s greker och. turkar ) 4 " liggör att viktiga frågor ägnas = na är inté i sikte, Cypern gör alltjämt , skäl för epitetet "hatets ö”, Om - inte FN hade åtagit sig att söka, upprätthålla fred på ön hade med all säkerhet blodiga strider utkäm- pats mellan dess båda befolknings- grupper, . grekerna och turkarna, Intérmezzon med -spillda' människo= liv förekommer då och då, men, FN-truppernas närvaro har dock” hittills haft en dämpande effekt på « stridslystnaden på ömse sidor. Hur : länge FN:s engagemang på Cypern kommer 'att vara är omöjligt att nu bedöma. U Thant har erhållit full= makt”att. förnya detsamma på tre månader men det är tänkbart” att : FN-ehgagemanget kommer att räc. ka i åratal, Eller också kan det snart nog tvingas att brådstörtat " upphöraj: om spänningen mellan råagen åda ä juli, 1904 CMT öintng på Cypernkrisen Cyperns politik gust nu Er pr. denten Makarlos och den legen:, 2 = Det blodiga. SMR + Juttiden 1317 rästar två av, Mag- .riska -gerillaledi från 'upproré mot engelsmännen, general Grivas, De turkiska medlemmarna av Cy-.. perns regering är genom Makarios för att, resa, till gästabud 1 Nykö- ping, ty? där, säger, han:-sig..veta, åtgärder för när att utöva sina uppdrag, Dm det är Makarlos elter det lir Grivas' som Bör kallas Cyperns starke man är svårt att säga, men vissa tecken ty= der 'på att Grivas' samlat” tyglarna : 4 'sin händ "och 'att'Makarios med : eHer mot sin vilja måste följa ho- "nom, Grivas framträdde. häromda- "gen med ett tal Inför en:folkmäs- "sa i Nicosia, präglat av greknatio- nalistisk : yverborenhet och smilan= . de välvilja mot ;deny turkiska folk-, " minoriteten, Dessutom: var det. myc: "ket motsägelsefullt, Turkeyprioter« : 'na hade: ingenting att frukta av att: ur , ladda sig genom. ett regelrä ins, bördeskrig. FN-trupperna ' är” inte. starka nog att kunna" avvärja ett sådant kiig och fullmakten för U 'Thant att inskrida på Cypern tor«; de inte heller medge att FN-trup=' "grekcy förklarade : Grivas, :som 'sade. sig vilja räcka ut en hand 'till fredligt samarbete med dem, Men i samma andedrag de-': klarerade han, att inga kompromis-. ser” mellan' de båda" folkgrupperna kunde" förekomma, ,den . enda: lös- ” perna får användas för ett sådant ” ningen: på Cyperns: problem ” var ändamål, Ambassadör Tuomioja, som har FN: dj; att .söka finna en - tok lösnin - av grekcyprioterna, eftersom de är politisk. lösning på Cypernkonflik«, ” självbestämmanderätt,' Men hur och av vem skulle i så fall självbestäm- manderätten utövas, Ja, självfallet ten, har,. ingalunda oväntat, inte : i. majoritet och några kompromis=""' kommit någon .vart $i sina försök" att medla mellan greker öch turkar på ön, Han har stött på en mur av fanatism, ofördragsamhet. och ser mellan de båda folkgruppernas intressen inte skulle tillåtas enligt Grivas mening, "Vänta Er ingen- ting av utlänningar”, hette det ock-" hätskhet, som synes omöjlig. att "så i en passus av Grivas tal, For- . överstiga. Cyperns båda. folkgrup=.. per förskansar sig bakom denna”; "mur, men så vitt man kan bedöma torde turkarna vara mera: resonabla än' grekerna. Kanske är förklarin- gen härtill den, att de är en mino=" ritet och alltså den svagare parten,' Därmed 'må. vara "hur som. helst | men man tar säkert inte miste, om man säger, att den 'stora' majoriteten av både greker och turkar vill le- va i fred med varandra, Det är ett. relativt fåtal. hypernationalistiska . människor på ömse sidor, som ge, nom sin agitation hetsar upp sina . landsmän, De skapar fruktan och .. nervositet enom denna och då är det lä föra fingret till avtryc-. : karen. "Vapen synes: det vara gott : om på Cypern. . : Det sorgliga är, att dessa fana- tiska nationalister behärskar,. Cy-. perns regering och bedriver en po- litik,. som . leder till katastrof," om inte utomstående krafter kan hej. > da densamma. Nyckelfigurerna i « Bekymmerlöst fortsätter .de emeller- över borggårdarna, där . modden för slottsbyggnadens' loftförsedda fa- sad, Sön tredje, "brodern, kung 'Birger, och krönikan" mottar Birger dem med . 4 följande ord: stor I varen välkomna i Bröder båd Viljen I Aricka jul med vår nåde?” fal, "avsett. som. blå. dunster., Han brinner, av ,»hämndlystnad allt sedan land lekt Håtunaleken' med honom, tvinga honom till förödmjukande av- tal. "Därför låter han -under natten fängsla hi rtigarna och' hånar dem | sålunda:, got o om Hätuna Jek? innes han mel "Minns. Eder: Fullgörligast Så stängs hertigarna inre I föngll-' setornet och deras män, som Inkvar- , terats "uti. staden,' fängslas, ' varvid den. sörmländske lagmannen Arvid : G dödas: under handgemän 4 hade” adress till FN. Ge er v från cv Sr ern, ville Grivas säs : Med en sådan fanatik vas i Cyperns högsta militära led-"' ning, och vilken därtill synes” diri-" gera. politikerna 1. Nicosia, är det "inte förvånande, att läget på. Cy-- pern blir alltmera explosivt, Grek=' lands regering, som hittills ingen-: ting gjort för att. söka” kalmera ' hetsporrarna på Cypern, synes nu börja dra- öronen åt sig. Den har i: en officiell. deklaration ' uppmanat .Cyperns befolkning” att lojalt sam. ekfulla handlingen: vållade | 'en > oerhörd" "upphetsning i Sverige. ' hus, och. kungen tvangs ta flykt till Danmark. Bondehären lyc- kades emellertid inte betvinga den på våren omkommit i fängelset, men : då gjorde man med brand, spett och : släggor vad man förmådde för att riva "ned" den -förhatliga kungabor- gen. Bättre lyckades 'detta ej, än att Mir fortfarande” kan” peka» ut: både oc set . arbeta :med.FN i dess st «att upprätthålla lugn och ördning ' på ön. Regeringen i'Aten inser nu,'. att Cypernkonflikten måstt - ösas ij samförstånd mellan; Grekland och' Turkiet. Om den grekiska régerin-/ gen har: någon auktoritet gentemot sådana herrar som: Makarios : och - "-Grivas är emellertid tvivelaktigt. Frågetecknen '- s. kring: I fråmtid hopar sig. : SKOLAN OCH DISCIPLINEN ' : Läroverkslärarnas Riksförbund gjorde. Aör: en tid sedan en hem- till regeringen, där man en mera ”acceptebel ar- > Bets he påpekar” Läns- Porten (cp) och" menar ”att regeringen, främst ecklesiastikmi”-| nisterny' hittills visat alltför ringa 1 " Centerledaren. .Gunhar interpellerade sj svav maj hr Edeninan' angående « de 'descipli- 1. nära z förhållandena i skölan "och . ville. ha ett;offentligt besked: hur , regeringen. ställer! sig. till |. erinrar tidni Men tyvärr blev. inte interpellationen T besvarad, Det är beklagligt att den stora anhopningen av ären- den under de: sista riksd di konstaterat, En Xoteri: : Det krävs anslag för att an- "gripa problemets alla sidor. ” I denna ' fängelsehåla "skall . enligt Erikskrönikan hertigarna”; i ha : spär- rats "inne; och" sägnen : fick!' mycket att ”.”bestyra,: då... det.” 'gällde " de bägge. brödernas "liv i mörkret, smut- tan, Bl a "sades: det, att inke "skulle ha kastat. fän- | 3 dirt ; skall kungen ha utropat. 7 T i Minnet ' åv' -hertigfängelset > hölls ständigt aktuellt i Nyköping. Vid slu- tet "av 1600-talet 'berättar sålunda an- tikvarien” Johan? Hadörph '' följande: | Denna tid vistes ekt. forri, varuti her- nus Ladulås''söner, hertigarna Erik ' N och vid Srvärta, när en . ung Kdling kommer och .-Jarnar dem , "de att utsättas för svek." F tid till > borgen: i” Nyköping, "rider ' sprutar om hästarnas hovar, och sit- ' ter av på innersta borggården fram- . Tpl Nyköpingshus rölderar! i den :: hans. drottning > Märta. Enligt 'rim- ; i ; Kungens ord är emellertid' "fögert : hans: bröder i Håtuna' uppe i Upp5. genom : att tå "honom: tillfånga ' och ' Bondeuppbåd. drog till Nyköpings- : ' in tills". fasta borgen, förrän hertigarna' fram! . tigarna! säges. vara "svälta: ihjäl, . och + Det underbart f - nikespel om. Nyköpings gästabud. hava” sökt sig utbryta; görande med: en galtakäfta eller en tand ett stort hål i muren, som än synes, . men Icke hunnit tyllest halvparten för sin död. -, H berättas sägnen: om: Hertigarnas fän- gelsetorn' av "kapten Olof Stiernhöök år "1700, "då 'han'. besöker landshöv> dingen i Nyköping. Sedan han berät- tat om : hålet. och, galtatanden fort” sätter: han: Den. ene: av hertigarna har: vat. i.:tre.:dygn; den andre:i elva, och har-den,. som längst levat, ätit ett. stort stycke. ur. axeln! på sin i je "med" dessa ”emelertid, att” inte: ens och, den. 'omständigketen' att fängelse- tornet; fylldes :av ;rasmassor. så att ”galtatandshålet”.:. täcktes -över,.-för- mådde ta:död” på den gamla" sägnen; "ertig Valdemar före sin död 'skulle i i utan när” hålet : befriades ' från : ras- ”nalt. bihang, har Aft ; gande till. hr Erlander personli- Förklaringen kan” vara en an- korna i maj många gånger omöj- den omsorg som de borde, " '.; En viktig förutsättning för 'att skolan ska kunna fylla sin upp- gift. är givetvis att en god ord- ning råder, i skolarbetet. Det är med andra ord nödvändigt att di- sciplinproblemen bemästras, an- förde hr Hedlund -bl. a, i sin in- terpellation. Medlen för att kom- . ma till rätta med disciplinprob- lemen och skapa bästa: möjliga ordning och arbetsro i skolan måste givetvis anpassas till "de nya förhållandena, ansåg hr Hed- lund. Men, som sagt, » hr > Hedlund fick/inget svar på sin interpella- tion före riksdagens slut i våras. "Om nu hr Edenman har. för av- |: sikt att besvara' den i "höst får man hoppas att slippa höra en uppräkning av de korrektionsme- del som nu finns, Det är på tiden att man prövar nya vägar för att skolan — -dess ambitiösa elever och lärarna — ska få den arbets- » ro som är förutsättningen för att de beslutade skolreformerna ö- verhuvud ska kunna' genomföras | på ett tillfredsställande sätt. TVÅ. AV.TRE MÄNNISKOR | > i världen. måste dricka lortvat- ten,' understryker V äs ter- bottens-Kuriren]. Problemet rent vatten ä är .kompli= cerat; :I ov i En omfattande forskning måste till för att. problemen skall kunna lösas, men samtidigt måste åtgär- der vidtas snabbt, En ytterligare | > komplicerande faktor är att så många myndigheter berörs. För- oreningsfrågan gäller ': naturvår= "den, jordbruket, avloppstekniken, samhällsplaneringen 0, 8. Vv. Risk föreligger för att ingen av de be- rörda myndigheterna utifrån sin intresseriktning och sitt kompe- tensområde kan ta hand om hela frågan, Och självfallet kan. inte någon part satsa tillgängliga an- slag för syften som går utöver deras i" lag och instruktioner fastställda uppgifter. . Att vänta tills forskningsresul- taten föreligger innobär en risk - nan;: li; -att--vårt."största + parti'inte vet'hur det vill ha det. : En .-betydande del: av” ”detzamma är visserligen " inställd, på att till "varje "pris försvara : socialdemo- »kratins' ställning som" det moder- na frälset med ' speciella favörer vid val; men”dét finns också som "den" "citerade" LO- tidningen ' påpe= i, Kary" ”en” stor: grupp motståndare 'eller tveksamma” inom partiet”, ' som finner det "alltför olustigt att ' partiet skulle gå ut i någon sorts . strid för de indirekta .valens be- varande”, Hur. stor är då denna! grupp? Därom fick man, som "sagt, "intet veta, men även om det en- ” dåst skulle röra sig om tjugo pro- + cent- eller mindre,- befinner - sig «majoriteten; efter, de. borgerliga "partiernas » klara ställningstagan- .de, i ohjälplig minoritet, :f.- ; "Mot nya «djärva mål”: heter det, "gen låta svenska folket självt. på "valdagen utse” samtliga" riksdags- -män, utan en del: -skall: kommu- "nalgubbarna välja vid ann "pro- "slåss : för, det; har - naturligtvis "många 'socialdeniokrater” på känn, ggg Dagens Nyh eter a Nöt, Spå; -arbetsmarknaden " samhället” beakta ” i långt högre "grad än tidigare, hävdar S y 'd- ssvenska' Dagbladet "Det får” inte gå r med löftena till de ” handikappade ” som "med. "löftena som att: avskaffa bostadsbristen. SDS kornstaterar' också att "det ligger. åtskillig. sanning i påståen- dena att Sverige ifråga om reha- efter en. rad, ändra. demokra; tiska]. : Förglömmas får ink att: de handikappades ” antal snarare'sy- nes öka :än minska. Generaldi- "rektör Olsson har. påpekat. att en ökning sker inte minst genom ett föratt de konkreta åtgärderna dikappade "per år genom ' arbets- förmedlingarna "halvdänkel och" under; hänsynsta- É 2 peln hedendom på dem,. 1 " biliteringsverksamhet ligger långt ” "större antal trafikolyckor. Nu re- |- ”habiliteras . cå 25.000 av 'de han- [: historia "är. den /av . Erik: Gustaf Geijer formulerade ” satsen: '”Att se det 'som : sker" i' det "som 7 "synes ske” ta "de" mänskliga 5 bristerna ; och svagheterna det; mest fögonenfal- lånde.” Men det," som verkligen skett. och! sker, i: kyrkan,' är. dock detta, ratt evangelium" om Guds ri- ske göres kunnigt för alla folk, . här 'inte' 'mbfört en "enastående 'he- roisk ' "gärning i 'missionens' tjänst sin :Herres tjänst. "Kristi försam- ling har även anledning att inför mi ionsdagen''; med ' tacksamhet missionsarbetet,. ingre "kan draga "alltför skarpa gränser » mellan kristna" och hed-: niska folk. I-de så kallade kristna länderna finns: det "alltför ” många icke” kristna,” för” att. dessa” länder skulle. känna anses. ha. ensamrätt ställ: det -kristna' namnet, : Bland många så” kallade hedniska folk finns så många kristna; att” man inte utan vidare” kan, sätta stäm. ." Västerlandet: har" givetvis” aldrig "varit kristet i den me alla" dess , invånare ”vanit” kristna, Men kristen tro, och; kultur har dock i så hög :grad fått” prägla samhällslivet, att ' detta dock haft en viss rätt till det kristna nam- net, I. våra dagar shar ; dock det kristna” inflytandet alltmer. försva- gats i: den västerländska kultur- delningar, vilket ökar vår s, k. la- hour force med över: en halv pro- cent, Det är lika mycket som »fen, "naturliga befolkningstillväx- 3 Vu vi ha den fulla sysselsätt- > ningen är det också allt skäl att "se "till 'att man så "mycket som - En gammal bekant. "definition på ä I det som” synés ske blir:of- |; Hur ' många ' . män och : kvinnor | - bland icke kristna folk. Otaliga är |, 'de,' som: fått: offra liv och hälsa il =, tänka på de många | märtyrerna il. möjligt får in de handikappade il. arbetsvårdsava s produktiv sysselsättning, Stas. "Guds ord gen.” rr ord; heterna, njangoliera få får' bland 05: rikligen förkunnas; Det finns : inte inna. ril liga '; tillgång, till ord gör” också, att Sveriges r "Beder- förändras ' såpass", snabbt att. de "äldre. bland oss' väl. nfinns den, tid. då "de båda . könen : icke. Kunde "båda tillsammans ens med hjälp & av” dåvarande "heltäckande äl Premiärsambaden : i Mölle väckte enormt uppseende > trots” att. damerna": var mer på- klädda än nu på gatan i sommar- tid. Och för ett par sekler sédanh badade i i vårt land män och kvin- nor tillsammans” bastubad ' naknå' utan”att väcka förargelse men väl . undran hos:resande” turister fjä ran. utifrån Europa "där bastubad för”lähge: sedan försvunnit; I Fin- . land > höll .sig : bastubaden kvar. Hos oss fanns det gamla badsättet i början ä äv 1800-talet bara i Små- land visserligen” skränkt. endast till. badet vid -jul, Men för övrigt hade i vårt land för länge 'sedan prästerna lyckats få bukt” "med bastubaden med. påföljd : att -vi också så gott som helt slutade att bada, Och det var väl om något det- verkliga snusket, s - (Gö i e bor ge Tidningen). en stad, som vill. locka turister, "för ett gästabud. Det är Nyköping, och i juli månad spelar man ett krö= >udver Schnell- repeterar. I här 3 i sutentisk medeltidsmiljö. " ” I potatis bör finnas även i skolor, . ringsforskning för. förändringar” i 2 där blir också Uppståndne en levande och pyska-] .-|da hoppet, samtidigt som det är att vura berömd -- — Spelets författare, landsantikvarie massorna på 1920-talet, så visste ar- betarna, som sysslade” med" grävnin«=, garna, vad 'de skulle hitta, nämligen galtatandshålet i väggen uta mot strö Nyk d bor- de kunnat lämna stoff till all' slags "kontnärlig framställning, . men hur det nu kommer sig, har mig -:veter- ligt "ingen konstnär sökt i bild fån- epilog. E3)-heller har Sveriges större poeter ' eller dramatiker gripits av motivet. : Undantag bildar dock Ver- ner. von Heidenstam, som i"sven- skarna - och deras hövdingar . med sedvanlig åskådlighet fångar det hi- storiska .skeendet. Låt oss lyssna till hans -hanterande: -Rödflammig .' gick han till: tornet och vred om nyckeln :med .flerdubbla :slag tills låset var: full- stängt, Sedan slungade han' den. med harmens styrka i ån, som brun, och djup strömmade, nedanföl den bran- ”ta vallen. : : « Gästabudet har” blivit godo-' sett i litteräturen, nämligen "genom 'skådespel. Under + 1790-talet ' skrevs några stycken, som politiska pam- ifletter, och to m Gustav IT gjorde ett utkast till'ett ”gästabud”. . + Största" livskraften har. emellertid ett spel skrivet av Landsantikvarie Ivar Schnell; som skrevs för 23 år :isedan och nu :under” juli + månad :skall. spelas ' varje dag i"'den- just färdigrestaurerade medeltidsborgen, : - Ivar Schnell sa ga dramatiken i gästabudet eller dess . - version av fängelsenyckelns . Aktuell” "Det är en ödets front, att & gam- tidi igt som FN. försvinner. från anenan i Kongo, "återkommer den genom EN:s ingripande, från Katanga avlägsnade . presiden- ten Tschombe, Hans, auktoritet är sannoflikt den enda, gom i nuvarande situation kan åstad- komma något i. det olyckliga landet. Om upplösningen i Ka- tanga därigenom kan upphöra inom ej itför lång kid, är dock osäkert, ty. det är lävlare: att riva ned än att bygga upp. Hans återkomst är emellertid det en- det direkta inseglet på FN:s tor tala misstyckande, te Nordvästra' "Skånes Tidningar. Det har väckt uppseende "att Fidel, Castros ' syster flytt från Kuba, sedan hon offentligt an- klagat sin bror för att svilva den er, att bedriva en undermine- mingsverksamhet i' Latinameri- ka och att låta besegra sig av kommunismen, : Beskyllningarna innehåller i in- te mågot nytt. Det allvarliga för Castro är systerns berättelse iom hur hon motarbetat Fidel innan hon tvangs fly” Castro-regimen har bittra motståndare och en effekitiv kampanj har satts igång mot den. Systenns flykt och be- skyllningar", är under sådana omständigheter: ', ett ..verkligt dråpslag mot en regim. som syn- barligen håller på att vackla.” Helsingborgs, .Dagblac Mån kan säga att Svagheten' i det nuvarande : »AP-forsdsyste- met mindre' ligger i fondmed- Sens omfalkning — av'allt avt döma ' kommer '" dessa”, under överskådlig" tid att-få god en- vändning". 'wid .- samhällets - ex- pansion — i den afittför star- ka cemtralseringen: av” förvalt- ningen med de: meltbefogenhe- ter idetta ger: på några 'få hän- der. Tiden - är» mogen för "en: översyn - av fondförvaltningen, men högern: har " genom i sitt klumpiga irlopp försvårat möj- lighelten att & en lugn. otmocfär |! dryfta en. omläggning, ”:t "= I. > Dagens Nyheter (fp). > Har” skolans yrkesvägledning hittils: inriktats ' på ett bryta ned traditionella : fördomar -vid yrkesval? De fördomar, som sä- ger att kvinnor. passar still vår- dande 'och sömmande sysselsätt- ningar och män till unga och I Tr H ”Ekolöverstyrelsen dd eller ”m rar att möjligheter. till "kokning av SI dit maten. "skickas från:centralkök och at nykolt potatis bör:serve- ras. till varje 'matlag, Bakgrunden warmhållning av mat som” upa- arbete med Folkhälsan. Förste in- tendent - Marit, Neymark'" vid: livs- på K srytin stitutet "redogör i tidskriften” Nä- ad är ide stora. C-vitaminförlusterna : visats vid undersökningar. + :sam- |]: vid-upp till fyra timmars förvaring vid plus : 18 .grader,. men : mer- än två timmar, förvaring ansågs inte lämplig . med hänsyn still. 'småken och utseendet,” "Djupfryst C-vitamin. Säte Konsumentinstitutet' har” i sam- arbete "med ' Folkhälsans : vitamin. avdelning prövat utbytet av C-wi- tamin "i: färska" och ' djupfrysta grönsaker. Efter tillagning på lik- aptat ' sätt" "var > C-vitaminhalte; födoämnenas närin vid. till- lagningen. Vid varmhållning av po- datis/ sjönk — C-vitamininnehållet I, med ca 35-proc, på a timme och med 55 proe på fyra Timmar. . ; Vid varmhållning av purjolök u-' tan kokvätska war förlusterna än- då stönre, Grönsaker som" måste hållas varma, vid transport till en annan. skola. ""senveras . med 'kokvätska helst.” i" soppor: eller grynrätter eller ev. i stuvningar. Användningen av. tråkostsallader vid sko imåltiderna måste ökas, sär- ” då” maten” måste - fraktas ” i kantiner, I för: åk "7 Den: högsta C-vitaminhalten ' ef tt mågot högre för de fär. ska grönsakerna; men skillnaderna var: inte utpräglade" och. -värdena växlade mycket,” ter tillagningen- uppvisade ibryssel- kålen. I den färska grönkålen fann man 'höga. C-vitaminvärden, men förlusterna vid' kokning och hack. ning-var”avsevärda. I svenska hus- hån serveras 'grönkål sällan i:an-. nan. form än som kokt och hac- kad i soppa och -stuvningar : och kan då endast räknas som en me- delmåttig ; C-vitaminprodulkt, Vid - 4. lader, i'wilka kålrötter, vitkål, mo- övter, äpplen; apelsiner, apelsinjui- ce "och. ngonsylt ingick, bibehölls askorbinsyran - nästan - oförändrad kyrka och I rsamling har en desto större" förpliktelse, . när det! gäller att sprida” evangeliets ljus. bland icke kristna folk. : Alla är vi inte kallade; att. gå vil som” missionärer; "men varje 'kris- ten "kan dock : göra.en” insats, för missionens "verk, | Vi: kan i, offra. Missionen är för. sin verksamhet bercende : av : frivilliga: -gåvor, i kan bedja. Där bönen för! missio- nen får bli ett "dagligt. böneämne, om den Jiot till blev rrautbytet betydligt högre" för den: ljupfrysta än för den färska spenaten. Delta var att. vänta; eftersom iden djup- |” frysta förnvällts. och. hadkats: före värmts EN kokning wid tillagnin- : Potatis på barer oe : Vi äter nu betydligt mindre po- tatis än "förr, men den är ännu en viktig . C-vitaminkälla. Vid kok- ning med skal ligger C-vitaminför- dusterna' vid 5—15 Proc, " och ' vid kokning av skalad potatis: vid. 15 —30; Proc. . Varmhållning . orsakar som nämnts avsevärd förlust, För- lust är mycket stora vid stek- pande. kraft, ning, stuvning, ”fritering : och be-' Fedning av potatismos, Ir den form å konimentar ursprungliga revolutionens idé-] "endast | obetyaligt : infrysningen och endast! tinats och |. |nckaniska? Nej, förefaller uppenbart ”'att ” modig : ;eller alldeles, för (lite "gjorts. :Västerbottens-Kuriren. : När det: gäller den ”svarta - döden” "eller - oljeutsläppen. så kan" mean : notera ' ett verkligt glädjande framsteg.” Tre "av värld största oljebolag har enats som "att tillänipa en metod som hell : onödiggör , oljeutsläp pen — man återför spillokjan till raffinaderierna i«+ stället... Det exemplet; borde rimligen "följas av' alla oljebolag 4” världen och därmed ”ekullle åtmönstone en faktor. i: sammanhanget elimi- neras. Det finns ändå tillräck-, liga problem hur man skall kun- na undgå att vår tidsålder går till. - historien. "fnite"” bara” som . atom- utan också som smutsål- dem sv - et Norrköpings" Tidningar. Det: rn ju "icke" "nödvändigt att "varje ”sommargäst äger sin stuga, även om detta är at för redra, Man kan också tänka eg stugbyar, något som redan bör- jat praktiseras på. en del- hål. Deita betyder emelertid att se- mesternn "måste spridas. Det är nämfligen icke lyckligt att flera familjer enas om samma stuga samtidigt. Däremot kan en fa- milj disponera stugan en må- 2vad och en annan ' familj nästa månad. Lyckligast är. dock om varje " familj kan ha sin egen etuga, som då kan bli utflykts- målet” ”eller” boataden för. hela sommaren.: Rent ekon omistat.| bör detta” inte: bt” dyrare” än turist- wesan med tanke: på at en' ba- fört fårnilj "kan "Teva betydligt billigare än resande!” Somma stugan skulle bli € en” Iycklig veckling. "Den som a vill strid, han ckall få etrid, sade Erlandör: Han är inte rädd för ånbördeskrig med - tonen. « Det: skuta Vara” ännu. tråkigare” i. poliiiken,; Oma | Bensinetationerna är” mestadels: - öppna dygnet runt, men de: fles-. cekaraktär slår igen .så font: le hinner. Ingen begär att exem- pelvis bankerna . skall" ctå” till tjänst dygnet. Tunt,” men detär en -mimilig : fordran från stlmän- hetens och akffärslivets sida-att de har öppet ala vardagar. Me- ningen med "serviceinrätbningar-" na är just at de skall stå tll tjänst" när : folk. är lediga... De: ; | måste inrätta sig efter . allmän-. heter: och inte tvärt om. "Bely= Sundsvalj ”anselt - sg tvingade att Öppna : : egna. 'servicekontor” för” . Värmlands F Folkblad. NH Hos wo oss jublar 'v vi bara när oh har. Fust." Har. vi inte låter -vi bli. Ingen hindrar ocs ens'från att. finna; det löjligt med svas- Isande rojalism, Då skall vi inte glömma alt de som tycker tvärt. Äsik tsfviheten ligheten et -tänka även gam- ännefattar möj- malidagg äumdersåtstånkar. Man har frihet att uppträda under-. såtligt,' Så gammalt är inte vårt folkstyre att respekten och be- undran, för herrskap -är bört-" sopad ur. vårt: hjärta. Det blir den" aldrig helt, : Många av oss kommer : alltid. att bära beho- ' vet av. idoler och översåtar, Vi van välja dem själva det är det som betyder” något. .. Det. sedliga förfallet & är redan så "stort: ätt. det. lever skyddat. av sin 'ogen "fräckhet, . - Potatis. serveras i pers PÅ barer och restauranger kan man "befara att en mycken liten fnängå 77 av den ursprungliga C-vibråininhat le ten finns. kvar. Det är ir /desto. alta varxligare som grönsaker och frukt” är sällsynta. på Sia dem, - Re näringsstäl- - Riktig kokning | äg "läroböckef och kokböcker re- Ie- : ommenderas kokning av grönsa= er” i liten ;vattenmängd, Konsu. och : Folkhälsan här ” (Forts, å sid, 7)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.