"LAHOLMS. TIDNING LA Lördagen den 27 juni 1964” ' Varje gage en nyhetstidning läggs ” ned blossar diskussioner om bety=- ” "delsen av det fria ordet och de opinionsbildande organen i det de- - mokratiska ' såmhället upp. Inte minst vid socialdemokratiska Ny Tids brådstörtade död förekom så- debhat 4, sr dana I dessa också ”tankar' om" statligt” ekono- miskt stöd åt tidningar i syfte att bevara en inte' allt för (ensidigt in- riktad” "politisk sbildandi väl ändå inte meningen I en situa? . tion då man är medveten, om, att - ” tidningarna spelar en belydelseful) ' roll. i vårt demokratiska samhälles 7 - funktion och att de bör bevaras så . långt möjligt är. Det kan inte hels ler vara rimligt att sk NM > Svårigh "Den. . västtyska . yrkesutbildning- en bygger på :”lärlingssystemet”: utbildas av, en hantverksmästare eller- industriidkare eller'en ”köp- man i deras rörelser, Utbildnings- tiden är tre år. Det finns 734 yr- kesgrenar som erfordrar sådan "med ena handen och samtidigt da ut subventioner :med den andra, om denna tankegång ;skulle” reali- sgeras i framtiden. na 2 i press, Eftersom t o m statsminis- ter; 'Tage' Erlander var inne på dy- lika" tankebanor, bör' väl dessa inte färdas som enbart hugsk : Mot bakgrunden av denna press- debatt förefaller allmänna skattebe- redningens majoritetsförslag om in- förande av. en 13-procentig mervär- ” id deskatt på d: : Det föreligg «en viss konkurrens ella dagstidningarna , och våra andra två: stora massme- "dia, radio och tv. Eftersom. någon ”mervärdeskatt inte & är tänkt för de- bli isk länli bildni An- Efter slutad skola får ungdomarna” slutat skolan valde "sitt "framtida yrke på grund av håg och begåv- ning, åtta procent” valde ett yrke söm skulle ge'dem "möjlighet att snabbt nå till. en. högre. social ni- vå och åtta procent bestämde sig för! faderns "yrke "enligt" familjetfa>- ditionen.' En västtysk karikatyr- tecknare" har tecknät en eter. i val. av yrke bytt yrket innan de fyllt 21 år. Denna siffra väger dubbelt tungt, om man tar i betrakande att näs- tan 90 $o av ungdomarna som slu- tat skolan rådgör sig med yrkes- rådgivarna — det är. dock bara ett fåtal som lyder de givna rå= den. tälet ”lärlingsplatser” är som man Jan förstå begränsade och skiftar med. konjunkturen. Sålunda kom under åren efter kriget tio sökan- de på 'en lärlingsplats. Det fanns inte någon möjlighet att välja, Man fick ta vad som fanns. Under de "ras del, fö gi kon- . "kurrensläge gent emot dessa om ' ,. mervärdeskatten skulle drabba dem;.' et Tidigare "har ”nyhetstidningarna : te åren har emellertid" ström- men. vänt sig. Numera "finns det i' runt tal 235 000 lärlingsplatser som 'i' Väst- blad, m fl: opinionsbildande Pr föga logiskt.- Eftersom nyhetspres- '. seng situation . ligger närmast vårt egét'”intressefält, "skall - endast den . sidan av problemet tas upp, men det förefaller lika angeläget att till exempel 'försöka värja de poli- tiska ungdomsorganisationernas för- bundsorgan och liknande. tidningar från den onekligen hårda skattebe- lastning, .som' eri mervärdeskatt på 13 procent utgör, > Skatt beredni anger I d. Rå vårt land till cirka 500 milj kr pr: år. 13 procents skatt på: densamma £5 milj kr. Summan är kanske . inte 'så avskräckande, men fördel; från varu-: 5 skatten, eller omsen,. ända sedan >» denna infördes , för -över tjugo år - sedan. ”Det' har. inte heller senåre varit tal om att beskatta dem vwvid - de tillfällen då varuskatten förnyats eller höjts. Följaktligen är 'majori-' tetens förslag att beskatta dagspres-' : sen ett helt nytt grepp på” denna a fråga. ”” c 1 - Majoriteten. i ”Skatteberedningen "är emellertid" mycket knapp, eller - sex" ledamöter mot fem; Minorite- ten -—- som alltså: inte vill införa denna nya' pålaga för dagstidnin- arna' —' består av- centerpartisten: ven. Sundin, kanslichefen Oscar stman; i högerpartiet, folkparti= ; Sven G den på cirka 200 ti givetvis efter "upplaga, storlek och ' , försäljningspris —' blir det ändå en -: ekonomisk belastning, som i en del fall visserligen, inte spelar någon avgörande roll, -men, som 1 andra : betyder. en? ytterligare : decimerad - marginal "mellan inkomster och" u' gifter: och t o m större förlust fö "de tidningar, som redan befinner sig i en sådan ekonomisk situation, Na- .” turligtvis är avsikten, att genom . höjda pr lons= och & " priser låta .konsumenterna betala: mervärdéskatten : . för tidningarna : 1 + mervärdeskatten,. vilken .inte blir: samt direktör B Iyberg och utred= . ordfö; ätts. - president G T Hedberg. Den social-. I demokratiske: ledam,: riksdagsman 'John' Ericsson i Kinna, vill införa skatt på tidningspapper i stället för. . fullt så ekonomiskt bet ”mervärdeskatten. Frågan” är nu vilken väg reg ringen kommer satt gå då proposi- tionen utformas.” Innan” dess: kom-. - mer förstås remissinstanserha” "att. penétrera även avsnittet bm "be- ' precis ' som. för.'övrig Så 'kömmer givetvis även 'att .ske i viss: utsträckning. Men det är in- , ger ' Hemlighet ntt det :'finns. åt-' ” skilliga "dagstidningar i landet, som på :grund'av en ytterst hård kon=, kurreéns' inte kan: gå den ' "vägen, : För dessa utgör majoritetens i skat: , teberedritigens "förslag om mervär: deskatt utan tvekan ett' allvarligt” hot” mot: existensen, Och detta är : . skarröster att: höjas däremot, Man : dare i vår' demokrati; tar varligare' av och förmodligen. kommer : många kriti-' kän därför på goda grunder hoppas, ' "att regeringen, dels med :tanke på. ' praxis vid tillämpningen, av: nuva=: ' "rande omsättningsskatt;'dels av om="" tanke' om pressen som. opinionsbil=; > "på denna fråga än allmänna” skatte- nn "beredningens majoritet, : oh HR; ERLANDERS OMÖJLIGA” : ÄLSKLINGSTAN KE. Es ki i 1 s N una« . Sedan den. avvisat: ) - oppositionspartier och & på -trull även Ci; Socialdemolkratisk |; Press, särskilt tonbladet; har den: tydligen befunnits omöjlig. Stobtkholms-Tidningén tar i stället " till vädring, fram” hr;> Erlanders |7 andra alternativ« för "den älskade sammaänkopplingen, ” tanker” att val till riksdag och kommun 'skall ske samtidigt..Även på det sättet kan man få det önskade" partipo- litiska 'inflytändet på -kommunal- valet 'genom att ' väljarna själv fallet vid samtliga val har en be- nägenhet att hålla sig till samma partibeteckning, Denna ”'idé' är därför. enligt St; T. "nyckeln som kan öppna förhandlingslåset”. on - Även, denna idé framstår . som befängd . för alla som eftersträvar renodling av. riks-, och” kommu= nälval, SÅ LÄNGE MÄNNISKOLIV i ” GÅR FÖRLORADE st måste trafiken och "dess" sa lev: - nadsproblem ägnas . "den ” "största oh . uppmärksamhet, skriver Kri- stianståds<bladet + méd: anledning av' olyckorna un- der" midsommarhelgen: I åtskilliga fall beror det. vis- . serligen på tillfälligheten,. om vid 7 en vurpa eller en kollision män- niskoliv skall spillas eller" inte. Men det kan nog anses tämligen säkert, .. att. också... hastighetsbe- |. gränsningen medverkar, .En kort= -varig.. hastighetsbegränsning över, några dagar kring en helg får så- danå -'psykologiska verkningar, att förarna skärper sig och slår av något på den vanliga takt, som de brukar köra i. Hela' trafiken |" löper liksom . på. något sätt var- sammare, och detta gör, att. även vid vurpor och kollisioner effek- ” ten'inte blir lika 2 ödesdiger, där- å ya baddräktsmodet, ;det vill säga: -baddräkt utan överdel, » Det tränger på lite varstans, kom- ; menteras "och. ”fördöms, "En och annan gillar det. Moralenis väkta- |/ «re, 'som alltid" de mest vakna, är >snabba med sin :dom.'Stripteasé< dan öser har. demonstrerat mot spare cklippt- ä e 'ystlösa :'klänning- ågra »'direktörer har redan: "meddela? att :deras”- +; longer ”ihte. kommer : att. - dem;”niedan ändra tycks” vilja” gö-. Ta. visså reservationer; Upp, till 21 år: ;kan de" bystlösa: klämaingarna | & Iwata en god idé,.säger sålunda: en framträdande. chefredaktör för en ”skräddartidriing; Anära betecknar tyskland ' årligen är: lediga, - Hant- verk, . handel; industri och ”veten- skap gör ungdomarna- som, slutat skolan: lockande anbud. Med tan-" ke på den akuta rekryteringssvå- figheten inom alla näri renar ring som nonchalant halvligger i en fåtölj under det att chefen 1o- var, "honom ”vinstandel. och pen- sionsförsäkring för att förmå den dlåtande blickande yngli till att avsluta .ett Jänlingskontrakt. Och 'personalchefen för ett storfö- retag uppgav en hjärtesuck: ”Ald- rig förr har det funnits så många lärlingar som valt ett yrke de ba- ra i ringa grad eller inte alls du- ger till. Det är nu faktiskt så att möjligheten att få en lärlingsplat "Vä igt bättre resultat visar däremot en utveckling som abso- lut ogillas av skolan, medan nä- ringslivet gläder sig över den, Allt fler elever tar ett arbete under de fem veckor långa sommarferierna. Det betyder att de förenar det trevliga '— en' rätt så bra -pen- ningförtjänst — med det nyttiga — att lära känna sitt framtida yrkes- arbete. Skolan :förhåller sig fort- farande avvisande: ferierna bör nyttjas för vila och rekreation, i vilken som helst -yrkesgren gör yrkesvalet till ett äventyrligt före- tag. D Industrie-Institut har är det lätt att förverkliga indivi- duellä önskemål rörande -yrkesval. 45' 70 av ungdomarna som 1963 FRIA "ORD: "Vad kyrkan ir Båstad > | har” "att erbjuda i i undersökt denna fråga och nyligen publicerat. de utredda: resultaten. Enligt" denna utredning tror 53.6 av över 2000 tillfrågade ungdomar inte att de valt det yrke de bäst trivs med, Bortåt 35: 76, alltså mer än 'en tredjedel av mungdomarna har dragit konsekvenserna, de, har Många ff änliga lärare gör däremot ”en' dygd av nöden”, De låter : ”feriejobbarna”” berätta för "Aktuell 1 Stockholia war — Nikita Chrusjtjov alvarsam, i Göteborg blev det champagnefest med in- spirerade kvickheter om Karl XT och konst som ingenting fö- reställer, Vad "föreställde sjö- sättningslunchen på Börsen? Den lättare sidan av en frater- misering, där gästen sköter stämgaffeln och. värdarna snällt antager det "påbjudna ' sväng- ningstalet. Att storpolitiken fick permission för en dag behöver man inte beklaga, men frater- nisering 'är det. likafullt . och upprymdheten lär inte hålla sig Kinire än champagnen, Handelstidningen. "Om . försvarsfrågan ”frigöres från den garanti som pantiledar- 1. kela "klassen 'om sina heter och i anslutning upplyser de ele- verna om villkoren för och chan- serna i de skilda yrkena. På det viset avlägsnas orealistiska" före. ställningar om det framtida arbetet och: risken. för ett felaktigt avgör rande minskas avsevärt, ; .. . Christa Abel Båstads ” nyrestaurerade Kyrka hålles öppen alla dagar (hela da- gen). Den” 500-åriga kyrkan har nu. blivit ännu” vackrare än förr, :ljäven om Testaureringen ännu. ej - är helt avslutad. ' ” "Varje söndag I hålles högmässa M. « 1; vid Högmässan firas Nattvard följande söndagar: den 28 juni, 261- juli, 2 och 30 augusti; För andliga samtal, ' som 'nog mer än en i vår tjänst eller i prästgården” d(Agards- gatan" 56, tel. :700 63); : frågelåda i själavårdsfrågor finnes " uppsatt, :i kyrkan; : vid huvudingången:. anöo- .Inyma. frågor, som nedläggas . där, besvaras . å. görligaste , mån '.i pre-l: om” namn är" utsatt, ilfä En nyhet för året äro de kyr . 'kokvällar, som hållas i kyrkan "var- je. fredag" under juli, kl: 20, varvid det. kan. då ock gärna. bli samtal, om" 'så önskas: många undrar ' i vår” tid,: varför kyrkan ' lä : så å den eller den" frågan: Liksom ' om lördagarna kl; 20 ”Helgmålsbön (i: år «enligt vår: kyrkas. bekännel- seskrifter) samt 'musik- och :sång- stunder "söndagar; och onsdagar. kl. 20:-under' ledning av kyrkans f£,' or- Kanist. Albert Runbäck i(ohsdagen den I juli bjudes' på fiol- och are gelmisik av. professor och” fru: A, : apmeht,- Löbeck, bekant här Sör ; | dan föregående år). + ärmare meddelanden ot anordnas: även frilufts- gudstjänster ned musik av Båstads hornorkéster på skilda. platser. inz om Båstads församling. -. Även denna sommar komma aut så Båstads gamla kyrkas tre kloc- kor; att inbjuda såväl församlings! bor som badgäster, från när” och fjärran. (även: gudstjänster: på tvs- -. halvnakna' kvinnor: , på » d "som irriterände företeelser: - DS >: Debatten : går. som sagt vidare, "medan: modet :breder ut sig: Från Moskva, högaktuellt i dessa dagar, « kommer den. verkliga -praktpärlan, > Izvestija, sovjetiskt : Tegeringsor- -gany,' deklarerar, i i chefredaktörens » frånvarol,' att modet är. en 'åter- "gång" till" barbariet, "Utan ' att få moralens väktare över sig vågar : man väl påstå att det: — även 'i :Sovjetunionen! — finns former av - barbari som är mer värda indig- "nation och fördömelse.: : Undras hur länge det dröjer i in- sdräktsmodet stämplas som utslag . av: den svartaste reaktion, I :da- " gens "läge !är' det så :lätt att bli stämplad som reaktionär, och verå | vill vara det, menar HD. har nästan varje-år itiserats, rar G öteborgs-Tid- ning N no Kritikerna menar att "ärendena inte blir tillräckligt be- "handlade när landstingen ä är sam- . Jade bara några dagar:"” ” Landstingsmännen. har . börjat ”fändera över problemet "och |. IH läns :landsti har blivit först med att pröva en ny och tydligen mycket god idé, Le-. öterna har under några dagar | ' lägre. för att 'i är Det ligger. helt i linje med denna iakttagelse, att en procentuellt större del av olyckorna inträffar i tätbebyggt område, där ' hastig- hetsbegränsningen inte är aktuell 'på samma sätt, därför att' den. är ent, Pe förmalt = sker. flertalet olyckor på landsbygden och åtskilliga. av I ; dem. rsakas, av. alltför hög fart, SÅ HAR ARS KAN ÄVEN; fa SMÄHÄNDELSER ' - förs "väcka uppståndelse — och be- 'redas"-plats. på denna spalt, skri- werHelsingborgsDag blå d ' och visar väl därmed, att rötrhånaden nalkas i " Dagens $ å maj samlats till ett s. k. infor- mationsting, där de fick en grund- "lig orientering . om ” de” ärenden som förbereds och 'väntas komma . upp på höstsammanträdet.. Upp- "slutningen” var nästan '100-pro- centig, vilket är ett'golt vittnes- börd både o behovet och om in-. tingsärenden inte "torde" vara spe- veiellt konéentrerat till Stockholms ' län utan rätt jämnt fördelat: över] hela] andet och behovet av infor- | mation ungefär : lika: stort i Mal- ”möhus och Norrbottens , "Stockholms län lär inte försöket i i som ka. o och med- nn delas senare). Böneringningen vars je imorgon och afton kl. 8 och, 20 må ej heller glömmas... I s.1. -En välsignad sommar önskas på detta: -sätt: alla: de. -många,: som komma att vistas i vår församling i sommar, Må kyrkan få helga allt som här. kommer . att ske, så att sommaren medför . verklig wveder- kvickelse!, : Båstad i " Midsommartid 1964, : Samuel Adrian, - ert kyrkoherde i Båstad. n opposition :mot det nya bad-| : ""LANDSTINGENS. ARBETSSÄTT M "Karl" XT 1 Ohräjtjöve > "favoriter: — eller fovoritantipalier | : nast under besöket ” Göteborg och. då i något klumpiga vänd- . ningar.” "Den ryske regeringsche- fen försummar inte att skämta om kung Karl: och: glömmer : heller "inte bort att säga. några ord om "Poltava. Chrusjtjov . brukar, all- .tid' börja — : eller, sluta — med . att påminna, om hur illa det gick + för Sverige eftersom Karl XII var » nog dåraktig att angripa Ryssland. Och nog för att Karl XII gjorde rsig skyldig" till "många dåraktig- "heter, Men en sak. bör han dock ”i.den historiska sanningens namn frikännas från: att ha börjat krig "mot Ryssland. Det var faktiskt . "Ryssland som. tillsammans med - Danmark och Polen: angrep, Sve- rige? z En Pedantisk notis. Karl xXxO var "för. övrigt en fruktansvärd pedant på sitt vis. : En ytterst ogemytlig diktator. Men han bör- 'sistnämhda gå de övriga spårlöst |” töra” "dan av Chrusitjovs besök är allt- t 1 jade inte kriget mot Ryssland. (Dagens Nyheten "när han”talar till” en se-F Teater i i Louvren : unikt experiment ' Muséet: för de dekorativa kons- terna' i Paris - — (omvandlas just” nu : . | till att-rymma "också en teatersa- long.. Muséet ligger i Marsan-pa- viljongen, den. - yttersta ädelen.$ av] Louvrens torra flygel längs Rue" de ndigt- skall avlö- "ett för : Europa : Skådespel,. ma- rionetteater, h upp kommer att stå" liksom? konserter, föreläsningar i aktuella ämnen. . m.., m;: Föreställ- ningar. meéd : varierande": innehåll kommer till en början vatt pågå mellan klockan 18. 30.7 och 22.30. Senare. blir det 'också "lunchföre- ställningar mellån” 12 och 14. En- tréavgiften; blir, också. Jåg, 5—6 franc ett enhetspris.. "Ingen dricks; » Initiativtagare till, muséets om- vandling är föreståndaren” för 'mu- séet, Michel Paré,: och : ”skådespe- laren och regissören Jean-Marie doch" Nya böcker : 1 ne Är Gud. ”pinnörlunda? : ;Hurudan är Gud? Ingen mä ska” kän? ge ett” fåt uttömmande svar: på den frågan, Jesus Kristus, vår Frälsare, här "uppenbarat Guds sinnelag, .I ärlek, "barmhärtighet och nåd tillhör Guds väsen. Helig. het: och - rättfärdi, ghet också... Guds väsen: innehåller” både gåva" och krav. Det' gör för) övrigt allt i-li- vet, Det har under alla tider ta- lats. och skrivits: "mycket ' om; för Gud "och ' görs så än" i dag. Vi inniskor, har. ett obe tvingligt behov av någon eller nå- got 'att "dyrka och se upp till, sam" tidigt som vi "vill vara oss själva nög. Bibelns framställning och vår Frälsares, uppenbarelse av Gud vill många . . människor. inte" godta och söker skapa" om” Gud. Å så har den: engelske eologen: och. överensl inneburit, kan man räkna med en nog- grannare gnanskning 'av för- svarsbudgeten i riksdagen. : Det är inte. bra för något verksam- hetsområde och, inte heller för försvaret att ha känslan av att ha : obegränsade = ekonomiska möjligheter. Den demokratiska oppositionen har dänför ingen som hellst anledning alt tigga re- geringen om ny panrtiledaröver= enskommelse, tvärtom. ” > .Göteborgs- Posten, - Det är med skattetrycket som med en sko, som klämmer foten alltför hårt, När skon nu klämt alltför hårt på sarsma tår allt- för: länge, försöker man med'en 6om. -klämmer lika mycket eller igenom: 'ge de mest ömmande en viss lädtnad. Fast det bä ta vore naturligtvis att man i" stället Rektor. Torsten Nilsson: vid Iohån-' nelunds Teologi: ka Institut i i. Stock- Är Gud y' annorhinda?” ' är, annorlunda” 'och påvisar att Ro- binsons. bok river ner biblisk kris- tendom" och förkunr ar” liberal teo- mer: på andra tår för att där- Ny en: 2 kritisk granskning ' av Rob: nsons bok: ”Gud Kommentar skaffade en sko, som var an; pas sad efter foten. Om det nya Växjö-Bladet. 1960 års jordbruksutredning har i dagarna framlagt en un- dersöl » som klart visar, att jordbrukarna får en allt mind- re andel av de ökade matprisor- om Människorna, som plöjer, arvar och sår, som sköter dju= ren etc, har funnit Ol deras an- del av konsumentprisorna mels Jan 1950 och 1960 sjunkit, De lår, är, går till mellanhänderna, «0 Signalen, Det får inte | förglömmas att de handikappades antal snarare synes öka än minska, General- direktör Olsson har påpekat att en ökning sker Inte minst ge- nom ett större antal trafikolyc- kor. Nu rehabiliteras ca 25000 av de handikappade | per år ge nom anbetsförmedlingarnas ar- betsvårdsavdelningar, wilket ö- kar ,vår s k, labour force med över en halv procent, Det är N- ka mycket som den maturliga befolkningstillväxten. Vill vi ha den fulfia sysselsättningen är det också allt skäl att se till att man så mycket som möjligt får in de handikappade i produktiv sysselsättning, " Sydsvenska Dagbladet. ” Socialdemokratin trå ävar etter alt koordinera, den statliga och . kommunala politiken för att för=" verkliga - sitt «samhälle. I det samhället - kommer: kommunal självstyrelse och kommunal de- mlokrati-att sitta trångt. Om inte också självstyrelsen ;och lokål- demokratin kän centraldinigeras, är de en styggelse” i ett dirigerat samhälle. Man kan också peka på hur en socialdembokratisk tid. ning nyligen underströk, att det oberoende, som den kommunala självstyrelse: innebär ibland le- Biskopen” "John 7 "Robinson "gort. 7 Stockholm. Ore, , Hur är egentligen skyddsutrustning som står till för- fogande? "Det är inte alltid bra med den saken, konstaterar tid- skriften Axbetarskyddet, in , Ofta: 'ser , man. - skyddsglå gon som nedstoppats i en bröstficka eller" som "hänger" om halsen i ett snöre, skydd: material som ligger 1 Serreau, känd som den förste som vågade” sig på att sätta ” 'upp Åda movs och Becketts | pjäser. bee är "många, i ja, Därför har Jesus- användning” för första: Tärjungarnå Han: lyssnade villigt; ” när: Mästaren: Kallade" hö- nom. :Han:' fick göra ekiftand farenheter i-Mästarens efterföljd. Ibland fick han uppleva under av ljus och glädje, då han såg "hur Guds - rike-. uppenbarades i makt och härlighet. Men ibland fick han vara .med..om. verkliga .prövostun- der, då allt tycktes så mörkt och dystert, Då greps. han av misströss tan: ” ge. Petrus hade :' arbetat intensivt och målmedvetet. Men allt var för- gäves. Det hadé inte blivit något resultat. ” Modfälld | står han - där vid. stranden. Varje lärjunge får uppleva sådant. Vi-ville 'se resultat av vårt arbete. Men Ydet uteblev. Vi ville bli bättre människor, me- ra helgade och bättre skickade att : ”För Laholms Tidning | av "kyrkoherde Axel Sköld, Askeryas Ios Kyrkby, Linköpings stift, : : i fåfängt. ” Samma erfarenheter - gör 'Ite bland våra 'medmänniskor. Vi Vår text talar 4 om ett Gickafn hn fullgöra vår tjänst åt Herven.: Vi ville arbeta ”med fruktan och bä efter; Tref. EJ van på vår själs "alighet”. granskar resultatet, tyckes allt vara vi måhända, när det gäller arbe- möttes "av ” ohörsamhet och likgil- tighet.-- Allt: > såg I Så” hopplöst” ut. Då I så "lätt" mi Vi känner" 085 ensamma. Det är Prövostunder för en lärjunge. Men. det” är på samma gång väl: signade” "stunder. "Då blir wi på på våra "arbetsplatser, -används den ägåré go är vil: öka arbetsbänkar, jä mar sam ta- ärvdet blivit: varmt och står. ”barhuvud eller ta- git på, sig en tunn. reklammössa, i Här fordras krafttag för 'en för- bä tring, i poärigtérar ! "tidskriften, som” det nu Blivit "relativt tar på sä e etsbälte, skulle varje Person. vars 'arbetsuppgikter fordrar Denna. Personliga | | skyddsutrust- ning som i dag står till förfogande är' till största "delen ”av' utmärkt kvalitet," , framhåller Kraven från myndigheter, brukare och arbetarskyddsspecialister har gjort att materialen blivit effekti- vare och lättare att bära samt inte minst betydligt 'smakfullare i i utför randet, : Bara 'sex brbsdöes '”blåsor” i England. -folk-vill-ha fler! - LONDON (TT-Reuter) «0 ” Den firma som var först ute fed de nya ”bröstavslöjande” klänningar. nai England kom med en ny chock för sina kunder på onsdagen - 7 den skall inte sy några flera, - i . minda 'om "att allt är förgävs , om vi "går åstad i, egen kraft. Vårå som blickar” riktas ” mot honom, På Hans ord vi kil gå Äclad. Det kan vara en bitter läxa, för en människa: 'som trodde sig om. så vårt arbete,” Då a och. hjälp ; från honom skall vårt verk icke vara. förgäves. Då skall han ' giva oss nya uppgifter men också ny välsignelse och kraft att kunna utföra dem, =” sex, gjordes bara vå skoj, försäkrar fir- man. De hade inspirerats av de nya amerikanska baddräkterna utan över-. del. Allmänheten uppfattade dock in- te det hela som ett skämt, Firman , överöstes: med förfrågningar av in-« tresserade kvinnor + hela Storbri- tannien,;' - TTT Vi trodde "inte att någon skulle ta det här på” allvar. Det var ett "skämt och nu är det bäst att sluta medan det fortfarande ä är roligt, med- delade firman.” -: - « Daily Express har på onsdagen på sin första sida en bild av sjuksköter- skan Margaret Griffith provande en av de nya klänningarna medan hen- nes man och treårige son förundra- de tittar på. . -— Varför så mycket uppståndelse, frågar fru Griffith (96—71—100 em)- — jag ycker den här klänningen lämpar sig utmärkt på fester. Min Vår egen kraft ej hjälpa kan, Vi vore snart förströdda; =. Men med oss står den rätte Man: Vi stå av honom stödda, . make har gått med på att vi skall ge en speciell fest där jag skall in- viga den här klänningen. « + — Jag kommer från Irland och vi frländskor hålls I mycket stränga began B Pet "här är väl tidskriften, |. der. till att ”kommunerna gör ganska, site för" sing: medborga= re.- Det, 'verkär . som -ett..förard.; för av£ staten mer och mor skall" dirigera kommunerna: Dn Helsingborgs Dagblad. I Alkohoisjukan r | en. sjuka, som lättare än . många" andra : I sjukdomar. borde kunna : före= byggas, Men folk har svårt för. att tro" det, Sjukdomen är så smittosam., Dét dåliga exemplet smittar oerhört .. Pål. i ' Västerbottens-Kuriren:" Jag läste" i. "bladen om någon som vid besök” hos sin gamla farmor, till gin häpnad fann en minst sagt wågad bok på bordet. Denne någon uttryckte sin sto- ra förvåning 'och -sade sig tro .Jatt man vid hennes ålder endast läste historia och sådant, ”Käre vän”, sade gamla farmor, ”vid mina år är detta historia”, Ruter Knekt i HD. ök "polisen i i Falkenberg nu flicka 50 kr 'att uppträda med bara bröst vå badstrand, kan frågan väntas få politiska. kon- sekvenser. . Politikerna slipper inte undan moralproblemen nu- mera, och ' debatten "pågår för fullt världen runt. . - Da är osäkert om det är det- ta som hr Erlander bl. a ;tänkt på mär han taälat' om visioner och nya djärva mål Men det kanske -l ändå kan utnyttjas av hr Heck- scher som ett bevis på att rege- ringen bjuder ut valfläsk; Hr Hedlund. klarar sig förmodligen undan” svårigheterna . med att hänvisa till att problemet är mindre brännande i glesbygder= ma, där man badar ostörd: : Det enda säkra är att om det nya baddräktsmodet slår igeno kommer, hr Ohlin att försäkra, vit på. so | Stockholms-Tidningen. Det svenska. välståndet kan väl inte undgå att.imponera?- Detta har givit mången av 053 möjligheter att åsamka oss tio gånger större skulder än våra föräldrar ” ens vågade drömma "Konstnärligt står också det moderna Sverige oerhört högt, och det är tragiskt ett en så stor del av världens. befolkning inte kan njuta av våra unga författare på originalspråket, : : " Red Top: a CE pengar, som änte producenterna '' / bestämt att det ska kosta en - Jatt det är: folkpartiet som dri- — 0 eos | amn | ass smsa | an em |on0S SNRA se ars SD OM (0 IR OR ER FIS TITT TT TT I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.