- antireligiösa "EAHOLMS TIDNING — —. dt . —= = LT Tisdagen den 18 augusti 1964 LT = = Den självgoda kulturradikalis- men har länge gjort sig bred Den behärskar den ”stora” pres- sen i. stor utsträckning, vecko- pressen och har starka försänk- ningar i monopoliserade radion. Avhånandet av alla nationella, historiska och religiösa värden har emellertid under-:senare tid framkallat en reaktion. Trots det ständiga radikala + det finns - Kulturradikalismen I HUF-bladet, organ för höger- ungdomen i Stockholms län, har framkommit uttalanden, som vi- sar denna märkliga utveckling. Det heter sålunda: Orsaken till det nya partiet är att detär skräp med vår moral 'och att ungdomsbrottslingar inte får till- räckligt hårda straff. Ja, det är ju också det där med kristen- visnil i skolorna. det alltjämt mycket av det sunda kvar på folkdjupet. De 2,1 mil- jonerna namnunderskrifter - för kristendomsundervisningen — var ett allvarligt bakslag .för moral- nihilisterna, och ilskan häröver kom till starka uttryck. Man sökte på alla sätt bortförklara faktum, Demokratin passade då ej längre. Den” omskrutna tole- ransen förvandlades då liksom så ofta $i stället till intolerans, Man handlade efter den kända metoden ”Tanken är fri, så länge du tänker som vi”, När det gäller den antireligiösa propagandan, är man märkvär- digt ense i vissa folkpartiorgan och i LO-organet Aftonbladet. Man förstår, att man inom dessa partier känner stark oro för det nya partiet, Kristen demokratisk Översexualiseringen, som skapas av press, radio och TV, har ju "blivit ett oerhört problem, både på Rörstrandsgatan . och Caux. Platser där förnuft sedan länge « behandlats som ogräs. Om pro: grampunkten ett starkt försvar sägs: Ska de gamla kånonbåtar- na Saligheten och Enfaldigheten dammas” av: eller ska vi skaffa "atomvapen. Den :kristna riks- dagsgruppen har 95 ' medlemmar, ' Härom sägs, att de aktivt krist- na är alltså en minoritet, som är fruktansvärt överrepresente- rad. Med tanke på att i det här landet finns ca 2,1 miljoner män: niskor, som skriver på vad som helst, torde det finnas en' viss risk att KDS skall nå en viss framgång, Här avhånas sålunda . direkt i li samling, Både inom folkpartiet och den socialdemokratiska bro- derskapsrörelsen finns ju många, som känner sig bortstötta av den --rdntoleransen — och hetsen mot alla religiösa normer. Men även på högerhåll har kul- turradikalismen börjat få insteg, " Några uttalanden av ” sådant slag har däremot aldrig fram- kommit på centerpartihåll. Det är. uppenbart, att vid valet i höst de etiska och religiösa frå- gorna kommer att få en mycket stor betydelse, ” sa . ct 1964 ARS VAL FÅR ETT ORI-' GINELLT INSLAG: : två nya partier utan handlings. program, noterar F a r u- K u- riren (fp). = f KDS har visserligen "gjort ett utkast till partiprogram, men lik= som alla partiprogram innehåller det -bara i vaga ordalag .hållna beskrivningar om vad partiet syf- tar till — till 95 procent eller mer rör det sig om syften som även de andra 'partierna har. Men partiet |' har ingenting sagt om vad det vill uträtta för de närmaste fyra åren 1 riksdagen, Kanske räknar man . inte med att företa sig något alls där, Det torde 1 så fall vara rätt uträknat, eftersom' KDS med 'all säkorhet blir utan riksdagsman- dat, Arrangemanget . förefaller dock litet besynnerligt. Vilka be- stämda åtgärder skall en väljare anses förorda när han eller hon röstar med en KDS-lista? Medborgerlig Samling, det and- ra nya partiet, har inte heller; nå- c " sig att denna utveckling skall ge got handlingsprogram eller ens ett partiprogram: : = cch NN Partiet anser sig nämligen inte vara parti ur ”praktiskpolitisk synpunkt utan endast i'£formell, juridisk mening. De riksdagsmän, som till äventyrs kommer att in- väljas på dess lista i fyrstadskrets- |- sen, skall inte bilda någon egen grupp 1 riksdagen med egen poli- tik, Det har i stället för avsikt att ingå 1 de olika borgerliga parti- grupperna. Arrangemanget är ännu mer besynnerligt än KDS:s, Ty vilken politik förordar en väljare som röstar på en lista, där högermän, folkpartister och centerpartister samsas, undrar FK. DE 23 ”KONSTNÄRSBELUÖ- NINGARNA” . har enligt Dagens Ny- heter - karaktären av billigt skådespel, Med anledning av att de första innehavarna nu utsetts skriver tidningen bl, a.: Regeringen står på papperet fram som upplyst beskyddare av konst och litteratur. I verklighe- ten kostar det ingenting, ty det faktiska belopp som i framtiden kommer att utbetalas till de be- lönade är att räkna som intet. Rogeringen visar genom det pappersdrama den nu uppför och som den låter åtföljas av en svas- sande och inställsam kommentar hur brutalt likgiltig den blivit för en rimlig kritik och hur fallen den är för åtgärder av skåde- brödskaraktär, — vilka — hindrar framväxten av verkliga reformer, Vad vi behöver är konstnärslöner som utgår oberoende av vederbö- randes egen inkomst, Det är mot- bjudande att tänka sig att det för några av de ”belönade” inte kom= mer att löna sig att förtjäna på sitt arbete, därför att de i så fall går miste om det statliga stödet. För flertalet uppstår visserligen ej detta problem genom att. de aldrig kommer att komma ens i närheten av den inkomstnivå som här diskuteras. Genom att man inrättade villkorslösa författarlö- ner på livstid kunde man ge konstnärer av typen Lars Ahlin, Werner Aspenström och Erik Lindegren, för att taga tre namn ur den publicerade listan, vidga- de möjligheter. att fortsätta Sitt Den. söm förtjänar exempelvis 14.000 kr om året belönas med 10.000. Den 'som tjänar 20.000 får 4.000. Endast "der soin inte för- tjänar ett enda öre får hela: gar rantibeloppet. Fattar Ni galoppen frågar DN. tis lå "PROPAGANDAMAKARE, 'T i SOCIALDEMOKRATIN fed "söker övertyga" folk" om "att de unga "väljarna i allt större, äut- Omkring 800 km. sydväst om Ceylon, alltså i Indiska Oceanen, ligger en ögrupp, som icke ofta låtit tala om sig. Det rör sig om en hel arkipelag med mer än 2000 låga" korallöar, de flesta rikt be- vuxna "med kokospalmer. Ögrup- pen sträcker sig över 10 bredd- grader tvärsöver ekvatorn. Till- sammans utgör den en areal av knappt 200 - kvkm, och på dessa öar bor en befolkning av 'ca 100.000 människor, De är av blandad ras, talar en singalesisk dialekt, be- annat 'sådant, som aldrig förr hade funnits på” dessa öar. Och sedan dröjde det inte länge, förrän det lyckliggjorda folket upptäckte den klasskillnad som rådde mellan dem själva och de engelska entrepre- nörerna, Det uppstod lika snabbt ett socialt missnöje, som yttrade sig i större lönekrav och växande ilska. mot 'engelsmännen, ”de vita djävlarna”, som hade kommit och förstört friden i' det forna öpara- diset. Då sultanen. ställde sig på 1 sida, så blev miss- känner sig alla till Muhammed och livnär sig huvdsakligen på fiske, kokos-, och" risodling. bn - Så kan i i kortaste ordalag ögrup- pen Maldiverna och dess befolk- ning beskrivas. Huvudön heter Male och där bor sultanen, arki- pelagens infödde härskare. "Men den viktigaste av öarna heter Gan, och där är det engelsmännen som för kommandot. Gan är Maldiver- nas sydligaste ö bch brittisk mili- tär flygbas in spe. Ursprungligen hörde hela' ögruppen - till" Ceylon. Men när Ceylon; blev: fritt, 1948, förklarades uttryckligen, att Mal- diverna skulle undantagas och för- bli under brittisk "kontroll. i egen- skap av koloni, Den lilla "årkipe- lagen är alltså nu. det enda som återstår . äv det brittiska -Indien- väldet. "Varför har "England ; : behållit denna : övärld, - sedan det nödgats lämna ' både” Indien och. Ceylon? Svaret är- helt - enkelt detta, att Maldiverna" blivit en. för det brit- tiska flyget oumbärlig mellansta- tion” mellan "Aden 'och Singapore. Utan denna; bas. skulle avståndet mellan de två nämnda knutpunk- terna bli alltför långt för de tunga militära ' Fflygplanen. "Det var ,1958 som: eylon nya nationalistiska: regering. .krävde,: satt England : Snarast " möjligt « åkulle evakuera sina flyg- och" flottbaser | på: Ceylon' Av fruktan att Ceylon skulle utträda är , Samväldet, om icke: -kravet, beviljades, & alldeles: som Burma ' hade »gjort tidigare, "gick sträckning bestämmer sig för re- Londonregeringen! singaleserna” till geringspartiet,' .påpekar ' svenska Dagbladet, som granskat, underlaget. till de s-märkta uttalandena! : " Man stöder sig på opinionsun- "dersökningar gjorda" efter valen : 1960 och 1962 'och' förkunnar ka- tegoriskt att det då var 58 resp, 60 proc, 'av' väljarna 'under 30 år som 'gav socialdemokraterna sina röster! Inför årets val väntar man nya fråmgångar. Som: fallet, är : med alla pej- lingar av detta" slag måste man dock 'ta hänsyn, till opinionsmät- ” ningarnas förutsättningar för att rätt .kunna bedöma resultaten: 7 - Sker detta" visar ' "sig siffrorna från 1960 blott gälla de ungdomar som. röstat, 'Tar man hänsyn 'till "hela åldersgruppen blir resultatet ett annat, ty inom den finns det största inslaget a av valskolkare — den kategorien" är f. ö. talrikare än någon av de borgerliga grup- perna — och socialdemokratins utdelning stannar. också vid 49 proc, » Går man till 1962 års mätning bör det tilläggas att den endast gällde socialgrupp 2 och att pro- centtalet 60 endast avsåg första= » gångsväljarna, Det är således mycket överdri- vet om man påstår att en majo- ritet av dagens ungdom ' skulle vara benägen att sluta upp bak- om regeringspartiet, men däre- mot finns den uppenbart tenden- ser i den riktningen, påpekar SDS. INLÖSENPRISERNA FÖR - BRÖDSÄD som nu fastställts till 55 kro- nor för vete och 53 kronor för råg, kommenteras av Jords -brukarnasFörenings- blad: . Inkomstregelns utlösning i vå- , FAS, då importavgifterna på bl. a. " brödsäd höjdes, har tillsammans "med den gynnsamma prisutveck- lingen på den internationella marknaden gjort det möjligt att nu höja vetepriset med 2 kronor och rågpriset med 3 kronor. Det- ta är en välbehövlig inkomstför- bättring för att täcka de ständigt stigande driftskostnaderna i jord- bruket, Tidningen erinrar om att skör- den i stort nu står vacker och hoppas väderleksbetingelserna ä- ven i fortsättningen ska bli bätt- re än i fjol då stor del av bröd- säden blev oduglig som kvarnva- ra, Året är också intressant bl. a. med tanke på att den s, k. fall- betydelsefulla höjden av fräckhet måste det sslutligen betecknas att man ger namnet ”konstnärsbelöningar” till den garantilön man inrättat, Re- geringen förgyller så sig själv. Det fina namnet kan ej dölja en av de mest orealistiska och minst arbetsdugliga — kulturinstitutioner som någonsin inrättats i vårt land. sMall tillämpas för första gången när det gäller att bestämma mältningsgraden. Meto- den innebär obestridliga fördelar både för jordbruket och kvarnar- na då det gäller att tillvarata brödsäden på det mest ekonomis- ka sättet, I sammanhanget erinras om att även diskussionerna kring foder- sy d- mötes, men. först 'sedan den' fört vissat sig om. att ön Gan”; i Maldi- verna kunde 'utbyggas till. flygbas i”stället--för"'dem "söm" tu” måste évakuéras på "Ceylon. 2 MN i - Maldivernas ultan , uppvaktades och gav sitt dillstånd att;en flyg- bas : på +Gan:' fick anläggas. Och våren 1960 " satte - Pritterna' Ågång med. d ta bygge, . som" inom" kort både » sAlygbas . och en: mindre ' ör- logsstation,” och det lär ha skett till" jämförelsevis', låg kostnad. För den. fattiga befolkningen blev. detta bygge en > "god "inkomstkälla, . De kontant lönerna "användes givetvis till "inköp ' av. "moderna ' väster” ländska ”nödvändighets”-varor som radioapparater, TV, konserver - och Beppe Wolgers, en av våra stör- re diktare, har i TV visat ”Nio - sätt att begå inbrott”. Man får hoppas att det finns TV-apparater ordentligt installerade på våra fängelser, så att killarna där fick lära sig något nytt. . Från. inspelningen av filmen rapporterar en tidning att Beppes medarbetare hade så roligt, att de låg på golvet och vred sig av skratt. Det gjorde nu inte tant Signe vid vi ningen av filmen, men man får tänka på att det är en äldre människa som har svårt att följa med i svängarna, Passé, passé. Hon tar illa vid sig t. o. m. av den här lilla oskyldiga insända- ren, publicerad i AB: ”Varför kan inte en kvinna, gift eller ogift, få skaffa sig en eller flera älskare utan att bli baktalad?” Ja, det kan man fråga sig. Men i regel, Signe, är det kvinnor som baktalar dessa hedervärda med- systrar som följer, sin natur och vill leva livet, Vi karlar gör det ytterst sällan, tvärtom vill vi gö- ra allt för dem och är mycket in- tresserade av deras problem. Nästa TV-program: Nio sätt att begå äktenskapsbrott. "(Kar de M um m a). sädspriset nu tas upp, men att hänsyn här måste tas både till utvecklingen på brödsäd 'kna- står inför" sin fullbordan. .Gan blir |. nöjet ' ännu större. Och" därefter hände följande: : "> « sö "Sultanen, som blivit medveten om sin vikt och värdighet, "fann på, att han behövde ett bättre palats 'i' Male, och även en” "riktig hovstat. Sånt kostar ; pengar, och engelsmännen vägrade att punga ut med 'sådana; de menade att de betalade tillräckligt. genom lönerna till öns befolkning, som arbetade på flygbasen. Då beslöt sig sulta- nen för att skriva ut "skatter — de första som" någonsin förekom- mit i detta örike. På grund av anläggningsarbetena på ' Gan var denna ös befolkning mest väl- ställd och. fick :därför de största skattsedlarna. Vilket i sin tur framkallade en ökad förbittring på Gan. Redan på försommaren i år meddelade ” telegram, ' att 'orolig- heter uppstått på ön och att där- I dess brittiska flyghasTA flygplats vid ”staden” Male för- störts av de. upphetsade inföding- arna. - . Det är icke mot den skattesugne |, sultanen, som denna maldiviska folkvrede riktar sig, utan mot 1 Dessa ankl för att genom sitt dyra levnadssätt ha' tvingat sultanen att:skriva ut skatter, såm a avkräver "byborna deras surt förtjänta pengar! Alltså lyder ”folkets krav” nu: Bort med britterna! Och sultanen å sin sida vågar inte' motstå denna folkvrede utan ;dekreterar nu också han, att engelsmännen omedelbart skall in- ställa alla arbeten på. flygplatsen och flottbasen på Gan, Begripligt- vis vägrar London att höra på det örat. Dels" anser "man. som" sagt basen på Gan vara ofrånkomligt nödvändig, dels har man redan investerat miljonvärden i dess an- läggande och kan inte bara. kasta dessa pengar i sjön. ”. i Så står nu striden mellan rege- ringen i London och sultanen på Maldiverna! ; Vem . skall ge; vika? Det hela kan:ju te sig som storm i ett vattenglas, men "historien har en sens moral: I vår tid kan vil- ken Kten vattensörk. som . helst tillåta : sig trampa ett' gammalt Jejon på svansen. ' I antikolonialis- ja bl a,'en nyanlagd provisorisk mens säcrosancta tecken! SOA : N. P; S. Centern . är låginkomstgrupper- nas parti, Påståendet är inte nytt, det siffror som be- i åståendes: Tiktighet: "Dagens Nyheter : som står till tjänst med uppgifterna. De' vis sar att centern n har. sina" "flesta" väl- men nu' fi ; - Dagens Nyheter; har”, gnat varje parti en ingående grånskning i i vad gäller ; ”väljarkårens : sämmansätt” ning "och struktur.” "Inga egentliga sensationer hår emellertid kommit fram 'av detta. Man har funnit att högerns väljare" har höga” inkom- |« ster och att tjänstemänhen domi- nerar bland: folkpartisterna. et : vudsak' 55 procent lantbrukare, 20 procent... arbetare samt. 10: procent småföretagare; i : gar Framför "allt det. företagare och bönder med tämligen små in- komster -som är centerpartister, Huvuddelen: av” jordbrukarna ' till- hör "också landets" lägre inkomst- grupper.” Sina ,arbetarväljare-' har centern. även i: huvudsak :bland dem som: 1960 tjänade -under 10.000 F olk med s små inkomster. : » röstar på. centerpartiet; ” Centerns väljare I består av i hu- s kr per år. Till "dessa hör en stor |. del av lant- och skogsarbetarna, : På en "rad områden. har centern: tryckt” på "för att. få till stånd standardförbättringar för de mind- ; sarna "Ett el på detta : är det: nya! familjepolitiska programmiet " som": vill. höja” barn; bidragen. och | införa ” vårdnadsbi- drag: för” "mödrar "med. barn. under tré år. Inte sällan" återfinns” "ban farniljerna 7 bland der: lägsta” ins ät. | ATP-systemet ä är utform på tt sätt 'som” starkt. missgynnar ' " kort- tidsanställda och andra: mindre ins k gare. 2. Här har. år Ivisekrav” år efter”. "år "avvisas äv socialdemökratemna' ä . hårresande! " Kravet! på en "sänkt" folkpensi- onsålder till 65 år är givetvis även det' en åtgärd som skapa större rättvisa för . re inkomsttagarna.. Det är dessa — med. de "tyngsta "arbetena — som "nu får arbeta till 67 medan c:a en "miljon. svenskar i. bättre ställningar, går. i pension vid 65, »ål- i Förmodligen hd I arbettsplaltsenna. Trots detta har Moto Thombe & är en skicklig politiker, även om draget av tlistighet "dominerar över, mera konstruktiva anlag, och hån kan|' återigen komma att visa sig : som en. överraskningarnas man. Men med tanke på Kongos cen" trala ställning. i: den -afrikanska världen är det allvarligt att han genom sitt förflutna avskurits från afrikansk hjälp och slltmer måste söka sig till en stormakt i -väst.- Desto allvarligare som bankvuttförklaringen mot övriga 'kongotesiska politiker tycks ha ställt honom som den ende man- nen mellaqr” kris och -kaos.” i I Dagens Nyheter | "Ingen hade för år sedan på allvar vågat spå, att Tshombe en vacker dag skulle hemkallas för att reda ut FN:s konkursbo. Ingen skulle ' för " bara ett år sedan ha kunnat förutspå Gold - waters mominering .. vid. San Framciscokonverltet utan att ha blivit utskrattad. Och det enda säkra ' i historiens gång hittills har faktisiat varit" — det 'ovän- tade; DN Nordvästra "Skånes Tidningar" i : Det är ettt outhärdligt spel och fullständigt - förödande : för allt vad . internationell moral heter att en wegering utnyttjar Fören- ta Nationernas stöd för allt odla sin fanatism" och. springa äfrån sitt ansvar. : Vi får inte 'genom fortsatt 'flathet . göra oss : med? skyldiga i. detta - förfel DN politisk: vdkicklighelt. hav hr. Er lander. förstört ligheter Politisk" lösning .av författningsi frågonmna. "Skall vi få. en författ" I. ningareflorm - sina egna : möj-. :I nya djärva: mål -betyd åstadkommea en bred I. tryggare, men 5 kanske mindre den. 2 ursprungliga hembygden.; : ; Hallands Nyheter Ingen vet, vad som är: ringa spritförlläning för den ene, lagom för "den" andre, för mycket för den tredje, Allting är relativt, En . som "dricker lite” vill gärna ha mer. Hur fungenar omdömet i varje sänskilt fall? Det förla- mäs' fort för de' flesta. ”Ringa spritförtäring vid ratten” byg- ger på en' individuell prövning, som"är absolut: SuFörlitlig och därför farlig: MCEEER Va "Absolut rykterhet vid ratten är dett enda wimliga kravet. Det förvånar, att en strakfrädtsutred- ning 'kan ' bagatellisera alkoho- lens” trafikfar ghelter. 2 . . Pål i V-K., : ma. CAlktuellt . har en. insändaravdelning som , står öppen enbart för dem som, är inkallade. Under 'rubniken ”Ak- tuellt, firån oss i lumpen” 'upp-= tränas "dessa: at framföra sina 'sur”; Dänrom är ingenting ; (att. säga, men . när . FIB- Alctuellit också utlovar 50 "kronor i hono=: rar. för varje "införd insändare får. det hela. smak av. betald kverulans, Dessbätltre'” tycks de inkallade inte gå på den” ägnade . kroken -— ånsändanria innehåller både" ris' och "nog, Fo = I . TcO- tidningen” 4 ste Ra lanserar ade au gördet "Mot måste : det: bli en: ”nyvregerings- iom: tar. hand om. frågan. gagande talar. för er &midig och anpassningsbar Ilokaliseringspoli- Det finns ”exempell” från Norrland, "där: friställd anbets- kraft' omskolats och: placerats 4 mellersta eller r Utkomstmöj- Tigheterna blivit fördelaktigare för. de omplacerade på de nya åtskilliga "flyttat : tillbaka > till hembygden: De' har hellre: valt Jen otry; äre” tillvaro dör än en z fee strativt handlägges' på ett smi= vilka tämligen 'ofta” är : tade med cp 1960, Socialdemokra- terna hade, under : hälften ' eller | omkring 45 procent av deras' rös- H ter. . . färsanställda med låga inkomster : | är ”centerväljarna inte så få 13 :'| procent av dem som i denna grupp tjänade under 10.000 kr 1960 rös- tade med centerpartiet det årét. Högre upp i inkomstklasserna hos löntagarna blev centerpartisterna däremot mycket få. Bland arbe- tare som 1960 kom upp i en års: inkomst på 20.000 kr och mer finns nästan inga alls. 40 procent av centerväljarna 1960 tjänade un- der 10:000 kr om året. | DE LÄGA INKOMSTERNAS POLITIK. Det är ingen tillfällighet att så många väljare med låga inkomster lägger sin röst på centern, Detta parti har starkt understrukit att standardförbättringen i vårt väl- färdssamhälle skall ' omfatta alla medborgare, Gör goda tider bättre för alla, men' specielt för dem som har det sämst, sade center- ledaren Gunnar Hedlund som be- kant i ett tal nyligen, Han ut- tryckte därvid i en slåendå me- ning centerns strävan. Även bland tjänstemän och af) jare. Över 20 procent av dem rös- |: met Bremen i augusti. re | + Det är fyra ting varje ” människa enligt Hamburg- -läkaren professor Jores behöver för att vara frisk och nöjd med livet: ”Bästa: möj- liga utveckling av sin personlig- het, få älska och bli älskad, sä- kerhet och trygghet, känna sig be- aktad :och aktad”. Så snart” något i dessa avseenden råkat i olag, finns -det en. ”dold beredvillighet till sjukdomar”. Den internationellt kända tyska invärtesläkaren Arthur Jores som nyligen på ett läkanmöte i' Bre- men ((Nordwestdeutsche Gesell- schaft fär innere Medizin) fram- förde denna tes har i flera år energiskt yrkat på läkarkonstens nyorientering. Överallt i världen bör läkarna nu för tiden tillgodo- göra sig den psykosomatiska medi- cinens erfarenheter, menar Jores. Läkaren bör i varjt fall söka ut- röna vilken situation eller vilka konflikter som givit upphov till någon plötslig sjuled hos en "Töch. december insjuknade i 'äsla- tisk influensa, ”uppsköt” ' brevbä- rarna, ' som. ju. under; ”jultidea överallt är välkomna och synner- ligen " uppskattade, sin influensa till veckorna ' efter, julen, Det borde vara läkarnas uppgift, menar Jo- nes, att utröna omständigheterna och faktorerna som leder till att ”vilja vara sjuk” "eller att ”inte vilja vara sjuk”, ”Vi behöver i så- dana fall”, förklarade den ansedda tyska läkaren, ”inte förebyggande medicin, utan antropologi, studium om människan”, Hela wår sam- hällsstruktur borde ändras, tyckte professor Jores, om det visar sig att samhällsordning och levnads- sätt inte är" ”människoadekvata”; det vill säga att de inte uppfyller de viktigaste villkoren för att bi- behålla. hälsan. Också läkarmötets övriga redo- görelstr. ventilerade 'i första hand frågan vilka hälsofarligheter nu- tidens människa på grund av ”sitt kan 4 patient. Sammanhangen och växel- verkningarna mellan ”psyke” och ”soma” (själ och kropp) har un- SOLGÅVAN . TILLBLINDA POST: GIRO 900326 den och det välkända sambandet med fläskproduktionen. der de åren så grundligt studerats att ingen läkare får ur- aktlåta det faktum att många sjukdomar har psykiska orsaker. Vill man effektivt bekämpa en genom själsliga faktorer förorsa- kad sjukdom, går det inte annor- lunda än att samtidigt behandla den ”sjuknade själen”. Till och med mottaglighet för influensasjukdomar beror — enligt professor . Jores” redogörelse 'un- derstundom på en människas själs- tillstånd, Som exempel framdrog han en statistik över influensa- epidemin i Hamburg vintern 1957/ 58, Medan » befolkningens stora flertal under månaderna november liv” är utsatt för. Det ta- lades om de speciella hälsovådlig- heterna, förorsakade genom natt- och skiftarbete, genom Spritmiss- bruk samt genom .de ”moderna matvanorna”,. Leversjukdomarnas påfallande ökning genom spritmiss- bruk, cirkulationsrubbningar . och fetma till följd av 'omåttlighet el- ler oförståndiga matvanor och ner. vösa rubbningar som fö d tilltagande , "underskottet på Sie — det är bara några av de tids- betingade ”"modesjukdomarna”, att boka emellertid inte vänta med a |ekam] de brutit a sjukdomar tills att börja dessförinnan, Egenöm 'att enträget : upplysa allmänheten om sömn” dra i Svexwigei ni . |inledde$, med ”en "ny serie an man får lov] fr säkringen getts" ett. högt betyg, vilket grundar sig. på samstäm=' miga'; "uttalanden från -fackliga representanter . fandet wänt som kommit i: konbalat. med försäk" ngen. Del förtjärrar . också. på- pekas att: arbetsgivarna ”sbitit upp. kring AFA;. förpliktelserna : har i, fulligjorts - praktiskt : taget hundvaprocentigt, . Till det',goda intrycket. av - försäkringens in- ledningsskede har; É mån, bidragit att. den admini- t och effektivt sädt. > Fackföreningst srelsen” ig Lördagskv lens TV-program Clownen Ferdinand, Delt. var: en tjeckisk-östtysk produktion som av sänidningstiden att döma -bor- - de passa familjens yngre tittare, Vilket. . den ”. knappast gjorde, Den hamdlade om en down — vilken ju -bör vara rolig. Det var "han inte. ' Sveriges Radio het utfändskt utan att. se på det först, Så bör iman inte göra.. Göteborgs-Tidningen ? (ETT ORD —- "PÅ VÄGEN: — med dem soni läto sig: 3 : . frälsas, ' | Apg: 2: 47: Delta är : församlingens, oför- änderliga fivslag. Alllenast så hon tillväxa. Hon: är en levande onganism bch kan där- för växa tilll allenäst genom det liv, som ttillföres henne, Liv, som, Gud ger åt den som. äter sig frälsas, De som det undret skedde med, 'elöto sig ' till : deras hop, som utgjorde de. troendes ger menskan. De dvogo sig icke un? dan för att leva för sig själva. De sade ja ttill Guds frälsmings- gåva och ja till. församflingsge> Gud församlingen ' och" dess. ars betsmöjligheter. « Många säga i vår tid” jä ti älsningsgåvan men mej till för- samlingsgemenskapen, För 'de- hälsofarligheterna det levnadssättet medför. " moderna Johann Mauthner, - & . tigare, än "den "behövde vara, av emot utan. att själv KN KP wivsam ' miljö, långt borta från : :inte "ringa - UI synpunktter ”fritt och utan cen= ” importerar tydligen en mycken- -S menskapen, Och med den ökade . mas skull blir församlingen fat
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.