rubriken, ”Det första soldaten måste Fin | piblioteksbyg of Wisdageni den 15 septeinber 1984 FA N [1 "Tisdagen' den 15 september 1964 | I dag: 'SIGRID Solén går upp kl. 5.41 och ned kl. 18.23. : morgon: EUFEMIA olen "går upp kl. 542 och ned «kl.18.20: Sn ee STELLA MIA, KUKLA MU Den : amerikan:ka soldattidnin- gei': Overséas' Weekly, som distri- buet: "bland de amerikanska sol- daterna' runt om i Europa, har i sitt senäste hummer en artikel med veta”. Den "upplyser pojkarna hur de skall tilltala flickorna i de olika Jänder dit” ödet och Atlantpakten förlågt dem. Fransyskan bör sålunz da' kallas ”ma” Petite loupe” (min lilla varg) eller ”petite chou” (lilla kålhuvud, vilket de varmt uppskat- tar.” Italienskan "föredrar ”stella mia”. (min stjärna), "medan spanjor- skan lättast tinar upp om man kal- lar henne ”reina de' mi alma” (min Is" är g),, Grekiskan tycker ”kukla' mu” (min lilla drottning), ån ”my om: att kallas Det. gjorde i alla fall ingenting "att jag lö i solglasögon, k 8 glömde dina och tyskan veknar på tilltalet ”mein -| Schweinchen” (min lilla gris) eller ”mein Fichslein” (min lilla räv). Allt enligt Overseas Weekley. « ; RÄDDANDE RINGAR . Det går en våg av sedl'ghet över världen. Sålunda meddelas. att det största . varuhuset i Birmingham blivit en moralens högborg i vår fördärvade tid! Detta har tagit sig = s . Doktorn svarar”. ”FHoppfull, trots allt” Problemky, d v 8 oren hy med benägenhet för finnar och andra infektioner kan i frataka fall uppträda länge i livet, många fall spelar dieten en avgö- rande roll — sötsaker bör definitivt undvikas, Säkerligen har de Jäkare ni tidigare konsulterat sett till att uri- nen har blivit undersökt rörande eventuell förekomst av socker i uri- detta göras för ut - kecsjukar eslutande av soc: förutsätter att nl iakttager mi- en samt vistas så mycket som möjligt i friska luften. . Salta bad och sol brukar ha en läkande och uttorkande inverkan. Tyvärr kan Jag ej ge anvisning på någon mera konkret behandling, så här utan per- sonlig g, ni let hålla kontakt med ras att i hudspecial;. uttryck i att alla 'skyltdockor som föreställer unga kvinnor har fått gyllene ringar på fingret, Klagomål hade nämligen riktats mot att doc- korna fått - uppträda i frestande negligeer bredvid bäddade dubbel- sängar i. skyltfönstren, , Eftersom damerna saknade ringar kunde tan- karna bara ledas åt ett håll, näm- I'gen åt synd och förfall, hävdade Kritiken, Chefen för varuhuset tog tadlet ad notam, 'och nu är ord- ningen återställd i: Birmingham, ; engelsk ”my good old $ausage”-. (min goda "gamla korv) Hans kolleger i London förklarar ve högskolehbibliotek fått, vilket fram- går. av. bilden, ... Det 'är renodlad funktionalism, som syftar till. ett effektivt; skydd .mot solljuset ge- nom montering av djupa betong- N fack, Dessa fack, som är 65 cm djupa, 1,10 meter" höga "och 1,39 gnad - i SS solbestrålning, en bestrålning som de 1,5 miljoner böckerna skulle kunna ta skada av. Åttavåningshu. set som ritats av arkitekt profes- sor Gutbrod i Karlsruhe skall li inflybtningsklart i slutet 'av' "år 1965, la AN ”Vera T1 år” Om ni blivit ordinerad Pentymal för ert blodtryck bör' ni fortsätta med denna medicin som har sänkande effekt på vissa patienter. Beträffande ögonbesvären a den nuvarande katarren knappast något att göra med blodtrycket, men tyvärr kan jag ej utan undersökning ge er nå- got behandlingsförslag, Tala 1 stället på nytt med. ögonläkaren om de ti- digare ordinerade ögondropparna ej hjälpt. . MSE a he ng ER Li vt "Berit Brev ett” 1, Menstruationen kommer från livmodern 'ut via slidan, 2, Till en början brukar blödningen vara sparsam och vara endast ett par dagar. oe NA a + 3. Varje kvinna med menstruation kan lämpligen i sin almanacka an- teckria dessa dagar, för att på för- hand ungefär, veta när nästa regle- ring skall Kötnma. Blödningen star- tar lika ofta på natten som på dagen. - Med stor 'sännolikhet här det se- naste årets flytningar: och av och till antydan till blödning varit de -första Säkert kommer ordentliga a ; akert kommer ordentliga reglerin att uppträda inom en ganska snar framtid. er s fetta dock att de inte tänker av exemplet. . : "FÖRSTE AMANUENS HAJEN ” Ulf ”Hajen” Hannerz,' tom i feb- ruari 1957: vann” 10009 kr'i TV: tävlingen; ”Kvi't eller. dubbelt”; har blivit förste. amanuens vid etnogra- fiska ”institut'onen "vid Stockholms universitet, På" fredagen i 22-årigs' ' fiskkännaren ; sin lektion i etnografi. som. var ungefär. lika gamla; BYGGDE EGEN SJÖ . : Kvarnägare Olle Åke sor, Oder- ljunga, Skåne, har trollat fram: en egen liten 'sjö! Det började riied-att en "grusfirma "började ta” grus. från en plats i' närheten av hans kvarn. Arbetet avslutades för några månä- : der ' sedan; Utsikten imot kvarnen Ivar då inte alltför fager? Hr Åkes- ” son började snygga upp de” blivan- de strandkanterna för'att de skul-' le kunna tjänstgöra som badsträn- der: Slänterna besåddes.” I början | av. juni leddes vattnet in från den närbelägna ' kvarnrännan, ' avlopp, byggdes och sjön tog form: 3 +: Hela sommaren har bygdens in- : vånare' använt” sjön för- bad. När; sg vintern kommer: blir det säkert en populär skridskobana, En bandy- plan ryms gott och: väl. Så små- ningom tänker sjöbyggaren inplan- tera fisk, = ot EN I "+ ..95-ÅRING DAGLÖNARE + 7 + + oc: HOS SÖNERNA 2. 0. : Landets äldste trädgårdsarbetare är troligen Konrad Åberg i Norrtäl- je. Sina 95 år till trots arbetar han dagligen i sina söners handelsträd- gård som daglönare; Dessutom kan den vitale åldringen glädja sig åt nen, '-— om inte så är fallet bör | "=. CAWOLNS "TIDNING "va. en utmärkt rogivande och blodtrycks=' |. ' na första lärospå L: AJ Här är vad i FAMEN Söker. p. och - . M + As K > BR . N os OCh KÄRP OM Ve Smärtorna kan Ulhärdas! JF. + SKRIVER ATT OL VILL HMM «sv SKOLKURATORN LÄRA DEJ STENOGRAFI. ÅR QET INTE -ÉN VÄL SVÅR LITEN POJKE? . - KURS FÖR EN SÅ « OEN SER RI UT SOM STeNTR A --KITRÄDSTAM SOM VUKAN H JAG GÅR TILL GRIS FISKARE OCH HÄMTAR EN Y NEJ, N DET ÄR JU EN ÅA SOM KÖL TILL FLAGGSTÅNG I JAMEN DEN ÄR VÄL Å UTMÄRKT som Köl") Å MED. NU | DÅ MÅSTE:DEN HA NYTT NAMN- FRÅN OCK HETER DEN AUTSÅ BÅTKÖL I - "/ÖOCH NTE. ! Pm EN . le dist il dsta” blåba att :Vara landets :& och. även äldste medlem i Sveriges pomologiska förenh g Redan -under sin skoltid fick Konrad Åberg sina n'i trädgård mäs- en träd- : «i DRAMATISK FÖDSEL , En kalvfödsel med dramatik in- träffade nyligen på ett” bete för ”biffdjur” "Vid ' Bondsjön utanför Härnösand, I djurflocken fanns två kor som var med kalv, den ena en; SKB och, den andra en SRB. Då SRB-kon nedkom med kalven var SKB-kon kvickt framme och 'slic- kade: den nyfödde innan' mamman hann göra det, SKB-kon, som skul- le kalva en -vecka senare, trodde att kalven" var. hennes och ägnade tt | md.” Mor och kalv avskildes Fr sina vänne; kie han i, regel led fick på så' sätt två ' Djurägaren ' hade all) möda, att fånga, in. den ”falska”: modern "och föra bort henne, så att kalven skul- le få snjölk "av sin. rätta komam- un den övriga "hjordén, och:då"inträf- fade att kon — en kviga —'slets mellan modersinstinkten och hjord- instinkten. Hon övergav-upprepade gånger 'sin kalv för att sluta sig till de" -andra djuren. Med-> milt våld tvingades hon emellertid att ta sig an kalven, 2 5oc00o0 na sr "Och, nu, är förhållandet mellan mör och barn som det skall vara. . HAS ORDNAR ig td ' En pamp i en medelstor stad ha- de fått vasaorden, vilket ban var mäkta stolt över. Vid säfntal med >Jin te "han intressera; en” nyförvärvad vän för ordensväsendets störa bety- å detta' misslyckades, na och på ofdnar, "En dag sök delse" men, sade" han tvärt Pl = Din far var ju professo Ja, han vär det, went men, han bar dem o lott en "gång vårt förra hembiträde gifte Hon satte värde på sådant. : ; Därmed 'var samtalet slut. i 2 UR BARNAMUN + Lille Lars 5 år; biter p i. mämma fö h >>> Hade han icke flera ordnar? | « — Jo, icke mindre än sex stycken 1 Tänk, "när var det? Det måste : id ha varit ett högtidligt tillfälle.” 4 Det kan man nog säga. Det var å naglar- al ;— Sluta upp med det där bitan- - | det annars blir du lika' tjock som pappa. Och det är inte vackert prez "Sehare, på” dan är mor och "son ute och åker spårvagn. Lars får syn på en fru som snart väntar arvinge, Lars går fram” till henne och sä- ger: Da GR EN ”— Jag vet vad tant har' gjort! i| Mamma säger att del är, fult;' så jag har slutat med det nu: 0 GICK BRA, > cc . — Hur klarade du dej med språ- ket i Spanien? NM -— Det var inget problem, Jag ping, och vi förstod varandra 'med” "I detsamma, cv ” w 2. Så hä gen är vi bosatta i två skilda värl- .; minstone den andra. » "kaffe" för' två. och sextifem Han — slank in; Det surrade och" luktade, meter breda, är så utformade, alt sa tala, om? Knappast. Vi är nog två > + i$rämlingar för .varandra. Och var : Vi något annat nångång? Två främ- ”..sMmande mö SY NEC öra od + Och så var hon försvunnen. För- :gvann med sin doft, den .vita roc- én, var borta, de' höga klackarnå, Idkedjan. det gula. litet tunga kåret; Och ögonen som röntgar. en. u var hop borta igen. ' nm :" Om vi ses mera? Knappast. Om - vi överhuvud har något mera- att sh betedd, Roman av P. Nilsson-Tannér I Det pratade " och . bull de. Folk Olof. tuggsde "med smällande käkar och åt, Han försökte finna. någon njutning måltiden; men det var som att sitta och tugga på rena pepparn. Sen Kan ätit och sen den | ohövliga gubben gått och han blev ensam vid bordet. gatt han en stund trängdes vid disken, stod med bric- kor och väntade på sin tur ploc- kade på tallrik; kniv gaffel, glas. Han såg sig om efter klädhängare. En : fristående hängare vid dörren var belamrad med kepsar och ekärmmössor och flottiga hattar. Han vågade inte hänga sitt där. + Han ställde sig i kön med över- rocken över armen. Innan han tog "brickan och - började : plocka» på, a som sig Som. främlingar inför varandra, ock- det, skulle ha kunnat hända 4 ågot, es. Ios "Hon -kommer aldrig 'hem igen, "tänkte han, sedan han stängt dör- ren:-efter' sig. Egentligen gör hon ' - ångenting hemma heller. Egentli- darj «en ljus och rik, en mörk och fattig Ja, försiktig sparsam åt- "I en bakgata fann han en matser- véring. En rätt, smör och bröd och t de han resolut hatten i fic- kan, ' FN : När han fått sina brödskivor, sin lilla -smörrulle, sin varmrätt och sitt glas mjölk, gick han. runt för att finna ett ensamt bord. Det fanns inte. worn : '— Ursäkta, får man slå sig ned? En man med stor röd näsa och hängande mustascher, satt vid bor- det, : . " — Sjåpa dig inte 'säft dig bara! sa mannen ohövligt. . i Smörrullen räckte faktiskt bara till en av brödskivorna. Kalopsen och funderade. Vad han skulle hit- ta på för att få :den långa dagen att luta mot afton? = 17 sen tea '— Nä, bej — ser jag fel det Nils Olof Säterman? "— Jo a och r eta :— Du känner mig förstås inte, men du kanske minns Olle Lars- son ' från .Utbyn, "du 'vet. den : där fyllon” som ' alltid - ställde till bråk på danserna där hemma . + öicn 7 - — Jaså; du är Olle Larsson. Du bor här i Stockholm? =. : — Bott här i tjuge' år, har kä- ring och stora barn, Jobbar på en bilverkstaa, har det egentligen rätt hyggligt. Får jag slå mig ned? — Varsågod, kom du bara. — Hur står det till hemma I socknen? Lever dom? Flyttar alla ut? Jag tycker jag möter hemma- folk lite varstans. Det dräller av kyrkbygdingar, män &å kvinnfolk. Vet inte va dom gör, men dom är här i alla fall. Många ser ut å ha -eHer är Md é var seg, kryddåd till övermått, Nils , s "Någon slog” honom på "skuldran, j de ger tusan" i. å' supa. utan ”ar- betar varenda dag. Ci foole oa ” -— Det stämmer! sa Nils , Olof, det är nog alldeles sänt. vlc. 4 — Nan får tre veckors semester i juli. Om man skulle sticka hem ett 'slag? Hälsa på, 'se vem som lever å vad som skett, "4 + ver = Gör det, kom å hälsa på! |” — Aldrig! Tror du eh annan, en sing sum :jag iskulle "våga nå sånit? Nä, du, respekten från gam- la' tider sitter i. Tror du jag skulle ha vågat hälsa på dig om du inte suttit här, i den här syltan. Aldrig, Men, tänkte en annan, är han så enkel att han -käkar i en sån här lokal, så må man gå fram å upp- leva gamla minnen. Men du ä lite äldre än jag? + se iöv - — Har fyllt sextitvå, så Nils Olof. — Kan förstå : är femtinie. Har .en grabb på sj Han är tret- ti. En tjej är gift me en lokförare. En annan grabb tar studenten näs- täår. sön tl Bs :— Studenten, det var 'som kat- tent Tr "oe — Jo, det här samhät!let har änd- rats betydligt sen vi växte upp. En annan var ju bara en sabla tras- varg, man skulle aldrig kunna tän- ka sig att ens titta in på gården hos häradsdomarn.. Man var liksom | byårna" å .köpte" kälrötter '& potatis under. första" krige.. Det var en sabla . tid. Man "svalt på självaste feta bonnlanne. Det -var då: man blev uppkäftig, obstinat på nåt sätt. Man började hata bönderna;. man ville. bara vrångas med dem, Kan- |; ske därför som man 'blev en "sån danser å sånt, Man ville demonstre-> fa. Visa att. man inte var rädd. Så fick jag tre månar, minns du. Jag slog en ”bonnpojke ' på.. käften. .så grundligt att han höll på att läm- styra bråket, då fick han ett par hurringar, och för det fick jag sit- ta inne'i tre månar, Har intö' varit hemma sen. rore : > — Det där har jag näs bort, sa Nils Olof, vo C:t.r » — Sabla roligt å råkas å få höra hur dom har de däruppe.: Om dom lever" å: står i - Kanske "kommer man hem nån dag i sommar, när man får lagstadgad semester; men inte tror jag att jag blir längé. Har ingentans att ta in, bröderna är i Amerika sen många år,- vet du, å föräldrarna är ju borta. Man kanske inte: känner nån. . Man är inte hemma där. :A de ska jag h rig falla mig in att flytta tillbaka. det 'bra; Ja alla får det bra baral utanför. ser dw Vi sprang runt Nä för katten! Vad skulle. man kla- träffade 'en flicka från Norrkö- fra sig på Lerinpe? Här har man stadigt bb, fast anställd å allting, Man får jobba på övertid så myc- ke man orkar, å jag kan säga dig att "det är; med : övertidspengarna denten, Han har gott huve, men li- flåbuse” och" levde tattare" på allaj te äventyrlig, lite för vild å tokig : med bilar. å sånt, lite för ”tjänis me raggarbrudarna. Men gott hu- vud!. Han skall gå te sjöss, men inte som kock eller jungmarn. Man blir "styrman + å kapten rykande na. in -Fjärdingen kom för. .å av-|snabbt; vet du, sen man har stu- denten å kan språk 'å allting. Sånt betyder mycke. En sån start skulle man haft i live, Då hadde man haft : en .ställning i samhälle.. En grovis man ju inte grovis precis, men ski- tig som en sån å i samma klass, ser du. Som ' sagt, Toligt å få pra- tas vid om gamla hembygden; Häl- sa' dem "däruppe allihopa, för nu måste jag kila. Jag har én kärra s0l ma! försökte. Nils. Olof” Han .för- sökte anslå samma hejiga - tonfall som ' Olle: Larsson från Utbyn, men ärligt såga' dig, att det skulle ald- | det ville, inte riktigt lyckas. De var ! ju från samma socken; men någon släktskap - fanns -det- inte, - det - var något som trängt sig emellan, nå got outrotligt. = e.o.” ST "Nu återstod inte mycket annat ' än att”slå dank på gatorna igen. Han gick ut, glömde hatten kvar i fickan,. gick och såg sig nyfiket omkring, försökte att orientera sig. utan karta och kom snart fram tilk Kronan. a Sot M Han gjorde på nytt en omsorgs«' . full toalett. Rakade gig för andra- gången." Bytte ” skjorta; . tog en. ljus, snygg slips. För här i stan skall allting vara ljust, färgglatt. Man går inte till kyrkan här; man går till glada fester. Troligen mest varenda dag. : oc Shea Och även om festen hemma hos bror Alfred inte skulle bli av det gladaste och mest uppsluppna sla= get, så skulle man inte kunna an= märka på Nils Olof, att: han inte var vårdad, snygg nästan till pe= " danteri, + 7 ocf öar ta Nej, man har lyckligtvis inte bli= ng es > Hej fvit en sån där slashas som Olle rg mn Me dag Hej, Larsson, : Det har man ån blivit, Ht rn även om nära släkten kallar en — Tack du, tack du — det sem” för origi och skäller på en som en tvi Möre e s EG "När han nu gick till Alfreds bo-' stad, på slaget tio i sex, så hade han låiinat rock! och hatt hemma: ra KFOrRB ag ;dragit fram grabben till stu- ar ju ingen ställning Å ändå är ax : N SOC
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.