Mes LEDET RE RE SENEERPEDE Fat ee ee [a fen "LA HOLMS TIDNING — = LT Måndagen den 6 juli” 1964: LT: mm "J ordbruket stor De schare årens utveckling ifrå- . ga om prisrelationerna för olika pro- duktionsmedel har I jordbruket lik- som & andra näringar medfört starkt ändradr förutsättningar för pro- duktionens inriktning och organisa- jer dock för att investeringarna Lik. väl i allmänhet är ekonomiskt mo- tiverade, Samtidigt finns dock skäl till allvarlig prövning. Alltför. ofta , förväxlas i den ekonomiska debat- ten arbetets produktivitet med net-, industrikund Det är tion, Beträffande jordbruksproduk- tionen bör uppmärksammas att jämförelsevis stora arbetsinsatser. | vis inte ekonomiskt, motiverat. att driva 'arbetsrationaliseringen längre jämförelsevis slora arbetslnsatsor. än som är Ckonomiskt motiverat, Detta har medfört; att dt na fått ompröva åtskilligt, som för - några ' år "sedan "ansågs tämligen självklart, Den mest framträdande måste vägas mot ökningen” i .kapi=. talkostnaden, - För det andra visar investerings-, 1:13 ng ian- förändringen är arbetets fördyring. . Kostnaden per lantarbetartimme har = talet jordbrulksenheter” ej har den tiodubblats' sedan 1939 och enbart + inverkan, som många troligen vän- från 1959 är höjningen ca 80 procent, tat. De små enheterna, ' vilka . till ' stort antal upphör som självstän- diga företag, har oftast haft en re-, En stark prisstegring finner vi ock- så, ifråga -om- andra produktions- medel än arbete, exempelvis har på &tskilliga serviceområden' arbetsaf- 1 dan omfattning, att detta kunnat väga upp lönehöjningarna. De stora ändri ik d: ökning av! företagsstorleken inom fektiviteten inte kunnat ökas I så-.- måttliga gränser. följer behov av ' t d större maskiner och i-regel även ökade möjligheter att anskaffa och ativ enkel masklinutrustning, Vid dessa. - relationerna ligger bakom mycket av det som skett och alltjämt sker -” £ bl a driftsorganisatoriskt hänseen- . de inom jordbruket, Intressant är bl a hur markant lönernas föränd- ring.i relation till: kostnaderna fö! teknisk utrustning påverkat exploa- terandet av tekniska nyheter. En sg vt ga om mekaniseringen har ägt rum ' först sedan de ekonomiska betin- gelserna varit för handen, även i- sådana fall, då den tekniska pro- blemlösningen varit klar. t a De omständigheter som här be- rörts har på ett markant sätt un=" derstruktis genom de data, som ny- ligen offentliggjorts. från Jordbru- kets utredningsinstitut - om inves- . 1 lantbri der'+1963, Enbart i nya traktorer in- vesterades 225 milj kr, För arbets- ca 318 milj kr. Totalt beräknas ma- = si skinlevcranserna alltså ha represen- tilläggas, att detta är den största syn tages till Inflationens verkan på . de nominella beloppen, ;' De anförda resultaten ger anled- ning till några reflexioner rörande en del viktiga ekonomiska samman- hang, För det första "ligger i de. Btora investeringarna en erinran om att. den 'snabba minskningen i jord= brukets arbotskraftsvolym . ekono- miskt seit inte är någon -”nettoaf< för”. Minskningen i arbetsvolymen sker till priset av mycket stora in- : vesteringar,. med - därav "följande , kostnader för avskrivning, ränta och underhåll. Lönehöjningarna 'sör- nom investeringarna i jordbruket” den starka integration 0, beroende- som råder i ett specialiserat sam-: hälle, Jordbrukets snabba nyorien=! sésidig handelspartne: - med andra i verkligt snabb utveckling t ex ifrå- , näringar består inte endast i ökade ' inköp av industriprodukter, Minst Jika karakteristiskt är, att, jordbru-. ket i samband med stigande löner : och vikande arbetskraftstillgång in-: om näringen blivit allt större kund. hos olika serviceföretag, Främst kan | ' väl I detta hänseende" nämnas re-'/ " pafationerna av. den stora maskin- parken) husbyggnader, skadeinsel ter och ogräg' ete. Men i samman- ' k un-, hanget förtjänar att erinras om, att: jordbruksbefolkningen ' numera" åt - livsmedelsindustrin . överlåtit åtskil-; maskinerna steg leveransvärdet till ligt av det som endast för några är! jordbrukarnas kök och . ekonori-: terat eit värde av 543 milj, Det må = byggnader, Jordbrukarhushållen har under trycket av brist på arbets-' årsleveransen hittills, även då hän- ” kraft smält in i den industrialise- -rade-.samhällsmekanismen . snabba= ; |' « re och fullständigare än de flesta ' tror, Jordbrukets ökade efterfrågan ': på kapitalvaror och service har gi-' "vetvis medfört er anpässning hos! berörda-industrier'och servicenärin=' gar. Varje dag under året utbetalas i från jordbruket . i "genomsnitt för; varor och service till jordbrukspro- : +" duktionen 'mer än :sex' milj kr; Här-: resten service. av olika slag. Siffror- ' ; na 'kan i, någon. mån belysa: jord-; brukets med andra” näringar, = ' ot " För det' tredje änderstrykes” 'ge-' tällning olika näringar emellan, ering och ökade betydelse som öm- edan "var "vanligt att ombestyra it Vv avser ca fem milj kr: varor och : roll "som handelspartner : NYA KAMPSIGNALER Sr för ett ökat samhälleligt infly- tande över näringslivet kunde spåras från den soclaldemokratis- |: ka bartikongressen. Alla statliga förelaga resurser skall samordnas |” till $lagkraftigs expansiya ”enhe: mat marknad. örande. fordras re- för samarbete yppar sig. att :till minsta möjliga kostnader genom" "föra ; erforderliga ieller'c önskvärda . 'surser som först ' den: större före. ningen har möjlighet till; Men: ' « Inte heller fusionen är "ett självs "ändamål, : och även andra: vägar ter, "Tidningen "Fd rek ag &, . Uppgifter... reh har uppmärksdmidat vatt] : Avg de' för fi ingen: man! från sociald läm lighet är i vad mån man ge även! tänker söka områden; R Till bilden höj fentliger ock= a så markfrågorna. Sighaler”oht én ändrad markfö änvslagstiftning har kommit. De är så pass tydli- ga att lantbruksförbundets stäm- ma uttalade sin djupa oro. Troli- gen kommer nuvarande jordför- värvslag inom en snar framtid att revideras och därmed blir det fritt dram dör konkurrens om marktillgångarna mellan staten, bolagen och enskilda, Principen |. om att den som äger jorden ock- så skall bruka den kommer troli- &en inte alt följas. Vem som helst ' skall alltså kunna äga jord och kanske bidra till jordbruksratio- naliseringen genom att inte bruka Jorden alls, '. De nya signalerna på 'partik gressen härstammade 1 stor st sträckning - från ialistteoreti- kern Hans:+Hagnell. Hr Hagnell har tidigare haft svårt att få med sig den socialdemokratiska riks- dagsgruppen, men nu fick han i stället stöd av partiets viktigaste instans, > i . FUSIONERINGEN INOM JORD- BRUKETS FÖRENINGSRÖ- RELSE ” : är en anpassningsfråga, skriver Jordbrukarnas Före- ningsblad med anledning av att under senaste tiden ett flertal uppmärk d ningar skett 'eller planerats: m,, den kan stärka föreningsrö> ; s CUF:s "U-ländsinsats 1 Etiopten - har "väckt stort. intresse Bland + - många, vilket vi vid: ett: flertal " tillfällen har haft glädjen att kon- ."statera. Men att man även i så "avlägsna länder som Japan, skul- ' M.Je visa intresse för denna sak, "> -var kanske "mer än" väntat. En "dag i slutet av maj fick vi på ” farmen besök äv en japansk pro- -« fessor, som är rådgivare för häl- soministeriet” och f.ö bosatt i staden 'Nasareth. Detta var min : +» första "bekantskap med : japaner 3 sådan. Denne man är en mycket ” ivrig fjärils-. och" insektssamlare - att - utöka : sina - samlingar, - då ” ;. Awashflodens stränder , vid Ad-. i dis: Hiwot är : mycket rika på ... dessa slags varelser, ..:.: re " grupp unga japaner som var ute på > rekognosering i Afrika för ev kom- -. mande :. hjälpverksamhet is denna världsdel, . Naturligtvis : var de hjärt- ” ligt: :välkomna! Blott. ett 40—50-tal Japaner lär finnas i' hela Etiopien niskor- av ' den” nationaliteten i det "här: landet. . Japanska exportartiklar har dock lagt beslag på en stor del " av den -etiopiska marknaden, Made "in - Japan” finner 'man på korruge- rad plåt — en mycket stor artikel i Etiopien'— kameror, cyklar, verktyg, ficklampor; leksaker och en del and- Fa ting."”Japanska' är: även alla' de kulörta glas och plastpärlor; äv vilka 'så. många '.kvinnor "tillverkar hals- band, armband," örhängen,: väskor, fästmansgåvor, som "de dels" pryder Sig själva; med och dels säljer > till .Japa- nerna. är. . alltså : fåtal ga men, deras produktion gör: sig i hö grad gäl- lande i Etiopien,'.. +: - Vi har ofta besök ute” 'på farmen av olika människor, men' detta be- sök motsåg vi med särskilt: intresse. Vi. har. haft .mycket regn en tid var- för vägen mellan Nasareth och Addis ; Hiwot ej är, i bästa-skick, En fördel . med regnet är dock att;det. myckna - dammet binder sig och. vägytan blir hård och fin när solen-skiner, Denna väderlekstyp var onekligen .till 'be- . sökarnas.fördel;:ty så dammiåria; rer "na och eleganta herrar, 'som' steg ur ;. färdades i,: hår. väl Spå. Addis Hiwot. Vi "men, som under, torrtid : är oerhört ; dammig och, effektivt. .brukar; spolie> . ra de bästa fet. framfart, : Profes: sorn från Nasäreth, Japanske :ambas- sadören i "Addis" Abeba: och Are unga Våra gäster: tvar följande: led. 4. tet i av Tokyo, de senare kom "så gott" som ; direkt" från "Japan! Deras bländvita ålpolerade ' skor” iskulle "med ' fördel,; : gjort sig i vilken re- Sklämfilm;, som helst. De hade verkli- - vgen tur med väglaget denna dag, men "jag -kunde'inte låta bli. att undra hur,. dessa. ,gentlemän skulle tagit sig "ut isina eleganta kläder om vägdamm "Det blir "allt: : svårare för folk "med begränsade inkomster” att'bo i småhus. Konstaterandet görs av - Svensk "Sparbanks., Tidskrift, :som finner att:folk med normala in komster inte klarar genom "vaksamhet, "och" initiativ- : motsvarighet « i : t kraft rädda vad som' räddas kan av våra "omistliga naturtillgångar, "Den tysta våren” är.ett - "dystert - och hotfullt: begrepp — vi vill in- te att den skall få sin självklara uttrycket "den smutsiga sommaren”; : Da gen påkalla allmänna o- 1 hets t gif |- terna i storstadsregionerna. G'ö- | teborgs- "Tidning sn kommenterar: . t Det är väl ungefär den erfaren het som alla de som funderat på ett eget hem men har ”begränsa- de inkomster” har gjort. Den ef. tertraktade varan småhus har följt lagen om tillgång och efter- frågan. Därtill kommer att små- 1: ”Vattenvärnet . har för. sin del . nyligen i i en broschyr, betonat,: att anslagen : är alldeles otillräckliga för de forskningsuppgifter, . som vattenförstöringen - ställer - vårt land inför. Det finns tydligen stor anledning för svensk opinion att med. vaksamhet följa utveckling- en. - Man "får inte slå sig tll ro i de” om ' att” risken inte huset ger vissa ter för dem som har pengar att passera de långa bost; kan just nu förefaller särskilt över- bygga själva eller köpa av bygg- mästare, Kanske t, o. m. kommu- nala byggföretag kan - stå” till tjänst genom att bygga så dyrt att blott en ringa del av dem står i småhuskön kan vara med och konkurrera, Sparbankerna, som i varje fall i Göteborg enga- 'Kerat sig livligt +- småhusbyggan- de, har inte förmått pressa Ppriser- na." Tvärtom har de haft vissa svårigheter att få' byggkostnåder godkända, därför att de varit för höga, ” Varför inte fö öka utreda vem eller vad som trissar upp bygg- - sina håll även i vår världsdel. hä de att vår vattenfråga skall bli så akut som den redan är på > och det var en mycket angenäm -. - >och hån hade verkligen tillfälle - . 7 Professorns «egentliga. ärende var ” — att fråga .om vi kunde:.ta emot: en - och 'det är ej ofta man! träffar! män- c i sina vanliga spår, N Dessa japaner hade "ett lika” "pryd: ligt" sätt att: uppträda, "som deras prydliga yttre kanske gjorde anspråk på. Efter. en: kopp. kaffe såg vi oss 0 chicka dera) hade fått ” sätta N E + | skulle få stora' likheter med det sätt” U-) Jändprogräm” : på : vilket "CUF : arbetar i Etiopien, ' Givetvis blir” det "viss skillnad när: en' hel /ståt "står bakom :' ett sådant ' företag , emot: en". enskild fristående, om på f: olika och japanska : helautomatiska stillbilds- och filmkameror arbetade flitigt hela tiden, 'Vi undrade om herrarna ville dela: lunch " med oss 'och: .det hade de inget emot, Men inte kan en japan, som kommer direkt ifrån Tokyo, va- ra utan sin dagliga risportion! Inte ens om han är på resa långt inne i Afrikas busch! Ur bagaget plockade respektive” gentleman fram: var ' sin matskål väl inslagen i en tygservett, Skålen innehöll ris, kött, grönsaker, frukt och en del andra läckerheter, Efter att noggrant ha 'torkat ansik- te och händer med en för ändamålet särskild avsedd Ppappersservett, ploc- kades. pinnarna . fram: och - måltiden kunde börja. i ås ”När alla var mätta och belåtna Kom de fram till sitt egentliga ärend panska staten "tänkte" sända ' i g ungdomar från sitt land för-att hjäl- pa- till med - r utveklingsarbetet ide afrikanska staterna... För: detta ända” inål hade dessa unga parlamentsmed. lemmar sänts iväg på .rekognoserings- uppdrag. i Afrika och just nu 'var turen - kommen . till 'Etiopien,' Dagen innan hade de besökt" American Pie- . | cecaur —: Kennedys, fredskår — och studerat 'dess arbete." Denna ,fredskår består ju huvudsakligast av: lärare vid realskolor och>mötsvarande, Detz ta gör att dessa ungdomar kanske ej får den kontakt med det breda folks skiktet, 'som är önsi var. ej heller helt : förhållande, De hade fått höra öm CUF: s verk. samhet 'med . arbetsledare 7 på - spet= älskefarmen zech;; 1 naturligtvis." redo= gjorde jag gärna" hur detta projekt var;/upplagt. Jag förklarade att det var en politisk ungdomsorganisaton,” "som stod bäkom”ock: på deras ivriga frås gor .om. ej verkligen” svenska staten bidrog. med : ekonomiskt "stöd, klar= glorde jag för dem att. CUF helt :och hållet arbetade i. Etiopien. med me- del insamlade på frivillig väg. Vida- re "var de mycket. intresserade. av att höra om hur förbundet arbetade i Sverige, medlemsantal, historia osv, De var fullt överens om att på detta sätt arbeta direkt ute bland det folk "och de människor, som verkligen be- höver. hjälp, - måste". var den : bästa vägen att gå fram på. Arbetet måste vara "én ideell aktion och ej något som man skall tjäna pengar på, ' De tyckte dock att en period på ett:år är för. kort och det håller jag gärna, med om. Särskilt på en farm är ju det mesta nytt hela för- sta året och naturligtvis hade man större möjlighet att' uträtta mera under ett andra år .Parlamentsleda- möterna . förklar och var på det klara "med att ett. koramande "jar sig: mycket nöj-' I detta: arbete står” man "dagligen: mitt "uppe i intressanta ' "situationer 1, och mycket ofta får" man ' träffa på människor 'av 'skiftande hudfärg och nationalitet. ' Det är" : verkligen inspi- : rerande' att få arbeta ' med ' och ' vara: en del i ett' företag av' detta slag. | När dessutom' detta projekt väcker internationell uppmärksamhet då för- nimmer man: att parollen: ”Ungdom ;' bygger vidare för. fred och framtid” ' inte är tomt reklamspråk, Endast ord ' i förening med resolut handlande vin= ' ner i i längden aktning och uppskatta! H i direkt. pifatbatar om - hur jstort 1 Sjutomdöm ömet” "måste - bli jätte FN-operationen, i' Kongo otvi- velaktigt haft en stor betydelse men att den ändå på intet sätt kan räknas in på plussidan som et effektivt fullgjort uppdrag eller en "aktion som stärkt FN: s . ställning som .”brandkårsorgani- satton” och ” fredsbevarare. Tvärtom har den visat hur lätt "I det är både för velativit obetyd- "liga" oroselement" i de berördaj! länderna ioch : för utomstående medlemsländer att sabotera hela | verksamheten: - Den ” läxan "av "fallet Kongo' kan ha sit värde för. framtiden. ':. : : Helsingborgs Dagblad. : I al sin skröplighet "och trods "sitt Jivliga "umgänge med Sov- jet — den ryska vapenhjälpen "Htill "Indonesien är avsevärd — är Sukamo i USA:s ögon :ett bålverk mot den kinesiska kom- munismen och behandlas . var- samt, Det: är därför. på "britter Malajsteng öde närmast vilar... - ', Handelstidningen. Då finns ingen "änledning aut som högern kasta yxan i sjön när” det gäller ' AP-fondsparan- det. Låt loss slå.vakt om: dettas totala omfattning, men "söka komma "ifrån den maktkoncen- itration som” sticker. i ögonen ja större "fondtillväxten blir. Dagens Nyheter. ' . ningen” fån: fondens". bidrag. q | framhåller ' sentligr idel sker: fon "bekostnad av vå ATP-systemels existens ökningen” hos" egna” pensionsfonder? som; i -omkring 500 mil: 1959 uppgick rekt. ha minskat företagens vinster och därmed ' företagssparandet, - "brist ”på . underlag ” "kan: I man försöka utnyttja ide siffror om spar randets . utveckling: i totala” termer som. nationalbudgetstatistiken ' till- handahåller för att se om APfon= dens uppbyggnad satt några spår på den totala sparvolymens ut- veckling. Enligt denna statistik" har sparkvoten i Sverige — mätt: bruttoinvesteringarnas - andel... i bruttonationalprodukten ökat från 312 procent år 1959 till 32,6 Procent: år :1963, och" 32,7 procent 1964 (enligt prognos), Detta skulle tyda på 'en relativt snabb ökning av: i sparandet, men ser man till- : | baka, på efterkrigstiden' kan 'man Se med ännu snabbare — Washington i juni, 2 Den avgörande frågan i Sydöst- asien är. om Kommunistkina och Nordveitnam ämnar fortsätta att blanda sig i sina grannars angelä- genheter, framhåller .man inom e2- merik sk trik Om -denna inblandning i angrän- | USA:s hållning lika bestämd re I i Sydöstasien” som i. Berlin. som' varit vägledande för Förenta Staternas "politik - i Europa "under nästan: 20 år, nämligen att hjälpa fria nationer att stå emot det kom- munistiska trycket, En: viktig faktor är. det ömsesi- diga intresse som USA och Europa har i denna utveckling. Kuba kan å blir "det: vå |] för höjda: priser. "det är symp- a steg sparkvoten sålunda ' från 26,0. e tomet på. änflatior. Företeelsen är aktuell just nu, när postver- ket höjer nästan allla sina taxor, ! t uppgång. Mellan - 1949 och > 1954 till: 30,8 procent, Trendmässigt har sparkvoten varit uppåtriktad under flera årtionden. Någon mera -på>- ) tagligs förändring i.denna trend här AP-fonden ännu så länge inte medfört. . dr I den diskussion « som förekom” mit kring, AP-fonden ' har man ibland uttryckt den förhoppningen att föndökningen så: småningom skulle leda till att' man kunde Il undvika” kapitalbrist: Det är döck ilinte sannolikt- att denna -förhopp- ning kommer att' infrias, ”Kapi- talbristen” "har i första hand be- robt - på -att Riksbanken .i kon- junkturpolitiskt syfte hållit 'pen- ningtillgången knapp och försökt hålla tillbaka såväl bankutlåning- en som wupplåningen på ”kapital- marknaden, Behovet av. en 'sådan restriktiv kreditpolitik blir inte mindre när pensionsfonden växer i storlek. ” Man kan 'inte 'med bestämdhet säga om en fond på 222 miljarder kr år 2020 är för stor' eller för liten med' tanke på de syften fon- den skall. tjäna. Frågan blir. inte lättare att avgöra när man erfar att den genomsnittliga industriar- betarlönen samma år enligt Riks- försäkringsverkets beräkningar kan väntas bli 300.000 kr, räknat efter nas relativt svåga styrkör som |: / itagna « vid. fantrestriktionerna., : När. nu | finansminister Sträng! placerar: sin märmajste ” man 'som ordförande i miksbanken;' så" in- AI nebär detta givetvis” att: rege- t: betydligt starka- re grepp över riksbankens penz Riksbankschéfén |m i flera" avse- » diksbankens konstitutionell a lvständighet gentemot. "kar; Är. det . lanefter |'svårt att påvisa; : hr" Sträng "som tar hälleligt” toch "moral kt » vådNg. befälet även ' "över, Dagbladet. c en lönestegring på nominellt 5|: samti Fö t.. konstatera naste . Fe "kunna en 'på' olika "punkter minskad service från verkets sida. - Posten lär ett, skolexempel, på den . utveckling till: det . sämre, som. hotar oss, om vi fortsätter som hilllilfs på arbetsmarknaden och icke anpassar "metoder och oninciper efter: en allt mer ra=". dikalt förändrad samhällsstruk- a "Skånes Tidningar. — Planlåggritigen” äv det svenska” civilförsvaret . har . fått "beröm. ” att P praktiken -åmsällta planer- na » har: insatserna varit halv- hjäntade. : Med nuvarande an- slagstilldelninig.: kommer civil försvaret : först: om. tio - år att. kunna erbjuda den trygghet som ansågs önskvärd 1959, Ne es Fille. Göran B. Nilsson, historiker, från Uppsala. NM Våra motorvägar är : undan- Därmed har myndigheterna själ- ' va. indirekt erkänt att 'det inte kan betraktas som: farligt att kö- ra font på bra vi inte 'söka tillämpa hastighelisbe- vägarna men ' låta "farten vara fri på Hybyggda sträckor: med. god standard, låt vara att "den "Tinte riktigt mår upp till: motor- vägsklass?: Det: finns: även så dåliga vägar i' detta land att en hastighet på 90-km/tim. är på tok "för "hög. ” Att" rätta haptig-- I heten ' efter "vägens. beskaffenhet utan spår av. itvivel.en- bättre metod att: b ga "med antalet : om 5 stryker al Ja. Vägtyner! över'en kam.” Den moderna konsten kom nög chockera, men” "nog lär det vara Befängs och betä ag ingriper : "och skriva "hur: foristen beskaffad och” göra en” délnin g det är patriarken i Venedig, mi- '.' nistärpresideriten i Moskva veller framlidne rikskansler. Hiller som” upphäver <> sig «ti konstdomar ens Östgöta: Correspondenten, Men "De unga i folkpartiet, uppträd-' : de ilNa på. partiets landsmöte i Eskilstuna - «nyligen, « anser . en förargad . rapportör i Frisinnad Tidskrift. Inte nog med att de fick någon: motion :bifallen där - för 2 "att... .landsmötesombuden slumrade till. fram molt midnatt. En' av de unga lopponenterna -toch lindrigt : sagt. vårdslöst, klädd”. när han talla- de till dandamötet, ” , Sannerligen, v det - bär utför. med ungdomen. Hur annorlun- da var det inte på 30-talet, då Berit Ohlin uppträdde som ung opponent i folkpartiet. Kanhän- da stoppade han handen i byx- fickan någon gång då han ta-' lade. Men otips hade, han i alla fall, je " bör ct DN, a . [ETT ORD | PÅ VÄGEN Ett nytt bud giver jag eder,., is vc Joh, 13: 34, Jesus ' är icke samhälllsrefor- dl ktato; visk, da bad LET i a : "R : . utomlands, men när det gäller ' Varför då i tillåtet: och icke dlillåtet.' Där-', : vid kommer det. på sett ut; omv gränsning: endast” på Ide' sämre '- Föreningsrörelsen är ju inget Procent per år. :' ” självändamål faan ett medel, en förädling av jordbruksprodukter eller . för anskaffning, i vilken kostnaderna, frågar detta folk- ” sande. länders affärer inte upphör partiorgan: i Göteborg. är . framtidsutsikterna mörka och man kan vänta strider av avsevärd omfattning i de berörda länderna. ' er mator. Han är all Världens Fräl- sare.' Han har varken anvisat oss mågon visg ; Bamhällsform el- ler givit 4 055 någon samhällslära. tjäna som ett” exempel. Fram till oktcber 1962 betraktades 'förhål- landena på Kuba som av ringa in- tresse, men, när Kubakrisen hota- Även fotgängare ' och ' cyklister bör omfattas av trafiknykterhets- - bestä ja, anser på många olika sätt, försökt att klargöra för både Kina och Nord- t dici: LUFT OCH NATTEN : jordbrukarna själva är ägare och har vi hittills använt som kloa- styrelsen," Undersökningar har | Gerillakriget i Sydvietnam, som Isfreden £. fetnar : lagi Men han" har d- fordbrika rt” yppgift att betjäna ker, i trygg förvissning att de ligen visat, att fotgä och [leds och stöds från Hanoi, och Pat- Yr Närldsfred att vad dee händer farlig väg och att de a äver satser för don mänskliga sam- 4 | leras et - äm kli Lao som den samhet: Frågan är därför ome den- smutsiga och giftiga ena cyklister som” skadas vid trafiko- |] het Srepp i Laos, som ock- på andra sidan havet snabbt” kan risker om de fortsätter längs den- Jevnar som äro tillämpliga i na uppgift i ett aktuellt fall kan | Snabbt späds ut och försvinner il lyckor i "stor utsträckning "är så stöds från Nordvietnam, är inte "Ina stråt, > skiftande samhätllsformer. Han bli av utomordentlig betydelse, I Washington framhåller man att tidigt har Washingt under- | har Svit oss ett nyt bud. Kär- varje europeiskt land som inte sät. strukit att den bästa lösningen på leken skalt råda, kärleken' till ter sig in.i dessa förhåll ris | Probl i Sydöstasien vore en |Nästa ' kerar en svår felbedömning angå- Ise. Oli- ka förslag om konsultationer har de vidd .U: åtaganden er aac Nälden Sv. USA:s äl gjorts på sistone, De warierar från spritpåverkade - Förslaget kommer inte en dag för tidigt. Inom alla: kategorier ” trafikanter finns drullar, men när |. olyckan är framme blir det allt- för: ofta bilisten .som kommer "det väldiga lufthavet och de väl. diga vattenmassorna, skriver U P- sala Nya Tidning Sedan någon tid har det emel. lertid stått klart att de mänskli- fa avfallsprodukterna är för rik- utföras bättre. genom skapandet av en fusion. Det enda kriterium man därvid har att utgå från är hur betalningsförmågan till med- lemmarna påverkas inom den ram nämligen partipriset, som det jordbrukspolitiska skyddet bildar. skilda problem utan inslag i ett kommunistiskt hot mot hela .Syd- Östasien. - På. diplomatiskt” hål i Washing- ton betonar man: vidden av Fören- ta Staternas engagemang i Sydöst- S a dip isk ö Räte åt alla, orätt åt ingen — ,... det vill kärleken. 7 Men mening= anna om i vilken samhällsform 1 liga för-att vi skall fort- roduktio sn eller. kostnaden don sätta som hittills. - kunna fort skottgluggen, just, därför, att han | asien. USA har förpliktelser i två - . 00 sor på a ov zz NN fa förslag om vissa begränsade dis-|detta kristna krav bäst kan nea- fom pA ORSn POE K0S iidan Det är naturligt att förorenings- i sin hand bar det farliga vapnet, oa des åtaganden 4 ände | kan dra en parallell mellan Fören- | Ussioner i Vientiane till återinkal. | liseras gå vitt i sär. Och vi gö- N bilen. Nu vill tydligen medicinal- styrelsen fördela ansvaret rättvi. ra orätt, om vi förutsätta,' att ta Staternas förpliktelser i Sydöst. av hela 14-natione - det är egoism, som dikter ar. en skilt under sommaren här i Sve- rensen i Geneve, som ledde till att a aliserats, I men. också problemen på rige, Då är biltrafiken som livli- natur som de i Europa. Syftet i S asien och dess fortsatta och be- avvättnings k eller a knäna gast men då har samtidigt -tät- | Sare, och det bör man vara tack. | Jenna denna del av världen är detsamma stämda åtaganden att trygga Väst. Geneve-överenskommelsen unders | Annan åskådning än den vi själ D Ce äller wu er a ull äckliet ortsborna — och dit hör numera | Sam för, vare sig man är bilist,| berlins frihet. . - tecknades 1962, . va omfatta. > | I a g RN i omsmäerlag a Xligt fon icsta äv. 088 = behov av att eyklist eller fotgängare. I sam-| de från "nödvändigheten att fakt- | Förenta Staterna har lika klart Ratificera avtalsbrott? - Det måste mana rymå” över ' Hetsk na per prod å med. frisk Tuft och friskt vatten. sa plaks ör fet också vara på = uppmärksamhet. . >> [definierat sin ställning i. Sydöst-| :Kommunistkina hör ro om fal > kristna lägren. Den pö- rn a är är det de statliga och koms- Oona, -att över- elsingborgs Da ag- sem 2 par til gen får in= «. enhet, och för ett effektivt utfor= munala myndigheternas sak att — gångsställen inte befriar de gåen. blad). 2 veckorna har Widing a fit förort änn å eh D Pojo skilja broder från bro en : ” | oh >. 13: 810, i NR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.