i "> LAHOLMS TIDNING, ' > om =LT Måndagen den 3 augusti 1964 ”Möskvas svåra dilemma” "En ny omgång" i den allt bitt-' rare konflikten mellan Kina och - Sovj är "under IT= ka kommunistpartterna -— det mås-. te anses uteslutet att den kinesiska » I motsats till tidigare är: det Mosk- "va, som vid detta tillfälle tagit ini-' tiativet genom sin”inbjudan till 25 andra kommunistpartier att den ' 15 december samlas till en preliminär " konferens i Moskva , med uppgift att förbereda en, stor, världsomfat- "tande kommunistpartikonferens till mitten av nästa år, ' , Det planerade mötet i den ryska ' går ursprungligen till- SA på det förslag om en inter- "nationell kommunistpartikonfe- "rens, som framlades i mitten av fe- :. bruari i'en rapport av den ryske » chefsideologen Suslov fll det ryska tiets centrall Förmodligen var det meningen, att redogörelsen, som var en svidande - vidräkning med de kinesiska kom= na, skulle offentli omedelbart, men detta stötte uppen= barligen på så hårt motstånd från - andra kommunistpartier, ' främst de -östeuropelska, att sovjetlednin- gen fick slå till reträtt och i stället ge förstegsåt ett rumänskt förslag om medling mellan Kina och Sov= / jetunionen, Det var först när denna medlingsaktion misslyckats och se- dan det kinesiska kommunistpartiet - avlossat en ny våldsam salva mot kamraterna i Kreml, 'som Suslovs : rapport publicerades i ; början av | april, > > Det kuhde inte råda någon tve- kan” om. att syftet med den före- slagna konferensen var att ställa : de "kinesiska kommunisterna mot väggen och att utesluta dem ur den' Det visade sig emellertid snart, att det . motstånd, som redan givit sig till känna, när det gällde offentliggö-. . randet av Suslovs rapport, inte ha- ' de avtagit i styrka. En rad ki en skulle ha några chan- ser — är det följaktligen fråga om: "ett ' avståndstagande från skärpt rysk kontroll, som man 'fruktar: skulle bli följden om kommunist--- rörelsen skulle klyvas i två riva-' liserande läger med vardera Mosk-" va och Peking som centrum. » Sovjetledningen har emellertid i te gett avkall på tanken att få'till” stånd en konferens, Samtidigt har - Moskva. tvingats ta en viss hänsyn . till de invändningar och betänklig- heter, som framförts. Det torde när- mast vara av den anledningen, som : ryssarna nu:föreslagit två konfe- ' renser och dessutom förklarat: att : det inte. är. nödvändigt, att full- : ständig enighet uppnås på det för- beredande” mötet, som inte heller är avsett att leda till bannlysning .; av något kommunistparti. Men det- ta mål har tydligen inte uppgetts, ! -det har endast uppskjutits till den andra, större konferensen. Det är i varje fall den slutsats, som dragits av det 'ungerska kommunistpartiet, som samtidigt har skyndat sig att ta avstånd från tanken på en ute- : lutning av de' kinesisk nisterna, I det ungerska ' kommu nistpartiorganet ”Nepszabadsa-” har . det utan omsvep sagts ifrån, att det.” inte kan bli tal om någon exkom-'; municering eller förödmjukelse av de kinesiska kommunisterna vid det kommunistpartimöte, som skall äga : rum nästa år, - " Detta ungerska ställningstagande ' vittnar om att Moskva kommer att : stöta på stora . Svårigheter i sina - strä den att b ” terna i Peking. Och ännu är de osäkert, om de planerade konfterer- ' serna över huvud taget kan :äga : rum. När det gäller det preliminä- . ra mötet, har den ryska nyhetsby- ; nistpartier världen runt och särskilt . de i: ryggade barli- rån Tass ddelat, att åtta partier ' av de 25 inbjudna tackat ja. Av gen tillbaka inför. perspektivet att klart ta ställning i konflikten mel- lan Peking och Moskva och visade en minst sagt måttlig entusiasm i för. itanker på 'en konferens, d Kina skulle bannlysas, Man hade i "och för sig ingenting emot att för- - :döma det kinesiska kätteriet, men ..man drog sig för att exkommuni- "cera de kinesiska kättarna, En bi- dragande " orsak till denna håll-' "ning är med. all säkerhet, att. den - kinesisk-ryska konflikten gett de en- skilda : europeiska kommunistparti- "emma betydligt större möjligheter att agera på egen hand än tidigare. Et- tersom ett kategoriskt ställningsta- gande endast kan bli till. Moskvas förmån; när det gäller de europeis- "även beträffande de nordkoreanska ” klart, att det är livsviktigt för sov- .deå de kan man med säker- : ” het utgå från att de kinesiska och albanska kommer att avböja delta- gande, och troligen blir detta fallet och nordvietnamesiska .: rpartierna. Hur de övriga kommer”att ställa' . sig är osäkert, men så mycket är - jetledningen' att ett betydande fler-. ' tal av de inbjudna infinner. sig i: Moskva. Men om Tyssarna lyckas nå detta mål har de av allt att döma en lång väg kvar till huvudmålet, nämligen den stora konferensen och =; ” slutuppgörelsen med Peking, SN eps & sw med all säkerhet representativt in-' te: bara för-det ungerska kommu- nistpartiét, : or - nad har haft detta problem, som ” betydande ' BYGGNADSINDUSTRIN' . "ÄR SPLITTRAD . | ii alltför många "små företag, dch det inte bara i Sverige, skri- vet Falu- Kuriren aproc på förslaget ; om ett halvstatligt byggbolag: "Överallt. har "man haft,;samma problem; - och den” - I denna trängda tona är det "tacknämligt för hr Erlander. att bli” försedd " med” åtmis ett « igångsattes reservarbeten med löner ” med kontanta medel ur statskassan. a ställda, Åtgärderna var alltför knap- : betslösheten och den statliga spar- :» krisprogram , vid valet 1932 lovade NA De februari : 1984 Axel PebtssonBramstorp. Näs- tan exakt tjugo år tidigare hade ha blivit bondeförbundets ledare, Ha ' .. Var jordbrukets främste märkesma: - i Vår, tid, har det sagts,' Men ha: "har ; också ” sin märkesplats I der svenska parlamentarismens historiz Genom 'att ge sitt parti en ny po "litisk inriktning möjliggjorde: har den karakteristiska bilden av svensi - Parlamentarism, : som det politiska ' É samarbetet mellan arbetare och bön- der under långa tider utgjort, : Axel" Pehrsson-Bramstorps - utnäm- ' ning till bondeförbundets ledare 193/ "var en bekräftelse på, att den helt "nya: politik, som Partiet. året innan anammat hade kommit för att stan- na, Krisuppgörelsen 1933 mellan det "dittills "borgerligt . konservativa bon- : deförbundet, och den socialdemokras | "tiska regeringen var en följd av; att "en ny, inom b "det tog ledningen, Med den fick par- : tiet ett helt nytt ansikte, "Under den frisinnade ministären "Ekman '1930—32 kom jordbruksfrågan - och arbetslösheten att bli de centrala . problemen, De ekonomiska svårighe- ter jordbruket länge brottats med . nådde under denna tid sin kulmen, För att häva krisen experimenterade "men med inmalningstvång, minimi- . priser på svensk spannmål och' stöd åt animalieproduktionen genom t ex " mjölkreglering och 'mar "För bekämpande av " arbetslösheten under de. lägsta grovarbetarlönerna. Arbetslöshetsstö des ' Trots dessa ingripanden. blev var- ken: bönder. eller : arbetare tillfreds- på "för att häva krisen, Genom ar- avled . lediga platserna i förtroenderådet, i men kom vid valet först. på fjärde plats. När partiet skulle utse leda- möter till det särskilda utskott, som hade 'att beh 3 .+larbetarcbefolkningen) den köpkraft . som måste till för att producenter- ,. na: (jordbrukare m fl) 'skulle kunna få avsättning för sina produkter, Det var” detta som socialdemokraternas " rätta tilll Reservarbetena skulle er- sättas 'åv beredskapsarbeten med av- talsenliga' löner; Inte bara stat och . kommun, skulle kunna - starta sådana "utan: även enskilda företag 'med stöd av. statliga lån. Det kontanta arbets- 18: ödet". skulle . utvidg "För att finansiera” detta, projekt före- « slogs "att. ett lån” på 160 "miljoner kronor skulle upptas, + - oe tv Detta. socialdemokratiska program, "på: vilket partiet vann en stor valse- ger och förde det i regeringsställ- ning, "var något för den tiden helt bildand. blev fi fanns - namn $f den kandidatlista,. som för- troenderådet « upprättade. gruppen : hade emellertid en:annan mening och utsåg honom till ;ordi- narie ledamot i:'krisutskottet. 1932 års andrakammarval, som blivit en framgång för bondeförbundet, hade tillfört - riksdagsgruppen "många: nya och i: regel unga medlemmar. Dessa var. ej .behärskade :av. bondeförbun- dets tidigare riksd; diti . | ej :fångna av 'den 74 årige' partile- |. darens- -auktoritet. - Pehirsson-Bramstorp stöd, 'Invalet il. krisutskottet var för' honom en per- sonlig 'seger över. Kullenbergstorp, som iskt åtte sig riksd gruppens» beslut, Det var dessutom för bondeförbundet ett val med vitt- nytt i Wigforss, som: vid regerings- |] gående - > krisfrågorna åter- inte Pehrsson-Bramstorps Riksdags- er. och Bramstorp « och krisuppgörelsen | SAv Sven- Larsson, Hede: Salen NS Desto var det bons deförbundets strävan att få en så bred " . samling som” a” möjligt 7 kring ' hjäl H Ina di nas röster för ett beslut om marga-. . rinaccis t'ex var oerhört mycket mer ;' värda än ett Jiknande , beslut ; fattat med liten”röstövervikt aven samlad .borgerlighet "mot hela” arbe M tarpartiet, Otvivelaktigt var regerin-" gens tal om riksdagsupplösning sär- . skilt för: bondeförbundet ett verksamt hot; "Att ta en” politisk strid i detta ”känslt, "läge innebar ' en stor : fisk » konsekvenser, : , .Pehrsson- p "kunde med krisutskottet var en; av de främsta krafterna bakom pro- som forum efter hand leda sitt par: ++ grammet, ”Influerad>av'den' engelske | ti i in "på nya vägar, : "nationalekonomen, Keyries ansåg han -det vara en statens plikt att i de-'! :-Pressionstid med alla medel häva ar- och, tillföra ko "valargument från hr. Heckscher, , påpekar tidningen. :, "Väljarna har som alternativ till iden socialdemokratiska- förhal- ”ringspolitiken" och: den ” verklig-']. hetsfrä högerpolitiken ett yttersta "orsaken ' är . Byggindustrin är eh ren hemma- marknadsindustri :där: det saknas internationell "= konkurrens , . som, ert:storleksratio= m Förenta stater- na med sin väldiga” hemmamark- tvingar . staten att. ingripa : och |- delvis sätta den privata företag- samheten ur funktion. 7: Tanken på ett statligt 'engage- mang i ett väldigt byggföretag måste”betraktas som ett "uppslag bland många andra: : Det måste övervägas om den statliga slant som skulle : behöva sat:as inte med fördel kunde nyttjas effektivare, t. ex. för att underlätta för kom- munerna att föra en framsynt » markpolitik. Ett rationellt byggande hindras ju också och inte minst av” den o- tillfredsställande - planering. i framför allt städerna som till stor .del beror på att man inte kan trygga sitt markbehov | på litet längre sikt, UNDER FRÅGESTUNDEN I TV undrade en gnosjöbo hur hö- -gern och = socialdemokraterna kommer att ställa sig till bolags- förbudslagen i framtiden, skriver Skånska Dagbladet: Kommer förbudet att uppluck- ras, så att utländskt kapital får möjlighet att köpa jord, skog och industrier, så att landet i hög grad blir behärskat av utländskt ka- pitai? Hr” "Michanek (s) ansåg att vi inte kan motarbeta tendensen mot fri etablering länder emellan, Hr . Holmberg (hy) menade att utveck- lingen mot stormarknader gör att vi måste släppa in utländ: kt ka- pital.. '. Det verkar 'som om högern och socialdemokraterna i vissa frågor skulle vara betydligt mer överens än högern och cp-fp. "Det blir onekligen 'en "ohelig allians h-s som kanske: en' gång i hög grad kommer .att lägga Sverige öppet |. för -utländsk spekulation. Vi reagerar mot att utländska finansfamiljer skall profitera. på våra naturtillgängar.: FÖRE VALET. finns ; det mycket litet "positivt av egen produktion att peka på för regeringen, erinrar P o 14 = tisk Tidskrift (CUF). De få positiva förslag gom kommit realistiskt centeralternativ ' att "välja" på, hävdar tidningen och fortsätter: Centern och' folkpartiet har i 'rikedagen' varit överens i grund- "läggande, frågor. De 'förhoppnin- "gar om mittensamverkan som ti- .digare redovisats i dessa spalter |. - har hittills infriats, >. - En politik bygd på de. cen- terpolitiska grundsat:erna = till- "sammans med folkpartiets social- "Liberalism bör vara en god grund att bygga positiv oppositionspoli- tik på. | DET LIGGER EN BesyN. NERLIG IRONI i att samtidigt som :'skölan får "ett aldrig tidigare upplevt: ansvar |. hänts så gott som alla disciplinä- ra möjligheter, skriver Rune PärOlofssonilIdun/Vec- . kojournalens krönika: Låt. oss enas i allmän glädje över att lärare inte får aga elev -och allt det där av den gamla . skolans välsignelser. Men låt oss sälja. den flåsrpdikalism billigt som flinar åt allt tal om disciplin- problemen. Dessa finns där, de är - allvarliga, de måste lösas, Hur? Att sabotera 'ordningen i det . samhälle: skolan utgör :måste få konsekvenser av reell natur: : Ett : ordning betyg, noga över- vägt, får följder för anställning och fortsatt utbildning, om det in- ste nått godkänd nivå senast vid slutet av nionde skolåret: (Jag förutsätter då självfallet att an- ” passningssvårigheter av, mental eller p:ykologisk natur redan ti- digare blivit föremål för åtgärd). Säkert är detta ett reaktionärt förslag! Till de tuffa tyckare som . "sidan" kapital, för "att få igång den «ide borgerliga partierna, : "om stöd åt jords uket anmärkte för. barnens fo:tran har den av- |. konomiska "cirkulationen, - Den : so- aldemokratiska ”. regeringen. var h andra kammaren," vilket, belyd- : "dr, att den inte kunde” realisera sitt krisprogram utan stöd från något ' av . Sectatdeniokraterna hade som sumenternas förespråkare” varit "motståndare till de prishöjs de åt- £ärder, söm den Ekmanska jordbruks- politiken medfört," Då partiet kom i regeringsställning måste dess tidigare ståndpunkt revideras och jordbruks- : r :emellertid i minoritet både, i första främst bk d. p gor, på motstånd Statsminister; Per Albin Hansson var dock optimist vid söcialdemokrätiska < riksdagsgruppens sammanträde den 19: maj och tillråd- de; fortsatta förhandlingar. Riksdags- gruppen ställde. emellertid oeftergiv- liga "krav för, skulle, å skulle ha den omfattning regeringen föreslagit, genom lån och lönerna utgå efter socialdemol åtiska ”', regerin- en - D gen förde, under? Nåren 1933 för- handlingar med de "borgerliga parti- |: erna för att få stöd åt sitt program. Enighet uppnåddes om en omfattande hjälp. till jordbruket. Däremot stötte ' sarbetslöst : Hos ' dessa ! fann |" fö partiet, land : d, snare. "krafterna. inom , bondeförbundet, som .genomdrev-- k örelsen: med terna,” framstod” Pehrsson-Bramstorp som den ledande;" Han torde ha del« tagit i förberedelsearbetet för upp- »görelsen'i alla dess stadier, K G West= mans insatser som "förhandlare och den som slutligen förde överläggnin=': garna" i hamn, får" stå tillbaka för. "Pehrsson-Bramstorps '. mera” långva= få + konsekvenser” ' för. partiledarens : ställning, Reaktionen kom dock" Ånte : bh : Vid root. 1 Fal lönefrå- : Olsson'ii Kull att. jordbruksstödet utgå: .x-Arbetslöshetshjälpen finansieringor : skulle ske minister Sköld nödgades ge sitt stöd . Åt fortsatt spannmåls- uch mjölkreg- lering. I samband med propositioner Sköld, att de borgerliga” partierna inte borde :se med skadeglädje på regeringens reviderade jordbrukspro- gram. I stället borde även oppositio- nen lossa på sinå fasta principer, framför: allt vad beträffar arbets- shetens bekämpande, för att man . med gemensamma krafter skulle kun- na angripa depressionen, Pehrsson- Bramstorp var eri av de få borger- liga talare' i riksdagen, som gav Sköld sitt erkännande, Han var näs- tan övertygad om, att förståelsen skulle avlösa skadeglädjen ”i gemen- » sam strävan att skapa arbete åt så många armar som möjligt inom de produktiva näringarna”. Pehrsson-Bramstorp var en av ; de i bond or dock 'ej hans parti. Sedan par sig tillbaka. fortsatte förhandlingarna mellan regeringen och den fronderan- inom bondeförbundet: Denna grupp företräddes främst av Pehrsson-Bramstorp 'och professor K G Westman, Den senare blev i själ- de gruppen . Efter- Eero gifterna i:de ursprungliga Program- met ' var obetydliga. Om . inte :upp- görelse kunde träffas på denna basis hotade r i till. partiordförande; . Samtidigt" för- : klarade' emelle””.d stämman sitt för-: troende för ky:suppgörelsen och dess upphovsmän, Den reella makten låg inte längre: hos partiledaren; Vid 1934 års riksdagsöppning föreslogs ”emels : lertid- "nyval på , partiledarposten. Pehrsson-Bramstorp = och i” Westmån stod som kändidater, Sedan den sist- nämnde avböjt. var, Pehrsson-Brams=. torp partiets obestridde ledare, .r i 'Ytligt sett hade socialdemokräterna vunnit : en , tillfällig. seger, då: man, visserligen -med' tämligen. långtgåen= de: eftergifter, hade lyckats stärka” den ika basen för sitt m lösning och nyval. Inget av de-bor- gerliga partierna — bondeförbundet representerat av Kullenbergstorp in- räknat — tycktes kunna tänka sig en uppgörelse på dessa villkor, De officiella förhandlingarna hade stran- dat: och samtliga borgerliga partile- dare drog sig tillbaka, .Kullenbergstorps uttalanden var längre representativa för program." På lång sikt,' och med da- gens: möjligheter. till historiskt. per spektiv. , på 7 händelsen," lade”. man - emellertid - ”-med +: krisuppgörelsen 1933 på .riksdagsplanet grunden ' till det samarbete, som senare skulle föl= jas upp i det gemensamma regerings= ; arbetet. Ett -samarbete; som inom bon= deförbundet. personifierades av dess : ledare .—. Axel Pehrsson-Bramstorg . iled; dragit dets riks- » dagsgrupp, som ' uppenbarligen helt anslutit sig till regeringens allmän: va handlingsskicklighet gruppens egent« lige ledare och kunde föra överlägg- örelsen genom, sin för- na k Det- till ett positivt resultat, So- A lunda bondeförhundot raterna de sitt bud=- ta var i of- ficiella politiska linje. Partiledaren, Olsson i Kullenbergstorp, deklarerade vid: början ' av 1933 års riksdag, att partiet var ”den fasta grunden på den borgerliga sidan” och han sam- arbetade intensivt :med de övriga borgerliga partiledarna Lindman och Hamrin, Ett annat uttalande av Kul-|' lenbergstorp ger en ; karakteristisk bild av den hyperförsiktiga politik, Bom partiet dittills fört. Vid 1930 års remissdebatt fällde han det klassiska yttrandet: "Det är vanskligt för bön- derna alt giva sig in "på storpoliti- .ken, ty då bliva de lurade” Pehrsson-Bramstorp hade som kom- och företrädare inom 1 inte anser att det beh var "na rikta en utmaning. Byt jobb med oss en vecka och ta hand om de klasser som vi lärare miss- lyckats medl ' > Skulle inte det vara ett utmä rkt sätt att byta 'tro mot vetande? " SOLGÅVAN. 'TILLBLINDA från regeringshåll har förut kom- " 87900326 a |: tyst i klassen borde folkskollärar- jordbrukets ekonomiska föreningsrö- relse gjort sig ett namn. Däremot var. han på det rikspolitiska planet en oprövad kraft. Som f£ d liberal sågs han inom bondeförbundets led- ning -:med misstänksamhet och mot- arbetades öppet av: partiledaren. 1933 års riksdag skulle emellertid föra Pehrsson-Brumstorp från en obe- märkt ställning i partiet, fram i dess i : främsta led. : . Då riksdi ödder - le getförslag i arbetslöshetsfrågån med 5 miljoner, beredskaps- och reserv- arbétarlönen skulle ta hänsyn till lö- neförhållandena skogsbruk, ringen lämnades utanför uppgörelsen. Några förändringar beträffande det inom = jord-'".. och och arbetslöshet .örsälk- idigare' överenskomna jordbruksstö-' det gjordes inte, Däremot tillades' en punkt om utredning av skogspro=: dukternas ökade avsättningsmöjlig-' heter. Vid bondeförbundets gruppmö-, te på kvällen den 27 maj godkändes det framlagda förslaget till. uppgö- relse, Olsson i Kullenbergstorp var, fulkomligt övergiven av sitt' parti, . Bondeförbundets aktion dikterades” av flera faktorer, Det vikligaste tor-: de ha varit att få absolut säkra ga-' rantier för den omfattande jordbruks- hjälpen. Framgången i. det senaste valet ställde krav på handlingskraft, och något måste göras för att åstad- komma bättre ekonomiska villkor in- om :jordbruksnäringen. Man : ansåg inte. en . borgerlig majoritet pålitlig detta avseende. Några av liberaler=: na var motståndare till protektionis- tiska ä Man fruktade ock=, . Kullenbergstorp fortfarande grepp om sitt parti, Pehrsson-Bramstorp före- slogs som kandidat till en av de tre så att en uppgörelse mellan de libe=' rala och regeringen I arbetslöshets- frågan skulle ställa Jordbruksprobler ad I juni 1508 Aktuell - Kalangas forma” ”legoknektar håller på att återkomma för att gå i den Kongolesiska centralre- geringens” tjänst," Uppgiften de- menteras men alltför ' många vitinesmål : talar för att fakta | ” skall kunna” Törnekas, Det är möjligt att dessa hårdföra solda- ter kommer att -vända ' strids- lyckar; för Molse Tshombe & kri- get mot de olika rebellrörelserna Däremot kommer han att förlora de sista 'resterna av det förtro- ende han eventuellt haft: i de nya”, afrikanska "staterna. Där- med ” irpederades ..: också". 'de amerikanska ' ansträngningarna kommer. inte att.ila till hjälp åt -|tegim bakom vilken Sydafrika skymtar, De torde vara willigare acceptera ett för dem godtagbart alternativ till-regim Tshombe. . all SD Sundsvalls "Tidning : Det är på tiden att det klart sägs ifrån från regeringshåll, att det inte är ' socialdemiokratisk skogspolitik att avskaffa bonde- skogsbruket. Detta. bör sägas vill så -att det: begripa” även inom domänverket, "+ + : Sydöstra Sveriges Dagblad (0: - Kristen . demokratisk samling ser ut att vara en samling, där redan i' stanten 'en' viss utrens- ning skulle behövas, om. pantiet skall kunna' få anseende om: ett läkta demokratiskt parti.- . Pål i Västerbottens-Kuriren - (fp). .KDS'4 Stockholm har/ ånyo uppsatt - rådman, Harald: Ljung- ström :sorä: första : nämn på sin hän det nu går är 'svårt att säga; Det enda man med visshet kan]. under den tid nazismen hade demokrauiska Han Uppmana till hets mot > styrelseskicket. "I sig hit" Andra som hyste kristet | sinnelag "gjorde "stora takfer för j7 k.: För dem | att bistå' de förfölj gelsen något som mån Maggade med i goda tider för att förne- kai onda. : Göteborgs- Posten [CE - re för. frigivna är ett: stående l- exempel på följderna av en allt- för” knusslig attityd mot 'sam- hällets ” frivilliga: hjälpkrafter. Att som nu - bara bevilja ' er- sättning för ;gjorda utlägg, och tänkt, -Om inte institutionen helt skall förfalla tarvas det: en re- jäl. höjning. av .. övervakarnas arvoden. -Handelstidningen - I ett Dyghlad, gom Stockholms arbetarkommun på Onsdagsmor- |. . Det svenska landskapet, påver- kas genomgripande av samhällets snabba 'strukturförändring, - vil- ken medför att människorna läm- nar sina . gårdar. Det innebär "nämligen inte bara att de flyttar ut ur'de rödmålade husen utan också att odlingsmiljön, åkrarna, ängarna och hagarna i grund för- ändras, Kanske skall: man säga lånas, Får de ligga' för fäfot : Dag fter dag skall vu Ert barn färdas" till och . från - skolan och kanske: "går färden på mycket” tra- fikerade gator och , vägar. Sök: reda på den ur trafiksyn- punkt säkraste" vägen och lär bar- net att gå den vägen, Har Ni möj- lighet så följ barnet, Hill "och från skolan de första dagarna Det mås- te bli en vana för barnet att gå den minst farliga vägen, buss till”skolan. Visa dem var de skall vänta ' på fordonet, och lär dem -att inte leka på vägen medan de väntar - vid: hållplat och att Många barn skall åka' bil eller Uv dröjer det inte många år förrän buskvegetationen ' gör ' sitt intåg ' på åkrarna och efter något decen- -nium svallar en snårig'skog igen ” över den gamla' boplatsen, Eller i också 'går det rationellt till: den gamla odlingsmarken sås igen till "skog. I snörräta rader växer och förkovras tall och granplantor- |” . na, blir en stor trist, mörk skogs- åker, som möjligen. ger avkast- ning om någon mansålder, men som samtidigt starkt; bidrar til att förmörka' det tidigare våna landskapet. ' . Skulle vi inte i välfärdsstaten Sverige ha råd att stoppa det för- - skapet, : som dli ken i igenläggningen av är? Eller rät- inte bråka eller knuffas aå de skall stiga på eller av. "(For . å sid; 7 tare formulerat: Har vi verkligen råd att. låta detta ske? >: > $KP-tidningen v: 1). ' I "Kommentar- att ”afrikanisera” den kongole- |" Jsiska situationen. Afrikas stater |' lista, - Dänmed : har: partiet tagit |" kära ett mycket allvarligt steg. Vart- si påstå är att rådman Ljungström Ha makten talade föraktfullt om det]. fön "Bristen på lämpliga övervaka- S knappt : det; är särdeles ' kort- de : natunlillgångarna - innebär >. fulande och förflackande av land-|- gonen lät utdela vid tunnelba- - nestationerna i Stockholm öch som. anknöt dill "tisdagens TV- debatt, -behandlades bostadsfrå- gan i — Stocksund! —. «os Är inte detta att gå över ån efter vadten? Det förefaller tro- ligt. att: stockholmarna: är intresserade av bostadsbyggari- det i Stockholm: är 4 Stocksund. Vad bostadsköerna i huvädsta- den: beträffar "har. de” som-'be= kant aldrig. varit så långa som nu "och väntetiden" för" gift pår uppgår till nio år, ; Varför står det inget od - det? get om etta på ”flygbla " Arbetarpartie; socialdemokr; - terna tycks alldélés' ha '- för svunnit från . den svenska poli- tiska "a nan, " såvitt” man . kän ' dinna . av "hittills > föreliggande välaffischer, "Eftersom det inte gärna kan. Vara. så wit socialde- mokratin numera skäms för ett hederligt och « traditionsmädtat namn :'.som ”arbetarpartiet”, måste det föreligga någon an= nan förklaring. Den minst san- nolika- Jä då Tant” trycksvärtan "linte räckt will eller att amputa- tionen tillkommit av: misshugg. Nej, tanken måste väl vara att den klassiska beteckningen skul- le : försvåra. .inbrytningen bland . Itjänstemannagruppema, Kanske det. — men vad tycker arbetar- Herbert . Tingsténs "strö an, hans ärelystnad har. varit att ansör svara Si bevisa” vad. han od "principiell dare att ;kasta sak fram dl politisk seger. Det- är? hans: svaghet odh- hans Endlagt , avundan eller: ån- n fick Mässor :] med | människor att "intressera - sig för Politiska- problem + — och fick aktiva pol blitiker: at 3 se. öpp | hälskande ogillar. > FSkofen 6 stimulera tomma jord." "Hela uppläggning- en: inte: minst av historieunder- visningen. klargör, "detta. tydligt. Nordvästra Skånes Tidningar - Vår å didsålders. Tovdrift med ett svek mot ; förtroendeuppdraget, ty- vår generation - förfogar dock icke över klotet som, heramanj- ägare utan' som .: arrendatorer, och vad vi gör är att bestjäla nästa generation på de tillgång-: ar som skulle vara alla tänkbara generationers gemensamma arv. Perspektiv ' IN hat le | ETT. ORD PÅ VÄGEN Förstår: du, vad du läser? ..- " Den etiopiske ftiovmannen” läs- te och frågade. Fråga och lära förer mången till ära, säger det gamla ord> språket. Visserligen bör: -inte äran vara målet, när vi fråga 4 ' andliga "ting, utan klarheten, ått å en sann inblick.: Men ivrigt borde wi sträva etter kunskap i de bibliska huvudbelr eppen; "Dit är .det inte möjligt att nå alla utan ' vägledning, ” ”Hur: "skulle jag väl kunna förstå , det,' om ingen vägleder enig?” sade höv- mannen, "Na. SSE Är du i samma situation, fråga då. Det finnes alltid gon Filippus också i din när>s het. ” Vi borde” söka övervinna vår stolthet — eller blyghet = och öppet medgiva, att' det bris- ter i vår lingilkt. . Om: någon av eder brister i vishet, "så 'må "han mutbedja :' sig sådan. från Gud, som given åt alla villigt och utan Y ford, säger
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.