EERARSEENEEREERND DNR sN soc e SS =LT OÅsdagen "den 29 juli nen. LT = => - Missbeläten höger partierna önskade. någon höger- politisk inblandning. ' PG ledsamt är det, att högern |: Xx För redan ett är sedan inled- des på Gotland samarbete mel- lan centern och folkpartiet. Il" $ . höstens val går de två partierna] inte — trots de olika blå nyan- där fram med gemensam valse- . serna — kan locka till ett all- del, - Partibeteckningen ”Mellan-|- varligt menat samarbete. Det är partierna” har inregistrerats och | ett faktum som av allt att dö- rönt positivt mottagande till ochå ma inte är obehagligt bara för med i folkpartistiska huvudstads- högern utan också för regerings- fidningar, , ' partiet, för vilket högern utgjort Men den gotländska samverkan » det politiska spöke som man om retat gallan på främst hö-| -sökt skrämma de borgerliga väl- .;: Man suckar d.högerpres-| jarna med. Ett eventuellt regim- dm över att de två inte intres-| skifte skulle betyda" ”högerstyrd” serat sig för den tredje kompo-| - regeringspolitik med social ned- . ”nenten i i "oppositionens treklöver. "skrotning, äventyrlig utrikespo- "Också andra skäl åberopas, ' il litik; med mera, med mera, så första hand av Svenska Dagbla-| har' det hetat. : '-. det, för ' att "misstänkliggöra mel- Centern och folkpartiet har ti- lanpartiernas möjligheter," digare haft anledning ”ta' bestämt I själva verket borde "högern avstånd från den extrema politik hålla tyst: i" detta” sammanhang. | "högern fört, I dag har ingenting Partiet inbjöd folkpartiet: (inte| hänt som kan ändra dessa par- centern) på Gotland till sam- tiers inställning. ” Na : verkan, men därav blev intet. Det är alltså högern som — "om Folkpartiet, föredrog att samar-| man nu strävar efter enighet som beta med centern. När så: ”mel-| det sägs — har återigen anled- lanpakten” . blivit :klar och sam-| ning ta sig en "funderare, > Ait arbetet fortskridit på ett för bäg-| fortsätta med .gnället -över ' mit- ge! parterna hyggligt sätt, vak-!' tensamverkan är lönlöst, det bor- nade högern upp igen, Men det de man ha -insett för länge" se- war för sent, Inget av de två] dan, H ” flest Ökat in intresse i i Sovjet - för skandiriaviska språk Lr "MOSKVA i i juli (TT-. APN) ” ” SVENSKSTUDIER OCKSÅ VID - bv Ryssarnas intresse för grann- - ' TARTUUNIVERSITETET ! "folkens kultur "och liv är gam- | Vid Mosk ! malt och har inte minst 'gällt des |för några år sedan en särskild av-. ' a oc Ah : R dar - 10 talet :| delning för svenska språket och: lit-" , ras språk. Redan på "talet |teraturen. Svenska och danska stu- i gjordes ett försök att-lära två |deras som fakultativa ämnen också I ryssar att översätta från svenska. |vid Tartuuniversitetet i Estland. Un-- : ", Som lärare anställdes två sven- 'jdervisning i de skandinaviska språ- fsk då bodde i Mosk en förekommer även vid andra”: er som odde oskva.” högskolor som utbildar ingenjörer, > "Händelsen" daterar" sig till - 1573. > k ik Tio går senare for en viss och 'k vil- ka för sitt yrke behöver kunskaper I i "Petrusjka ” Luldjanov ' till Dan” > mark för att lära sig språket, dessa språk. De s k vänskapssäll-". : .Iskapen som verkar i många städer : « I-mitten av 1600-talet hade Sände- budskansliet . (dåvarande "ryska: utri- MN a i 4 H i När solen är som i : filmregissören ' olyckli runt om i landet har speciella cirk-' . lar där man kan lära sig exempelvis be svenska och norskas s -Förutom det praktiska "inlärandet + No 7 : 2 ! KOMMUNERNA SOM =. , skatteintäkter, dels” vinsten” från tet) enligt h 2 a : T ; Kotosjichin redan en hel stab över- |av språken har man en rad special-.' SKOGSÄGARE - : den egna 5 0Ben te an rig olycklig, ty "sedan: trollkarlar- sättåre "som behärskade svenska. På ämnen för blivande. skandinavister, : Även de” kommuner : som "äger skog bör "delta" '.i . skogsägarnas sarpverkan i skogsbruksområden, | skriver Jordbrukarnas, Föreningsblad Denna samverkan är mycket betydelse- full för att behålla den mycket 00 t ex ”introduktion i skandinavisk 7 ik språ- | filologi”, ”Svenska, . danska och nor-:” kén,:- huvudsakligen "svenska. Läro-|ska språkens historia”, ”Jämförande + böcker som översatts från svenska llexikografi - för . de. med och de har inga! ramsor - att] och danska kom ut. Och på 1800-talet, VE ialku rumla? — men de. kar anv) särskilt under. andra" hälften, kunde kl MORAL ocH.S STRAFFRÄTT, Vv "nas. ti d har. det al Ari; g fuhnits så 1700-talet ' hade” m man" ännu fler som « De yngsta ., storstädspressen pläderar för större "trolöshet och .mindre ansvarstagande, Jo rf å- brukarnasFörenings- b 1 a d granskar i en kulturle- . dare kritiskt denna inställning ur Dp 21, d svensk litteratur”, ”Det fornisländska Tyssarnå' stifta bekantskap med den språket” . och ”Dansk Ntteraturhisto- skandinaviska litteraturen i översätt- | ria”, va ning.”; Översättare. 'av skönlitteratur |. « H , | fanns. då .mest i.S:t. Petersburg och) ; RIKT STUDIEMATERIAL : och 25 de tå fl landsbygden | - "både 'moralisk och straffrättslig Mosk men också på. .andra' håll. | ; Vid sidan om läroböcker och'annat” och bör 2 ts . intressera även " synpunkter: . ; na material ' som utgetts :i Skandina- kommunen: fö oe et STÄNDIGT STIGANDE ”ivien utnyttjar. man i indervisningen Iflitigt. "moderna. och : klassiska ska dinaviska, författares verk! Även tid- ningar: :används,” Bandspelären ä är ett. Den 'som slår får en -villkörlig' . dom, 'kanske' inte ens. det, : och : hans förmåga att .göra rätt för I sig frågar samhället inte alls" ef- ]' ter. Däremot överväger samhället noga att inga sådana åtgärder ska vidtas.som kan skada honom. Han |: > är'ett miljöoffer:. ,Hans., vuxna : . omgivning har, inte. fullgjort. sina |'- skyldigheter mot honom och där- INTRESSE FÖR SVENSKA lå Efter revolutionen hår” intresset för dist ; Många : lav "dem har visat goda prov på framsynthet och beslut- samhet när det gällt att skapa |; underlag och förutsättningar, för industriell. Werksamhet och tu- rism, Flera "har också aktivt -en- gagerat, sig I skogsbruksområde- na. Men det finns en,och annan skäönhetsfläck, som 'med lite ' god kat; : Dessa. språk" håller; på att bli en? 'integrerande .del..i alla. germa- nisters; utbildning; Artikelförfattaren : RAA MN Ja tillhördé”dén”' grupp ”stud "som | ” nas. första - konferens , '19826' och under: flera: år” framåt stu- hölls vid' Tartuuniversitetet i juni.i' derade svenska 'för första. Sgånigen i fjöl” 1: den deltog nationalekonomer, " 2 hi litterat va Fldrig skulle ha | behövt bli för kan man inte begära så myc- n | Moskvauniversitetets oria. Ne h ERNER de a SE DD y kall naturli tvi ket av honom, inte' arise honom började 'nian. undervisa. i svenska på skandinaviska ” länderna, Man ansåg n kommun :skall naturligtvis ansvarig. Föräldrarna borde straf- 1 rp ” ”Elygglar saknas” tisk,. film," skriven "av, ; na Arvid Rundbi "Per "Wahlöö, och” "den "filmas söm det 1 vete. ' på "filmepråk > = helt spå. plats”. Det Linne! r. att man "inte en' enda dag. smyger . sig in'i ataljé: utan att allt inspelas fär. det > : utspelas, ; Huvudrollerna har. operasångers- Okan Birgi lordin,' Olle: Johansson > från. ' Nerdköpligs. Sdsteaten- Ru- så förvalta sin skog, att samhälle och kommunalmedlemmar : har nylta åv innehavet, Lika litet som enskilda . skogsägare kan isolera sig, lika" litet kan den skogsäg- ande kommunen - undandra sig det gåmehsamma ansvaret, 'Det kan naturligtvis med fog' sägas att det inte är I nas upp- gift att . enbart hjälpa , andra skogsägare, kommunen ,, består ju av andra än skogsägare,” "men ' ge- nom det samarbete;'som etables rats i'ett skogsbruksområde kan man i hög grad öka” den ekonö= miska 'avkastningen; från varje: i denna samverkan deltagande del, Därmed ökas dels kommunens 'Moskvainstitutet > för "filosofins , och litteraturens ' historia (MIFLD "och vid "Leni ; Sedan MIFLI'' slogs vihop: med « ”Moskvaurii- ; versitetets - filologiska 7 fakultet har H svenska språket ingått: i utbildni samstämmigt att konferensen blivit en, stor framgång . och :beslöt .att-'i maj 1965 anordna en n; fas i stället. Men —-25 år senare |. är han en del av miljön kring ett . annat miljöoffer. Utan. att någon i vånt samhälle kan säga hur eller j: varför bär denne f. d. ansvars- frie: med ' ens; hela ansvaret för |: att andra är ansvarsfriar +. =, Hur sker denna moderna me- fos: i dag kan/du icke straf= fas ty du rår inte för vad du gör, men i morgon ska du moraliskt fördömas ty du ansvarar för vad .andra gör, . Sens moral: vår straffrätt följer inte. principen” ”av var: och enl. | hans ansvar” utan ”för var och i en något a att skylla på. : "jo licte . Mång: med engelska eller. tyska som; huvådäm- |o ne studerar samtidigt svenska. Efter wiversitetstiden specialiserar de sig ofta just på svenska. .->. + Under, andra världskriget install... des, för en'tid universi dervis- Tkandinavisk 21 Å Sd borgs: och Hallands län samt stora delar av > Kronobergs dän; Bland arbelsyppgifterna ingår främst vir- ottagningen : "från "förbundets r samt "vidareutveckling av det privata: "skogsbruket genom bl. ai "biträde k och 'ser-" vice inom ca 50 "skogsbruksområ- den, vilket utgör" ca - hälften av Södra : Förbundets: "föltorganisation. : ”Jägmästare ” "Fahlgren, - ' som '” är född-i Stockholm 1911, utexamines rådes från Skogs ögskolan ” "1935." Efter : "anställningar! å bl. at Sura= he rs bruk" (1935—1939), SCA, ningen: i de men ' efter. kriget "återupptogs den i. större: omfattning än: någonsin tidi- gare, 194 ö des vid. Leni d-. universitetet en "speciell" avdelning för : skandinaviska språk, där man systematiskt utbildar specialister på svenska, 'danska och norska språken, : Kursen omfattar 5 år med i genom- snitt ' 12—14 ämmar "1 veckan. " Vid Moskvauni undervisar man i-dessa' språk som' tillvalsämnen (4 timmar per vecka i 2 eller 2 1/2 år), AN het , "känd" a i en är men som nu siktar mot teatern. :' Hon börjar i” höst: på: Statens "sceniska 4 "REFLEXER och eran , MM - i . se std Olika sätt AR Ljungen, som nu börjat blom- ma, är fatllgmarkernas blomma, do härjade, skövlade hedarnas an«= språkslösa blomma, Den är bara ett rig och har inga pretentioner. Grus, pinnmo och myrjord trivs den på, Där inget annat wvill växa, där skogen skövlats av yxa eller "brand, växer -ljungen. Seg och fordringslös är den, i de minsta skrevor tränger den ner sina röt- ter 'och vinner terräng, Den be- höver inte mycken fuktighet och är därför' synnerligen livskraftig. Det enda, som synes kunna skada den, är hårda vintrar, ' Ljungen kan synas vara en onytlig växt, men så är det inte. De öde hedarnas blommande ljung skänker oss honung, den allra bästa och finaste honungen, Och under hårda tider, när brist på foder rådde, har ljungen fått tjä- na som nödfoder, Vid taktäckning Visst är ljungen: ringa, vill dock glädje bringa, / sprida ljus på ensam stig, tala till ditt hjärta frid — vittna om Guds kärlek blid, ljungen till din blomma vigt För ett par tiotal år sedan del- tog jag i en prisskrivning, där skribenterna skulle tala: om vil- ken blomma de tyckte var vack- rast, I all enkelhet skrev jag så här: | I våra trädgårdar prunkar . en myckenhet av härliga blomster: tosor, liljor, astrar, dahlior och många, många andra. Alla är de underbart vackra och sprider en härlig väldoft omkring sig. Och ute i naturen, på ängar och fält, växer en ännu större mångfald av underbara blomster: sippor, konvaljer, blåklockor, kungsljus, prästkragar och tusen sinom tusen har En av stötestenarnå sid tävling] ar. om världsmästerskap” i plöjning hittills varit skilj ktigheterna | . i "bedömningsnormer i- skilda .de- s.. Har av världen. Anglosaxerna har Nn visat en viss benägenhet att mera än till "exempel - svenska domare göra: värderingar efter. estetiska synpunkter.” Naturligtvis skall en plöjare, lämna ett .vackert arbete efter :sig, det anser också svenska bedömare som granskar. tiltor. och fåror, Men de svenska domårna har brukat lägga något större. vikt än de engelska kollegerna vid plö att domarna värderade olika ; vid de. första. av dessa stora interna- ficnella tävlingar. Någon enhetlig praxis hade ännu "inte utbildats. Anglosaxerna höll fast vid bedöm- ningsgrunder söm vi här i Sveri- ge lämnat. De såg till ytan av det plöjda fältet; medan. de. svenska domarna" mera värderade det" un- derli de arbetet, Vid VM 1956 ningens' praktiska värden” > - : . Lantbrukare . Yngve ' Bengtsson från Thorsholm strax utanför Fal- 'kenberg har "deltagit i sex SM- tävlingar i plöjning och 1956 var han en av de två svenska VM- representanterna. Det är han som ledde detta. exempel till -att vi svenska deltagare i ren okunnig- het om deras bedömning "fick po- ängavdrag för slutfåran. Men” se- dan' dess har engelsmännen 'när- mat sig vår modernare värdering Och : Yngve, Bengtsson, själv. ar 15 bland 25 VM-tävlare 1956, ger Bö kala” planet och går via. distrikts- . tävlingar upp till SMA Det är många / deltagare mm botten”. Det är många" som lär av "varandra och som av "domarna - får, veta wvilka fel "de själva eventuellt har be- gått. Vi: måste betänka att: det är en ny generation som plöjer med traktor. som ” dragkraft. Våra för- äldrar hade hästar. När wi spän- de traktorerna före hade vi inte andras erfarenheter att falla till- baka på Vi. fick 'lära själva så gett vi kunde. Tacka för att'vi då har pytta av de studier och de” informationer tävlingarna ger möjlighet till- . På sätt och vis var det lättare med häst. .På en traktor kan man sitta med en felinställd plog utan att nånsin veta om” det. -Gjorde man ett sådant, fel efter häst mås- te. man korrigera med handkraft. Är en hästanspänd plog rätt in- Nyut rn "den Svante” Fahlgren; : ämnd i SSSF Sydsvenska dkogsägar- Kramfors” (1939-1945), » statens” bränslekommission "(1945-1946)" blev han skogschef "först i "SCA, Kramfors, Åren 1951—1983 tjänst-', gjorde han som skogschef å Kors-" näs AB. "Han har gjort sig "känd” som” en framstående ” särskilt på den skogliga fationali-: seringens 'och skogsskötselns : om- råde. Han är ledamot i Skogs- och - Tantbruksalkademien. : 3 fer ORD PÅ VÄ (GEN | — för att vi skola" vara fria "har, tristus frigjort ' oss .... Gall, 5: 1; a ast därför. att vi som krist- na i: vånt innersta väsen j äro obundna av kulturen, emedan i "skogsman,' - ställd skall plöjaren praktiskt ta- get Ia dö logen nied hän vi ha högre iniresdsen än blott - unna släppa på - kultur, emedan dultunen inlires- serar icke såsom mål utan så- - som medel, kunna mi” Vverksam- mare bidraga till skapandet av rörelsen har knutits förre” skogs- chefen vid Korsnäs AB, jägmäs. tare ' Svante. Fahlgren.” I sin nya befattning, som han tillträder om- 1] kring den 15 augusti, kommer hr med halm lägges överst på tak- åson ett lager av ljung. N Jag älskar ljungon. Platsen, går- don, där jag föddes och bodde i över. fomtio år, kallades, jämte det årets ' brittiske wvärldsmästare sitt fulla erkännande, Han varen derna och den skall gå säkert som fullt värdig mästare, ” . [efter "kompass. Men warje, fel i I årets SM-tävlingar som hålles | inställningen måste plöjaren ha. i andra, Alla fröjdar. de oss med sin fägring och sin väldoft, men ändå är det ingen av alla dessa jag ger priset... : mar ; samtidigt & över hela vårt läng- sträckta land, + > Varför jag älskar ljungen allra mést bland alla blommor? Emedan armarna”, några andra gårdar, för "Ljungen”. För amkring - etthundrafemtio år På de öde markerna, på de fula grå hedarna, där inga skö den sprider ljus och färg och liv över de fatti eländ;; och sedan odlades ”Ljungen” och ym- niga skördar mognar där. Ljungen har dock altfort lätt för att slå fot där. Under de år jag bodde på ”Ljungen”; växte en del ljung- ris på kanten av vägen som ledde upp till mitt barndomshem, Varje och där blott enstaka träd växer, finnes blomman jag älskar, blomman jag tycker är vackrast. Fattiga ser de ut, de torra hedar- na, men ännu armare och tröst- lösare skulle derås anblick vara, om inte en liten anspråkslös växt slagit rot i den magra jorden torftigaste markerna, "Den lilla blomman minner mig alltid om den store Mästaren, som gick om- kring och:gjorde väl och hjälpte alla, som: kärleksfullt tog sig an alla människor, även — och fram- för alit — de svagaste, eländigaste och mest förkamna, = > - på fideikommisset . Vaprnö : strax utanför Halmstad den 7-8 augusti återfinnes inte. Yngvé Bengtsson "bland plöjarna. Däremot är han an av de nio domarna, : Domarna har handplockats dels bland praktiska jordbrukare och dels bland agro- nonisk expertis inom undervisning och liknande områden ' På Thors-, holms 95 hektar åker. står nu grö- — Tävlingsplöjarna får väl an- ses vara en elit. Til. tävlingarna kommer denna elit med rön be- träffande redskapen som de' gjort hemma, De gör väl också erfa- renheter på tävlingarna. Där' har plogfabrikanterna hämtat” tips som de sedan inte försummat att om- sätta på standardplogarna. riges Fabhlgren närmast 'att' svara "för fältverksamheten inom Södra Sve- Skogsägares (SSSF:s) västra delar, innefattan- de även förbundets egna skogar på ca "30.000 ha. "Hang arbetsområde kommer att ' Förbunds övergå 4ill ”figurplöjning”, en me- en verklig kultur än de som bara vilja kultur. De som håva kulturerr som mål, förstöra kul- turen. Den kan ej vara sitt eget syfte, kan blott rättfärdigas som tjänare för högre syften. Därför har kristendomen i alfa tider varit kultunskapande, icke minst under tider, då den med avsky vänt sig bort från den härskan-! år brukade jag plocka några|lrmellan tuvor och stenar. Det är| Varje" år, när jag "ser ljungen dan vacker. Där har plogen gjort Här för alltså Yngve. Bengtsson mm med plöjning & fyrkant Sön de kulturen och ”kulturfientligt”" stjälkar av ljungens blommor och | ljungen. Genom sina enkla men blomma, minner de månghundra- | förarbetet och plöjningens yttersta]|samma fesonemang som man hört land . t at och att man |VrakaX mästan allt som bjudits ställa på bordet i min lilla kam- | vackra rödvioletta bl ger | tusende: små ljungbl mig | syfte är just att bädda för en god) från motortävlingar, ' där bilkon- eft jämnare 'r Men det hind-|1 kulturens - namn”; (Manne mare. Där. stod de i månader —| den liv och färg åt de öde hedar- | om en liten enkel med uppford- | gröda. Sålunda har i domarekåren | struktörerna fått många idéer till Slipper stutfåran, löjningens prin- Eriksson). Rd jag ran kasta oj dem na och gör dem till sevärdheter] rande | Sångvers: komprimerats praktiskt och teore-| förbättringar av materialen. rar inte att tegplöjning Gal.N5:; 13, 16-25, 00 h än lag brukar plocka - s några kvistar blommande ljung, vilka får hedersplatsen på mitt skrivbord, Skriva vers kan jag inte, några enkla rimrader har jag dock skri- När sommarens blomsterprakt går mot sitt slut, då blommar ljungen, då är det sommar 4 vildmarkens rike, En ting är ljungen ensam om bland vårt lands många blom- mor — ljungen är, så vitt jag vit ner till Jjungens lov: vet, den enda blomma som blom- ”Sprid,' där allt synes tröstlöst och «grått, sor hoppets rosiga 'skimmer, nöjd, fast kanske hård är din lott, säkert så 2 Jyckan du finner”. NV äs tiskt vetande om vad som sker och om vad som skall ske då en plog skär genom jorden. Och nyttan av dessa tävlingar? Yngve Bengtssons funderingar om övningarnas verkningar kan. 3ä- kerligen vara "svar nog: . . Tiderna förändras och ylö - en med den, Vid tävlingarna ning man ”tegplöjning”, -den - metod med fåra upp och fåra ner som utbildades någon gång i plöjning- ens urtidsdunkel och som var ett ciper. för ett gott arbete, står sig och kan tillämpas även i den nya metoden. Och så blir det alltså skådespel på Vapnö den 7 och 8 augusti. Det är Sveriges plöjare- elit som under kunniga domares . strängt granskande blickar ' visar med plogen. Nu" har” mån börjat hur ett fält skall plöjas, ——— ” DUKAR HJÄLPA 0 es RÖDA KORSET : CO) POSTGIRO 900888
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.