett ämbete” jämväl kraften att sköta:det. Staten ger sina: befattningshavare åtminsto=' ne en orubblig « trö på sin egen. kompetens. : — de ärbotade örnen sön ” Apg. 18:3. Mycken möda och många svå- righeter. skulle. besparas oss I vårt dagliga arbete, omv wi hade gemensamhetssynen klar, 7 i: äro: alla förbundna med varandra i vårt arbete: Liksom ' av” ett osynligt band; bindas wi ' alla samman, . även när vå till dn yttre. icke" kunna jakttaga Vi arbeta lättare och effekti-" Vare, nän vi arbeta fillsammans, ty vad den ene inte rår :med, det rår flera med.' Att önte 'ar- t. |beta ihop på. en arbetsplats: är att stjäla sid och förlora Ikraft.: : Samarbete ger. inte. : endast mera tid och större effektivitet till framförande: av ..ett' arbete, utan även personlig trevnad je. ent "Vaa har Fo jakttaga för ett arbete. där du är? bättre OS To. 4; 3533, Jah tet AN x skulptörer "åtnjöt" även "diktare dikt, RA framförallt. av ; för att: hon . ' sedan skall kunna” fungera” som. . ”festehaufför” ; Blir de . lyckligare? : "Knappast. De” "blir." . Perspektiv. ' -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.