Ja fa . . , " FABOLMS TIDNING" — LT Onsdagen den 19 augusti Y964 LT Högerns underliga pensionspolitik Nu I veckorna före valet talar högern om sin stora välvilja : Nu lovar högern, att folkpensionä- folkpensionärerna. ärliga förbätt- ringar. Nn : Vid | upprebade "tillfällen bar centern och "folkpartiet begärt riksd, ittaland om folkpen- rerna "skall "få 'p höjning med 1800 kr. Och det skall hö- gern betala med ATP-pengarna, Högerns "omvändelse ” och tvär- vändningar har kommit plötsligt. Högerpolitiken under senare år. har sannerligen inte -varitk. uttryck för någon större välvilja mot folkpensionärerna, Är' efter år har högern hjälpt socialdemo- |- krat att avslå t för-V sionshöjningar även efter 1968. Högern har alltid hjälpt social- ” demokraterna att 'tillbakavisa detta krav, senast . vid. fjolårets riksdag. I år har regeringen - svängt och inriktat sig på utred- ning om.: folkpensionshöjningar även efter 1968. Högern har väl följt med ir svängen. Men i pen- den slag om en snabbare folkpen- sionshöjning. ” 7” Ett år — 1900 — ade högern |. t. 0. m,. fram: ett sämre folkpen=|- sionsförslag än den socialdemo-1|" kratiska regeringen. Då - höjdes F folkpensionerna med 250 kr, för ensamstående - och 350 kr, för|- två 'makar '— d.v.s. med unge-l. fär hälften av vad pensions- beredningen — förordat, Centern krävde höjning med 500 resp. 700 kr! Högern gick emot cen- terförslaget och ville pruta: 22 milj, kr. på regeringsförslaget. " Det som högern, tänkte "spara på folkpensionerna wille den an- vända till skattesänkning för de högre inkomstgrupperna.' : "Är 1961 återkom oentern med sitt förslag, d.v.s. om ytterligare höjning med 250 resp. 350 kr.|: Högern hjälpte socialdemokra- terna att avslå det, Ar 1962 höj- des folkpensionerna med 350 kr. för ensamstående och 500 kr. fö två makar. Det var en god: förs bättring men fortfarande en be- 3 "maj i'år sade dock högerre- > presentanten Ringaby, ' att det överhuvudtaget kunde ifrågasät- tas, 'om 'man : borde : göra några uttalanden” om folkpensionshöj- ningar . efter” 1968... "Man kunde inte: påstå, "sade han, att- folk- pensionärerna stod ,”i strykklass”. t Sådan var. högerns pensionspo- "Jitik i mitten: av maj. Men pre- cis' en månad senare sade alltså Familjejordbruket är grunden i bruket i EEC-länderna. Men sam- manläggning av jordbruk pågår och .statliga organ liknande våra lantbruksnämnder arbetar med att skifta om” jorden och öka gårdar- nas . arealer. med förtidspension om de säljer i samband - med - rationalisering. I att minska jordbruken med 75.000 om året, men nu anses den takten för låg. Det storskifte vi hade för tvåhundra år sedan pågår där nu, der inför den nya tidens krav på rationella brukningsenheter, ' - Sådana” är huvudlinjerna inom jordpolitiken inom: EEC. En tolv- troendemän, och . tjänstemän ” inom' nisatiorier, "som: i ' olika samman- " högern, '; att : folkp ärerna stod i strykklass. Sedan högern år efter år, gått emot centerns förslag .. om folkpensionsförbätt- ringar - gjorde ' den ' då : plötsligt helt- om och -lovade folkpensio- närerna 1800 kr. på ett bräde I att betalas med: ATP-pengar. Vad ligger nu bakom: högerns 'pensionspolitiska lappkast? Var det en snilleblixt som' rann fram + genom - högerledaren . Heckschers + hjärna vid 'riksstämman å Öster- "sund? Det är väl meningen, "att vi skall tro det, Men naturligtvis förhåller det sig inte. så, Både folk na och ATP har be- tydande eftersläpning 4. förhål- lande till det löfte, som folk- pensionärerna . fick vid folkom- röstningen, 1957. ' Centern” begär- de, att eftersläpningen skulle in= hämtas genom höjning 1963 "med 350 kr. för ensamstående. och 450 kr, för två makar, Högern hjälpte 'socialdemokraterna... Bit avslå centerförslaget.” I fjol begärde centern och tolk- partiet, att. folkpensionärerna skulle få årliga standardhöjning- ar — liksom "andra "grupper, Hö- - gern hjälpte. soclaldemokraterna att säga nej, I år återkom mel- lanpartierna : : med, förslaget. Hö- gern hade nu ändrat sig något |' och gick med på "utredning ; av frågan, Men den ville' inte lova 1 . korna före välet, oh handlats , avi årets. . riksdag. Na- ”turligtvis ” hade - det -- inte varit « någon ' svårighet att : komma” "på den ' nya” idén. då' om högern : hade "ansett "den ' möj g. Men i riksdagen "- kunde'". högern -' inte gärna . komma: med” sitt . förslag om att staten. skulle konfiskera eller” socialisera de. ATP-försäk- - rades , pengar: Sådant . går "inte i riksdagen. Men högern” ycker, att. det passar bra' så "här" -väc- Hö nya inspolitik är : en Nwalblufé. Men den hard Kanske : något gott” med sig.” blir svårare : dör högern att Tästar år säga nej” till; . cehterns' krav: på folkpensionsförbättring. ve Fl : att förverkliga denna id SKALL FÖRVALT POLITISERAS, " undrar Sydsv Dagbladet. 1 anknytning " till den /'artikel i Tiden? (5). där regeringen Erlander uppmanädes |' Vi har hamnat i den el uätio- nen att statsminister Erlander” väl finner, det naturligt om | ning > = åtabbar svenskt närings- UND Reg liv. på ett alldeles dmätbart sätt. "Har Pernilla tänkt på orsaker= "mna till .prisskillnaderna? Förmod- ligen! — Men i detta samman- |. . "hang. intresserar det henne intel. -— trots att läsarna frågar efter dem, Vi tar oss i alla fall frihe- » ten att referera till en undersök- ning som gjorts av Socialrådgiv- ningen i företagsekonomi på vis en polisintendent prisar re- geringens handlande i Wenner«= strömafflären, En ämbetsman får ' visst yttra sig och ge regeringen ett handtag, men när det gäller allvarliga konstitutionella ”mot- sättningar, där KU har att pröva regeringshandlingarnas förenlig= "het med våra grundlagar, är det högst anmärkningsvärt, eftersom vederbörande ämbetsman icke har som uppgift att verka som någon skiljedomare i en konstitutionell konflikt, Det oaktat kan vår rege=- ringschef förkunna i riksd. att se här: Det finns en ämbetsman som ger oss förtroendevotum! Om däremot en annan tjänste- man i ett uttalande ställt sig kri- tisk till exempel mot bostadspo- litiken, blir det annat ljud i skäl- lan, Då försäkrar våra maktha- vande att ämbetsmän kan få säga vad regeringen gillar, men säger de något annat pratar de bredvid mun. I ena fallet är det anständigt och förtjänstfullt att en ämbets- man säger sin mening — nota be- ne om den överensstämmer med vad regeringen anser. Men i de fall ämbetsmännen har en annan mening, blir socialdemokraterna mycket irriterade över att äm- betsmän tillämpar den yttrande- frihet som de enligt vår författ- ning äger, . "Ett sätt att komma ifrån såda- na irritationer är onekligen att kräva att förvaltningen skall po- litiseras. Väljarna kommer shelt visst att få bevittna liknande framstötar som "Tidens; men det blir efter valet. BILLIGA LIVSMEDEL I DANMARK kan man nog köpa, framhåller -Jordbrukarnas Före- ningsblad och slår ner på cen artikelserie i Dagens Ny- heter 'av dess matexpert: . Signaturen Pernilla är en aktad och välkänd skribent och borde nog även 1 fortsättningen söka " bibehålla det betyget. Skall hon kunna ' respekteras för saklighet räcker det sannerligen inte med att tala om hur väldigt mycket godare de danska matvarorna är och hur fantastiskt mycket bil- ligare, Sådana omdömen — sprid- da av landets största morgontid= Lantbruk 1 - Enligt ' den . var djurskötarlönen i Danmark '54'om den i Sverige sätts till 100 och traktorförarlönen 7n resp. 100 år 1960/61. Löneskillnaderna ' mellan Dan" mark och Sverige går f. ö. i sam- ma riktning för alla grupper på- pekar JF, . . STATEN OCH RELIGIONEN De nuvarande , förbindelserna mellan stat och kyrka är inte alls så självklara, eller formella, eller betydelselösa, eller praktiska för båda parter, som systemets apolo- geter brukar påstå, skriver D a- gens Nyheter (fp): Visserligen har utträdesrätten vidgats och förenklats, men fort- farande föds barn in i kyrkan om en' av föräldrarna är medlem, fortfarande är prästerskapet en statsavlönad — tjänstemannakår, fortfarande får kyrkan svara för vissa uppgifter inom den profana förvaltningen och begagna sig av det offentliga skatteindrivningssy- stemet, Fortfarande kan riksda- gen endast med kyrkomötets sam. tycke fatta beslut i frågor som rör relationerna mellan stat och kyr- ka och som bundits ihop med ett antal lärofrågor till något som diffust och traditionellt kallas kyrkolag. : Detta är en orimlig och oac- ceptabel ordning. Dels av princi- piella skäl: I ett i avancerad me- ning demokratiskt samhälle måste staten vara neutral i livsåskåd- ningsfrågor, alltså inom demokra- tins ram inte ta ställning för eller mot läror och partier, utan endast garantera fri konkurrens om sjä- lar och anhängare, Samhällets eg- na organ skall sörja för förvalt- ningen av denna världen — tra= fiken på övers och underjordiska trakter får medborgarna reglera på privat initiativ. . . Skriver altså Dagens Nyheter, > som redan 1909 avskaffade hel- vetet, VÅRDSLÖSA OMKÖRNINGAR är oftast anledningen till de många svåra trafikolyckorna, hävdar Västerviks-Tid- ningen: Vi kan ta ett färskt exempel från en frontalkrock på en väg i framtidsfrå tioner och statliga' myndigheter på jordbrukets ' område.” Lantbrukaren och: ledamoten i:'lantbruksförbun-' dets: styrelse, tion och hans intryck är det som sammanfattats i ingressen. ;' . . Vad. vi; först, fäste oss vid var var. för i de” tyska. och ' sydfranska” byarna psykologiska faktorer ibland kom iskonflikt med varandra. De splitt- rade arealerna, gjorde” skiftet till skinteknikens'. tidsålder, En -ordö ning som stått sig genom århund- raden: måste offras. (Vi. såg hur, utflyttningen ' från ' byarna” pågick |, —. en smärtsam" men: n dvändig omdaningsprocess.” Illa M ' FINGET- ARBALTÄNKANDE hos oss! för statliga" lån och bidrag. Det "är? omsättningen i" företaget - och. bedömningen ' av dess Konon miska: .värde som” "avgör. - Och” England ," inverkar; det - inte, om ägaren är förmögen eller" ej "eler författningsreformens första kammaren, hav huvudfrågor, har diskuterats i omkring sex- "En tio. år. använde nio år. för sina betän- kanden, och dess lagförslag har nu diskuterats i sexton månader. Men regeringen har på hela den- na tid inte lyckats samla sig till ett ställningstagande som under anständiga former kan prezente- ras för väljarna. H Med tanke på statsministerns speciella intresse för författnings- frågan "är det begripligt att han inte vill ha saken avgjord inför öppen ridå under pågående 'val- . rörelse, Och. om regeringen på allvar vill ”intressera valmännen” för det kommunala sambandet förstår man att den vill ha god tid på sig: det är ju inte precis några kristallklara sammanhang som i så fall måste klargöras. (Dagens Nyheter), - 3 alla framtidsplaner rörande jord- ' .Jordbrukare lockas - I. Frankrike har. målsättningen varit Byarnas ' gemenskap sprängs sön- . mannadelegation bestående av för-' ' det: svenska , .jordbrukets ”topporga=-' hang sysslar -.med vårt jordbruks . ; har nyligen. gjort: -' en- studieresa på. kontinenten, träf-'' fat framstående företrädare för de: - stora, ländernas jordbruksorganisa=' Sven "Nilsson i Malöga, , tillhörde ”denna” delegaz.: att man överallt var 'så helt enigaj|; om -- att familjejordbruket " skulle vara grunden för jordbruket, sä- ger hr Nilsson. Vårt intryck” varl- dock; att de jordbruk: som ' ska- pades som" resultat. av den” stora strakturomvandlingen, H oh och förstod "nog "att rationella” och | "Det finns inga, arealgränser söm " Författningsutredningen | TFamiljejordbruket grund för Te jordbrukspolitiken inom. EEC| Sven : Nilsson,' :Mal ländsk : lantbrukare / och "Jedamot av Jantbruksförbundets H Styrelse. om” han har: 25. tunnland lör "| tusen. Är -det en vettig. rationali- sering' får den statens. stöd., KARE SOM : SÄLJER Ra Staten drivér hårt på "med sam” manläggning i samband med 'skif- tet, "En > äldre 'jordbrukare,'. som säljer sin gård för rationaliserings- en tvingande nödvändighet : i ma-l]3o; " deras del, PENSION” TILL JORDBRU- - S procent, träffade vå på | en ny: förm var försmädigt att så wiktiga av- göranden träffades över deras hu- . vuden, men. de fann sig i det. .De menade att de hade så bittra erfarenheter av splittringar och motsättningar i Europa att de tog en del olägenheter om bara enig- i het kunde vinnas. ” Det tyska jordbrukets företrä- dare. räknar kallt med att fram till: 1970 medför” den' gemensamma marknaden mest olägenheter för "Priserna ' kommer att stå stilla eller stiga. mindre än " kostnaderna, vilka man kallt räk- - har med kommer att öka. Efter "1970 anser" man att den "stora "marknadens" fördelar: ska" över- 5 STOR PRODUKTIONSÅ.. -. ” ÖKNING" I FRANKRIKE - - På de senaste 10 åren Har jord- | bruksproduktionen ökat med 50 procent : - Frankrike. Det: finns ' goda förutsättningar - för fortsatt snabb ökning om Sydfrankrikes jordbruksområden rustas upp och gårdarna där får en vettig struk- tur. Gårdarna är inte bara ' små. Deras "ägor är splittrade och lig- ger inflätade. i. varandra på "ett sätt som” vi” inte kan föreställa oss. De har inte haft 'det storskifte som hos” öss varit av så stor be- tydelse. Det är. det de håller på med nu. 2 "NYTT I ENGLAND: se . ”JORDBRUKSOMRADE” "I Eågland, "där "jordbrukarna 'har det bättre än i EEC-länderna ' sä- kerligen beroende på att England |: . är självförsörjande bara "till > 60 kanske? bara ing. En 7 åredje” bed a och | och kuride” frigöra, arbetskraft ; för till sams lt ekonomiskt . ordning '" "för i . resultatet, Det vår så nytt att något säkert. resultat : inte. "kunde "redo och oss är att jordbruket” har svå? righeter, sammanfattar : Sven Nilsz son; Vi” får räkna med att" "det blir. krångligt" för ' vår export av I d jordbruksprodukter” på "EEC-mark- naden, "särskilt nu under uppbygg- Ungdomen & är bra till 'största "de- len i"vårt "land, sade "riksdagsman Torsten Bengtson. (cp), Jönköping, i föredrag i söndags i. Rosenfors, Oskarshamn och Västervik., Vi får inte" förblindas av den" "berättigade kritik som riktas mot vissa ganska små”. grupper av ungdomar med speciella” avarter som nu finns. : Dessa grupper måste få” en. handling som präglas såväl av för- ståelse och. vilja att hjälpa dem tillrätta: som också av ett bestämt uppträdande som visar att 'sam- hället” inte tolererar att lata - odå- gor på något. sätt terroriserar' sina d Ungdomsbrottslig- heten har- ökat. under senare år men inte i starkare takt än brotts- ligheten ' överhuvudtaget. ” i Vid brott och förseelser bland d har i flertalet fall spri- Västergötland i där två bilar körde rakt mot. varandra i en svag kurva med ett dödsoffer i den ena bilen som följd — fast det kunde ha blivit tio, därav tre minderåriga barn. Det heter i tidningsnotiserna att den ena bi- len ”av hittills okänd anledning” befann sig för långt ut på högra sidan av vägen, att den ”råkat &omna dör långt ut” på högersidan o. dyl. formuleringar. Det borde genom en ganska enkel slutsats gå att fastställa att anledningen till att bilen i kurvan rusade rakt på den andra, korrekt körda bi- len, måste ha -varit att föraren försökt göra en omkörning eller — enligt hans egen uppgift — vVe- lat gå fram och ”nosa” på möj- ligheten av en omkörning. Det skulle vara av vikt för tra- fiksäkerhetspropagandan att varje fall av omkörning ordentligt fast- ställs vid polisutredningarna och att uppgifter därom lämnas tid- ningarna i otvetydig form, heter det, "0. ten spelat en stor roll, och ung- domens alkoholvanor är ett "av våra största problem på detta område. I det fallet har de äldre en dryg skuld när de föregår med dåligt exempel genom att använda alkohol själva. Det tjänar ingenting till att sitta vid grogg- glaset och klanka på ungdoms- fylleriet. ' ” Det viktigaste i ungdomsarbetet är att satsa på de positiva krafter som på ett förtjänstfullt sätt ver- kar för sunda vanor bland ung- domen.” I kyrkliga, politiska; id- rotts- och andra slutningar ungdom. till” en framtid. årets "riksdag att anslaget skålle höjas, till. 20, milj. vilket i är tre milj mer ”än vad den” ofta broms sände socialdemokratiska regeringen föreslagit; 3," ot Centerns ungdomsförbund . Sveriges största politiska ung-. domsförbund, och centern har den yngsta |. riksdagsrepresentationen. Det är därför naturligt att center- partiet ägnat' speciell - -uppmärk- het . åt - : | peiska -> marknadens : ko | Bäkerhoterådets roll ” kontra sekretariatets är och förblir ett kärnproblem i diskusstorierna om en kommande. stadgeändring. Men 'det hänger naturligtvis också samman med definiering- en av FN:s: roll. och på vilka sätt FN” skall i ingripa i krissituå- tioner.” Mi Svårigheten | att göra dessa" des finitioner är uppenbara. "Men kvar står dock. det faktum att boch effektivare än gamba Natio- nernas Förbund. Den funktions- möjligheten får "inte förstöras; hur den sedan än. utformas. -Stockholms-Tidningen " Alldöteg: oavsett” ”skiljaktighe- terna i de 'utrikespolitiska ställ- ningstagandena;' som gjort det lika naturligt för Danmark och |. Norge "att ansluta sig till det millinänpolitiska -väbtnraktsbloc- ket” som” för Sverige" alt förbli alliansfritt, ; har > i- många . fall en speciellt mordisk eller skan= dinavisk syn "präglat våra ; län- ders' medverkan: i det interna- tionellla > tfredsarbetét-. "och :- då främst i FN. Den. sinsats: 'de skandinaviska länderna kan gö- rå "där "och "vidare "t. ex, i. de - | ekonomiska ' samarbetsfrågorna är till stor del. avhängig av en samordning. av;/ deras :uppträ= - | dande '-—':en : samordning som en diet me samverkan: och : -äuktoritet, som Varje: integration” fordrar: Detta hingsutredningen”. Satt fram ”.vill "ett enigt . betänkånde. Delta är mycket wvällovligt men ytterst. verklighetsfrämmand ha ng. ä politiska up] dltodngen + är så- dan'som 4 vånt' land, "där grovt | nadsperioden inom. EBC. Men : vi kanske kan hoppas på de". nya marknader "i öster som vi redan i någon, mån kommit” in. på, Och liksom : för, tyskarna kommer. vårt läge att” förbättras när den” euro” ktvenada |tade valresultat? 1 förmåga” attlå över! gränserna. bygga. upp "den|a räknat två hälfter står mot var- ) .J andra, "kan. enighet nås endast "om "en författning, som inte är]; NAN något . annat - än ett. urvattnåt, meningslöst dokument, Och ett sådant är ingenting som bör sät- tas i stället för den fungerande författningen "— "som , fungerar alldeleg: utmärkt." .. Sydöstra Sveriges Dagblad . Med tanke ' på regeringspar" tielts' aktuella > majoritet bland. väljarna” —" en marginal" på en ' halv procent — är det vält orim? FN kunnat. fungera :annorlunda ligt. (från statsministerns syn= punkt) att acceptera 'en ny. för” fattning som helt” utlämnar re- geringeni ”åt väljarnas godtycke, utan minsta skydd mot förhas- Redan ' 1968 kunde: ju: då landet kastas. at i en: 1: regeringsknis! fö : Dagens. Nyheter :' Aliliga studenter "söker Jä rarvikariat. Många av dessa sö- ker emellertid också till semina= röerna "och klarar de tentamina och lyckas "blicantagna faller de. bort. De' studenter som. då 'åter- står är de som inte lyckas vinna - inträde, ', alltså "de som: bedömts... som” "fnindre : "kvalificerade. Det” är. de - som; blir +; lärarvikarier. Ordningen” am tyckas: befängd men” i. en” nödsitwation tvingas man utnyttja ' de” resurser som står till. buds.” Alla' gånger finns, det :inte ens studenter 'att få; - Vikarierna- får. sökas bland sö- ; | kande med ett i ännu lägre kän, skapsun dernlag. å Prags or | Västernorrlands: Allehanda + ; N a ro od rekreation. med stärkt midé bad; rmåtillg mö, ch Fö Båstads. äld-' under. sommar- : måniddena a bosätta sig hos barn boende” Så andra orter. Att den aktivitet har nte i' någor högre grad "uppmärksammats : wtanför Skåne; Man tycks ånte i vidare kretsar 'gjönt klart för. sig -vad denna" organisation kan komma att betyda för: vårt politiska. liv: Vi får inte flålta "0cs "duperas” av. de reaktionära "krafterna Folika . kommer att stiga snabbare än pro- duktionsökningen, . Vårt svenska jordbruk står högt tekniskt . och är till sin struktur Kören rationellt. Vi bör nog våga hoppas att vi ska kunna hävda oss även i framtiden. ' CP; | Tyskjugoslaviskt närmande HC Bonn i avgusti Det är inte någon järnridå som under de gångna sju åren skilt förbundsrepubliken - Tyskland från Jugoslavien — något eådant hind- rades ju av det växande" antalet tyska turister som lockats främst till den tjusiga jugoslaviska Ad- ria-kuster: Likväl dröjde förhål- landet mellan dessa båda länder kvar på samma nedkylda nivå som Bonns rel er till östblock terna bakom järnridån ända till i dag. Detta tillstånd beklagades på båda håll. Först Chrusjtjovs fred- liga koexistenspolitik medförde un- der den senaste tiden för satellit- staterna utom inre liberalisering även möjlighet till varierande för- bindelser med västliga länder, fö- reträdesvis i ek iskt Ad "De båda staternas ”ekonomiskå experter möttes nyligen i Bonn och blev snart överens med var- andra. I och med att en rad över. enskommelser som tillägg till 1952- års handelsfördrag "paraferats, mo- difierades handelsförbindelserna på samma gång som dörrarna på vid gavel öppnats för ömsesidigt när- mande. Det tarvades'vissa kom- promisser, på bägge håll för att föra "Bonn?förhandlingarna till ' ett lyckligt slut. Belgrad avstod ifrån att förknippa sina krav på finan- siellt skadestånd som härledes från den tyska ockupationen "under andra världskriget med handel avtalen och godtog utan förbehåll att Västberlin ' inbegripes i för- bundsrepubliken Tysklands valuta- utföres ett ungdamsarbete som är till ovärderlig nytta för vårt land. Idrotitsrörelsen är den ungdoms- organisation som vunnit den störs- ta anslutningen i vårt land, och det vore på sin plats att ge den betydligt större anslag än nu. Cen- tern och folkpartiet föreslog vid Det kom västtyska handelsfördrag till stånd med Polen, Rumänien, Bulgarien och Ungern, Man kan förstå att även Jugoslavien i koexistensens medvind visade sig vara angeläget om att få normali- sera relationerna till förbundsre- publiken, och handel 2 Tyska ”för- bundsregeringen å sin sida gjorde den .jugoslaviskä fördragspartnern långtgående medgivanden. på utri- keshandelns sektor, - Jugoslaviska exporter till: för- bundsrepubliken 'skall framdeles underlättas och. utvidgas, ' listan | (Forts. å sid, 7) "AA 'kombinatöoner. Vi 'måste sprida upplysning om: Iden: bluff som går umden namnet Medborgerlig - Samling!” - : Nordal: Akerman: i i SET. ETT ORD” SPÅ VÄGEN -— honom gav han : SANNE i ov Ef, 1: 22. | Kristus är av Gud: gån > åt församlingen - till att Vara ; ett huvud över "allting, Han är hen- nes både tillhörighet och Herre. Genom församlingen skall han utöva sin . frälsermaklt och. her- remakt i världen för att slut- ligen triumfera över allting: Vi ken ära och wilka utsikter fån Kristi församling! ne Given åt församlingen — tänk därpå, om du'skulle finna sjänsa, terna och wu erna & försa” lingen betungande äbland., Se på "Jesus! Vad har han sparat? Intet: Tänk därpå, nän du tycker att. någon av, de dina, eller känske "en vän, "ger så mycket åt ” församlingen,” att” du "själv anser "dig ' rdenskull bli "för summad.” Giv dig också du heltt. i Giv dig helt och; vet att ingen än förlorat dävuppå”,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.