"an > . - i | - - LAHOLMS TIDNING .— . Ä Tisdagen den 15 Sporter 1964” —= LT Andre vice högerledareå Rolf Eliasson reser omkring i byg- derna och förkunnar att högern]. är ett bra parti, som tänkt på folkpensionärerna.. För att 'få belägg för den saken måste han — såsom skedde i Nyköping här- omdagen — gå långt tillbaka' i tiden. Är 1907 och 1928 hade vi högerregeringar, som gjorde in-|' satser för. folkpensionärerna. Ja -— ,'kariske var högern ett folk- pensionärsvänligt - parti på den tiden, - ' 1 gen den 15 september 1964 "LT = "Högern 1907 och nu co siv höjning fram” till. 1968 "upp till 5400 kr. i 1957 års. pen- ningvärde var närmast en kom- " promiss mellan center- och hö- gerförslagen. Det var alltså hö- - gern 'som höll igen. Det är den "kompromissen som 'Jligger - till . grund för den pågående folk- pensionshöjningen, "= cn Sedan hoppar hr -: Eliasson i sin historieskrivning. fram till valsommaren 1964, ' då ' högern "fann på att man skulle lägga beslag : på löntagarnas och före ATP- 4 2 Så fort hr Eliasson. närmare vår egen tid, blir hans|. framställning genast högst disku- " tabel, Det var. ett högerförslag som 1945 blev folkets :'linje i folkpensionsfrågan, sade — hr . Eliasson, Det gäller alltså folk- pensionsreformen 1946, då pen- sionen ; ; fastställdes till 1.000] kr för :ensamstående och ' 1.600 " kr., för: två makar .—"' utan inkomstprövning. Det är sant att högern var med om det. -Men den! som "först drev linjen i' so- cialvårdskommittén” var center- representanten" Wallén, - Höger- reptesentanten och två socialde- mokrater.. anslöt sig sedan. . " Därefter förkunnar hr Elias- Det är alltså åtskilligt ” "som andre vice högerledaren under- i bygderna. Han' säger ingenting om att högern 1960 gick emot centerns förslag omen folkpen- sionshöjning i stort ' sett enligt pensionsberedningens förslag och t. 0. m. ville ge folkpensionärer- na 32 milj. kr. mindre än den prutande regeringen, .Han säger 1962 och 1963 gick emot.'cen- terns krav på en snabbare folk- pensionshöjning. Han säger ing- enting om att "högern ' ännu "i Jebatten.'. i sked låter att tala om för folket ute | ingenting om att ' högern 1961, för skornas "beteende. Det... asociala : uppträdandet ' kan ' sålunda inte sällan ” förklaras , med » hänvisning till: de speciella yttre förhållanden som -vederbörande varit beroende av. En: fråga "av. intresse i detta sammanhang är .i vad mån olika samhällsstrukturer påverkar män- as beteende olika, Det är att asoci da företeelser, såsom ' brotts- lighet smen. också fylleri, här högr (Stockholm, Göteborg, Malmö). Annan "stad. > : Annan tätort> 2 Landsbygd: Utländsk flyktin srösekterade av ”kömmittéa "ungdomsvårdsskolorna - visar, Data” sm intagna... ' på” ungdomsvårdsskola kom av såväl pojkarna som! flic+ korna: 84 procent från städer och r den: 13 maj i år hävdade,” ätt folk ärerna cinte alls stod i son; att: "dei nuvarand; a folkpensionsförbättringen' " med målsättningen fram till 1968 byg- ger: i allt -väsentligt ”på ' högerns | ' motion: 1956. Om' det wore så, är det" inte så mycket att skryta över... . Högern motionerade 1956 om "att folkpensionen successivt « skulle höjas så att den' 1965 ut- "gjorde 5200 kr. för två makar — 1956 års ., penningvärde, centermotionen samma år före-| slogs att folkpensionen: för tvål: makar” skulle "utgöra 6 000 kr: med” följsamhet” inte bara” ”gent- emöt 'penningvärdeförändringén |" utan även gentemot" den allmän: na 'standardhöjningen., ”Pensions- | någon strykklass. Det är "mycket i högerns historia . som Rölf Eliasson inte talar om?” I stället. talar han alltså om hö : nyaste m folkpensionärerna.. Men han ger förstås inte som det: är nämligen att högern will sociali- "inte. Nu torde väl alla ive > högorns | ATP-manöver! I F beredningens förslag om succes=1]-.-+, :.;. I elfte timmen "| "Det är” verkligen” en" akt; av rättfärdighet, när nu högern läg- | ger fram sitt ATP-förslag.: Det är'i 'elfte' timmen wi" gör en Ji- ten återbetalning till derina grupp q av, människor. för. att betyga: vår solidåritet: + med föräldrögenera- tionen: Detta' erkännande gjorde skåneprästen Mårten Wemmer » si pensioner. Der: Har, gått på sam- maå-hegativa' linje som socialde- mokraterna' har gjort. När riks- 1: dagen senast” behandlade frågan om höjda folkpensioner — det var så.sent som i mittei av maj i år — ansåg högermannen hr: Ringaby att folkpensionärer- "na visst inte befann sig i någon strykklass, Det är symptomatiskt att när högern nu redogör för sin pensionshistorik så slutar den 1956, Sedan dess har partiet för- hållit sig passivt. . Mot ., den bakgrunden kan many kanske förstå , att högern känner behov av att rättfärdiga sig inför pensionärerna. Med tan- ke på valet sker, det som hr Werner sade i elfte fimmen, Men bättre sent än aldrig, heter: det ju. Det är förvisso inte första gången som höge vetet vak- Ach 16 p it från 1 Det i siffermässiga ” såmbandet mellan” ”ortstyp och ungdomsbrotts- lighet förefaller sålunda "våra klart. SS på ungdoms- rm från de tre störs. varit var sjunde om den stått :i proportionellt förhållande till. folk- mängden. Å andra sidan är lands- bygdsungdomen klart underrepre- senterad, : ing: än -andra' ott N bundna till storstäderna. Sålunda | svårade; Stockholm; och; Göteborg iltillgtebpen i: de me- delstora . städe? är fler än' i de Med det i minnet är det minst ” sagtim rkligt att' "mahr nä föreslår tgärd' som -—' om den realise- . rades» — 7 skulle: besanna farhågor-, na ” sutom ätgörs "ATP medlen av årliga procentuella avsättnin- gar på de"anställdas lö mindre; "och: dessa'.i. sin tur: upp- visar fler bilstölder än annan tät- ortsbebyggelse. ; » Fylleriet ' i Bverige ; beg till övervägande del "i "storstäderna. År 1960; orsakades 68 procent. av alla alltså uttag som påverkat lönerha för såväl arbetare som tjänstemän . på det privata området :i.redu öra. gällande. att; en ,del : medel skall tillföra Sav CATP: och | Tolkpensionen slutar tidningen. a : ETT LIVSKRAFIGT” JORD; ” BRUK - . | är nödvändigt för att trygga Svenska folkets försörjning, inté minst i händelse av avspärrning, framhöll 'centerledaren - G u n- "nar Hedlun di Visby: : Samhället måste ' hjälpa det mycket kapitalkrävande jordbru- ket till en bättre kapitalförsörj- ning och ett väl anpassat finansie- ringssystem. . likhet . med : andra länder måste jordbruket och livsmedels- framställningen ha ett ordentligt gränsskydd som ger trygghet mot de ofta våldsamma svängningarna på en dumpingartad världsmark- na nar, i sista stund. Men man” har "inte höga krav på rättfärdighet inom högern! Ty det kan inte vara särskilt rätt- färdigt att ta ATP-pengar som är avsedda för helf andra ända- mål att dela ut. Det är ju inte statens pengar, Det är andras Pengar, som högern vill förfoga över. Folkpensionärerna skall ha Mm skälig del i standardhöjningen och för det krävs ökade pen- sioner, Men de skall'uwutgå i vanlig ordning över budgeten. Det är centerpartiets linje och det är givetvis det enda riktiga. ag Aa ATP-FONDERNA I VAL- DEBATTEN . ATP-fonderna har av högern dragits in i årets valrörelse. Par- tiet menar att en standardförbätt. ring åt folkpensionärerna bör fi- nansieras ' genom ATP-medel, TCO-tidningen (tjänste- örelsen) k Utgångspunkten är att avsätt- ningen till fonderna är större än vad som för närvarande är moti- verat. Om detta är att säga att de nuvarande = uttagen säkerligen ok att behö när syst är i full funktion, Det framhölls för övrigt i debatten' om ATP på sin tid, att systemet innebar en ö- . vervältring av pensionskostna- i » Prel; P ära uppgifter tyder på att numera ett 25-tal jordbruk per dag eller 9000—10 000 per år för- svinner, främst genom samman- läggning. Denna genomförs till 85 Procent av jordbrukarna ' själva utan medverkan från statliga or- nalisering förekommer omfattan- de mekanisering och förbättra de driftsmetoder i övrigt, . Avkastningen per arbetstimme är högre inom det svenska jord- bruket än inom t, ex. EFC- län- |: derna, NU RESER STATSRADEN ' bn RUNT - SS i vårt land och säger att deras förslag i lokaliseringspolitiken är ett bra förslag, säger S unt ett bra förslag, säger S v en sk Politik (cp). I själva verket är det ett dåligt förslag som 'rTege- tingen skisserat upp. Skär ti ex. ner de ekonomiska insatserna jämfört med som föreslogs i 1o- kaliseringsutredninger: : Ännu allvarligare är det natur- ligtvis att regeringen enligt pro- memorian vill inrikta lokalise-|- ringspolitiken på större tätorter, Medelstora och mindre tätorter har enligt regeringens tänkesätt inte existensberättigande, Rege- ringen tänker alltså ha en helt annan inriktning på lokaliserings- politiken än den nuvarande. Nu har investeringsbidraget till in= dustribyggnaderna, i huvudsak gått till medelstora och mindre man inte. helt. "plötsligt. AM 7 sådana förseelser iåv: stadsbor, ,26 procent” av personér! bosatta ' på lan; et. och. 6. procent” av utlänning- stadsbefolkningens : förséel- ege ingens ”koncentrati n 28. större. tätorter. strider mot lo- : ; kaliseringsutredningens » förslag "och: mot regeringens egna direktiv |... till utredningen, .Den strider 'ock-' "så mot-den motion som "vid årets riksdag. väcktes av. 35 socialde- = mokrater- om en lökali - Miljön är ju en av de huvud-” re frekvens Så storstäderna än - faktorer: som. påverkar männi | mindre orter och på landsbygden, 1: Uv elever Poj; kar att av .de- elever som år 1958 -var |! en - siffran skulle ha |'s -- Brottslighelen störst i 8 i och dennå uppfattning varifieras också av tillgänglig statistik. ;”. I tabellen nedan har. gjorts. en sammanställning 7 av: i ungdoms- lorstäderna I mera komplicerat, ,tryggheten . i många fall sannolikt" mindre, di- vergerande normsystem, är några av de faktorer som kan tänkas ha betydelse i sammanhanget. Den mindre uppmuntrande stati- stiken från städerna får väl också vårdsskoleelevernas '-.(uv-eleverna) | anses bero på 'att redan - asocialt och "5" domsfängelséelevernas | belastad Å É dras till dessa: (uf-eleverna) . uppväxtort, I. de Beträffande :ungdomsbrottsligheten fall den unge vistats i olika orts> typer : avses "med uppväxtort "den ort där han eller hon vistats -åren | härmast före rhänd det; ” bör hänsyn också givetvis tas ” till att den kan ha" sin grund i själva inflyttningen" till städerna. Många d: lyckas inte av en mängd > ut elever Ungefär. | i 2 fördeln. av or all ungdom i ålder mot- . . | vecklin olika ” anledningar att anpassa" sig "] till: den: nya. miljön, För många inträffar .miljöbytet under ett ut- skede som' redan :' sig uv-materia. + let M ser inträffade” "dock 60 procent och av landsbygdsbefolkningens M 40,..i "mn "Antalet 'avdörnda fylleriförseclser på: landsbygden Kar' varierat mått- ligt . och, legat: lågt ' under; 1950- talet; "det var. 18 ' per 1000 invå- nare 1950 och 2,5 tio år senare, Som "jämförelse, ka nr frekvensen 'å år 1960 i landets städer — frånsett de te "största i ge itt' var' närmare. sex” bänger så hög. ”Storstadsdistrikten ; Stock- holm och" Göteborgs och Bohus län hade” år: 1962. det högsta! anfalet fylleriförseelser ” med fler. än 20” 1000 invånar Den utan” "jämförel se största ökningen av fylleriet se. dan året före '1955 års reform har Stockholms stad (180 procent) vv Anledningen till? NR höga fre- .kvensen av fylleri"; - [anonymiteten "större," lät jégrup .pen "mindre sammanhållande; "livet .|som har" svårigheter. att självt? är präglat" av bAfrestningar, " Men det är inte barä ungdomen anpassa sig i'. det :”miderna ';' samhället. Många äldré har' det också." " Samhället : måste vidtaga åtgär- der. som eliminerar dessa anpass- ningssvårigheter.” Här! kommer "det miljöpolitiska" program som center- partiet kräver in:i bilden. Enligt detta måste samhället visa mycket större aktivitet :— främst "kanske genom forskning” — när det "gäller att anpassa miljön — på arbets- platsen, i skolan, i hemmet 0; &"v. — till 'de krav "människan / ställer. Centern har. vid årets riksdag vi- dare krävt forskning ' beträffande ungdomens situation i get moder- na samhället, så ata "Den: överdrivn i oncentrationen av människorna: måste n Den ökade. missanpassningen och därav "föranledda : ökningen ” av brottsligheten i storstäderna är ett inte oväsentligt 'skäl” för” en aktiv lokaliseringspolitik. i stil med den som » centerpartiet företräder.” ” SS "6, J-n kas, Fe Fakta i denna "artikel. är hämtad: ur: Dick" Blomberg: Den svenska. . ungdomsbrottsligheten', och v hur, Nyktrare nu, utgiven av Sve- riges' .Nykterhetsvänners Ländsför- i hägnar lämplig bit”för 2'å 3 "dagars behov : eller tillämpar” £. Botesperiodens avslotning. = Av professor. Sture Erilkesom Lantbrukshögskolan, v na måste vara. sedda med "avlopp, såvida . inte kolhydratrika' tillsatsmedel, "såsom malt. cs 'spannmålsmjöl; -- 7 används. Om: luften får tillträde, till foder- massan, uppkommer, mögelbildning; Vidare måste fodret fördelas jämnt i silon och packas väl samt täckas med; lämpligt. material, så att, yt- för k.” ransonbetning... Upph «tik i nära överensstämmelse med lokaliseringsutredn; ingens . förslag. » Socialdemokratin är. illa splittrad i bara en minoritet inom regerings- pärtiet som vill ha en aktiv Joka= » liseringspolitik; " : Socialdemokraterna” talar gärna i Jokaliseringsfrågan. Men. det är | verskott il : detta terns: behöv. sr :: Kompletteringsfoder " ofta! nödvändigt: : " Mot hösten” går. "betets' närings- värde ned. På ett "och & samma ut: vecklingsstadium : är” eftersommar- : om... den -splittrade positionen. "Detta tal skorrar illa” mot -bak- i , grunden av att regeringspartiet ä är splittrat i:en av valets huvudfrå- g0r. 4 lokaliseringspolitiken — —att]. " man inte. har kunnat enas om ett klart framtidsprogram för "denna : sektor av sysselsättningspolitiken. gan Jämsides' med denna rätio- S : Det. verkar. nästan: otroligt,. att "VV ett parti vågar satsa sitt anseende "på en så grov spekulation i eko- 'nomisk okunnighet, som detta hö- gerförslag i verkligheten är. Det . hela bygger på ett trolleriknep, "man rycker loss AP-fondens mil- jarder ur deras samhällsekono- 'miska sammanhang och placerar dem. som en fristående övergödd .spargris på bardet mitt för pen- sionärernäs ögon, och säger: Tit- "ta vilka massor av miljarder, som här finns att dela! De räcker till - högre pension åt er, de räcker till högre löner åt er och till villa och bil åt er! Och det bästa av allt, de bara finns där och kostar oss inte ett skvatt! Kom 'och dela och rösta med högernt : . Man får hoppas, att de återstå- ende "allmänna TV-debatterna kommer att ordentligt avslöja det- ta sällsamma högertrolleri med ATP-miljarderna, Det är fråga 'om en samhällsekonomisk valbluff 'av sällan skådade dimensioner. " (Västerbottens- ” IKuriren,fp)” betet näringsfattigare' än försom- marbetet; . Detta förhållande: bidrar till" att Kornas produktion sjunker såvida inte lämpligt tillskottsfoder 'ges. "Likaså blir nätterna ofta fuk- tiga ' och > kalla, - vilket kan verka sänkande på produktionen, Betet måste. därför" fram "mot": hösten kompletteras med såväl kraftfoder som stråfoder, förutom ” mineral- ämnen, : ' Betets näringsvärde varierar in- om vida gränser, varför några ge- nerella rekommendationer inte kan ges, Följande exempel torde i nå- gon mån belysa förhållandet; «' +” "En ;ko med en avkastning på 25 . Det . synes inte; vara lämpligt, att i en silo, som : innehåller. ett färdigt: ensi- lagé, fylla på "med ett mycket vat- ”] tenhaltigt: "material, då det färdiga ensilagets i kvalitet härvid kan ä- ventyrås på "grund av genomsipp" rande ' pressaft från det nyinlagda materialet. : När. tillsatsmedel an- - vänds måste "detta '" fördelas så | jämnt "som möjligt i: fodermassan |! för att avsedd effekt skall erhål- lag. oo > å Om fodret & är grovt I bör det skä- ras till, hackelse före "inläggningen,; varigenom . det Packar, sig bättre. Fram' mot hösten har man "sällan någon möjlighet att reglera torr- substanshanlten i det för inläggning avsedda materialet. "Man bör 'e- mellertid i . största möjliga" ut- sträckning söka undvika inlägg- ning av dagg- eller regnvått foder. Håller .inläggningsmaterialet 're- lativt låg sockerhalt, måste tillsats. medel användas, om 'ett kvalitativt ke mjölk, som under fö går på ett bete" av viss kvalitet och med en "torrsubstanshalt på 21: KA behöver uppta'!”70 kg bete, för” att dess ' näringsbehov skall bli tillgodosett. "Mot hösten sjun- ker betets ' vattenhalt till låt' oss säga 15 &. Vidare nedgår smält- en barheten hos betet något. Vid o-1. förändrad produktion skulle nämn- da ko "behöva" uppta "110 kg av detta ”höstbete. Om vi "förutsätter, att nyssnämnda ko kan uppta 70 kg bete även under sensommaren — hösten: skullé kon behöva ett extra tillskott på 4 å 5 kg kraft- foder. Även stråfoder behöver ofi ta tillföras” extra; särskilt när det gäller att förebygga” suppkomsten av trumsjuka. . Ju längre ut. på. hösten” man kommer, desto' svårare blir det för mjölkkorna' att tillgodose sitt nä. ringsbehov.. De bör för den 'skull inte hållas på bete. allt för Jänge på hösten. Ensilera vallåterväxten Den del av vallåterväxten, som inte” förbrukas för betning, bör konserveras för vintems behov. Vid all ensilering gäller, att silor- sett ” gott ilage skall ' erhållas. Gräsrika 'material kan” vanligen ensileras utan tillsats medan män till klöverrika material oftast be- höver använda något tillsatsmedel. Vid. ensilering av” lusern - är detl: oo alltid nödvändigt? att använda tills satsmedel, sor ml våra bästa « tillsatsmedel , : "hör kolhydratiska sådana, såsom melass och malt; spannmålsmjöl- blandning, Med dessa tillförs sub- strat för mjölksyrabalterierna var. igenom. en- effektiv mjölksyrajäs- ning säkras. Vidare kan man utan risk överdosera dessa tillsatsmedel, En. överdosering - är . närmast till fördel, Melassen innehåller en hel del vatten och måste wanligen spä- das före tillsättningen, Den läm- par sig därför inte till relativt vat- tenhaltigt material, enär pressaft- bildningen blir stor. | Pressaften, som uppkommer vid ensilageberedningen, innehåller be- tydelsefull näring för djuren, var- för. det vore önskvärt att denna kunde tillvaratagas för utfodring- ändamål. Vid användning av till- satsmedel av oorganiska syror CN ta' och ha väggar " rhed slät innersida samt wara. för- |: -) den är kanske stadsplaneringen det SS Påverkar dessa tillsatsmedel ensi- | Aktuell - vu kom 3 oa svaret. Materialet årestar ”tilt|: godtyckliga" slutsatser, inte ba. ra. beträffande läget nu och på valdagen utan också rörande stämningen vid 'den tidpunkt undersökningen : gjordes. .. Sifos chef upplyser att felmarginalen är 1,5 procentenheter. ' Jämför man nu undersökningens siffror med närmast föregående valres sultat, mämfligen : från kommu- nalvalet 1962, så visar det sig, att förändringarna ligger inom felmarginalen för alfa. de gamla . partierna; Vi blir . med anidra ord precis lika kloka om vi föredrar alt studera valresul- |: tatet från 1962! Det.är komiskt | 1 med 'så litet , ull, : och? blamant med så” A mycket väsen.” ” Handelstidningen' . : Pelmisielen mellan Sifoun- dersökningens siffror och: de verkliga walresultaten. var gan- ska” betydande "i - ”sommarvalet 1958. Tre veckor före valet upp- gavs folkpartiet ha '24,2 procent av: valmanskåren, Valsiffran blev endagt, 18,2 procent. Soci- aldemokraterna låg synnerligen älla "Kil i Sifo-undersökningen |. med ' 42,3 procent tre ' veckor före valet, Den faktiska siffran blev, :46,2 "procent. -. Undersök- ningén' "förutspådde inte” heller centerpartiets :- "stora: -> > valvinst, som blev. 13 mandat. dem, gång- valceiffrorna ”botydanide”” " Samma sak-om; än, inte: så markant, har. återupprepats . vid - senare ligt” att inte "ta ut segrar - -ellér pegråta” förluster: i: förväg. Mu Hallands Nyheter : i bör” av föreliggande siffror inte dra några förhasta- " siffror. ' Avt tippa” ; efter (Som; att. spå, Helsingborgs Dagblad LÖN Den ”omo för tondkildningen” som högern gav utryck åt.un- der den. stora pensionsstridens tid” gick framför: allt ut på att fondbildhingeri 'skulle bli” för liten" ; När högern” nu i häv” Sjadsplaneringen - | svåraste. problemet: ägt: världstreden Stockholm : (TT) - : "Näst efter: frågan , om ”värlästre. svåraste ' enskilda ” "problemet som mänskligheten. har att brottas med under 1900- talets andra bälft, erin- rar, Farmacevtisk Revy; . : "Den strida strömmen 'av invand- rare "från landsbygden till städerna i utvecklingsländerna kan få kata- strofal omfattning & öm 10 eller 20 år. I industriländerna har man redan slagit larm om sammanträngningen och fordon: i städerna, ””Implosi ons- trycket” ökar varje dag, . Stadsplaneringens |: hälsovårdsas- pekter som nyligen "dryftats av en expertgrupp inom världshälsoorga- |. nisationen vid sammanträde i Ge- lagets smaklighet, särskilt om stor mängd sulfat ingår varför djuren ofta inte upptar de önskade kvan- titeterna, - Vid med malt-s mjölblandning :' som - tillsatsmedel har man<i mindre. skala prövat med” att. lägga ett lager hackad halm i silons botten. Resultaten har varit gynnsamma, ' att metoden förtjänar prövas i större skala, Det kan tänkas, att även andra vat tenabsorberande - medel än halm kan komma ifråga, Den pressaft- bemängda ' halmen kan sedan ut- fodras, Vid ett dylikt tillvägagångs- sätt erhålls ett ensilage ' rikt oå mjölksyra och andra lättlösliga nä- ringsämnen, vm, behövs för att frå. 4 R förlöpa illfredsställan. de,' : aktligen är det tillråd- s av. ' människor," fabriker, ' bostäder | skrymteri uppenbara mentar.. : Gallupsiffrorna från slutet av dar motsatsen innebär det ett augusti har föregåtts av en o- svårslagbart rekord - sund reklam, för vilken Sveri-|vändning. ”Men stunderna växla ges' Radio bär det största an-|och ”skrida som bekant”. - helom-=. -' Dagens Nyheter - Högern vet redan nu, att det inte kan infria några som helst, Töften att utdela ATP-pengarna. Abt i det läget ändå . att frikostigt uwtställa växlar på fortsätta + framtiden är cynism och ispe- kulation. En spekulation i röst- värvning och ån cynism, mot de . Pensionärer för . vilkas välfärd - Parliet i'det praktiskt politiska arbetet' sannerligen inte över- anstr gt sig. undsvalls'” Tidning. (6) A Po pensionerna I kommår tyd- igen. an förbättnas under fyra ånsperioden vem som än vi r vilket bör glädja särskilt cen terpartiet, som, energiskt verkat för en' förbättring äv dessa, : pensioner. "Sammaledes med barnbidrag 'och : sjukpen=" ming. Och skatterna” : Jikaledes att höjas kraftiga tag. Skada att tinte skattsedlarna ut: defats före valet.” >. : Nestor. i Svenska Landsbyg : den (ep), ” I Myndigheterna har inte. alls : förmått följa med i "utveckling- " en med dess” ökade - krav: -på upplysning. Man tycks utgå 'ifrånrått "varje medborgare. inte bara” har. villgång ”- till författningssamling och: alla 102 dagtigen och stundligen, studerar, | dem. «Eller också litar man: å (Guds "försyn ” och; på", pitt? dä denna skulle" "klicka tidningaima. trä gexlönade. fritt ritiseras, Men "så a länga den gäller skall den ika själva . fallet : :respekteras. Å . : En: dam i södra Sverige som slar med - olovlig . I wadiout- S, sändning har 7 två gånger . tidix äm. "> het.. Man kan ha starkt" delade meningar om ' själva ' lagen "men om. déss existens kan -det inte råda 'någon itvekan, allra minst hos damen själv. "Likafullt fort- ä on som” om: ingenting «. När hon nu fult niktigt ch begripligt: redje: gången döms "| till” urbota : straff utbryter. on opposition vilken inte bara mik? jar sig mot den: ifrågavarande lagen — en sak för sig framför ' allt mot "domen och . som samhbidigt framställer den dömda som"en' mantyr för. att inte säga en hjälte: Det förefal- ”"Köprtannen . Bustivét på Centralen i: Stock> holm” söker” hu: SJ komma” till rätta med genom att skära när antalet sittplatser med. 50 pros cent och ita bort speglarna på lett: Från vanligen - till.« förlitlig 'källa har vi erfarit. att” nästa” steg i kampen blig satt dra in w tågen. nes > Sunt Förnuft ” ETT. ORD. "PÅ VÄ ÄGEN ”— upprätta honom i sakt- mods ande... : : > (Forts. å sid. 7) ' Så Te I Ga & Å €x. AIV) och sura salter härav kan | är ingenting för ärjur Ekot Ppressaften inte. utfodras. 'Ävenså | men nde, A Rs arade sig "till och med i den allra första lär- jungakretsen, , där Jesu ånfly- tande var "omedelbart, : :] människop under hans ögon. där bokstavligen : levde Men en kristensg ' försyndelse behöver inte betyda ett avfall. Han ,kan ha fallit utan att har va avfallit. Och. det är en "stor, skillnad 'på dessa två. Den av= fällige har brutit: mied "Gud, den fallne har, sy dat men trår. kanske ill Gud av. allt sitt nödfyllda hjärta, förbindelsen "Upprätta honom & saltmöds ande. Hårda ord kunna kom=' ma hans hjärta att gå i balklås. Plocka stenarna ur edra fickor innan mi gå, bröder”, sade" on: skall | vig many, när några kristna gingo att besöka en fallen lärjun; Jak, 5: 19, 20, Svensk -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.