, . har med stor "LAHOLMS TIDNING "se I Måndogen den 10 angusti 1964" — = LT” Måndagen den 10 augusti 1964 LT = =L De handikappades pensioner. De handikappade grupperna bar länge varit även de bortglömda. Detta gäller inte minst”deras folk- pensionsförmåner? år 1958 t ex fat- om c + Av Oljeväxterna hör till de för in- :tlon. Men det är otilir som . varaktig lösning av de svårt -han«.- Me a krävd tt lie" M "Van; artierna rävde, att invali- tetsersa och det särskilda tades pri nerna utan att det fanns någon klarhet om invalidpensioneringen, till handik de barn skulle fastställas till 75 procent av itis som varit p ATP:s sbel d vs fntil or en förbättrad ställning för de handikappade, krävde då utredning om invalidpensioneringen, Särskilt — krävde man iInkomstprövningens slopande, Från centern föreslogs också, lid ion borde ut-- 3.600 kr, och invaliditetstillägget till ' 50 procent av basbeloppet, nu 2.400 kr. Det gick socialdemokraterna in- te med på — och inte heller: hö-" gern, Bättre gehör blev det då för och folk iets krav på gå redan vid halv invaliditet, Då ml; halva invaliditetstillägg och inva- ' ättningar: i handikappfall, . gällde inte kunde tillfalla den som hade mer än tredjedelen av erbetsför- mågan kvar. Det, blev utredning. vid 1962 &rs : riksdag kunde sedan en förbättrad som nu ställs utanför pensionsför- ' månerna, och ' på att tillägg och ersättningar även skulle utgå till ” handikappade, som bedriver yrkes- studier, Dessa frågor ville socialde- och högern vara med i Be- teckningen ändrades då fö till för- "gen slopades, Enligt de nya bestäm«= skulle förtid: ut- gå redan. vid halv invaliditet, Hel förtidspension skulle vara” 'densam-= ma som ålderspensionen inom folk- pensioneringen, De, som fått arbets= "" förmågan nedsatt med minst hälf- ten, skulle få tredjedelen av hel pension, I en mellangrupp skulle ut= ' gå tvåtredjedelspension, Vårdtilläg- om att utreda, -De handikappade grupperna bar fått förbättrade pensionsförmåner. Mellanpartierna har varit de pådri- - vande : krafterna ' för detta. Men. fortfarande är de handikappade ef- tersatta”i vår trygghetspolitik. De krav på förbättring, som wcentern ” och folkpartiet ställt vid årets riks- dag, måste snarast tillgodoses, ., — ! get och blindtillägget på 1.200 kr, Jordbruket som: re ev som varit ett tillägg till invalidpen= sionen, bibehölls som komplettering modernäring .. till förtidspensionen — med samma . belopp men under den nya beteck- eller i varje fall som en ggundr - 4 ningen liditetstilägg. D infördes invalidersättningen på 1.800 kr, som skulle tillkomma handi- - kappade, som inte hade förtidspen- sion men som dock till följd av - handikappet behövde hjälp. ! Denna ' penslonsreform 1962 gav alltså en väsentlig förbättring för - de handikappade; Men de var där- med inte tillförsäkrade samma mi- nimistandard som andra folkpensio- närer, Centern begärde fortsatt ut- redning om invalidernas ställning I pensioneringen, Men det sade riks- dagen då nej till. Vid årets riksdag har vissa pen-. - om betydande ringsgren, " framstår = alltid med skärpa varje" gång” det internatio-. .nella läget spetsas till -och-stor-: makterna. skramlat med vapnen. Så har skett även i dessa dagar, då” USA och kommuniststaterna långt borta t öster laddar upp för, att hävda sina intressen, I en arti- kel om vår svenska beredskap framhåller generaldirektör. Bertil Swärd i överstyrelsen för ekono-.. misk försvarsberedskap, att vinor- malt är självförsörjande med de: flesta livsmedel såsom bröd, mjölk, , « potatis, kött m mi Vi har: dessut- lager 'av sådana sionsförbältringar beslutats för de handikappade, = Invaliditetstillägget skall nu utgå med 30 procent av basbeloppet i ATP, d v s f n med 1.440 ” kr. — Invaliditetsersättningen ' höjdes till 50 procent av basbelop- pet, 'd v s till, 2.400 kr. Därutöver, infördes efter utredning av social- - politiska kommittén ett särskilt vårdbidrag för handikappade barn. Det skall tillkomma barn under 16 " år, som på grund av handikapp för avsevärd tid och I avsevärd omfatt- ning är i behov av särskild till- 7 syn och vård, Det särskilda vård- bidraget skall utgöra 50 procent av ATP:s bashelopp, d v s £ n 2.400 kr. Naturligtvis innebär detta en fö; bättring I de, handikappades situa=- och "jordbruk . . samt : jordbrukets - organisationer har buffertlager så stora att-en- kritisk period kan klaras. ' Det är tryggt för svenska folket att. veta detta, att vårt svenska jordbruk har en:sådan kapacitet. Tyvärr, finns 'det både. politiker, nationalekonomer och andra som har lätt för att glömma bort denna jordbrukets roll då Jordbrukspro- blemen' diskuteras under ”norma-" Ja" förhållanden. Men vill man ha | ett jordbruk, som kan försörja landets befolkning under en kris- situation, då måste man också se "till att dess beredskap ständigt är. sz hög och att dess pröduktionskapa= citet inte äventyras, > HÖGERNS t MANÖVER s för att dela ut AT ej folkpénsionärerna vittnar" om en något senkommen "omtanke om denna grupp påpskar ;v, Svensk |"- Politik (cp),: Det'ä är: emellertid |" glädjande att högern - vill vara med om att förbättra folkpensio- > nerna: "Men då får högern naturligtvis ansluta sig till centerlinjen, d. v. 8, till folkpensionsförbättringar den vanliga vägen över statsbud- geten. Ty det fullständigt orimli- ga I högerargumenteringen är att man skulle föra över ATP-pengar till folkpensioner, Så kan man gi- vetvis inte göra, ATP-pengarna är inte statens pengar och kan allt- så inte användas till ett av staten finansierat ändamål, t. ex. folk- pensioner, .ATP-pengarna tillhör de ATP-försäkrade — vad man nu än kan tycka om systemet, Det som högern vill ge sig in på är konfiskering av de försäk- rades pengar. Det kan också kal- las socialisering. När det kommer till kritan är kanske inte högerns givmildhet mot folkpensionärerna så mycket att lita på, anmärker Svensk Po- litik, Man behöver inte gå längre tillbaka än till 1960 för att hitta exempel på att högern ville ge fokpensionärerna mindre än t, o. m regeringen, PASSIV REGERING ' När det gäller lokaliseringspo- litiken: «har regeringen kommit att inta en; passiv : ställning säger Svensk Politik (cp). Denna passi- " vitet bottnar i ,oenigheten, inom "[regeringspartiet.'-. . Det har under sommaren bli- vit allt tydligare, att regeringen är illa splittrad i i Iokaliseringsfrå-= |" gan. som skall ha hand om lokalise- "ringspolitiken har vid några till- fällen uttalat sig ganska välvilligt om en aktiv lokaliseringspolitik, till tröst för de socialdemokrater ute i. landet, som hoppas på en sådan politik. Men från finansmi- nister - Sträng har inje kommit tröstens ord, . Han har i stället klargjort, att regeringen inte kommer att godta utredningsför- slaget, En så aktiv lokaliserings- politik vill den socialdemokratis- ka regeringen inte vara med om, Och inrikesministern tycks finna sig i det, Den =. lokaliseringspolitiska splittringen i kanslihuset har gi- vit oss en passiv regeringspolitik. Det är ju motsatsen till en aktiv lokaliseringspolitik. En aktiv. lokaliseringspolitik måste enligt centerns uppfattning ha den näslundska utredningens förslag som minimiprogram, fram- håller Svensk Politik. Inrik Nutidons och ännu mera fram- tidens lantbrukare vill ha semester |vwvi liksom andra yrkesgrupper. Att få ut den numera lagstadgade fyra- : Lantbr ukar ens semester . riga för mjölkproduktionen nöd- vändiga arbeten.. Samtliga ' med- lemmar . blir alltså. fria från. ko- kötseln under d veckorssemestern torde väl knap- past någon lantbrukare ens våga drömma om, men redan några da- gars sammanhängande ledighet är fortfarande ett. mål, som heller inte många kommit upp till. Här "ska nämnas några möjligheter att ordna en sammanhängande ledig- bet, GEMENSAMHETSBETEN På fyra ställen i Västernorrlands län praktiseras i år gemensam- hetsbeten och ett av dessa ställen ”£ å använt Förutom - betesmark behövs gi- vetvis någonstans att utföra mjölk- ningen och då kan antingen nå- gon välbelägen ladugård eller nå- got speciellt uppfört mjölknings- skjul användas. Sådana små mjölk- ningsskjul med rörmjölkning och kyl kan man ordna med ganska ringa kostnader, N GEMENSAM LADUGAÅRD Vill. man helt slippa ifrån be- sväret med skötseln av korna finns ju möjligheten att ordna med ge- ladugård. Några : sådana metoden 1 fem år, 'E4t antal lant- brukare bildar en sambetesföre- ning, som äger eller arrenderar betesmark, som gäcker till som- marbete åt medlemmarnas kor, I nämnda län har man anställt en djurintresserad kvinnlig skötare, har vi haft rätt länge, t ex. den vid Hallen i Jämtland. Just nu håller man på att utreda förut- sättningarna för gemensam ladu- gård på fyra ställen i landet och man har också utarbetat normal- stadgar = för = 'andelsladugårdar. som mjölkar korna och utför öv- Tvånget att rationalisera driften | åtanke : vid" planeringen av årets en mycket ombytlig väderlek.: Just epp känsliga grödorna inom jordbruket och det är därför av största vikt att odlarna: redan från början "vidtar: alla. tänkbara åtgärder för att minska parasiter- nas möjligheter till angrepp- och skadegörelse. Det .sker redan vid odlingens planläggning och i sam- band med sådden för att seder- mera kompletteras” genom direkta bekämpningsåtgärder "under : den följande" vegetationsperioden. : Skadeinsekterna angriper” främst och? hi dast fältens' kanter. ! Ju mindre. fälten är, desto större del av - dem besådda ytan "utgörs "av kanter.” De "allra minsta odlingarna består "bara: av kantert. Det, är" en gammal > iakttagelse, ” com årligen bekräftas,” "att de 'stora samman- hängande fälten skadas väsentligt mindre « äns "de små" "spridda od- lingarna”, k Détta ' bör. man : ha i odling. +... son . Raps och rybs har "samma Para- siter Sm ket ofta är det ändå stor skillnad i -angreppsgrad i de båda ;vinterpåfrestningarna. -Växtskydd inför oljeväxtsådden fil. Jie, Bertil Wåhlin, Linköping : växtslagen, Höstrybs,” som såtts i normal tid och i övrigt utvecklats osötrd, angrips som regel — men inte alltid — i mindre skala av råpsbaggar och rapsvivlar/skidgall- myggor än under samma betingel- ser odlad höstraps. Å andra sidan är 'höstrybsen känsligare för vat- tenskador under vinterhalvåret 'och försvinner därför ofta helt i sän- kor i fälten, d är" vatten kan; "bli stående någon tid; I1- walet mellan raps och rybs bör. också insekts- angreppens- omfattning tas "med" i räkningen, a te På i rätt tid sådda fält har väx- terna de största förutsättningarna att klara sig helskinnade igenom Ju . bättre. övervintringen förlöpt, desto mind> re. är . risken , för svåra . skador genom insekter följande vår. sådd i rätt tid får: därför - stor: bety- delse för. insektsskadornas omfatt- ning och "därmed för” skördens storlek! - - Det pröpageras stärkt för betning av. . oljeväxtutsädet -med: preparat - Ull året runt "slås! som "lämplig "klädsel / :vid besök på Världsutställnixgen | i New. York; Kjolen : är lätt rynkad mot i fräamsömmarna, Fint skulpterad smal "krage med slag. Toppen som 'är/ ärmlös, bildar tillsammans med kjolen en tvådelad ' klänning, som ' Ppässar bra för liten middag. : N Utställningen”. oficiella symbol —: "Även den amerikanska "modein-' - dustrin: går i New York-utställ- ningens tecken i år. Man har gått in för att presentera ett året-runt- mode som” Jöser” problemet ”Hur klä sig för” utställningen?” Det mest lämpliga materialet har visat sig vara ull i fjäderlätta kvaliteter från twill, whipcord och gabardin till. nyå dubbelsidiga tweeds, från flanell, shetlandsull 'och kamgarns- crepe : till . yllemuslin . och luftig etamin. New York har som bekant r är man alltid på "den säkra sidan: klädd” jul — ullen. anpassar sig ju efter. temperaturen: i det ait den känns värmande i: kyla” men och att bereda Tontbräkarna bättré möjligheter till ledighet kanske nu kan ' påskynda : utbredningen av gemensamma ladugårdar, Vi. har ju talat om dem i tjugo år men endast några få har” : vågat för- verkliga tanken. : "AVBYTARSYSTEM Söndagen den 19:e' juli: beskrevs i. radions' lantbruksprogram - hur ett antal gårdar 'i: Halland gjort för att bereda ledighet åt en krets dantbrukare. Man hade anställt 'en skötare, som reste runt och skötte familjelantbruken . en eller flera dagar under den tid lantbrukaren hade semester; Många dagars le- EL » bakgrund New York 3 ibei ige, jäderlätt ylletyg före- ; linningen och har. fickor gömda jacka med "skört, ' isydd ärm och Unisfären .— «bildar, ;effektfuli drig blir obehågligt äbbiet varm ens: i 'värmeböljor.” Men för att tala om modellerna: Kappoina ” "är "ofta! dubbelknäppta och silhuetteh formas med skärp, Den :. mjuka" axellinjen: markeras med nedflyttad ärmsöm: eller rag- lanskärning "och lågt påsydda: fic- kor' accentuerar . en «. långsträckt linje.! Ytterligare slankhet uppnås genom de smalå ärmarna som sär hellånga eller 3/4 långa, Den korta elter' långå" capen i zinnia-tonör eller beige/vit rutiga tweeds är ett utmärkt plagg för eri rundvåhd- ting .på utstälningsområdet; > :f Mjuka, :användbara' : i de "fl sammanhang; " 4 dräkterna med: korta". inprovade jackor 'och : veckförsådda: kjolar. Vecken! är "givetvis "bermanentbe- handlade så att de alltid” ser” ny- ut. Vv Klänningarna jumperstil eller med tunik' har” den 30-talet typiska långsmala "linjen; "mjuka knytomtag ' i halsgropen eller fai- tigt "runda 'vingningar; samt rörel- sevidd” nedom "knäna ' "genom en bred rynkvolang "eller" en veckad besparing. Den användbara" kapp- klänningen lanseras för ' utställ- ningen i dubbelknäppt version med skärp eller med ledig vidd. > För ”elegantare” tillfällen som middag eller finare cocktail passar mjukt draperade klänningar i ylle- dighet blev 'det inte för marna i sammanslutningen, . men. det betonades att ledigheten i alla fall "uppskattades högt. Man' hade också lyckats få tag i en samvets- grann och ärlig avbytare.: ATT TJÄLPA VARANDRA on I samma radicprogram omtalades elt annat sätt att få ledighet från. skötseln av' djuren. Tre stycken lantbrukare hade helt enkelt bör- jat samarbeta så, att under några dagar arbetade 'en' av grannarna med djurskötsel åt en av de andra och så återgäldade den som varit ledig med att i sin tur sköta gran- nens djur. några dagar. Systemet . hade" även där fungerat utmärkt, M. O. Nordenborg . crepe av > slag eller: yllen spets. Mönstrade ylletyger har en verkligt framträdande plats, från fläckigt, spräckligt, clubrutigt och hundtand dill kritrandigt, skotsk- rutigt, abstrakta mönster och blommigt i jätteformat eller 'per- siska miniatyrtryck. I USA har man kommit långt när det gäller tryckta ylletyger och de utsökt vackra färgerna och mönsterna väcker ha-begär. Färgerna är förutom kombi innehållande tiram samt insekts- medlet , lindan.. Sådan betning är motiverad, när angreppen av raps- jordloppor kan förväntas bli stora, I de sydsvenska odlingarna har 11-tiden på torsdagen med -: "sitt fordon ned i vattnet vid kaj'tre i frit Ambul och rapsjordlopporna under de åren inte orsakat sådana skador, att bekämpning varit motiverad, Det är tveksamt, om allmän bet- ning behöver utföras. Norr om de sydligaste länem är det inte alls motiverat att använda de nämnda bekämpningsmedlen;', även . om rapsjordloppor förekommer, orsa- kar de inde sådana skador, att be- handlingen blir ; försvarbar, Den grodmän tillkallades genast, men då de kom till platsen hade re- dan två män vid hamnen hop- Pat i vattnet, slagit sönder en glasruta och på så sätt fått fram föraren, - Han -sändes - till Sab- batsbergs sjukhus där han efter konstgjord andning under: tre kvart började vakna till liv. Enligt jourhavande läkare fanns blir "enbart en onödig och kost- nadskrävande åtgärd. = det gott hopp att' han skulle klara sig. - : [fippade. er RE "med traktor - - räddad "En traktorförare tippade” vid; Mannen var sysselsatt längst ute vid kajen, där man” håller på att fylla ut: en bassäng. Längst fram på traktorn satt en hyvel, med vilken han >plana- de ut underlaget. Av allt att döma har föraren då: backat så- långt ut på kanten att traktorn vält ned i vattnet. +": NE N ykter ungdoin | Framtidsugdom N rik Vilhelm Thorsson var han re- dan en gammal man och hans dagar var , räknade, . men likafullt « tillhör han: de människor 'som .jag aldrig glömmer, . Man . skulle om honom kunna säga att han var ”helylle”, -Helt igenom en: stark, levande 'per- sonlighet, vars mest utmärkande drag föreföll mig vara en djupt rotad he- derlighet och ärlighet, =. >. : För den nuvarande: generationen behöver Fredrik Vilhelm kanske en presentation; Han födddes 1865 i Sto- ra Köpinge församling i Skåne, Bå- ,de papp och "dog då Thorsson endast var nio år och han och Syäcenen omhändertogs” det mått av bildning som den ti- den ansågs passande för barn av hans klass, Så kom skomakarstolen, ' Vid aderton år fick han gesällbrev och anträdde den gesällvandring som skulle sammanföra honom både med fackföreningsrörelsen : och socialis- men.” Rörelserna fann i Thorsson en' hängiven: anhängare" och 'en "hög talande” agitator av bästa kvalitet, . Vid en resa till Sundsvall startade han t o men egen bartitidning,' som visserligen bara kom ut i ett anda nummer,” men : som" därför har ett - verkligt- värde... Han återvänder till Ystad där. han sedan fått hedersti- teln, ”den förbannade 'skomakaren” och här hände något ganska kuriöst Thorsson” startar egen verkstad och ”den förbannade skomakaren”: går, således . sina gesällers ärenden.. 1896 överlåter: han verkstaden, blir folk- parksföreständare och därjämte age tator,” Vid "en visit i Eskilstuna" för att värva proselyter tar'han ett nap- fatag med en annan. blivande stor- r jag första Fången träffade Fred- ” Så / redrik Thorsson, som startade sin bana som 'sko- makare. och slutade som Svea ri” kes finansminister. På den poster gjorde" han'-'sig "känd för .stor skicklighet, och stor sparsamhet "+ o-x smed statens medel": D+ var då han efterträtt Branting som finansminister i den Edén- ska ä som jag första gån- politiker, sjukkasseför ånd: CG Ekman, ... moa . Så införs den 40-gradiga skalan och Thorsson kommer in i .Ystads fuil- mäktige och 1902 gör 'han tillsam- mans med. Nils "Person i Malmö och Viktor Larsson i Västerås sitt in- träde i riksdagens andra kammare. | Han' har. själv förklarat att han vid den' tidpunkten inte var ”rumsren” , utan att: hövdingen" Hjalmar 'Rran- ting måste "lära honom och de båda andra goda seder, Och som Thors- son. var. allt 'annat än' dum ”stack han fingret i jorden för att lukta var han befann: sig”, Han fann: att det var andra kammaren. och han rättade sig härefter, : När han gjorde: en 1 riks- dagen yttrade en' " motståndartidning att ”det allra sorgligaste var.att en av partiets, hänsynslösaste gaphalsar fått. 'plats i riksdagen. Skomakare F V-Thorssön är nämligen sedan lång | i. tid tillbaka känd som: en strejkagi- tator och uppviglare av prima sort och till hans fördel talar ingenting. Han är en osympatisk man utan be- gåvning...”. När han .knappt 25 år senare gick ” bort skrev en annan motståndartidning: ”Hans största be-| - tydelse ligger däri att han hade mod och självständighet nog att med den kraft och naturliga pondus som var honom egen låta den svenska arbe- tarklassens bästa och sundaste in- stinkter komma till heders, För” .ho- nom var arbetets ära inte ett. tomt ord i - | mästaren ringde in och förklarade att gen träffade honom, ett sammanträf- fande som” inte - saknar poänger. Tullverket, där jag då tjänstgjorde, hade ':' erhållit ' en skrivelse ; från Kungl : Maj:t, som ' tillkännagav - att de. då : mycket "populära ””lackbröna” som importerades från USA inte fick innehålla "mer än en viss kvantitet apper 'i bindsulan, ”Tulleh kunde inte tillfredsställande:. tolka ' skrivel- sen varför jag uppsökte expeditions- i Det är bra” att ba varit skoms ÅA kare ibland! <>” or : Cd den första, Brantingska ministären , "måste Thorsson först överta det lc nya handelsdepartementet något som han knappast gillade, Till en god vän. sa. han: "Ja, se affärer förstår jag. mig. egentligen ' inte. på, men, att ta. hand om pengar tycker jag om.” ' Det vill synas som om ' svenska folket "delade. den uppfattningen för '- han satt inte så länge som handels " SJ -minister. Men'.en del hände i alla | - .fall under tiden, Så minns jag — jag ” hade av orsaker som inte hör hit fått en närmare kontakt med 'Thors= : "son '— att han” en dag. var allvarligt fört d. Som h ha». : de "han måst framlägga -förslag om '” spritaccis.' Men' nu kom han i blås- väder, Nykterhetsorden' Verdandi an- såg att 'dess' medlem;". . nykteristen . Thorsson, inte" fick. ta ; befattning. med sprit och vad därtill hörer, Med ' " herr Thorsson förklarade, att vad hän i egenskap, av statsråd / måste före= - taga sig hade han inte för avsikt att . fråga, Verdandi” om. .: Frågan 'hän: sköts till lokalavdelningeri' av: ordén 5 där den:antagligen dog '1. frid. Jag hörde ingenting vidare om, saken. :' Som den arbetsmänniska, Thorsson själv var kunde" han' aldrig gilla slös ! het och 'maskning'från arbetarnas sia" da. Han framhöll: många "gånger, att det. var ett" oeftergivligt rillkor: fi a åttatimmarsdagen: satt: både Strands- vägsflanörerna , av” högre” socialklasg och arbetarna ”på. krogen. lärde sig : förstå att: åtta timmars arbete också ; skulle vara åtta” timmars verkligt are .. "Bete. nnis. ter . Nu, då de verkliga arbetarna 1 ar. betarregeringarna börjar 'bli;' rarite= ter är det angenämt att minnas att” man suttit i Hagaparken med Frede rik Vilhelm + och "mor Anna”: och druckit kaffe. Men man kunde aldrig: bli på det klats: reed vad asn. satte mést värde på. sti ha blivit statsråd ' l eler att ha vart Pkomakare. | 3 ? lyvärr, gick han” bot då han. som : bäst > behövdes," ' efter sin." vän : Brantinas. död. Thorsson - dog redan 7 1925. Kanske var det vackraste tele= .; 'chefen Köhler i fi — då i Storkyrkobrinken '— för att erhålla 'en närmare förklaring. Ex- péditionschefen befann sig inne hos statsrådet, men det -var; enkla va- nor vid hovet. den tiden så vakt- jag väntade. Dörren öppnades och jag släpptes” in till statsrådet.-:Och "där träffade jag Thorsson för första gån- gen, iförd” den ' peppar- och salt- fostym Ja altid sedan SÅ -hönom Jag: Vöplyåte” om mitt ärende. öch "Thorsson logi över hela”. ansiktet: . : —'Finns det nån sko med? Vs 7 Jag bejakade "detta och han bad a mig kniv: Köhler, sa han," Köhler « var . en'; aning. obenä- gen under angivande att herr stats- rådet brutit av en kniv i förra vec- kan. - Thorsson fick" emellertid " kni- ven, gjorde ett raskt snitt, bröt upp skon, synade, den noga och sa: .. ”. ” : — Inte” 'mer. än så mycket papp ger i Sv D uttryckte sin förvåning - te," :som” mor: Anna fick mot= tagare” ”Där' brast ett. ädelt hjärta. Sveri ges arbetar'dass, oberoende av pare” ' tiriktning, sörjer med Eder -bortgån=; gen av en av sina bästa. z Höglund, « Fredrik Ström.” N Och just nu I skrivande stund pås minner jag: mig vännen Arthur Eng. bergs minnesord över Thorsson: "Vilken stolthet. för svensk arbe= i taridass att ba skänkt sitt. land. den= 7. ne:”moraliske - aristokrat, för ' vilken” > vare sig klasstiinjer eller yttre Posie- tion men uteslutande karaktären, den. . goda viljan, :redbarheten och duglig- Nr heten ägde vitsord ?.. Det bärande i Thorssons livssyn var just denna hös ga och rena idealism, som han i olis" ka skiften "bevarade obefläckad,. : Han var en ärans man. Det omdö« , a ( met måste i rättvisans namm fällas. vilket parti man än tillhör och jag vét att min aktade lärare aational« ekonomen Gustaf Cassel minga gån. över Thorssons skickliga budgetarbes : som "får finnas, ' Så skrattade han Men under den tid som at hade skomakaren och folkparksförestånda-, ren i Ystad hunnit med att liksom Fridolin komma in i utskott, minu- tiöst följa varje ärende, och på bib- liotek och arkiv söka förklaring till det han inte begrep; Han hade hun- nit bli hankofullmäktige, finansmi- nister, Yw delsminister och finansmi- nister på nytt då han helt kort ef- ter sin hövdings död följde honom, liksom han gjort hela sitt liv. för New York-utställningen, gör sig särskilt bra i kombination med vilt, kitt, beige, guldgult och tra- fikljus-rött, Andra : nyheter på färgsidan är kosmetiska: nyanser som hudfärg, Persika, puderbeige och korall i mjuka eller knottriga ylletyger med en naturlig fräschör. Trädgårdsfärger som = äppelgult, ringbl a och lok melad saknas inte heller, | All den spänning, färg och 4 vi- talitet som. kännetecknar världs- utställningen i New. York har på ett skickligt sätt vävts in i smak- tionen svart/vitt, neutrala toner i nästanvitt och grusgrått flyter över i greige, kamel, khaki, kitt och hampatener, Dessa färger accen- tueras av klara, syrliga gröna ny- anser, bärfärger eller milda citrus- toner. Neo-marin, en ny vindruvs- | blå ullfärg, 'som lanseras speciellt fulla ylled som i. sin tur bidrar till den fint utformade lin- je utan onödiga detaljer 'som ut- gör dagens mode i USA. SÖNDRIGT GLAS EN FARA löstkust” trots att landet i övrigt och tillade: : Helge Cohn iv 2: Inte « så torrt. "sen. ”svåra året” "Stockholm (TT). -Torkan ' är svår längs' Sveriges har fått tillfredsställande neder- börd. På Öland finns det de som påstår att man 'inte haft så torrt där sedan ”svåra året” d.v.s. 1868, berättar RLF-tidningen.' I Kalmar föll under första halv- året endast 81 mm regn mot nor- malt 190 mm, i Ölvingstorp 84 mot vormalt 211 och på Skede 'mosse på Öland 82 mot normalt 214 mm. Borgholm fick 93 mm varav bara fyra mm i. mars, upplyser tid- ningen, -: = Det ser illa ut för grödan hos flera : lantbrukare speciellt på Öland. Grödorna har tagit ordent- lig skada' av årets torka och tid. vis rätt kraftiga vindar har sedan bidragit till. ytterligare uttorkning av'jorde! "Havren är inte mycket På t. ex, en Ölands- gård är markerna över lag ganska brunbrända: och”. något bete” för FÖR VILTET I MARKERNA. . AN mn | ETT ORD - men v "PÅ VÄ (GEN — icke övergiva - våra ' försarn- "lingssammankomster "Hebr. 10: Somliga tröttna på dem gam- Ia gemenskapen. Den blir efter hand vardaglig.' Så söker. man ' såg åt ammelt håtl; där man tror sig finna en bätte gemenskap? Det början Vanligen med olust 'och kritik församlingen Hos alla endra och bättre, alm du är missnöjd eller n fredsställå med den kristna ge= menskap, du lever i — vad. är orsaken? Vi. böra. aldrig sutån vidare ttaga för givet, att det är, ett heligt missnöje, som . upp-, fyller. vånt sinne, Det kan vara ett självbedrägeri, en: djävulens. snara, Det kan vara grandet och. bjälken ,, igen., Pröva moga or- : saker . och "motiv! ::Ulinantsaka mig, o Gudl, Pröva mitt hjärtat Blir församlingsgemenskaper ri- gentemot bröderna, och samfundet. är det viktigare djurenr finns: -knappast,. fortsätter : : Forts, å sid. 6) kare för din. skull, elen bli i fattigåre?: om ir den
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.