— = LT Tisdagen den 2 juni: 1964 ' LT: = , F ”Wennerströmdebatten i riksda- gen blev som, väntat en laddad uppgörelse mellan regeringen och oppositionen. Från: regeringssidan försökte man skickligt manövre- bort från de besvärande fakta i målet, som framlagts av juristkommissionen och den pår- lamentariska nämnden, Genom ett högt uppskruvat tonläge och "af fektbetonade = utbrott . försökte | statsministern och försvarsminis- "tern göra hela denna 'affär till en förföljelseaktion mot, vissa stats- råd, ff; 0c0t i "Från osbositionshåll » behövde män inte höja röstläget i lika hög grad. Man hade så starka sakskäl att redovisa att dessa.talade för sig själva. Konstitutionsutskottets vice, ordförande Torsten Anders- son +'-Brämhult (cp) lade i ett starkt "anförande" i första "kam- maren fram: sina skäl för ställ- . ningstagandet för en anmärkning enligt: grundlagens, paragraf 107. Denha paragraf innebär som be- kant” kräv på , avgång för 'det statsråd som drabbas av anmärk- ningarna, :Hr. Andersson nad — Öbalanserad' regering- SS - " sama under UD-tiden. Denna tällning innehåller gra- deringar, som gjorts av försvars- ledningen. Under sin tid på I UD utlämnade Wennerström sålunda: 4 högkva- lificerade" hemliga handlingar och 37 hemliga handlingar. såv dessa handlingar var "enligt försvaret 4 till synnerligt men för rikets försvar, 20 fall till ”allvar- ' ligt men för rikets försvar och 21 till men för 'rtikets försvar. ” Var detta verkligen" ett pris . värt att betala för att få fast "Wennerström? Den frågan ställ- des av hr Andersson till statsmi- nistern, vilken föredrog 'att tiga. Regeringens uppträdande var 'o- "balanserat, Då var kanske för- svarsmin,, som var: mest affekt- "betonad.' När han påstod, att 1e- av konsti tet hr Gunnar Larsson i Luttra (cp) borde skämmas för sin medver- kan till "anmärkning ” mot rege- ringen « ick'han' helt' enkelt över .gränsén för vad som"! kan "tillåtas ifråga om anständigt uppträdande d. AN att det faktum att försvarsmi- nistern räddats av lotten i ut- skottet inte borde hindra honom att ta sin ställning under över- wägande, Statsministern, försökte göra gällande att placeringen av Wennerström 4 mutrikesdeparte- mentet -var ganska. ofarlig, Han skulle under denna tid inte”ha gjort mera skada" än att det var värt att få ha honom: kvar där för att få honom avslöjad. . letta genmälde-hr Torsten Ande sson, att Wennerström även under UD-tiden sysslat med kva- |, lificerat.'sploneri, Hr Andersson kom : med :konkreta uppgifter ' på vad: Wennerström sålt 'till rys- FÅR LANTBRUK FINNAS? !X Jordbrukarnas -.För- eningsblad har lagt: märke till en motion till socialdemokra- tiska .partikongressen,. vari "man vill att mark i enskild' ägo skall överföras till samhället för "att tillgodose" fritidsfolkels” "önskemål, För en sådan överföring. bör, ex3 propriationslagstiftningen och den ' jordpolitiska ": målsätt- ningen bör ändras härefter, : Partistyrelsen säger: det över motionen att sedan Fri- tidsutredningen -lämnät sitt be- tänkande är: markförvärv av det allmänna in- tar en framträdande, "plats. : Di frågorna bör, säger partistyrelsen; övervägas i samband” översyn av, jordförvärvslåstilt- | ningen som regeringen nu utför. Man frestas "frukta att: vårt jords och skogsbruk helt. enkelt | 7 betraktas som sekundärt i förhål- lande till sommarstugetomter och fritidsområden. Bortsett från rätt- visekravet: kommer det 'sedan " att finnäs någon natur längre i "det här landet? Och med hänsyn till rätlvisan; känner inte de som blivit innehavare av en fritids- , tomt "starkare än förut för den enskilda äganderätten? , Kanske de'rent av "förstår att de som nu äger marken har en rätt som det är befogat « att de | "bevakar, | JORDBRUKAREN SOM INDUSTRIKUND, : « När statsministern invigde EL-J]. MIA framhöll han jordbrukarens betydelse även som kund hos oli- ka slags industrier. RLF-tid- ningen fann det vara av stor «betydelse att detta underströks just av statsministern och" gör . följande kommentar: Obestridligen är det så att det svenska lantbruket är en stor för- brukare av en mängd produkter. Det skulle kunna bli ännu större om de knappa marginalerna inte tvingade till ett ständigt uppskju- tande av annars naturliga inves- teringar, På ett område är efter- lingen: «under ide; sénaste ' decen- |s det; angeläget ., att N med. ål ien H Har "vår regering "kommit!" långt i maktfullkomlighet ' att:in- gen' får anmärka på dess sätt att sköta: sin uppgift utan att : bli utsatt för personliga övergrepp av detta slag då är det: dags att slå En från Sovjetunionen under ledning av” vice. ;regeringschefen -. Anastas ken ligger emellertid en betydelse- full politisk” utveckling,” nämligen den: allimer ;tillspetsade. konflikten möllan. Moskva och Peking. Denna konflikt har- icke gått Japan spår- löst förbi. De japanska kommunis- orienterade” och 'i sin dedning haft Moz kvautbildat folk, har på sistone mer och mer kommit under Pe" kingkommuhistiskt” inflytande. Ja- panska” kommunistpartiets ledare, skoladé partiordföran- anzo Nosaka, har'— låt vara g tvekan — nu helt an-, slutit sig till Maos linje. Det har bland annat tagit sig uttryck i, att han” "och hans parti totalt ;ignore- i & senäste” besök i To= 3 äntiet har på sistone en skett Fåv : den” ”ström- örhandlade' en fapansk nissiori' under" ledni av: den "Iberaldemokratiske parla- led. i larm, Det är opp E 'grund-' ME 'M al Pe: lagsenliga rätt att — ja, i detta fall/rent skyldighet — att kritiskt granska regeringens fögderi. För- svarsminister Sven Anderssons sätt att reagera: på de anmärkningar "söm framställts. är anmärknings= "ATT. "KEMIN SPELAT; EN > BETYDANDE: ROLL t.v r.. den - industriella :utveck- -nlerna: och kommer att. :görd! det nu" >högre: gråd framöver ;hat, i" olika" sammanhang: omvittnats på sistone, skriver: Norrbot- -tens- Kuriren: 1 de, ledande "industriländerna "sker; en upprust- 7 "ning av. "utbildningen. av kemister H fen skala + 'som 'man 'inte' tidigare här upplevt. ork svårt att förstå 'gymnasieutred- ningens” njugghet iot "kemläm- i Jet flertal" sakkunniga remiss- yttranden, bl.a; från Skogsindu= striernas, ”Samarbetsitskott, som representerar. ”branschorganisaj or nerna inom skogsindustrin, från universiteten, statens «tekniska och" .naturvetenskapliga < forsk- ningsråd samt" en rad andra in- , Stanser. När regeringen nu skall utar- " beta sin proposition i gymnasie- frågan, får man ,väl utgå ifrån att den berörda industrins liksom övriga experters - krav beaktas, slutar NK. 0 . oh DE NYKTRAS DILEMMA, ” Handels-Tidningen tycker sig ha. funnit .att. nyktert örelsen on [iertön 7 | rättaxk” bä ken igen den 16 oktober ökas högst: avsevärt och att det å redan” under TE "koniiher | oa ads king döm "ett trepunktsavtal, :som avsér en "utvidgning ' av den kine- -japanska ' "handeln; upprättan- ; av i 'ömsesidiga . handelsrepre- semtationer i Peking och Tokio och ett utbyte av tidningskorresponden.- Den japanska handelskommissio- nen vi visserligen ”inofficiell” doch: den is ändiga » japanska" "han- delsrepresentation; som skall inrät- tas i "Peking blir: också: av: privat” tepre nu;. at! Väddelsvolymen med Kina 1 år skall kunna ökas till: 200 milj. dolla effektivisering de e- konomiska förbindelserna ”hparlamentarisk” " delegation NH Mikojan har i dagarna besökt Ja- . pan, Det ä är den andra Japanvisiten inom Ioppet: av tre år, som Miko-'. jan företagit; Mellan de två' besö-" terna; som tidigare: varit helt TYSS- - | arbeté sion. Peking torde emellertid fat Sovjets” vice > regeringschef, : Anastas Mikojan, verket äger. "Japan både i historiskt och "kulturellt: avseende stora ge- v kapsintressen med Kina, ' i motsats till. ryssarna. som "aldrig stått högt i kurs hos japanerna och | 'sharast betraktats ; med förakt "av Kineserna, > : Ett intimt ekonomiskt "samarbete mellan Ja apan. och Kina kan givet- vis" inte. vara; Moskva / till "behag. Ryssarna är. alltid" på sin vakt mot faran av en: stor och "mäktig öst- asiatisk, allians, som. kunde” bli; ett hot. mot: Sovjets östliga områden. Man kan för antaga, att Miko- bemödariden i Tokio gått ut på” att/resa hinder 1 vägen för ett dylikt: samarbete, Som: främsta va- "pen i dessa 'stråvänden har man . sagt, att Mikojan i sitt bagage har - med sig en rad beställningar till| den japanska storindustrin, omfat- "tande minst 1 milliard dollar. Det gäller beställningar av oljeraffina- derier och annan maskinell utrust- ning , för Östsibiriens utveckling. För den japanska industrin, som paniskt söker efter nya marknader för sin export, . kan sett sovjetiskt erbjudande. av: delaktighet "i den östsibiriska utvecklingen givetvis , vara : både lockande 'och värdefull "och kanzske i någon liten mån däm- - på den j ka Kinaent Japanernas förhoppning om att Moskva även "skulle vara villigt att till Japan återlämna: Syd-Kuriler- na, (som Roosevelt skänkte Stalin i Yalta-avtalet), tycks däremot ic- ke ha gått i uppfyllelse. Öarna i fråga är, av stort: värde ' för det japanska fiskeriet och: havstångs- fångsten, För Sovjet torde ide mest bedömas som strategiska fästpunk- ter. Möjligt är. dock, tros det, att Sovjet' kan: komma att återlämna de små ' ögrupperna. Habomi: och Shikotan utanför Hokkaidos nord- ostkust, . Även, frågan om en 'di- rekt japansk flyglinje föver Sibi- rien till Europa lämnades öppen av Mikojan. Sovjet önskar tydligen! ic- ke ha någon, främmande flygkon- kurrens och utländsk insyn över sina östasiatiska” domäner, = ct i - oe N: Pp. Se Sverige. R bör. a. initiativ. Å till I wchjälp i 1. FN samarbete" pens ; t tiativ till ett u- ”landsprojekt. i sam- i mellan ett eller flera EN- dustriförbundels. Tidskrift, Ett så- dänt initiativ. . skulle, kunna ; öppna "Mot denna” bakgrund” är! -det sr det "gäller, att "kunna" sätta sig: till- När riksdagsmännen” i lör. tj dags eftermiddag "åtskildes' hade 'de feri' dygns, hårda plena bakom” sig, De sista veckorna är, alltid hårda och i'år kom därtill en stordebatt söm Wennerströmgranskningen' filt på slutet: Denna debatt efterlämnat väl bilden 5 lav en något skadskjuten g-"Som nu går ut att möta "Inte 4 ens de mest "inbitna främst tog sig uttryck i obalan: :' Kvällen" innan. riksdagen slöt 'äg- nade man sig åt att diskutera kom- munreformen, Karl. Boo. och David Gomér: hade efterlyst de principer som legat, till grund för indelningen i nya kom- befinner sig i ett dilemma därige- hom att'man nu'ik mot block. Anledni a till att man frågat efter dessa principer var att regeringen så t nonchale- alkoholskadorna skulle behöva använda medel och metoder, som rat de lokala 'opinionsyttringarna.. -Inril inistern -som svarade på släp särskilt rknings- värd, det gäller byggnaderna, Där föreligger ett väldigt ,upplagrat behov både av nybyggnad och genomgripande reparationer och moderniseringar. Om byggnads= verksamheten i lantbruket; kom nyktert örelsen från sin hel- nyktra ståndpunkt finner sig ur stånd att tillgripa, skriver Re- sformatorn (IOGT): : " Det har” i' den" "senaste tidens "offentliga debatt: flera gånger fö- r att man har sökt finna i gång i den utsträck som just nu vore naturlig och erfor- . derlig skulle byggnadsindustrin och byggnadsämnesindustrin och den Mdustri som framställer ex= empelvis elspisar, kylskåp, frys- boxar :och badrumsinredningar få oerhört mycket att göra på den en motsättning mellan . helnyk- terhet och realistiskt arbete för folknykterheten, Delvis beror "väl "denna ivrigt bedrivna spaning på en missuppfattning av: nykter- hetsrörelsens. syn på helnykter- -het, Vi hyser inga, blåögda för- marknaden. Även ningen släpar efter, Traktorbe- ståndet är exempelvis nu genom- snittligt sett 'lite för gammalt '— helt enkelt av ekonomiska skäl Här behövs också nya väldiga in- vesteringar. > Med goda konjunkturer ' för lantbruket. skulle, detta bli 'en oerhört stor kund hos olika slags . industri, det är, ett faktum som borde väga mycket tungt hos alla dem som på ena eller andra sät- tet «har : med -jordbrukspolitiken att skala, tillägger RIP-tidning- en, KEN uv : om att inom några årtionden. eller : ens ' inom över- skådlig tid :vinna över. den stora en frivillig helnykterhet. Men detta är inte'beller en nödvän- dig förutsättning ' för helnykter- "hetens: effektivitet som gapen Ä ,mot Varje människa Konandr att stäl "las inför valet att använda alko- hol! eBer inte, I denna valsitua- -tion- kan: nykterhetsrörelsen pre- sentera ett alternativ, som inne- bär att den enskilde för sin del en gång för alla gör slut på var- je risk att 'personligen bli alkor holskadad." Tyvärr kan inte . majoriteten av medborgarna tilll: scm' i framtiden kunde bilda un- tera” att "den enskilde inte indi- | kommunblock. rade utfall mot oppositionen, i +] Centerpartisterna |. frågorna försvarade sig med att det Jä gällt att få fram en indelningsplan |" rångått de principer, som sogsteslutek.. 1982; Jades' ara om; men går för radikal t fram, De; nuvarande 1.006 - kommunerna införs nu.4' 281 kommunblock vilka är tänkta' som: framtida kom- muner, En rad Ickala exempel på denn. hårda - 'sammanslagnings werkningar framförd igaste > exemplet Svensson .i Ste Hår: påvisade. hu met: såväl" komm relse — sammankört hela Gotland, inklusive. visbyrt åd: Mill ett" enda gjordes "högtidliga ”deklara- tioner om att den nya kommunin- delningen” skulle” bli frivillig, Dessa deklarationer har stannat på pap- peret, Blockindelningen "måste genomföras i alla län. Hur ” gå. sedan? Den. frågar” ”ställdes' till inrikesministern och dennes svar . fullmakt av: :riksdagen' för genomföra en sammanläggning ler frivilligheten, svarade '; statsrådet Jch Med detta tydligt utta- rekt' . genom sin g lir ” av »holskadeverk- ningar. Men ac större delen av risken står det i: vars och ens makt att skära bort genom att bestämma sig för den helnyktra livsföringen som en rationell och hygienisk ståndpunkt av obe stridligt. värde. Det är den ena sidan av saken! Den andra är so-' cialt präglad. ” Om det gäller att bekämpa en infektionssjukdom är naturligtvis idealet att hela befolkningen kan vaccineras och därigenom ' göras immun, Men även om man inte når alla medborgare med en så- dan immunisering, har det ändå sitt värde att smittvägarna bryts genom att det överallt i umgänget människor emellan finns indivi- der, som är oemottagliga för smit- ta. Helnykterheten fungerar so- g ett så radikalt avgörande. ara. cialhygieniskt på liknande sätt, lade- hot - hängande över- huvudet måste nu kommunalmi ännen 'arbe- ta." Går "det -inte” tillräckligt fort med den: frivilliga sammanslagnin- gen så kommer tvång att kt tillgripas. = i - De "KR [ Rilsdagen r som sagt slut, men för "riksdagsmännen innebär detta inte sbly'sormmar och semester ä även 'för, | hjälp, tekniskt bistånd i NIB . I sentliga ”utvecklingsområden, ' blir. intel. | USA i ien resolution, s antogs av FN:s Industrikommitté, där hr Ry- lg, där tillsammans .méd LO:s inter- nationelle direktör Bertil Bolin re- presenterar : Sverige. I . kommittén, som är, en underkommitté till FN:s Economic > and ii i: Social : Council | (ECOSOC), ingår 30 av FN:s med- lemsstater "med fördelning 18, u- länder och .12' industristater, Dess allmänna uppgift är att' ” utforma "| ligen är fråga om etlt B som na- I turligt följer av A. Skulle däre- "Debt är något Taradoxalt med Chrusjtjov som nedrustare.' Han menar säkert fullt allvar när det gäller alla andra länder än Sov- jetunionen. Hans tes är ju den, att krig inte behövs, . och att kommunismen i sovjetrysk ver- sion kommer att erövra världen inifrån ländérna” själva. Saniti- digt har, han sagt ifrån, att det socialistiska lägrets ' styrka och försvarsförmåga på allt sätt skall stärkas.. Som 'nedrustare är han alltså” något ensidig.” ”V' Observer i Svensk "Tidskuif Den tokniska. och "ckonomaiska |» punkthjälp som" sätts in av tek- niker och politiker från u-lands- hjälpande länder utan praktisk erfarenhet av, Afrika är i det långa loppet fö dande för "ön tinenten 'genom "sitt bortseende från ekölogiskar realiteter, .Män- niskan" och hennes husdjur” bär skulden till att öknarna ' ständigt vinner Iorväng i tropiska” Afriz ka, Aa DNs en ; Förste intendént + | "Kai .Curry-Lindahl Vad betr ätfär den Nvenska än- ställningen till förlängd statiorne- ring på Cypern, så kan det häv. das att har man sagt 'A får man lov "att 'säga B — tom det verk- mot de grundläggande förutsätt ningarna" ändras, så ant” tex. ärkebisköp Maåkarios "vill 'före- skriva” några villkor : för .FN- styrkorhas fortsatta ' vistelse på Cypern, så finns det ingen an- fedning för Sverige alt falla! un” dan.. Detzamma gäller. rimligtvis andra I länder s som deltar. FN: s én Dagens Nyheter Folkpatitister och centerpärtis- |. ter. lyckades: inte få. igenom sött förslag ” (om;catt ” riksdagen” skaly fram för rslag om” sett antal fria hemresor för inackorderade 'ele- ver. "Man får verkligen hoppas att: "regeringen på egen hand tar upp denna fråga. vara mycket. angeläget att de ungdomar som” av tvingas studera långt orten får” verkliga: möjligheter att mitnylblja lovdagar till" att. komma hern till familjer Och så . snålt "som" ”inackorderingsbidra- gen är: illtagna ” ger de inte ut- Det får anses olika skäl från heni- resekostnader. : bli möjligt för "våt folk att bi- behålla en mera sghesbetonad ber satta”utvi soklingenpå vägväsen- dets -tofriråde åv: stor” betydelse för: landsbygden: Ju” bättre. vä- garna blir: inl tätonternas ar- betsplallser, ” ; kan" människom "från dessa. Desto möra kan öck- så ”deltidsarbete mellan -lands- dest: ängre bort : bygd-' och; tätortsnäringar kom- Sarbetssamma” än | divider och jordbrukens.. storlek differentieras. zefter” olika behov. >< Inte "minst på landsbygden v vet man hur värdefull folkhögsko- ban, är, Ursprungligen främst en boridesköla " har” :fölkhögskiolan kommill ant. spela" 'en stor roll ä- ven” för andra: samhällsgruppers kulturella daning. Det vore synd att vanvårda dessa'fina och. de- bat serande -bildningshärdar; ä- slag 18 blivit större — en. stor fulturuppglig Iilksom vårt - påkostade, uppdra åt "regeningen. att lägga FN:s politik på industri ådet och då i första rummet vad gäller strä- |; i vandena ”ätt. få.-till. stånd en indus4q' striell verksamhet :i u-länderna.” I dess planer ingår bl. .a. en världs- SE - ” 1966 om ”industrifrågor. USA: "förslag" till industrikommittén & är ätt FN:i fortz sättningen bör kunna utnyttjas söm . | garant, rådgivare, - -katalysator och 5 förmedlande organ i bilaterala pro- jekt, kort sagt som ett: ”multilate- s | ralt "paraply? över "direkta. konfak- ter: mellan 7 "mottagare och" givar- länderna,' - framhåller hr: "Rydén. Sett ur svensk synvinkel skulle ett arrangemang av det slaget: kunna utformas: som ett samarbete inklu- derande: privata industriella insa ser, medverkan från fackför ning: rörelsens ! sida; ' offentlig bilater: gi och hjälp från” exempel is: ind strikommittén,”' Särskilda Fonde och. Världsbanken.” . På detta sätt skulle det Bli” ligt att "utforma biståndsprojekt | vilka ”g fiskt och tid sammanför insatser på samtliga vä- un- derstryker hr Rydén. För: Sverige innebär” detta att våra: starkt be- : > Vad räknas som normal studie- tid?. Det" är allmänt känt ' att kuggningsprocenten är orimligt hög vid prov i vissa ämnen, så hög att man bar grundad anled- ning att betvivla att den beror på studenternas bristande lämp. lighet för studier. Sådana resul- tat vittnar snarare om bristande effektivitet i undervisningen och om alltför höga kunskapskrav. Skall" studenterna under sådana om "allt detta; väl kunde: behö Närmast 'stundar nu stämmor "och partikongresser. Alla partierna u- tom k na har och kongresser de närmaste veck- orna. För centerns del är det som bekant snart dags att samlas i Ud- devalla. : Socialdemokraterna håller till på. Folkets Hus i Stockholm, folkpartiet samlas i Eskilstuna och högern i Östersund, Ceson. förhållanden underkastas ett slags studiekontroll, där man noterar avvikelser från 'normaltiden, lär antalet studieneuroser öka snabbt. Hr Edenman får bestämt bege sig ut på fältet för att närmare un- dersöka, vilka konsekvenser hans förordningar kan få. Kanske fin- - ner han då också ett och annat "att reformera i universitetens värld. oo (Handelstidningen), > Halland: ”naturskyddsförenings : "”vårutflykt . på söndagen samlade ” i inemot "100 deltagare. vilka i, två” - bussar > samt ett antal privatbi- : Jar besökte "en rad servärda och ” vackra” platser. i mellersta Hal land. '' Utflykten ' gynnades "verkligt idealväder, ne - Del lades" i varifrån. man "for, norrut ' till :Asige; där Asige hembygdsförenings natur- skyddsområde besöktes 'och deltagår? na fick bestiga utsiktshöjden vid;In- gelstorp i; Abild.' Därefter: fortsatte man '. vid .Sjönevad till Boaforsen I Askome, : där det nya: kraftverket, Yngeredsfors II besågs och den 'nya uppdämningssjön togs: i" betraktande under en god, stund. "Därpå for man: till Bällforsens. kraftverk och besåg anläggningen,. samt. höll matrast i. det fria innan man reste vidare till. ä av H; tad” na man god tid på sig att vandra i "och deltagarna fick bl a se en -rad ste nar med inskriptioner, Efter prome- skogen hölls kafferast'i det gröna. Via Grimeton-—Spannarp och - Ot- tersjö. for . man "vidare till Dagsås N kyrka, Här besågs även dammen. vid Skygge, som raserades för en del år sedan och ' där" naturen nu ”själv- läkt” såren efter raset, ; +: Sibbarp, Hässlås kapell, Lindhult, | berg passerades innan man var fram-; "me på egendomen Brogård i Skrea; där . Hallands naturskyddsförening | + förvärvat en tredjedel av arealen och därigenom säkerställt: den som na- turvårdsområde. Deltagarna i -Tesan | fick promenera från Veka gård "till Brogård samt sedän på stigar utmed sn. a till havsstranden, -som". edan följdes | blan RA » Nordväst ut mot Bor" Efter hexöket här fortåatte sällska- jet husera pe a san på kustvägen åter - till gränsade insatser direkt samordnas med eller rättare inrangeras i full lödiga projekt. De fördelar detta medför både ur -mottagar- varländernas, synvinkel: är uppen. bara, För svensk industri skulle ett samgående av det .Skisserada slaget i en helt annan utsträckning 3 än för närvarande Möjliggöra en komplet. tering av svenska industriinveste. ringar i" u-länderna. med. andr nödvändiga investeringar - som | vägar, .bostäd vård. er, skolor. och sjuk- och gi- "SöNDRIGT -GLAS EN FA . FÖR VILTET I EN + Men: nän ny. - ledamot” inte kan! taga I i än ovan, naden. på de lummiga stigarna id Torebo,' Falkenberg; " Skrea vch "Boc |- gesterna korta” och både för en själv gäller "och framför allt för Kris-' ti namns”skuöll Mari "vinner in- genting med '&n förlorad sinnes- järanvikt. Däremot är det alltid dyrare skolväsen. Borde inte he- I fa "dess; programpolitik och, wt- -| veckling; ix storazdrag göras Q- |Peroende av ett depant ement och +-—" é vep om möjligheterna till :mera med : såren, allt. en. departementschef — hr Skog- ” | bund -— 'som:i;sin gärning som . : ledaré - sett tantal” affärsdri ivan- ompetent” alt” an” etley djupar skulturella perspek- tiv-på win uppg ti och sitt -an- sg å förargad, sade herr . Larsson »Boiiby” [6 riksdagsdebatten. Den ati försvargministery. soci sat + debatten på torsdag falotiskt, sagt. sig. vara förbannad och detta lagsé Det Det går lätt, 'att brusa I upp och at förlara ba= ””Öikväl är det slita till skada, juden. sak det en "wingp". latt: vara. saktmodig. Saktmodighet är inte, som. man ibland tror, detsamma som säv- lighet, att mana ig får ett ord över läpparnia' € | gjord -på' länge, Saktmod är vad Tondet : säger: : det. är' att ha mod latt ta det sakta-och med efters itanike. Gör, du det : en, handling dag ig « bredare "sociala : ax
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.