4 "> TAHOLMSTIDNING | 4 oe LT Torsdagen den Regeringen och villorna - Nästa års fastighetstaxering unde 6 augusti 1904 LT = Partiet. och högern gav sitt stöd åt ialdé 1 enligt rikssk att medföra höjning av taxerings- värdena för villorna med :' cirka 40 procent. Det blir en kraftig skattehöjning för villaägarna —I om inga särskilda åtgärder vid- -' Regeringen har inte sagt nå- gonting . om sina. skattepolitiska kravet. Men kraterna' gjorde det inte. » Varför har socialdemokraterna avslagit centermotionen? De har i varje fall inte varit särskilt angelägna om att' se till att fas- tighetstaxeringen = inte " medför skatteskärpning för villaägarna. Det, är, utan vidare klart, att värdeförsämringen sedan avsikter . t villaä Men = regeringsorganet = Stock- holms-Tidningen har skyndat fram 'och försökt lugna dem. Liksom skett tidigare är det . troligt, säger tidningen,' att för- — slag kommer om att lindra skat- teeffekten, som uppstår på grund ” av de höjda taxeringsvärdena, Det är ”troligt”, säger rege- ringsorganet, Men man vet ing- > enting om hur regeringen tycker och" tänker. . - Frågan är inte ny. Den har ' riksdagsbehandlats i två år |. efter centermotioner. ; I motio- nerna har yrkats sådana åtgärder beträffande ' fastighetsbeskattnin- gen, dförmögenhetsbeskattningen " och arvsbeskattningen, att nästa årg fastighetstaxering inte med- " för en skärpt beskattning. Folk- 1957 är så betydande, att en ny fastighetstaxering måste med- föra skatteskärpning, om - man inte vidtar motåtgärder, Det " socialdemckraterna att avslå cen- termotionen — om de inte var "beredda att. låta" villaägarna drabbas av en skattehöjning. " Nu får man väl hoppas, att regeringen och socialdemokrater- - na kommer på bättre tankar — fallet, bör finansminister" Sträng I besked. Såsom regeringen och frågan har villaägarna all anled- - ning till oro inför fastighetstaxe- "fanns alltså ingen anledning för | i god tid före valet. Om så är! Zz med det snaraste träda fram 'med 2 socialdemokraterna hittills skött ' Militärmusiken genom tiderna: ringens skattehöjande konsekven- ser. - SAMARBETET MELLAN DE BORGERLIGA PARTIERNA bör vara realitet och inte pro- dafraser, sade riksd Torsten Bengtsson, vid en centerfest i Delsbo söndagen: ” or Det viktigaste måste vara att man vid beslutens fattande kan hålla samman så att man verkli- gen når de mål som är det önsk- värda resultatet -av samarbetet, Jönköping, på Att med konstlade medel och un= | : der stora stridigheter, på det sätt som nu sker i fyrstadskretsen, få enskilda personer men inte parti- - erna att ”samarbeta” måste be- tecknas som splittring ' och . inte samarbete, oa sr , . För att få positiva beslut4 frå- gor 'som rör t. ex. kristendomen fordras majoritet i riksdagen och det är detta som bör eftersträvas, 'vilket KDS bör betänka, Att för- " söka ta mandat. — eller ännu vär- re röster utan att själv få man- + "dat — från partier som är starkt kristendomspositiva gagnar inte kristendomens sak, Er " Samarbete fordrar förståelse för andras åsikter och vilja till kom- « -promisser då 'så erfordras. Cen- ståndpunkter och gått på gemen- sam linje i riksdagens utskott och kamrar och därmed i. praktisk handling visat hur ett realistiskt samarbete bör bedrivas. Även om högern ofta visat sig ovillig till samarbete finns det dock möjlig- het att komma överens om ett al- ternativ till regeringspolitiken mellan de tre icke socialistiska partierna, Co: : Socialdemokraterna odlar gärna "myten om att de tre borgerliga partierna inte skulle kunna kom- ma överens så mycket att de kun- de: bilda. regering . tillsammans, Detta resonemang är helt felak- tigt, ..Såväl i vårt land som -.i många"andra länder har det före- kommit att.partier med mycket ” skilda åsikter kunna bilda rege- ring: Givetvis förekommer i så- dana" fall förhandlingar > "mellan "partierna och därefter -. överens- I Ilse om: ett'r i - "gram som utgör riktlinje för den nya regeringens handlande. Om de' socialistiska. partierna, social- demokrater : och kommunister, mister majoriteten i riksdagen så finns också förutsättningar för en regeringsbildning mellan två eller flera av de borgerliga partierna. - Centern har i praktisk handling tern och folkpartiet har i en rad "frågor jämkat samman": sina . ;visat sin, vilja till samarbete, .. : € a i Resa: Det, var" åroligen sommaren. 1888 som jag fick följa med farfar och - farmor på en :resa till Laholm och vidare” till Stjärnarp, Halm= stad och Fröllinge, där de gamle skulle hälsa. på sina barn. Farfar Sjunne Larsson 'i Fågelsång var född 1808 på torpet Liljedal under Rösjöholms gods på, sydsidan av Hallandsås och farmor Johanna Nilsdotter från Fågelsång, född "1816, Omkring 1840 hade han övertagit hennes fosterföräldrars gård, Jöns Påls, och. flyttat den från dess plats invid ”herrens”, Gyllensvärds, och nybyggt den. Han hade varit byggmästare och jordbrukare och var en kommunal märkesman. Var Voxtorps sockens förste kommunalordförande och supplerade ett år 1 landstinget för Carl Ifvarsson. Jag var med för att öppna grindarna. . Vi åkte i en gammaldags fjä- dervagm med = läderfotsack och vagnslådor med foder åt folk och häst. Hästen var en svart vallack, org och skarpsprungen — då det föll honom in, Vägen gick där den ännu går men hade flera skarpa backar och krökar som nu är .jämnade och rätade, Större delen av bygden var mager. Den bestod mest av sandjord och byggnaderna på gårdar och torp var grå och omålude med halm- tak. Grödan verkade också svag och de tjudrade djuren var små och magra. Kring Edenberga var det bättre och fetare men sedan kom åter ett magert och torrt område. . Det var inte många vi mötte. Men en och annan ”slättböjdare” med parhästar ville förbi, Ännu sågs ingen velocipedåkare eller "yältepetter” med ett stort högt hjul och ett litet, vilket var tur, ty hästar gillade inte dylika åk- tyg. Tåg tyckte de inte heller om. Vid Kövlinge kunde man västerut se en dylik ”hästaskrämma” ånga mot Laholm under tutande och rassel. Farfar höll in hästen i väntan på att tåget skulle hinna lämna stationen innan vi nådde fram till undergången. Men det gjorde sig tydligen ingen brådska. till: Laholm: på 180 v Oscar, ar ga 0-talet Sjunneson "tta et huslund ; och : staden" arbetade la- holmare ”på : sina. långsmala 'men något krokiga jordarealer, där kor och hästar gick i bete, På ägorna till Sofiero satt arrendatorn bryg- gare Olaus Frummerin på en ar- betsvagn och såg på sina drängars arbete. Han kom fram och bytte några. ord med farfar. Vi skuile rasta på hans gård vid Östertulls- gatan, . bv Frummerins stora gård med Laholms bayerska bryggeri för ölbryggd hade en öppen bäck som kom från Tivoliområdet. Utanför bryggeriet stod en väldig kar med frinnande «klart . vatten. Bredvid stallet fanns en överbyggd gång som ledde upp till stationsplanen. I gatuhuset fanns ett ölschapp med servering. Alla större affärer hade ”bondstallar”, . st . Staden hade. wid .det här laget omkring :1.500 invånare eller, unge- fär hälften, mot nu. En och annan gård har ombyggts men de flesta är som: förr. Däremot har en mängd nya kommit. till, särskilt i gi hn Och Mellt y d som badort var ännu ej uppfun- nen. Stora torget är oförändrat men både Stora och Lilla torg har fått konstverk, Sådana var inte vanliga i städerna på 1800- talet, Gatorna var -belagda med kullersten. På torgen låg gummor och petade bort grönskan mellan stenårna: | I | Vi fortsatte, Vid Laholms broar var en bom över vägen. Där fick man betala broavgift; Vi skulle betalt 2 öre men vi slapp för att vi hörde till de underhållsskyldige. Vid Tjärby stod ännu den gamla kyrkan och tingshuset. Dessutom det ensamstående fångahuset med sina "små gallerförsedda fönster. Allt beskådat med intresse av 8- åringen, Vid Fladje måste vi än en gång passera tåglinjen, Här fanns ingen undergång men det gick lyckligt ändå. Och det var glest mellan tågen. Stjärnarp med trädgårdsmästarebostaden där fas- ter Christina och farbror Nils bod- de var ett idylliskt paradis med blommor och frukter, träd, växt. hus och dammar. Och efter någon Och det fortsatte att tuta och dag fortsatte vi till Halmstad som ressla. På markerna mellan Såg- närmaste mål " Visst är! det festliga parodier, som ; Povel Ramel gjort på / mili- tärmibsiken, Hans ' versioner : av vaktparaden' och fivet vid ,Sorg- lösa. brunn" är artistiska "pärlor. Kanske var det Povel Ramels fin- slipade parodier, som härom kväl- len kom. mig att. fundera" över regementsmusiken' och så små- ningom komma fram till den slut- satsen att-”något tål den att skrat-| tas åt, men mera hedras ändå, :” 1 Militärmusiken -i nutida "mening tog form först "under W1700-talet och . napoleontiden,:; men -”krigs- musikanter”: har” spelat en bety- dände :roll alltsedan antiken. och strätigt taget. långt dessförinhan: Vad "ligger; egenttigén. bakom, be- rättelsen om att Jerikos murar föll förs basunstötar? 7" "a vig OS Romarna använde musikanterna inte bara för. att' egga 'stridslusten, utan också för” rent taktiska ända- mål, :Trumpetstötar ; fick" förkunna” att soldaterna skulle samlas; diri- geras ; åt "olika håll eller retirérä. Det var helt enkelt ett! signal- sve tiderna nästan fram till våra da- "Att trumpeter användes som sig- nalmedel redan. av. Moses framgår av fjärde 'Mosebokens tionde kaä- pitel, där det bla. hete; dig två. trumpeter " av . silver; i drivet arbete skall du göra” deri. Dessa skall du bruka när menig- heten skall sammankallas och när lägren skola -bryta upp... När lägren skola bryta: upp skall man blåsa . larmsignal. "Och : om: I; 4 edert. land, dragen ut till strid... så skolen I -blåsa' larmösignal :med tr Häri m 'skölen I terna Trumslagarpojkar vid Hälsinge regemente i system för ordergivning från, be-|” fälhavaren, Så" har + skett :genom| ' gars nya form: äv.. krigföring... =:]måg: Från Jerikos murar tillPovel Ra gon som i värsta fall skulle kunna bli" fasansfull) e.o Enligt FN:s planer skulle den svenska bataljonen - flygas ' från Leopoldville och landsättas på det närbelägna flygfältet kl.'6 på mor- gonen',— alldeles "i . gryningen. Tshombe hade hotat med” massa- ker. Hans ord behövde man för- stås inte ta 'så' allvarligt. Han hade pratat hit och dit 'och !gör det fortfarande. Men hade han verkligen grepp om sina ”under- såtar”?/ ov KRISEN : Från bushen, runt flygfältet och i, min närhet -dånade krigstrum- morna timme” efter timme” natten ut, 31 "den" tropiska ' natten ; blev detta.” evinnerliga trummande ganska nervpirrande sför ;en”ny- anländ .och tröttkörd :europé,- som inte kunde låta" bli att.fäntisera om förgiftade pilar och annat, otyg. Låt oss kort, och ' gott. konstatera att. detta "också. är en sorts? krigs- mäsik;'. även 'om. den självfallet dessutom" i hög "grad. bygger, på rent 'magiska : föreställningar. :. : . ERE - AA s öjten ! ansetts” ge en för- nå” kontakt” med ”öve näturliga makter” —. liksom! flöjt- spel: ännu” hos "vissa -arabstammar tyd..'som” ”samtal - med de” onda ör | demonerna, djinnerna”, Det finns med ,andrå” ord "ursprungligen. en magi även i militärmusikérns sam- mansäbdtning — ' men "det var” man naturligtvis, inte medveten om när slutet av 1800-talet”. sis 0 Ta el I rider, vaktparad över Norrbro mot Slottet och pukslagaren : på sin skäckiga häst gör. invecklade och teatraliska " konster ;: med armarna, har jag faktiskt svårt att enbart se.något operettaktigt i detta. Hån följer regler, som har gamla anor, Vad har Marseljäsen betytt — på gott och ont? Vad betydde den, gamle trumslagaren i Fänrik Ståls sägner, som ”slog sin wirvel trögt, - men : han slog "hårt? Hur mycket betydde det att tyska re- kryter uhder. andra världskriget kommenderades att sjunga soldat- sånger när de marscherade över kaserngården för att.få sitt mid- dagsmål? Det var "ett litet trick i propagandaminister Göbbels .an- marsch eller: Dalmarschen eller Marcia; Carolus. Rex haft för in- verkan: på -de /arméer; som gick fram "i .samlad formation : mot. ii- énden? ".. De SNEAREAES Militärmusiken, har .u .omlands ännu i dag en-stark ställning..Den moraliska -betydelse,: som man in- ternationellt +, tillmäter - militärmu- sikerna i vissa sammanhang, kan illustreras: av fallet. Kongo: Under den allvarliga . krisen ' 1960,” då allt var kaos sedan soldaterna i Publique" hade "gjort myteri. mördat sina' vita officerare, våld- tagit ' deras. hustrur och många katolska nunnor, tvingat. praktiskt taget alla belgare att fly ur lan- det, . när . exalterade + folkhopar plundrat. och .. bränt «' i-'städernas europeiska "villaområden 0.5. Vv, ;:— 2 de "första europeiska: krigsmusik- kårerna skapades. . >” - Militärmusiken :utvecklades med »| tiden, Under Gustav Vasas. första regeringsår dekreterades hur krigs- dat musik skulle organiseras. då bringas i åminnelse inför Her- rens, ; eder Guds, ansikte och I skolen så bliva frälsta ifrån edra fiender”, » Ne fn - a Vad är afrikanernas ”Krigsdanser annat än en förberedande strids- musik? Jag tror att: jag, aldrig glömmer den kusliga natt. 1950, då jag låg fullt påklädd i Sabena Guest House utanför Elisabethville i Katanga och väntade på en mor- Erik XIV bestämde. att ”knektarna borde "vid sina' rörelser ' rätta” sig efter ' trummor . och ; pigor ryttarna, efter- brumpeten” ee -Under 30-åriga: kriget "plev det en nyhet att trumman 'skulle: be- stämma , niarschtakten. Trummor, pukor och trumpeter har sanner- ligen spelat en stor roll i världs- historien .:. När livgardesskvadro- nen till sommarturisternas fägnad + "att en' stank och mäktig armé hade ör tas vilken dag som helst, "sa . jag 3 s i svarsstaben om inte: en svensk då tvingades. FN att ”sända/ sä- kerhetstrupper, Den senas bataljo- nen : efter den andra, kom dT en ständig ström" från olika, nationer, bl.: av. Sverige, : : + ÄVEN: SAMBA lot : Trots' FN:s synnerligen. begrän- sade ekonomiska ,. resurser. fic Ghana vid sidan" av: sin i övrigt iycket effektiva" och" wältrimmade ärstyrka ' bidra - med en” stor och . pampig, 'militärorkester! Den gjorde succé, och wväckte faktiskt respekt på gatorna i Leopoldville, | skulle svenska skattebetalare säga : ner, något så civilt och onyttigt där, oron ännu låg hotande :i' luf- ten efter de. våldsamma gatustri- derna" några dagar tidigare. '. , :"Dels blev musikkåren en impo- 'nerande symbol för det faktum "anlänt. Dels kunde. orkestern ' va- "riera marschmusiken .med utsökta -sambastycken, ' vilkas: rytmer gav »de musikaliska och. lättentusiasme- rade ”negrerna ' i” ”Leopoldvilles slumkvarter en känsla av att:den rämmande armén var fullt mänsk- ig och kom i -vänskaplig anda. en orkestern var till fullo. värd 'den 'pengar, som FN lade ut för " Det: omdömet är jag inte ensam om. När den svenska -: bataljonen hade flugits till Katanga, där ock- så allvarliga kravaller kunde wän- en kväll i Elisabethville och: pra- tade med några högre officerare i bataljonen. Jag fick veta att ba- taljenschefen tänkte fråga för- militärmusikkår skulle kunna sän- das till Kergo. Den skulle göra nytta, där. Men man visste ju på förhand att ett sådant försök måste vara dömt ' att. misslyckas. . Vad om vi kostade på lyxen att skicka som. militärmusiker till. i nerstå av Afrika? vo oo det ine « Det blev dock en kompromij av det hela. Truppen övades I vad man kallades kravallexercis, Den tillgår så att ett 20-13) sol- dater för. att skingra en hotfull « efär som Kulsprutepistolerna med np bajonettér " är i pen följ pansarbil med auto Jr en tulspruta. Mitt I truppangn. eller rumslagare, som envet Bår en fullt och taktfast. g det inte är just da "Frågan är om Paradmusik eller Samba I — Ghanas musikkår i allt med samma bravur. Här en detaljbild av musikkåren under FN:s tjänst klarar mottagningen för Dag Hammarskjöld i Leopoldville 1960 " Musikernas uniformer. i » Rött, "silver, > Den stora da... Vad. har ;:Björnebofgarnas i' fram-'i. vin- |, tet slår hot. ta jätbeli rkester på närmare 100 jä Den svarar för militärmusi- ken wvid-ualla högtidliga tillfällen och . imponerar" mäkta stort inte bara på araberna, . utan också på personalen i bataljonerna . från andra nationer.'i styrkan, sträng brittid, typ med > "kipli rid , den och "en ofantlig trummor i .skilda storlekar massa "och med olika nyanser, Det sam- lade resultatet blir överväldigande, i parad är å raktfullt "färgsprakande. fött silv svart, vitt, guld uu ågot grannare ' i::uniformspra Skågar man sällan nu för tiden. : Mest magnifikt -utstyrda -är några av trumslagarna, som har dragit : fläckiga, Jeopardskinn . över unifor- men, NH Bortsett. från Msjälva krigsmusi- ken, som med sin :monotona rytm "är festlig vid parader — säkert "rogivande och uppmuntrande vid långa marscher och eggande inför Strid — tillkommer det föredöme i disciplin, som den. indiska . mu- I sikkåren ger vid sinå framträdan- orkestern marscherar inte bara, rakt fram och - spelar. Den delar ibland på givet tecken | upp sig i grupper, som kan cirkla kring . varandra . utan, att därför Trummorna går i exakt: rytm. Efter en stund förenas styrkan i perfekt ' rättning. Tamburmajoren utför konststycken. Han slänger upp sin långa stav med den förgyllda knoppen ett par meter i luften. varv innan den. återvänder. Tam= burmajoren ' behöver bara sträcka ut sin högra hand i, rätta. ögon- blicket för att fånga den — utan att se åt- sidan. Han vet. .precis Att: jämföra med ett wäl. intränat cirkusnummer ' skulle vara vulgärt. Detta är en konst, som inte -:är till: för att inhösta applåder.:Den hör bara till drillen - och "tjänsten: + När man :talar om militärmusik kan man inte undgå att. nämna janitsjarmusiken, :som blev popu- lär i Europa på 1700-talet. ' Den kallas. också turkisk musik. Sitt namn" har den fått av den 'all- mänt fruktade turkiska janitsjar- kåren, 'som bildades -1361 för att bli. kärnan i: den: turkiska :krigs- makten, .:” et "GÅRDSMUSIK > AV oe MILITÄREN . De: första! svenska har - den indiska - bataljonen enl för ett ögonblick tappa kontakten. |: Staven roterar, i luften : ett parl. när och wvar staven 'skall komma. | Detta är en precision utan like. j: regementen, |” som fick : verkliga: musikkårar, :var]' k j Riksmästerskapet i orientering . kommer i år att hållas i trak- terna kring Örsjö i Södra Kalmar distrikt sönd den 6 tem ' Anmälningar skall 'göras 'till resp. distriktsorganisationer senast 24 » Tävlingen" kommer att gå i fyra klasser.' Hefrrseniorer (födda 1943 och tidigare) - Har en bana på 2 km. att " avverka, damseniorerna (födda 1944 och tidigare) springer 6 ' km,' herrjuniorerna (födda 1944 och .senare)..har..en bana på .7 km och damjuniorerna (födda 1945 och senare) nöjer :sig med 5 km. | > Medlemsskap: i' CUF är" obliga- töriskt. Anmälningsavgiften är fem kronor och! tävlingsbestämmelserna i övrigt. följer orienteringsförbun- : dets” stadgar. ”.,. 2g Deltagarna ' skall samlas i Örsjö Bygdegård på kvällen den 5 sep- tember : varvid ett samkväm' kom- mer "att" ordnas. Till Örsjö kom- mer man med tåg som: trafikerar sträckan Emmaboda—Kalmar, + tern Kronobergs-. och : Dal andra- regenmenten. "betalade ”re- mentscheferi. förbandets: musikkår ur egen kassa; När han inte hade råd med det slog sig officerskåren ofta samman - och bidrog till .ut- gifterna. ”Detta var. upphovet till nämligen ' en heder: för "varje .re- gemente ' att 'ha sin. egen musik-. I kår, oc öta artillériregemente —- - saligt i” åminnelse : för alla > dem, som berg under julnatten ;— hade gi- vetvis redan under 1800-talet sin jegen brkeater.:. Musikerna - hade dock ” usel . betaln Men. göta- artillerister ' har . väl:”alltid. varit knipsluga - karlar, som , haft "vett på att skaffa sig extrainkomster, ' Vid en sammankomst anno 1800 med den korporation, som kallades borgerskapets äldste, brännmärkte en av ledamöterna ”det slags tig- geri, som ,' övades av - militärens trumslagare och : pipare i det att dessa året igenom på s.k. namns- "| dagar. med flera tagna anledningar okallade inträngde. i husen och påtrugade /folk sin utan tvivel att göra -sig berättigade ' till be- min : visste att. avfordra”. > .Den- säkerligen hedervärde, bor-: garens synpunkter. :' väckte inget nämmvärt : gehör. Ännu' 1813 spe- lade" regementets musikkår på gårdarna. sor fena ; : Att inte bara huvudstaden. utan också Göteborg i mitten av 1800- talet hade sin waktparad med pampig militärorkester kan ju vara roligt abt..notera — "liksom ' det faktum att varje större eldsvåda, där "garnisonen . hjälpt :, till "vid släckningen, : efteråt firades med ”glädj ik” av r ik- kåren. Musiken ' marscherade då med klingande "spel från kasernen till högvakten vid Gustav Adolfs torg.s=. oc Sa lf sale : Vid "övningarna på Tånga hed 1898 var det påbjudet att reveljen skulle gå kl. 5 på morgonen,' Re- veljen spelades "av hela: musik- >» Som marscherade runt läg- ret. Tidvis under andra, världskri- get höll sig. också: Göteborg med vaktparad” "> och -7 militärmusik. Vaktavlösningen. skedde på Gustav Adolfs torg framför Börsen. s ”DE FINA MARSCHERNA - DÖR ALRIG? >. TIERNA. Två av våra vackraste och mest ar intressant. bakgrund, argeriets marsch från iget" lär härstamma från wri Fagens av Savoyen honnörsmarsch, an infördes till Finland av en a icer, som upptecknat den mnder un Prioriget å slutet av 1700- let. slutet' är hä från en dåtida finsk gjöntan a och sy ogades troligen 1871 Klart . att « ”Finska Tytte i fald "ytteriets tenfeld eller Lörnedes vid Brei- jörneborgarnas 4 text av Run berg 800 " av ett folk som blött, j fick (Söner ++), Men i | fallande tru TN Suggestivt he Fersioner ' och H - ee är CM I'Finland blev den "MAGN - > IEpPulär före i, den via FAO NIFIKT I GAZA i: » a. genom att "Unebergs dagar, ” styrkan i Gaza-omrs en i ett Topelius tog upp mrådet kvarstår att Ppjöen faktum Ja >> ”Björnborgarnas| k . . Det : var: på 1760-talet... Vid många |" de s. k, musikkassörna.: Det blevli sluppit ett gå :'stallvakt på Kvi-l- för många obehagliga musik -: förl|i talning, "som de med" militärisk |! och ha del av hang div. marsch” "med Runebergs text blev en; inspirationskälla : och. drivande symbol i-både Finland och Sverige under det finska vinterkriget 1939: 40. Riktigt fina marscher. kan inte . bara 'överleva"”$ i upp ' igen -och. ge 'sin fulla ”man- näkraft” på nytt — i en helt ny värld och 'i-jett" annorlunda krig,” som" "den ..gången ' för Finland > var avgörande, för landets framtid. : ngen :1925 indrogs inte mindre” än. 29 musikkårer i Sverige. Antalet "minskade från 60 till 31; Även antalet musiker. i varje kår skars ned: radikalt. Utan kommentarer .-kan konstateras” att man. "1942 "— alltså 'mitt under andra världskriget! .— 'åter ökade militärmusiken -med . 13 kårer, . tv Rekryteringsproblemet + är ” "stort, inte "minst på” grund av. att. en militärmusiker knappast. kan räkna; med några. lysande inkomster - — såvida han. inte skaffar sig extra- förtjänster. "Detta förhållande har för. "övrigt medfört att”. militär- " musikerna ' under "de ”senas I . e lisk". kursverksamhet." P: rådet. har militärmusiken betytt: mycket, «= > he : : Gal, 3:28, i De kristnas enhet är inte nåt golt” ännu obefintligt utan något som - trots Al' faktiskt är för handen, 'Den' är. en .stor och . skön "verklighet : trote de olika” samfundaformnierna. AXa som äro i: Kriesus wngöra I Guds! ögori | ett enda folk, en enda hjord: De ha ala; del i st vad fräts ningen : iinnebär,- Och inbördes höna” de. samman mer, än då höra samman med ”amidva mäns niskor. Alf: därför och ållenast' därför, dt de äro ”i Kristus” , i Denna faktiska enhet på dju- pet borde realisenas' i den:prak- tiska samlevnaden, Jesus beder ivrigt 'i - den ' översteprästetliga förbönen, att detta skall ekke. | Varje Jesu lärjunge; vat och i vilket: samfund du , finner ho= nom, är din kristne broder. Giv honom då också din kärlek och ditt för troende utan alt fråga om” samfundstilhörighet! ” Erfar " . du ”samhönighet med. alla. tro=' ende?" poet
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.