17 7 juni 1964. (LT = —= = LT Onsdagen den Socialisering av Dotnänverkets oroväckande ak- tivitet ifråga om inköp av nya skogsfastigheter blev utsatt för " en förödande kritik i riksd när. jordbruksminister ' Holmqvist besvarade Ivan Svanströms (cp) interpellation i ärendet. Hr Svan- ström hade påvisat att det stat- liga förvärvet av skog ökat starkt under senare år. I fjol ökade t. ex. 'skogsinnehavet hos :' staten med' nära 6.000 ha. Denna ökning faller till största delen på södra och" mellersta delarna av'landet, .I dessa områden har staten den minsta skogsandelen förut, >. : Jordbruksministern = bagatelli- serade det'hela och menade 'att|: det var överdrivna farhågor man hyste :då ' man talade; om, en vä- v jord. och: od "rad ökning i i | inköpspolitiken. Att denna utveckling på lång . sikt medför. én ändring i ägandeba- lansen , är ' uppenbart. Inte minst mr sysselsättnings- och lokalise- ringssynpunkt' är denna "utveck- ling ”betänklig. ' Många småbruk kan bli bärkraftiga. "och. föda sin ägare om de får bäras: upp av "en rejäl. skogsareal; > : > Såväl, hr Svanström som hr Andersson, slog vakt. om det” en- skilda ägandet som den "grundval på- vilken ' jord- och" skogsbruk bör baseras, Även "i detta: avse= ; ende. markerade. . jordbruksminis- -Han waters snabba" avancemang till ö- verst på det republikanska partiets för tet. & Sam: Francisco iden 13 juli ligger. I mellanårsvalet 1958. -- : Detta val. blev ett svårt bakslag för republikanerna, med en för- lust av. 13 platser: i senaten och 47 i repr Men Gold ter dämde" upp den" demokratiska flodvågen - och: framstod som det lysande .undantaget, en republikan av annat snitt, en segrare bland alla förlorare.” Väljarna: i. Arizona hade: sänt. Goldwater - till: senaten gå då han med ; övervikt besegrade ingen mindre: än den demokratiske tern en deklarerade. klart: att han avsåg att verka för en : uppmjulning av ”bolagsförbudslagen så att de sto- ra bok skulle få tillfälle att sentlig rubt av ägandebal " sen.; Hr Svanström gick till. hårt angrepp. Fastslog att den: ut- veckling som pågår på lång sikt |: får formen av en socialisering av |. jord : och- skog, Jordbruksminis- term är förmodligen övertygad socialist och då är det inte egen- ”domligt; att "han vill socialisera. Det är emellertid ett renlighets- krav att denna strävan redovi- sas klart, Den smygsocialisering | . som nu pågår är föga uppbygglig. Jordbruksministern håller nu på med en översyn av jordför- värvs- och bolagsförbudslagarna. Är syftet med denna översyn att skapa dörutsättningar för ett stat- ligt ägande? Frågan ställdes i de- : battén av.hr Svanström men den des 'inte,' Jordbruk ta hand om en allt större del av skogen, Motiveringeri wår att de var de enda som 'håde: resurser att driva ett rationellt skogsbruk, . I , debattens . "avslutningsskede kom . socialdemokraten .- Hjalmar Nilsson f-Kramfora. till sin parti- kamrat. jordbruksmin yns und- sättning. Den. hjälpen war, dock föga värd, I ft för tidigt utsläppt valtal gick hr ilsson till angrepp i senaten, Erland McFarland. Han ökade sin .majori- tet till 35.600 röster, 1958, , '. "För hårt prövade "republikaner framstod "därefter : den attraktive och" spänstige ' senatorn .som en räddare i nöden, en som visste hur demokraterna skulle. slås tillbaka. Alla. ville, ta'del av hans recept och Goldwater blev den mest ef- tersökte av alla republikanska -ta- lare, Sedan - dess . har han ' hållit 150—200 tal årligen och blivit par- tiets främste penninginsamlare, in- te minst till förmån för partivän- ner i senaten. och, deras kampan- jer; « ll NOR ' Goldwater försummade inte till> fället att. etablera goda kontakter "på de: jord- och .skogsför äm gar som han. en gång själv. varit med att utreda Den korrigering han blev utsatt för av en annan "hr Nilsson” — med förnamnet Ferdinand (cp) — var omild. men rättvis. Den fick ' formen. av 'en av de värsta avrättrilngar som fö- "riksd. på mycket tern wille inte heller svara på om hans socialistiska" samhälls- syn skulle komma att prägla'den kommande jord- och skogspoliti- ken; -"Om det nu är så att jordbruks-. ministern verkligen ämnar. socia- lisera skogen” "så är han inne på äventyrliga” "vägar. Staten. är "in- gen . effektiv . skogsbrukare, ” fast: slog hr Svanström. . Förräntning- en på. de 'statliga skogarna ' lär |” ligga wid en, procent och om det privata. skogsbruket "sköttes" på detta sätt skulle det ände kunna existera, ' N Ytterligare” exempel”) på de ex pansivå ” "Inköpspolitik- BOM. lämpas av staten när det gäller skogarna . anfördes 'av ” Torsten Andersson (cp), . Enligt hr An- Il köpte d nket, un- der fomårsperiodert, 1951-55 7.902 " går emot” tanken, medan bara en "vad hr Erlander, egent! igen av- såg med. påståendet" att. ett bety- . dande. antal: av remissinstanserna "stöder hans linje om det "kommu-]] Da at Av de: "redogörelser s som hittills föreligger" från - den 'parlamenta- riska arbetsgruppen för det kom- «ju tvärtom "att, :ett'" betydande antal ns- och storstadsplå- nét — stöder den, Man kan. tycka . att dessa; instanser, : som är :de med : 'repub dedare under sina: resor. runt. om i landet och många:kom att stå i stor tacksam- hetsskuld till honom, — Jag tror inte, att; någon känner så många republikaner; som jag, brukar. han säga, " Redan vid" "konventet kom Goldwater 'på förslag till fara sidentkandidat — mot. sin. vilja. Han' avsade sig och yrkade en en- hällig: uppslutning » kring - vicepre- sident Nixon, Louisianas delegation framhärdade -: emellertid : och gav Goldwater ..sina' 10 röster. fv. ” gJnför årets val tillkännagav den . 55-årige - + Goldwater .. vid en presskonferens - den.3' januåri. att han .ämnade" söka de repa! an- inte att-vära ett eko. Jag kommer-inte' att ändra uppfattning för att vinna röster, deklarerade han då, Jag har alltid förordat en styrelse. med "begränsad och balan- seråd 'makt' och opponerat mig.mot en: fortsatt” i maktkoncentration HH Go! water. Redan i. New Hampshire, det första, ink dé hati ett' be- närmast berörda” och förmodli - också '.mest.-kompetenta -.i. denna ” speciella . fråga,: skulle, tillmätas svärande nederlag och fick i:Oré- gon det” näst” "sista," stå ” tillbaka för både "Rockefeller ' och Lodge: största . vikt, och. statsministern här ju "Keller. inte' åberopat ' rös- ter: från något annat: håll, Det el =. i åberopande" "han, gjorde, var myg- Stockholms; Tidningen erkännt al alt diskussionen kFing matpris kretsat allt för ensidigt kring producentpriserna och att mellan= ledens roll inte tillräckligt 'upp- MN märksammats, Då är det, tycker Jordbrukarnas ''Före- ningsblad, en underlig .slut- sats St, T. drar, nämligen ”att - konsumenterna inte får vika från kravet på snabbast möjliga ratio- nalisering av jordbruket: Inte ett ord om att samma krav rimligtvis borde ' riktas till: alla led, om man inte ensidigt vill ut- se en folkgrupp till bärare eller borttrollare ; av de kostnadsök- ningar som inkomsthöjningar på andra håll medför. ' Resonemanget fullständigas med att beteckna såsom överdrivet, talet om att dåliga inkomster för och ex- Men . under tiden. hann senatorn med”att' förvissa: sig om betydande] stöd av delegater. från stater 'som Kristen demokratisk samling — det nya kristliga partiet med Le- wi Pethrus som främste tillskyn- dare — -har i Kiruna begärt att få hålla möte i kyrkan, Begrip- ligt nog har, kyrkorådet enhäl- . ligt 'ävslagit framställningen. Ppi- soden har sitt intresse främst som illustration till det nya partiets toder: politiken skall ges sken jordbruket skulle h rationa- liseringen, Är det; frågar” JF: ' En tidning t, ex. med dåliga i in- komster har svårt "att skaffa sig tillräckligt stor och rationell ut- rustning, Om den inte har under- stöd någonstans ifrån, förstås, men det vill ju inte St. T. att jordbruket skall ha, ' Följer inte jordbruket samma lagar som all annan verk het? av att vara religiös aktivitet, och kyrkfolket : skall bibringas upp- fattningen att detta pårti på ett " särskilt sätt har 'anknytning till kyrka och samfund. ' Naturligtvis har KDS icke nå- gon sådan särställning; den är i egenskap av. politiskt parti. en LÄNSRIKSDAGAR. >> Steget från att förvandla läns- styrelserna ' till parlamentariska institutioner till att göra lands- tingen till länsriksdagar bör Ynte vara alltför långt, skriver Neri- kes Allehanda: Ett landstings verkställande" och 1 långa stycken beslutande organ är, som bekant, förvaltningsut- skottet, Det naturligaste. vore därför enligt vår mening att låta förvaltningsutskottet bilda kärna i-en framtida länsregering, Där- > med vore det parlamentariska in- : slaget i det nya organet: klart markerat och en förändring av landstingen = till — länsriksdagar skulle framstå. som helt följdrik- tig. Hur långt — och snabbt — den nuvarande regeringen är bes redd att gå i ett reformarbete på det här området är svårt att säga. Att' samhällsutvecklingen raskt närmar sig den punkt, då en så- dan här reform måste tas upp till prövning, "råder av allt att döma ingen tvekan om, menar tidning. en, profan, lutning i konkur- rens med andra partier, Beteck- "nande nog har man på många håll i det religiösa lägret markerat olust inför denna nya partibild- ning, vars verksamhet måste med- döra röstsplittring och risker för att en del uppskattade kristna re- Ppresentanter i de fyra stora par- .tierna blir utan mandat i riks- dagen. (Svenska Dagbladet). SAGAN OM SVINAHERDEN. Året var 19609 och 26-årige öst- tysken Dieter Schulze kom till Sve- rige, Han var, helt utan pengar och tog plats som | svinaherde. Vart en- da öre sattes in på bank. Men spa- randet — som var avsett för stu-] | dier — gick för långsamt, tyckte Dieter, Han började äta av grisar- nas foder för att slippa lägga !ut matpengar, Det blev lön för mödan, Pengarna räckte till studiebreven och häromdagen tog Dieter svensk realexamen med två stora A och fem små, i slut. en ”knäpp- seger i Californien, och kuride' räkna in 86 nya'dele- gater i sin fålla. Därmed tycks no- mineringen: ligga inom räckhåll för + honom, 'i synnerhet 'som ”motstån- |Idama hittills inte kunnat: enas om att lansera en kompromisskandidat. De' konservativa , republikanerna ser nu' äntligen hoppet glimma vid horisonten 'ått: deras man skall bli partiets banerförare, sedan de i ti- digare : konvent. fått uppleva 'att majoriteten ' alltid fylkats kring li- berala kandidater. >: Många analyser : har gjorts av Nyckeln till senator Barry Gold- a 1960]: 7 Jen Omsk de hj tal valer ledni ra "till - Ari torns seger i Californien och det starka stödet från andra håll. För många är hans vinster djupt oro- ande, för andra framstår han som den man som kan rädda republi- ken, Förutom . den t 7 ter :— 1 socialvården, ”skolväsendét, kraftproduktionen, jordbruksstödet, bostadsbyggandet, saneringsprojekt och :”all annan werksamhet. som bättre kan skötas av lägre rege- ningsinstanser eller privata orga eller enskilda.” :: uppslutning kring honom av kon- servativa ' väljare från alla läger, har han också vunnit anhängare Ibland amerikaner som är missnöj- da och upprörda över samhällsut- vecklingen i USA” — och bland dem som överhuvud är missnöjda, (känner behov av att p »Som tidigare medlem av NÅACP, organisationen för de färgades wäl, framträder senatorn som en stämd försvarare av. medborgarrät- ten. Han förordar samundervisning i skolorna, men menar. att delsta- terna ' själva skall svara för att tan att precis omfatta Goldwaters idéer, , . "I New York Times skrev James Reston: "De kanske bara" är arga på "demokrater, eller på sina män eller på grund, av 'att de inte har några män, eller över. negerdemon= strationer;” eller på h jämlikhet: upprätthålls., . Vad "beträffar. fackföreningsrös relsen är han emot tvångsanslut- ning till. fackföreningar, men , för- svarar- strejkrätten: som ”arbetar= nas enda vapen”, Han vill förbjuda fackföreningarna att engagera sig i' politisk verksamhet. På det 'so- eller de allierade, eller över pri- set på: brännvin” eller på "Nelson Rockefeller eller. hans :skilsmässor, Det kan vara :vad som helst: livets krånglighet, livets "besvikelser eller t 0. m, livet självt”, = 5 "Det - har, hävdats alt: senator Goldwaters” "individualistiska upp- fattning "har formats av hans fa- miljebakgnund - och + h t ciala ådet talar han om att gö- ra socialförsäkringen mera smidig och medlemskap frivilligt. Liksom de flesta av sina konservativa kol- leger 'i kongressen är Goldwater motståndare till president Kenne- dys och president Johnsons förslag |j om fri sjukvård åt pensionärer, t. "På det utrikespolitiska planet an= ser senatorn att förhandlingar med pionjärtraditioner. Han . härstam- mar från en rad ”self-made men”. Hans farfar, Michael: Goldwater, kom ' till Förenta - Staterna - från Ryssland "i början: av 1800-talet. Småningom öppnade. immigranbten en affär å Arizona och en av 'sö- nerna, Baron; etablerade en filial i Phoenix ' och: där föddes Barry Morris på nyårsdagen 1909. i LEDDE REVO' r > I PHOENIX ., "Den Unge köpmanssonen, stide- rade vid Arizonas -mniversitet år 1929 då hans far dog hastigt och han lämnade då. universitetet ' för att hjälpa till att sköta familjens butiker — f. ö,” hade han tröttnat på studierna. . Senator : Goldwater är fortfarande "styrelseordförande i företaget, ' som - driver. en" av. de största. butikskedjorna' i sydvästra Förenta Staterna i 3 Under. kriget” djänstgjorde Goldi water fyra år i amerikanska flyg- wapnet och .han håller rangen som generalmaj flygvapnets resenv. Sin första" av off; £. är farliga. Han op- ponerade. sig .mot USA:s försälj- ning av . vete : till Sovjetunionen och röstade emot. fördraget om ett begränsat "atomprovstopp. 'Goldwa- ter: förklarar att Förenta Staterna står lojalt mot vissa av FN:s. ideal, såsom "fred och frihet, 'men' om världsorganisationen ” upphör >» att hylla" dessa ideal, exempelvis ger nom att uppta Kommunistkina som medlem, då bör Förenta Staterna lämna ' organisationen. : Sina åsikter har senator Goldwa. ter närmare redogjort för i två böcker, ”The conscience of a con- senvative” '1960 och "Why not vic- tory?” 1962, i... — Varför inte seger i San Fran- cisco? kan Goldwater nu fråga, och det är svårt att se vad som nu kan hindra honom från att nå etappmålet; Innan rösterna är räk- nade: kan senatorn dock inte känna sig, säker på att bli den” ene fina- listen i en av det; "olympiska årets stora” drabbningar. Men om" frågan: gäller själva” presidentvalet — var- för" inte seger då? — finns det åt- värv, fick han mot slutet av 1940- talet:- Han: fahn att missnöjet .var utbrett bland affärsmän och :före- tagare” i Phoenix över :skötseln av stadens affärer. och "Goldwater för- klarade för sina kolleger; att ; det = [var deras plikt att :.göra sin röst hörd, att gripa in: Kampanjen Tyer kades, de kommunala styresmän- nen” detroniserades och Goldwater och hans. anhängare. fick a ansvar ret, : H ”Den” fråga som nu. sysselsätter |" det ' republikanska partiet, libera=- ler såväl som konservativa, är hur Goldwater" "kommer "att : influeras av sin nya prominens och om han skall modifiera sin ställning och ta sina mera '; extravaganta” propåer urnider 'oimprövning, 'Den iprocessen har' redan -inletts,: men formulerin- minst ett: hinder. som det är svårt "att komma ” förbi: att den andra finalisten, som 'bidar i bakz grunden - tills i "det "demokratiska konventet -samlas' den 24:augusti, mänskligt - att döma. kommer, att heta Lyndon :Baines Johnson, : . ” Sture Berggren. T Lektor. 5. lärare i engelska," ger | på "skrivningarna betyg från pluå till tre "minus; När han en dag lämnar” tillbaka skrivningarna, sär ger han” till" sorgebarnet Fridblom: 0; "Fridblom, nu: står "du på General de Gaullé vägrade delta i'hyllningarna för de alli- erade soldater som gjorde land- sti arna i 1544: På amerikansk sida noterade man" denna generalens kallsinnighet som ett led i hans allmänt amerikanskfientliga por In "Hiben | hämnd är "också hämnd. Nu har. man i Washing- tom ”råkat”. publicera delar av presidenit' Roosevelts korrespon= dens,' där den framlidne ' prose denten' ' deis:. betecknade ” Gaulle som””bruden” med MÅL | - siaskomplex”;' dels ansåg honom som ett hot mot den allierade Båda "uppfattningarna r nog ännu: råda på sina håll i MWash- ” Stockhiolms-Tidningen: ”Ugoviet kan öja sig med ett status quo så länge Ulbrichtre-> gimen' har kontrollen . över det östtyska . folket. . Tyska . Demo- kratiska mepubliken är ett fäng- else -ur vilket endast några få med livet som insats tyckas'fly. Så: länge ett fredsfördrag inte öppnar fängelseportarna har det inget värde. Enligt dementerade men envisa” rykten 'i, Bonn "är förbundskansler "Erhard angelä- gen att - komma. till. tals med Chrusjtjov för att sondera möj- ligheterna" att” bryta dödläget. Hur detta skulle kunna ske är emellertid alltjänvt en gåta. ' Handelstidningen. ””En bomb! som inte nvardt i i nå- gon" särskilt stor påse innan den exploderade” kallades hr Hecki schers framstöt om ATP-fonder- na: vid högerns. riksstämma av Axel .Mannerskantz --— erfaren högerpolitiker och medlem av partistyrelsen. Även : inom. de egna" :lederi”. finng det - tydligen |: de” som är inriterade över vad högerledaren har 'gått- och hit- tat på. Utanför högern lyser in stämmandena i med tin. frånva- ro: De 7 båda : andra «borgerliga Normandie den 6| den närerna och siktar not en stan= Aardbeständighet då är den nya högentramstöter. glädjande. ' Om däremot innebär något som kan äventyra ATP få vill: cens tern inte 'vara' med. Hr Heck-= 'schertig: Propåer ' kan alltså dels främja. ett. samarbete 'center— 7 | högen dels få helt motsatt effelct. Liksom hittills bör fondperigat= na, näringslivet tillgodo genom att, fonderna köper. upp igallione; > som .. näningslivet ” -Högorlodarens | förslag lär | knappast komma att Upptas äv de . andra partierna som sen lämplig utgångspunkt: för ” en. saklig diskussion om det sven- ska. pensionssystemet på längre” sikt "och för en. granskning av -- möjligheterna att förbättra pen- . sionerna för de grupper” som nu kan anses missgynnade, vo > oc: : Sydsvenska Dagbladet. ' Skall det vara nödvändigt att lägga fram en lista på saker och ting, som reklamfolket bör låta. bli att stoppa i folkets brevlå-. dor? Låt oss försöka med några exempel: ' rakblad, knivar, spik, läkemedel, krut, cigarretter, ci- garrer, snus, sprit,- cyankalium, gevär, pistoler, traktorer, dtänd- stickor, bensin,' thinner. . . Vi upprepar . ett: detta är exempel ': på varor som inte "skall stop- pas . £' brevlådor. Naturligtvis finns det mycket '- ennat, ” som också borde förbjudas: - Många människor ogillar; ett räkningar : (fakturor på finare: språk) "och kravbrev - elloppas 7” i -brevlådoör. Sådant Vär inte; hälsosamt för hjärtat, sägs det.» < Pål i Västerbottens-Kuriren, Reglåmå tom specialistbeh ig- righet för läkare är starkt föråtid- : rade. Ett drygt två år -.gammalt sakkunnigförslag, som ttillstyriots av. .universitetsmyndigheter och ioner; har int partiledarna har självfallet inte varit sena att ta avstånd från hr Hecksdhers' älskvärda hjälp åt vegeringsparfiet : inför . valrörel- minus 'åtta. Du får läsa” mycket du innan du” ingenting kan, "av förbättringar för folkpensio- gen av det republi ik skar valmani- tet; kommer inte att. någon tätt MINSKA WASHINGTONS i MAKT : « Goldwater föreslår. exempelvis att den federala regeringen succes- sivt — lämpligen med 10 procent per år — drar sig tillbaka från" al- la program som: ligger vid sidan Stockholm TT) >. "Människans . ben blir längre. och hennes : fötter kommer att sakna Hilltå. Kraniet' kommer att vidgas för "att få” rum med en större hjärna. Ansiktet blir smalare och antalet tänder kommer 'att reduce- ras från 32 till 24, Såväl män som kvinnor kommer : at vara ' föll- ständigt :skalliga betydligt längre till. växten. Detta om. cirka 500 000 "år, såvida människan inte hunnit utplåna sig själv i ett slut- giltigt krig, > > Så kommer framtidens människa att se ut epligt professor. J Jong- bloed vid mniversitetet i Utrecht, Holland. ' Det är en forskare som inte svävar på målet, anser den int tionella läkartidni Puls av dess författningsenliga” uppgif- intellå ens 5 kommer. att tillta. Är vår tids vetenskapsmän intelligen- tare än Aristoteles, våra; filosofer |' intelligentare -än Platon, wåra diko |; tare. 'intelligentare ' än :Sofokles? Tillåt mig betvivla detta” Beträffande" den' ' försvinnande lilltån hos” framtidens människor, framhåller dr Ransard, att det re- dan & dag finns ganeka: många människor .som saknär sådan, så var t. ev. fadern till den nuvaran- de hertingen av Kent född utan lilltår. sco ker, FÖRSÄMRAT MINNE Dr J. Audiffret, neurolog” vid Saint-Anne-sjukhuset i:Paris. in- tresserar sig mest för de mentala som frågar: sig vad man skall anse om desså profetior. Är de base- rade på vetenskapliga åndioier? eller rör. det sig om spekulationer blott? ' Dr C Massina, som betecknar sig som " ”en : vanlig '' landsortsläkare från Cerbére”, tror, att framtiden människor är "kloka nog att und- vika skallighet: ' .— Jag använder lite fiskleverol- ja å håret, och se så hårfager jag : INGEN STIGANDE. "INTELLIGENS "En: mera allvarsam man är är P Ransard, medlem av den re- gionala . Europakommittån — wid Världshälsoorganisationen, Han be- traktar den holländska professorns framtidsbild av oss jordevarelser med skepsis: under — Personligen ' är jag av .den uppfattningen att människan redan öm ett par tusen år kommer att få sina minnesfunktioner avsevärt . | försvagade, ” framhåller , han." På ganska goda grunder kan. vi fast- slå, att antikens människor i mån- ga avseenden hade ett bättre ut- vecklat minne än wvi har; det var i det gamla Grekland inte "ovanligt att man kunde citera hela Homeros utantill Men i våra dagar är det ytterst få människor som förmår minnas en enda strof som de lärt barnd Enligt mod pedagogiska principer är det ett vtyg att söka lära barn saker ufan- tilll Men om minnet inte uppövas, hur skall det då kunna fungera? Och kan människan i långa lop- pet överleva med ett alltmer. för- krymt minne, undrar den siste av | | .|de tillfrågade franska läkarna. i: Jag tror inte att människans . ? festet som: skall antas av konven-=[ >. 2 £ ordens innebörd kommer för mig så ofta. Min mor använde dem i- ibland, : och citerade "då. em barn: möréka, som in! på 1920-talet lev- de "och : verkade i: Knäred. ' Lina Hansson hette hon, én god och mo derlig kvinna; fast aldrig själv mor. Troligen Hade hon blivit faderlös, dch 'sorh. ung'håde' hor "kommit ut att tjäna. Det var slitsamt att. va- ra piga, och på något sätt fick hon, så ordnat att hon kunde wutbilda sig till: barnmorska. -Sin- mor ha- de hon hos sig i sitt hem i Knä- red . och ' vårdade , henne ömt. dill hennes död." xo cv te Hjälpbehövande : kvinnor kunde komma -till henne och få stanna över nätter och dagar. — ”De'e så gott att komma till de byxelösa huset”, sade Lina själv, för så tyckte de som fick komma till henne, En 'stor del Knäredsbor har alltifrån sitt inträde till sin, mer eller mindre lyckliga tillvaro, blivit mottagna av Lina Hansson. Hon nästan "stupade på sin post” 7 ns mångahanda | +. tillfälle öl det. vi är båda "Punid- na av denna världens mångahanda, men nu hade vi fått en möjlighet att . träffas, : Hon mötte med bil, och jag will lova att återseendets dlädje blev stor. Det var, som om alla -mellanliggande' år blåst. bort. det, och nog lockade väl det, men t något annat lockade mig mer: > Ej långt från vår mötesplats står en liten - 1100-talskyrka;': som ' jag så gärna ville se. Under én portal, genom en :' säreget smnidad grind kom'.vi in på kyrkogården. Sakta och wvarligt gick vi på gåhgens grus vi rundade halva kyrkan, och med tankarna långt från detta århund- rades stress och jäkt, såg vi på underliga gamla - vårdar, daterade många. hundra år. tillbaka, med konstiga kors och namn med bara initialer. Vi gick sakta in i kyrkan. Från det lilla vapenhuset med gamla underliga saker etod dör- rarna öppna, in. till 1 "I den mån man ä intresserad DS — | samhällsutvecklingéen Hemma -hade honxdukat kaffebor- |. områden. har utvecklats och Nera ter. : Både- för läkarna och den. vårdsökande . allmänheten ” medför ovissheten nackdelar. vs Underläkare Bo Hjern : "Vi börjar litet il mans Hi I medvetna om att den nuvarande " . h Å 2 medför" växande påfrestningar. på ” oc ” själva. Vi lever inte bara i ett... välmående, samhälle utan. också i ett wtressat. Den väldiga ut-, byggnaden av mentalsjukhusen talar sitt dystra språk. om den nuvarande : välfärdspolitikens baketida. . Nordvästra Skånes Tidningar. a ; Om: ene Ssningsevé Bheterna - ökar I en tid med teknisk omda- ning och strukturnationalisering,' är det ganska givet att kraven på: företagens . hälsovård också" blir större 'och mera angelägna: Man får inte glömma bort, att. det inte är råvaran utan män niskan som är « -marknadens 'dyr- » baraste tillgång. Denna gren av. samhältets hälsovård är nog så viktig, en betydelsefull del i he- ' la komplexet åv" frågor under .: den gemensamma beteckningen. i skymning. Det är så speciellt att in i ett sådant ditet tempel, En snöig nyår hade hon varit uppe och tänt ljus i sitt hus och sedan sopat snön . från trappan och wt till vägen, Efter den ansträngningen hade hon gått in och lagt sig på sin säng och där fann man henne — död. : Fast ensam i världen, tror jag att hon sörjdes och saknades av många . En gång "blev jag av min mor skickad till Lina! Det war så frid- fullt, lugnt i hennes hus, och jag dröjde mig kwar hos henne länge, Det war i sommarens ljusa tid och skymningen smög sig genom föns- ter och öppna dörrar över oss. Jag frågade henne om många ting och hon svarade. och iberättade.. Hon hade vetskap om så mycket av denna världens mångahanda, den- |oss na erfarna och härtegoda kvinna. Det jag egentligen här tänker skriva om; det hände i wårens tid, I den tid då krokus och snödrop- par blommat ut och då sälgens kissar och en och annan påsklilja ännu lyser gula. När markens grö- na gräs nästan bara skymtas och det kan dröja veckor, innan trä- dens knoppar spricker ut, när små- fåglarnas sång efter en tidig regn- skur hörs allra gladast och tras- tarna i dungens skymning inte vill tystna på kvällen, När en sn solig och nästan vindstilla dag kan en som en ljuvlighet. « . . ' "En ungdomsvän och jag, som in- te hade träffat varandra på många lår hade-i månadtal. väntat . FÅ en! tyckas Jä där avstånden är så små för att vara i kyrkan, Vi satte 'oss ytterst i' en bänk strax intill predikstolen. Så "brukade min mor vilja sitta i kyrkan "och så vill också jag. Därinne war så tyst —: så un- derligt fridfullt -— och vad vi tala- de om i detta helgade rum? Jo, om barndomsdagar, Om dessa inte alltid warit enbart lyckliga, så ta- lar man om «dem ändå, för de tun- ga liksom de glada är ju över. Vi talade om wåra barndomshem, och om wåra föräldrar som sedan län- ge är borta, Och vi talade om wil= ka psalmer wvi själv och våra möd- rar strukit under och tyckt om, , . Men «- utanför + kyrkan, därute bland människorna, där wväntade oss ”denna världens mångahanda” — "och när. vi, innan wvi bröt upp, lågmält sjöng. en psalm, vilken passade väl då bättre än m:r 458? o Doris Morin. sö SAGT. Cege Hammarlurid: — : enkelrik- b tad kallas den gata där man blir påkörd bakifrån, : Git Gay: '— Det är svårt att va=- Harry” Martinson: - ”Kentauren är ryttarens dröm om att aldrig bli a H avkastad,” där altaret längst framme låg höljt | - + ”ark latsens/-proklem”, . . .c Hantverk och - Industri. PÅ VÄGEN Mad oredliga arbetare .'. : " "2 Kor, 1:13." I dog I bör. du besinna dig in= för hur du sköter. dina ekono” miska förpliktelser. Det finns orsak nog till att göra det. Se 'Oredlighet ' ifråga om pengar är ganska allmän. Affärsmän . klaga över dem som aldrig full- göra sina förbindelser. För en. del har det Är en sport att låna eller på kredit, men: att, inte återbetala sitt Jån eller infösa sin äkuld.. På : auktioner är det Jätt att jällhandla sig varjehanda, men Kanske försäljer man själv vad man fopat in och lever på, dess vinst, men "glömmer att betala, Det än ju ren stöld." " Som kiristen bör du ha en alle deltes särskild orsak att handla hederligt i detta avseende, Gör du det? . : 2 Kor, 1: Dö geo
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.