fiodagan. den 18 enaist 1004. Möbes er rr san 4 PO fer vana v LAHOLMS TIDNING — -.. - -” - vc | Söndagsvisning 1518: Fredagsöppet till 20: » Måndagar. STÄNGT - "KONST I HEMMILJÖ. Alt: fler: människor | övertygar. - sg om: att: "Sveriges "Första . NETTOPRIS HUS har, landets : ', lägsta möbelpriser tack "vare att "alla procentpålägg alopats ' 'och ena 4 stället endast en” "Jag. expedi-. fn Honsavgitt erlägges. - ; Pa får D 4-sits soffa. + Jlösa. "Plymåer. . teak eller ek - PRISEXEMPEL: 2) - Fristående" .kombinations- | bokhylla, 3 sektioner, fåtölj med exkl. oms. . "Normalpris, -VÄRT PRIS inkl. expeditionsavgift Normalpris, - I | "VÄRT PRIS inkl. » expeditionsavgift. "975: TS 720: - > 1.020: SN MARKARYDS: S-BYGDEN ill elev. sn DN a os) vid. Tvknicka högskolan: i dr Markaryd, "vid selliorien för" flyg- teknik och- sl sppsteknik (studie- linjen för fygteknink); ” : holm har antagits. J. E. Wikström, Jyler i mörgon småbrukare . Johan: Henrik Jönsson, Kapplet, Veinge, RE RN fyller: i var. förenat: med stor: tur att. fin? na en försörjningsmöjlighet. ' Efter sökände: fandet runt nappade det Blutligen i "Borås; där, onsdagens 50-åring”. blev" textilarbetare:. Först då. Seth hanen möjlighet a att” f rd efter krigsslutet, var han och hans familj” bland de: första "svenskar fom”: flyttade dill . Paris s "könstnärskvartereri, Under”: hårda. år i efterkrigstidens Paris oe =: ”matpaketen'. hemifrån Sverige ä fick jubilaren ighet att få” en gedigen ” ut- dring 'vid målarskolör' som Åca- Ka "dukai ' välkomna démie” "Julien, Pierré Jeromé, Änd- > mk Fre' Planson, Othon Friez ett, = Hr; Emanuelsson har sedan mål- ”meivetet inriktat sig på att få en gen stil. Hans måleri har i stort W' från” det maturalistiska till det sträkta — en! inte ovanlig ut« vecklingsväg g. Bakom” varje "abst- ""raktion finns' ett” motiv; oftast från "den" nordhalländska" klipgörna "Emanuelsson" söker "i form; och färg. "Hr Emanuelsson har " en "egenhet: ”han' nämnger inte si- Han" "motiverår med att betraktarens” fantasi" bör. få : still- ger,' ' Västsverige, . - + på lördagen. rum . - nellan lantbrukare Ingvar ”Karls- | 'son,, Glomimen, Morup, och fölk- Erik Erhanuelsson här haft ”ut- tällningar” på: en rad: platsér i ' Separatutställning » i Falkenberg för ett par år 'sedan och verk vid samlingsutställningar Så Halmstad, bl. a. på Hallands mu- är "exempel, Han är repre- | benterad I i många Hallandshem”öch vidare, har lagom till högtidsdagen Cett "par fina dukar vandrat vägen över” Atlanten.” Sin” högtidsdag tillbringar Erik > Emanuelsson hos. en dotter f.n. - bosatt i å I Tyskland, skrivs till DT. . Som ingångemusik spelade sv syster, kafitor Astrid. Jönsson, Pre- a - Tudium i.B-dur-av Vi seln förrättades - are, kyrkoherde H. amades. av. ps: 235 2 marskalk var "Margaretha" nsson «+; och Kenneth Thron <. var Anita. Eriksson Leif 5 ging. Efter” ”vigselakten' gav ; brädehs JE " föräldrar middag i Ysby: bygde” t pår kusten, där "vad" konstnären "fråga 'om 'S, Bach, Brudnäbbar : på lördagin i eat: tor Sven Rubensson Fuj "och des j Bach. Efteråt gav "brudens F middag i sitt hem, i På dördagen i Hishults kyrka mellan" stud. . Torsten "Sandell; Mar- karyd” och" ”affärsbiträdet Svensson, dotter till köpman Gu- stav Svensson, "Hishult; . och" haris hustru -Elsa samt mellan affärsbi- träde Leif Svensson, Hishult, och Gull-Britt” Andersson hönseriägare ”, Hishult, Uppvaktande”. ”Preludium ” Georg ” dat ” gen mellan Kurt Allan Henriksson ]” : och: Maj-Britt Louise vÅndreasson,' Våxtorp, dotter. till Erik Andreas- son och. hans. maka Vivi. Uppvaks tande "tämor ' och ' marskalkar . var Jon' Lemminge och Kerstin Lem: minge samt "Kjell Henriksson och Inga Jönsson; Under det ätt brudi paret” tågade fram till altaret, spel lade kantor Sölve Pålsson bröllops Mmårsch' ur: Bröllopet på" Ulfåsa" av Söderman. Kyrkoherde. H. Sjöholm |" förrättade vigseln. När” bridparet |” -| lämnade: kyrkan spelades En Mid- > | sommarnattsdröm” "av ” Mendelsson. " Brudens” föräldrar gav' middag. på Gröna”: Hästen | i: Laholm," varvid | - brudparet blev föremål för 'varm- i | hjärtade hyllningar i tal. och tele: s idea "kyrka mellan vaktmästare Torsten Svens! son, Veinge” och sjukvårdsbiträde Margit Johansson, dotter till lant- brukare August Johansson, Lage red, Knäred, och hans hustru. In- Beborg, född' Nilsson, . Tärna: "var fru Maja Johansson och marskalk |: elektriker. Stig. Johansson, Ökele > äv Bach. Vigselförrättare var kon- traktsprost Sven. Eriksson, "och när brudparet lämnade kyrkan, spelar « Ess-dur” dotter tilll. sla Gun "Andersson, och hans” hustru Gunni. d nor och. marskal- kar . var. affärsbiträde Britta 'Jo= hansson, Hishult, 'åkeriägare Karl- Gustäv Nilsson, Hishult, samt ser- vitris' Britt Johansson, Hälsingborg, och biträde” Bo Svensson, "Hishult. Bridnäbb var Britta Johansson och | Staffan "Andersson, Hishult.” brudparen tågade ini kyrkan, spe- lade kantor Sven Rubensson” Men- delsoh När varnatts- åsa' "En z så. » a dröm”; Prosten Sven. Eriksson för- rättade vigseln, och som utgångs- musik" "utfördes Bröllopet på” .Ulf- ; Söderman, Efteråt ” "gavs middag på Nyå Gästis 7 i Hishult,» +— På lördagen i Hishult mellån skogsstuderande Lars. - Andersson, Örkelljunga, 'ocH mottagningsskö- terska Gunilla Eriksson; dotter. till lantbrukare Erik' Nilseön,' Hishult, öch. hans hustru Eva, : född. Wiik. | Uppvaktande ' tärna och marskalk var Karin Hildén, Mariestad, studerande Lars Gunnår" Anders-' soh, Bjuv. När brudparet gick in och i kyrkan, spelade kantor Rubens- RA hå av. :-Prosten'; 31 Ysby- son 13p P velidivan is Fd ” av, Bach Sven P Som: jad. » |son, ”Preludium i C-dur” av: Bach. Vigseln ” förrättades " Sven "Eriksson, "Kantor Ruberisson Fuga i' C-dur av Bach. Brudenå föräldrar Norra Össjö. Kantor, Sven, Rubens- ig som” k ga i C-dur av I Bach Efteråt gavs Än. finns. det. 668.801. : STÖCKHOLM TT) SN « Bristen på skiljemynt "blev «I en Av, de första påfrestningar som drabbade - det : svenska ' närings- : ” livet vid första Närldskrigets ut- " brott för ett halvt. sekel. sedan. ” Det var då ”ko-tian” föddes, De "mobillserade soldaterna ha- sl enkr ; "de mera sällan : :sedlar av högre 2 några ö PäPper.'De hade gjort valörer i. sina . " största slantarna — om det fanns ' några — måste lämnas kvar hem- lånhöct ”ko-tior” | måste” därför ändras. Det skedde den. 31 augusti 1914 och redan den 4 s.p- tember kunde den första . upplagan av drygt två milj enkronesédlar bör- ja släppas ut i marknaden. Enkrone- ” sedlarna : utgjorde. vid : 1914 års slut 0,75 proc av hela sedelomlöppet; + - För många äldre svenskar var det då ingen större nyhet att handla med det . några decennier . tidigare; .: Riks- Mi ="! ma för familjens. försörjning, till -. mat och ved och hyra: Många . a av. landstormsmännen och ,rekry- terna drog ut' på bevaknings- : ” fjänst med minsta möjliga ”kas- ' -'sareserv, ' ofta ' kanske bara någ- -ra fattiga skiljemynt i en sliten portmonnä, Kronan höll ju man- ” skapet med mat och husrum å - kasern eller barack. ' + Småslantarnas spridning täl ur ” Stockholms synpunkt sett” avlägsna gränsorter — där de dröjde kvar av- sevärd tid på grund ' av långsamma kommunikationer .— märktes snabbt å riksbankens skiljemyntkassa. Vid "slutet av juli.1914 'var den nära 6 "milj kr men en månad senare hade "den najunkit till 1.800.000 kronor, t UA Ne BD M "FÖRFATTNINGEN nee .MASTE ÄNDRAS . i Snabba åtgärder måste vidtagas för - att ” berättar ' b räk visade 'att det; fanns kvar. drygt 10 000 utelöpande ISvenska:.. => > (Forts.. från sid. 1) . inom Sveriges evengeliska stu- dent= . och = gymnasiströrelse (SESG) till ett studenthem I Etiopien. "Den. 1 november 'startar at stort studenthusbygge i Addis Abeba, och - meningen är att svenska, norska, tyska och ameé- rikanska' studenter skall bekos- ta. en av" våningarna i detta hus. Lutherska världsförbundet sva- rar -för huvudparten av. bygg- Ickact som upphörda 1875.- Der nya enkronesed-' larna fick i stort setts samma utstyr-" sel som de äldre, ', +. | ENKRONESEDLAR : HOS SAMLARE | ox Att åtgärden fick resultat framgår av att förrådet av" .skiljemynt hos riksbanken efter . en -" fortsatt minskning under september — först nådde bottenläget men sedan börja- de öka igen. Den sista tryckningen av enkronesedlar — nära en miljon -—. gjordes 1923. Det var en ren för- siktighetsåtgärd, " Redan året förut hade riksbanken slutat att lämna ut enkronesedlar. Upplagans andel i det totala sedelomloppet hade då sjun- kit till 0,17 proc 'och präglingen av silverkronor var i full gång. vs - När . bankokommissarie Lindgren för 35 år sedan. började i riksban- ken hände det ofta att hela buntar av' enk. des in över motverka bristen "på a k Torgny . Lindgren, Det var mest enkronor som saknades, Myntprägling tog längre tid, det var lättare att trycka sedlar. "Riksbanken kunde dock enligt gäl- ”rlande” bestämmelser ”inte' trycka sed- - lar «under 5 kronor, Författningen | notor på 115 hk med högt vrid- möment, Det betyder .. omkörningar och map kan gla- deligen köra i 140 km. Toppfar- ten är. ännu ' högre ' eller , 135 km/t ti storlek: mycket bensinsnåla : och man' nin gav. 1,2 liter per, mil; det gäller, rändsmörjningen .be- höver .den ; bara . utföras. ”var 5.000:e'. mil, vilket. för: n snittsbilisten innebär "ungefär vart tredje år. "> Le Växellådan är helsynkronise- rad och fyrväxlad. . Acceleratio- nen ligger: på från: 0—100 km/ tim på tio sekunder? . Bilens längd" är - 4957 cm eller " något längre än Rekorden.” Invändigt är den ljus och trivsam och be- kväma" flygplansfåtöljer - svarar ör komforten..” : "Bil 22.800 kronor. ' man, kännas tomt" eter me 'allvi. : resoluta im... Både ” Admiralen "och är i förhållande till sin räknar med, en förbruk- Vad bankdisk Numera är de mycket sällsynta ute i öppna marknaden! Ibland händer det: dock att en eller annan sedel av denna valör sträcks fram till bankkontorens kassörer, . ” : En "blick på riksbankens räkeh-' skaper visar dock att 668.801 enkro. nesedlar fortfarande är utelöpande, De flesta finns bland samlarnas skat-' ter eller i kuriosagömmor, i skriv- bordslådor och vindskontor. Riksban- : ken löser fortfarande in även enkro- nesedlarna .till. det utsatta beloppet men strömmen tillbaka sår i mycket. "långsam takt, 3 fema-rim RESERVLAGER . «> ANVÄNDES INTE sö : Frågan om att tillverka enkronor. av papper aktualiserades även under andra världskriget, Det fanns ett re- servlager tryckt i början av 1939 men det kom inte till användning.” Sedlar i så låg valör ansågs vara både en dyr och opsykologisk utväg.: "vAtt dessa krigssedlar 1914 'fick ök-' namnet ”kotior” tyder inte på någon större popularitet. Benämningen lär ha' kommit till när en gumma sål-: de sin ko och fick kontanterna i lika en 7: kostar id för å 3 dö, sa” gum- "men nög kommer” de" att ÄR a (Stig Järrel). DÖDSFALL. - Ber Karlsson, Högsby," har avlidit i en ålder man bakom planerna på ett privat kraftverksbygge Körsveka” Is Knäred, "Eniok' Nyhlén: Plåislagare' Enok Nyhlén; sönida; tillsammans -med 'sin 's till sjöss för att dra fiskegårn, då han”. drabbades” av "hjärtslag och. avled”, tös den” Nyhlén ” lärde Bammå "yrke - | plätslagarmästare” "Johan. . Månsson; Båstad. Sedan - 1924" var "han an- ställd” hos” sin "broder, plåtslagar- mästare Oscar Nyhlén” Han var en inga” nade musik och fiske, Han" "tillhörde Bå- stads och vär under många "år ledäre för och ren," Han hanteradé flera in- strument. Han" sörjes nä > j maka, född Fredin" samt" dottern Sylvia, gift” deck bosatt" i Malmö, til Karlsson: Ingenjör Bertil av 52 år. Han var huvud- ""Krokån vid -Båetad, "avled hastigt på gén,' 56 år "gammal Han var Fson « ute omedelbart, Han vår” född Broby men kom redan 1905 Idrarna "fill. Båstad.” Fa- var ” plåtslägar 4 och" Enok hös defentliga Uppdrag utan äg- sin fritid" är sina "två hobbies, musikkår ända sedan” 1909 den sammanhållande” länken av många enkr dlar som det skulle ha varit tior, :" rote tott i »: Bankokommissarie , Lindgren ” har ägnat mycken tid åt Sveriges sedel-: historia" och betecknar . studierna. i. ämnet som ytterst fascinerande, Riks- bankstjänstemännens personaltidning: Bancoposten «har . publicerat hans skildringar som sträcker sig fram till” början - av. 18v0-talet. Hr Lindgren hoppas att kunna fullfölja forsknin- garna ända' fram till nyare tid och bör då få tillfälle att berätta Aär- mare även om ”kotiornas” historia. ; Riksbanken — 'som 1968 har fun- nits- till i jämnt tre sekler — har hela tiden lytt under Riksens Stän-' der och från 1867 riksdagen. 1 banko- utskottets och bankofullmäktiges -ar- kiv finns det uppgifter. av stort vär- de om gångna tiders penningpoli- KOWAA KOMMER, KOVAN GAR... Långt innan Albert Engström : lät sina kolingar kalla pengarna för ko-: van fanns uttrycket även i annan svensk :' litteratur ' och : diktning än schlagertexter. ' Det; härrör från den tid — bortåt ett hundratal år — då valören på riksbankens sedlar. tryck-, tes även på finska. Det skedde enligt" en kungörelse från 1748 ”til Finska Allmogens me- ra trygghet”. — en vältalig formu- lering som Torgny Lindgren använ- de som rubrik . till sin 1961 utgivna rikt -illustrerade studie om" finska språket . på Rikets Ständers -Banks sedlar som för övrigt utsågs till en av årets 21" vackraste, böcker i Fin- TW Riksdaler Spec , - " Kaxi ”"Kowaa. Riikin Daleria ' kunde texten lyda: på sedlarna och. ”kowaa” kom: snabbt” in .i medve- tandget. Andra finska ord och formu- leringar "vållade ibland strider som varade långt efter” 1809, De svensk- "finska sedlarna kunde nämligen fort- farande användas — särskilt i gräns- handeln — några decennier "'ramåt. Det dröjde ända till 1843 innan "de ryska myndigheterna i Finland helt. a förbjöd cirkulationen av svenska sed- lar med : texter , som .”Tio Koppar Schillingar Kymmendä Kupari Skil |.” lingiä”. Då försvann också ”kowaa” från sedlarna men ordet levde kvar i svenska språket To pib N "NYA UPPGIFTER , FÖR FORSKAPE " Men 1, vilken omfatta”. .r blev de som & »i de fin- a + ska översättningarna verkligen gäng- se blard Finlands folk? Det är en fråga som borde förtjäna en veten- derna, . = ..c+ | Postero & ” RIKSFÖRENINGEN I MOT POLIO : CSE OCH NYA FORD: ”:Bilsensatic N HALMSTAD sa | iVärldiytställningen 1 i New, York oF rhandsvisning 1918-2218 Bilfirmar. LA Harald Jönsson AB PROVKÖR MUSTANG ionen från: vän Ar or st vå, o35j244 or Varför är: vi högerhänta Hur k det sig” tligen, att vi människor ' är "högerhänta? "Precis" vet vi inte detta, En-del av söker anledni i det faktum," att en viss del av hjärnan blir bättre försedd med blod. Det finns emellertid också "sakkunniga, "som söker orsaken i. solen. Som män- niskans ursprungliga boplats utpe- kar man en plats i Asien (se kartan!) Denna primitiva grupp människor, vilka man anser vara mänskli; mal fö t 8, som man inte behöver" oroa sig om - Jobspost Nya: syntetiska läder Corfam har kommit att bli en mycket allvarlig konkurrent . till det vanliga lädret, fann man vid en i New York ny-, ligen" hållen lädermöässa.' Denna för' Vagga, såg i solen ett övernaturligt väsen och förmodligen var de sol- dyrkare,': För dessa människor .var solens ' dagliga bana ett, faktum av stor magisk betydelse, och denna bas na löpte från höger till vänster. Till höger var den plats, där solen gick upp” och till vänster bara' mörker, platsen, där solen försvann” nedah- för horisonten. Höger blev alltså en symbol för ljus, liv och värme, me- dan vänster var symbolen för mör- ker och kyla. Höger blev tidigt den Teynnsamma”: sidan, ' > vänster . den "ogynnsamma"”,' Föremål, kläder :'etc blev. högerorienterade för att behaga .solen och på så sätt skydda sig mot ofärd, Detta begrepp, att höger var ' av godo och vänster av onde gick i arv till följande generationer, ach då mänskligheten - började röra på sig och breda ut sig blev världen en -”höger-värld”. — Hur ' högerbetonad -världefi, än blivit, . väl äntt har framtvingat: ett "mer differentierat utbud. Konsumenternas efterfrågan ; på skor gjorda av. Corfam' är starkt - stigande, trots att detaljistpriset legat . omkring 20 dollar, eftersom Du Pont: ännu inte utvecklat sin process till: att omfatta masstillverkning. Det an-' sågs, att när denna väl kom, skulle: Corfamskor snabbt ta över den pris-- billigare: delen av marknaden, då'' dessa ' genom ' sin slitstyrka och tå.' lighet lämpar sig utmärkt. väl som barn- och arbetsskor, Läderindustrins , möjligheter att ta upp kampen står att finna i.dess förmåga Häll en intensifierad bj produktutveckling (Fo. från sid. 1). : är mera utbredd än man skulle kun- na tro, Cch det finns också en stor grupp mä sk som kan änd; både höger och vänster hand lika bra, Det finns sakkunniga, som påstår att anlaget för vänsterhänthet eller hö- gerhänthet är 50-50. Det vore alltså inte otänkbart att mänskli skulle kunna' bli Övervägande väns- terhänt,. om 'man bara från' födelsen skulle vara inställd på én ”vänster-' värld”, Att vänsterhänthet skulle va<, ra något mindervärdigt är enligt den en tett föråldrat begrepp. Det. enda: menet är, att det. kan vara besvärligt att vara vänsterhänt i en ”höger-värld”. För övrigt ä är det en fullkomligt nor + åriga, att kvinnliga rökare "har en Tägre födelsesiffra. är ' sina icke. rökande medsystrar samt att rökare i allmänhet gifter sig oftare, dricker, mer' kaffe. och |. alkohol, är mer utåtriktade: och har mer rastlös" energi än icke- rökare.” 2 . OM Chauyinism : "skall hindras Två "Internatlonella gresser . 4. Paris, NH irarkon= internationella Nr folkskollärarfoderationens ' UFTA) och + lärarnas . vänldsfönbunds (WCOTP), har föranlett Lärartid= ningen at kommentera Intresset för. inlernationella frågor 1 vårt land. i " Svenska folket har blivit ett re sande. folk, konstaterar” Tidningen, I grupp” och enskilt i familj före= tar man allt längre resor, får möj lighet att'se allt flera länder och folk, Många svenskar' arbetar idag utomlands" och har familjen med sig,, Bakom intresset för inlema- NM upplevd erfarenhet. Man kan ock- å dakita hur protesterna mot en, alltför 3 njugg "inställning från stats- makternas sida beträffande” insat= ser i stödjande syfte 1 framför uttalade, skriver tidningen, som ånser att mycket ännu är ogjort för Sveriges vidkommande på det internatiorvella fältet. 24 mande måste genomsyras av inter- natiohalismens budskap, Isolerado gränser måste 'överbryggas och na- tionell chauvinism förhindras, Där ' har också skolan och dess lärare en stor uppgift Myndigheterna inom respektive land "har, ansvaret för att ge undervisningen möjlig« heter ' och resurser att fullgöra denna” uppgift, slutar aningen: Sveriges x nn 4 Då det gäller den "inhemska pen- ningpolitiken. svävar 'man fartfaran- de många gånger i ovisshet <a hur samarbetet mellan regeringen, riks- dagen och riksbanken har fungerat på senare tid. Man kanske kan hop- pas på en samlad redogörelse till riksbankens 300-; årsjubileum om £y- | dag i Laholm av de olika vap- nen och , hjälpmedlen stort. intresse. hos allmänheten. Här är en gren av. vårt total- försvar — Jottorna — som em- barkerat en jeepburen ; under de mest kritiska avgörandena |för närmare studium, "eller är det kariske.för. att fånga som- marens sisfa solstrålar man sökt den upphöjda positionen? — VM. väckte kanon "enda kvinnliga rallare har i inga. problem med: ackordet "I Stockholm” (TT) , " Att lägga sliprar. har väl 4 alla tider varit ett 'yrke förbehållet stora' starka karlar "med "hår 'på bröstet”. Nu har det'i alla fall hänt, beräitar SJ-nytt, Männen har fått konkurrens av en kvinna, Och - inte vilken kvinna som helst , . « Nej, fru Ingrid Larsgon, 48, Lig-. ga, Porjus, Lappland, är ett i bitt slag enastående fruntimmer," som hanterar släggan! och de omkring 170 .kilo tunga sliprarna med en fätthet. och elegans som säkert många män skulle avundas henne. SJ-nytts medarbetare träffade henne. för en tid sedan på ban- vallen mellan Jokkmokk och Por- jus. Där jobbade hon för fullt och alldeles" ensam berättas det. Fru Larsson är ingen. stor och kraftigt byggd , kvinna, som man kanske vill : frestas att: 4ro. Nej, hon är. väl cirka 165 cm Jång,' smärt och smidigt byggd men 'senig och” seg. ; — Äsch, säger hon, det här är väl inget att skriva om., Det är ju bara" ett jobb, " Och arbeta måste man — inté "bara för" att "leva Folk ' skall, jobba, , anhars går 'de bara. och tänker på jäkelskap. Har man fullt upp att göra, så har man inte tid. med nägra funderingar i. den vägen. . :- Fru Larsson 'är' inte direkt an- ställd .åv SJ för att utföra jobbet. - Det är ” egentligen : hennes "man Klas som har arbetet. Fru Ingrid bjälper : honom, "Tillsammans , ut- gör de ett fint jobbarpar. Och det gäller inte bara arbetet med ' att lägga sliprar.. De jobbar tillsam- ad S ården - il och ”'Han efterlämnar dess- |. skaplig undersökning, anser banko- | få är. Ståffan Rosén = mans i skogen också gård, där brudparet under kvällens | middag på pP trar. I Lindgren. | : : : lopp blev hyllat på sedvanligt 5 sätt, | Markaryd. rv utom fem bräder och två "systrar. ! kommissarie Lindgre | : . - + v prev == Tr nm i kl LIL Li I - tionalism : ligger. alltmer av själv. allt u-länderna blir mer och mer Den unga 'genorationen och kom= .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.