LT När valnattens hektiska sifferlek är till ända och a den 24septemb 50t FT Reflektioner efter valet - bra val I hallandsstäderna. Om man . framåt mot- kan: överblickas i lugn och ro fördjupas också de första flyktiga intrycken. För att börja lokalt är givetvis för- lusten av ett mandat till folkpar- tiet en besvikelse för centerpartiet; . Men eftersom dessa båda partier suc- cessivt närmat sig varandra i riks- - politiken under de senare åren bör . förlusten kunna bäras med större jämnmod än om mandatet erövrats av något anriåt parti, Ser man valet Å större sammanhang utjämnas hal- landsförlusten av att centern med folkpartiets' röststöd tog ett mandat , från socialdemokraterna på Gotland. Och eftersom detta rad, landsti let 12966 ligger faktiskt '. en mandatvinst för partiet i Halm- : stad inom möjligheternas gränser om inbrytningen där fortsätter i: samma takt som denna gången och ett nytt mandat tillfaller Halmstad genom befolkningsökningen, I Fals kenberg befäste centern ställningen som det största demokratiska oppo- sitionspartiet med .det hittills hög- sta röstetalet och i Varberg noteras också framgången som ett faktum. Att centern kommit för att stan-- na i de större tätorterna bekräftas ytterligare av att partiet nu äntli- gen synes ha Jan ett mandat i lm efte: förra ringssidans parlamentariska styrka är faktiskt den vinsten värdefulla- re än! förlusten i Halland, & även om" Tege- ' "valet, då de preliminära röstsiffror- na visade mandatvinst, vilken dock försvann då poströsterna räknats in, : Ett studium av. en rad andra städer Orsak Alvar .A Knäred är en så god tillgång för centerpartiet 1 riksdagen att just detta är att beklaga. till. FE Halland kommer givetvis att dis- kuteras Åtskilligt' Att den allt krafs ' tigare ävfolkningen i många lands- ortskommuner är den mest markan= te syndabocken är uppenbart; Ef-' tersom. centerpartiet är det domi- nerande partiet i stort sett på hela - den halländska landsbygden drab- bar avfolkningen detta särskilt hårt, Det finns kommuner där förlustsiff- rorna ligger mellan 40 och 50 röster för centern och då hj att ; till exempel röstökningen -i ” Halmstad blev så god som nära 300; Centerpartiets andel 'av:valmanskå- ' ren.är dessutom mycket hög I Hal-" Jand jämfört med hela riket.: Delta " bekräftas av det faktum att center- partiet i Halland torde ha landets dyraste mandat röstmässigt sett från och: med detta val. Enligt det pre- står nämli inte mindre än, 27.612 röster bakom , centermandatet, . kan? nämnas' att "i Kronobergs län fick centerpartiet behålla två man- dat på 22.840 röster, . Vi nämnde att centern gjort ett Som ' jämförelse . visar samma framgångsrika tendens. för centern. Men detta är också nöd- vändigt om centerpartiet skall kun- na få kompensation för. den suc-' cessiva' folkminskning som sker 1: glesbygden. ”Att' inbrytningen i tät-. orterna betydligt underlättats sedan: partiet bytte namn från bondeför-" bundet till centerpartiet är uppen= bart idigt som - breddats och i allt högre grad sy-'; ' nes .anammas av väljare ur prak. ', tiskt taget alla samhällskategorier, TONKIN-INTERMEZZOT - Vad som än förevarit i Tonkin- : bukten har: händelserna, såsom . var. att vänta när. det gäller det ytterst” ömtåliga. ! ! sydöstasiatiska området, redan givit genljud i iden : amerikanska valkampanjen; ' 'skri- ver Svenska: pagblar 4 et: cos "Bristen på klara informationer kom den: repulikanske kandida- ten Goldwater att redan på fre- ; dagskvällen förklara att försvars- McNamara med sina om- CENSURENS SAX” - Även den som är motståndare . till censur, principiell ” tycker sig: "dock i attackerna mot 'censur- institutionen” finna alltför. många taänkeluckor - och logiska kuller- byttör för att. med frihetskämpar- nas-stöd, våga sig på.att rekom- mernidera ett avskaffande. Så skri- "ver i Jordbrukarnas Föréen ingsblad”redak- tör" Valter Ersson, som samman- fattar: Vill vi: med censurens: bekäm- pare erkänna, att det finns » en massa olyckliga och v individer vilkas öde är förtjänt aviatt med filmens hjälp föras fram till; allmän . kännedom, ' så bör vi också kunna .räkna med att: det dväljs åtskilliga - sådan lätfpåverkade:: och instabila va opublik; som 'T äv: relser, i, den sakfiad + av. skulle hotas av att. med; ""perversiteter i allsköns avvikelser från, n ma t beteeride. . Frågan är därför Knappast c [5 sur! eller ej, utan: snarast vilk former vi 'skall finna för ett kon- st som trollsystem .skrutna kommunikationer - för- modligen satt och väntade på ett flygpostbrev för att få höra vad Det fians något öppet hos Gun- nar Falkås, ”Men han är mindre till: växten "än man väntat sig.- sätt lite. hjälplös" ut. Det är inte den "robusta 'kraftkarl som man ra och hälsar på ser man den leendet har lite av satyr över sig. ' När han först skymtade i fön- stret märkte: jag att han hade blå- in har fihkostymen kommit på. Så växlar :bonden Gunnar Falk- ås från det . ena jobbet till det andras. Men jag undrar trots allt om inte : blåstället passar: den friske och glade” berättaren Gunnar Falk- ås bättre” än 'finkostymen - med i, na pressveck? ie IN har. han bara tre. kor och några höns. och gris kvar, Tre "tunnland. jord behöver han. Resten har han överlåtit åt andra. sc oc kvar” och. jorden. Visst tar jord” och djur tid från skrivandet, men man aldrig riktigt glömma det man . behöver: "något att lägga hän- derna vid « då man inte kan skriva. "Ånnestorp'; är en mycket , vacker gård på Varaslätten: i Västergöt- land; Den -oniges. av många andra öch trist: utan skogen." oc es i Liksom . Falkås själv början tedde "sig lite främmande, ter" sig slätten obekant, om man som /'vi endast stiftat .bekantskap med den i författarens böcker. Man känns inte ' riktigt” vid ' omgivningarna. Men" Tvit n”. "och .”Gökhult” som inträffat, Den. republ > kandidaten; söm” snart sagt > vid varje framträdande « visar prov på sin utrikespolitiska - dilettan- :tism, var också vänlig nog att "lova. att ”ce vad- jag kan göra för att reda ut den' här: härvan”. - Det" låter: nästan lika: impo: rande". som ; förklaringen - - Hanoi: att.” ”varje + angrepp mot Nordvietnam” av de amerikansk spelats” just i dessa trakter, v por och) spelande” lärkor mycket att göra med det ” ”imperialisterna eller deras hejdu- . kar. kommer” att slås tillbaka med , överväldigande, kraft av hela det 1 ”granskningsorgån. bli: måtad' kriminalitet tryggar konstnärliga skapandet och :för- hindrar "tillkomsten av produkter " som medför samhälleliga och hu- manitära vådor,' beåter i JF sit fe avslutar: skri i- sä "mang. a "SCHEMALÄGGNING OCH . | ARBETSFÖRHÅLLANDEN .. Ur schemasynpunkt är arbets- pp Astkaol förhåll på grn . högstadium dåliga för många lä- rare, framgår det av.en 'under- Fökning som bund gjort. Svårigheterna ärarnas rik:för- vid schemaläggningen bottnar ' delvis a i den" högsladieorganisation” man nu bygger upp med en rik upp- sättning av” tillvalsgrupper, Atill- valsämnen och alternätivkurser. Samtidigt som uppgiften att läg- ga schema har blivit mer komp- |- licerad har det blivit allt svåra- re att få fram duktiga schemaläg- gare, En väg man "kän gå är ått . anlita särskilda schemaläggare och höjda" arvodena.. för. - dem, framhåller Skolvärlden och tillägger: Men frågan är om" man” "intet tvingas att pröva sig fram på helt nya vägar, om man vill åstadkomma: en förbättring ' över" hela sJinjen av lärarnas arbetsti- der. I flera skolor har man redan försökt lägga schemat med hjälp av datamaskin, Resultaten har ännu:så länge lämnat mycket i övrigt att önska, men:ändå före- faller "detta vara den metod med vars hjälp problemen måste lö- sas." Den pågående utredningen om 'måskinell schemaläggning har därför: ett mycket stort " intresse för vskolans lärare. LR har. be- gärt att förbundet skall få bli representerat i den. a ch om man inte kan åstad- komma en förbättring? I så fall blir man tvungen att aktualisera den orationella' anvä d. av det | ist folket”. - vi Irhoppet av KDS. på arenan iblev vad mån väntat: Och ; exakt vad man från höger-: och: folk- 'partihåll varnat för. "Pastorerna "Pethrus och Ekstedts "nya s. kk "kristna. . partibildning : åstadkom endast motsatsen till vad ' den 'sagts vara ämnad. för. I stället för en ökad kristen representa- " tion i rik:dagen blir det sanno- likt en minskad sådan. KDS tog inga mandat men ge- nom att locka över väljare från främst folkpartiet "och ' högern åstadkom partiet '€ en försvagning RV. de. som kämpar för kristna värderingar. Hade KDS inte ställt upp i Upp- -sala län hade högermandatet där .aldrig svävat i fara. Nu anses det. sannolikt att högerpartiet "hämtar tillbaka ..det « preliminärt förlorade mandatet, men - skulle « förlusten. bli. definitiv, kan 'alla -jen-loj liten: å, också den tacksam, långt borta, förnimmer man nå- got ; om. åraktens', ;egenart. : : Man känner ”främlingsskapet: | att: slätten. döljer; något för oss|?) som bara de bofasta känna. Något som” en tystlåten ioch drömmande en: gång ' upp och -Blandade samman . Men? "på Falkås domäner rinner Och dock lurar här mycket av skrömt och "skrock ' som: Falkås lyssnat. till "och förstår, Det ären bygd i ; anslutning ” till. de ' djupa]. änsbygd med jord- brukare ”som är” trygga" och kan- ske' ibland lite dryga. Goda yr- kesmän som ofta :inte''har” så mycket fantasi, Men, också - En son av slätten sitter här och talar lågt om. - det som varit. Om han. skrivit. - Och han får med sina ord ett eget ansikte" som det är gott” att vila ögonen" på, Cr : Som ” "varje bygd: bar | sitt eget ynglingen kunde - bli : fi jr é Men han skrev. många berättelser hokdehut, före, . De flesta publi” kristna väljare ' hk a - att KDS-ledaren Birger Ekstedt bär "skulden till att en kristen riks- " dagsman slagits ut. Inte önskade - väl partiets tillskyndare detta? ; (Helsingborgs Dag b lad) TS lärarnas arbetstid som en diskus- sion om lärarnas totala arbetsbör- da. Det vore av flera skäl olyck- ligt om .den utveckling som un- dersökningen indikerar skulle be- höva' tvinga fram åtgärder av så- dant släg, DE BLINDAS DAG d 239-110 1961 | cerades i hembygdens . tidningar. ; - Berättelserna - - gjorde ' Gunnar Falkås populär i bygden. Han har den ”oskattbara förmågan ,att- ta vara 'på humorn. Redan 'med "ro- manen ”Gökhult” på fyrtiotalet blev : Gunnar Falkås en . mycket läst författare. so Men det var inte hans. ”egentli- ga : debut. Fem år 'tidigare hade Gunnar Falkås gett ut ”De fred- lösa”, en” samling berättelser! på Svenska ”Allmogeförlaget." ' Boken blev ingen framgång. Men det be- rodde mindre på innehållet, som redan då gav vittne om att en ny berättare fötts, än på förläggaren som glömde bort att tillställa bok- handeln några exemplar av 'bo- ken, Nå, några såldes dockl. Bo- ken är numera en raritet som är nästan omöjlig att få tag i Det beror på att nästan hela upplagan som förläggaren efter något år tillställde författaren" "har fått multna i jorden på Ännes> torp. Ty Falkås grävde ner detta sitt första litterära verk då den Den mustige berättaren ser på att. trott.: Men .när man kommer nä- -: lite spéfulla glimten i ögat och . stället på sig. Men då vi hunnit | nu. bonde. Men nu : Mö dessa djuren vill jag na SOX har man en gång varit bonde kan och den ; homlighofsfullhot ä här E ansikte: Än om det tar tid för en m unnar. Falkås har inte tappat kontakten med jord och djur trots” de många och stora framgångarna som författare, " 2 Med »”Gökhult”. Vann hän andra pris..i LT:s /bonderomanpristävlan 1942.” Det. var ett synnerligen väl- förtjänt” pris! "”Gökhult” "är en mycket "bra och underhållande ro- man, skriven av en genuin berät- tare och" klassisk i' sin gerire.! Fan och ekollonet kommer så i den kanske ännu bädtre romanen ”Vit- T 3 som on, festlig: historia glömma... Män- Gunnar Falkås har gjort många romaner; "från : svensk landsbygd finns ' ”kinkiga fantasi bar ” så: or . ion, har ”blivit ett andra men dia för Gunnar Falkås,.. Han, har haft : mycket stor - "framgång : med ”Friareännonsen” ,sen komedi från landsbygden; söm inte. bara spe- lats :i radion” utan också "filmats |. stor. . framgång. : Som. .radio- pjäs” fann den "vägen ut i Europa, och det är nu inte så vanligt för svenska: dramatiker, "> -"- - 'Ett' par andra" pjäser' som upp- märksammats är ”Penningträdet” och ”Anders och valfisken”, Alla har "komediens lätta form och tar fasta på olika yttringar, på svensk landsbygd. Kanske man — då man Iyssnar på radiopjäserna — får . en ännu starkare förnimmelse "av ' Gunnar Falkås” förankring i sin bygd och : | svensk' landsbygd -överhuvudtåget. "Det :märks också tydligt i hans sénaste roman” ”Gift” och honung” som” behandlar . ett , äktenskap i mycket... modern ' a landsbygdsmilj . Humorn? finns kvar, men det är ; utmärkt om. | som kan ställas på en. lifter i största okt här . . parat med. fina fökttagelser om "människorna "och'-deras. be- kymmer. "Det skymtar ofta trage- dier 'i' hans komedier, de blir så mänskliga, speglar av livets hårda men ändå tjusande verklighet. ' Gunnar Falkås har säkert många höcker " från svensk landsbygd oskrivna älma. Man är . glad för det, Han behövs! i "den "litterära debatten. Landsbygden ' alltmer 5 Glesbygderna ”. bli | Tätorterna tar folket till nar för att "mjölka: kor, odla . och : föda upp. grisar. behö ro ännu högre grad goda”. talesmän. Gunnar, Falkås fyller alla. de krav | Aktuell - Det. Iatinamerikariska kom- Castroismen tyckg delvis ha förlorat sitt grepp bm stäm- ningen: Freis seger i Chile över Castroanhängaren Allende torde kunna betecknas som. Kubas största nederlag i Sydamerika. Men wad kommer i stället? Frei företräder - «en kristdemokratisk linje, som 'kan samla i en akut situation som enda tänkbara al- ternativ till kommunismen. Men huruvida denne kan: tända en moteld är ovisst. För Sydame- rika kan en Goldwaterseger i USA få mycket viltgående följ - der, "Nordvästra Skånes tidningar. I ”glesbygderna tappade soci- aldembokraterna ” en hel procent av. väljarunderlaget. ;: jämfört. med 1960,' i de mindre tätor- terna 'en halv procent, i de större tätorterna drygt en och Jen Kalv procent och i. Stor- Stockholm och Göteborg, slut- ligen, knappt en” halv procent --. allt enligt de' preliminära | resultaten '. båda ” åren. ” " Varför denna berg- soch dalbana? 7” ' Dagens Nyheter. . "Det skall bli intressant att se hur högern nu. ställer sig till sitt ATP-förslag. Skall - man handla gom efter valen” 1960 och 1962? : "Praktiskt tager dagen efter 1960 års val förnekade man sin egen andes barn, Sam Nilsson, som dock senare dök upp för- klädd till'egendomsägande de- nade talet tom EEC: omedelbart? | Vi skulle tro: att, man nu'inte|' - låtsas om ATP -förslaget heller, a : MN | vill. ' Skånska : Dagbladet. rig att bli likgiltiga. Att. de'sedan också: är underhållande och ' ibland gement roliga: måste: väl” räknas portös "Hans böcker kommer ”ald- el a Högt en-bil: minute anordnas. vå. gator. och . årsinedeldygnstrafiken d. $ "Vidare vill NTE att bestämmel- sen om att alla andra. fordon "är. H skyldiga att stanna vid :en "dispens- buss på en oskyddad Hållplats skall preciseras genom att avståndet till bussen” angives till 20 meter: Med en skyddad hållplats måste' för- stås, framhåller föreningen; ” en hållplats . där . refuge, helst... med 'räcke, finns på den sida 'av 'bus- sen — mot trafiken — där passa- gerarnas av- och påstignin äger rum. NN . Ifråga om; den. av. högertrafik- kommissionen: föreslagna särskilda utrustningen på dispensbussarna ställer. gig ' NTF tveksam till den blinkande ' röda / lykta som” "skall komma '.till . användning för. att stoppa' den övriga trafiken vid Je oskyddade hållplatserna” Fd "Direktören hos NTF Alvar Thor- son "och direktören hos Motormän- nens Riksförbund Nils Ahlgren har haft tillfälle att se praktiska” -för- sök med signallyktan. I en' särskild promemoria som NTF "bilägger sitt yttrande utan ställningstagånde, tog ifrån honom lusten att fort- sätta skapa, 4 1965 PONTIAC TEMPEST CUSTOM COUPE . | försäkri | syftet med den pågående utrednin- framhåller de att den blinkande röda dyktan . inte kan" anses fylla uppgiften som en effektiv stopp- signal; Den ger i stället intryc- ket av en stark blinker. En dubb- lering av signallyktan så att växel- vis blinkande sken åstadkoms var effektivare.', Herrar. 'Thörson . och Ahlgren anför vidare "att den sär- skilda skylten, vars "Utseende än- nä icke är definitivt bör vara in- nerbelyst framtill på bussen och av reflekterande material och be- lyst med en ljusramp baktill. NTF:s ordförande trafikborgar- rådet Helge '.. Berglund, direktör Thorson och kanslichefen hos sta- tens trafiksäkerhetsråd Hans Hans- son gjorde redan wid högertrafik- kommissionens sbehandling ' av ärendet ett särskilt "uttalande i samma riktning som NTF:s yttö rande, Slutligen föreslår NIF ätt håll- platserna för dispensbussarna skall vara "utmärkta med en särskild | skylt och att det redan nu skall slås. fast, att dispensbussarna får vara i: trafik högst "ett år efter dagen H.. Ny. aktievinstskatt |. en överloppsgärning Stockholm (TT) Det räcker med att lägga tids- gränsen för aktieskattefrihet vid 10 år och att kanske införa aktiefonds- bevis som likvid från exempelvis för att tillgod hal gen om en ny aktieskatt, "utvecklar direktör 'Kjell Fredén i en artikel i senaste numret. av Ekonomen, Så länge det inte har styrkts att de- nuvarande skattereglerna har | dämpat rörligheten på aktiemark- naden — och det går troligen inte heller att bevisa -— så saknas det anledning att efter amerikanskt och danskt mönster införa en särskild aktievinstskatt, : Enligt utredningsdirektiven skall kommentar: plexet är ett problem, som förr är alltså först eller senare måste redas upp.|borgerlig splittring mokrait.' Efter 1962 års val tyst- lyckats åstadkomma. Vad KDS y' och frå ökad och därmed ökade borgerliga svårigheter att klara ”marginalmandaten”. + nekligen är det något av ödets - ironi att KDS hjälper till att ordna kommunistiska mandat- . vinster 4 Västernorrland och i Värmland. Att den' kommunis- tiske värmlänningen är präst gör sannerligen inte saken bätt- re! För etb valresulita. med så=: dana konsekvenser warnade bå- de högern och folkpantiet före många KDS-röstande 'inse att motverka den goda sak de trott sig tjäna. DÅ valdlagets "vågor lagt cig och situationen ;/ kunnat övertänkas i lugn och ro,. bär säkert : många ” varmt. . kristha väljares slutsats att KDS. bör bli 'en kort parentes i vår: inri- : kespolitik, NN "Svenska Dagbladet; KDS har. inte” vännit” fågot mandat. Man. har bara lyckats ' med "att "försvaga 'borgertighe- ten: Grovt taget gitter gocial- demokratien helt orubbad, bl.a: tack vare KDS. Det känns nte upplyftånde. mt sä St | Örebro-Kuriren (5): Cetiteri örefaller efter hr ' Hedtunds "lyckade TV-framträ- dande på tredagskvällen och, en skickligt. - upplagd " valkampanj ha -ufhärdat de påfrestningar - g Problemet : med luftförorening- arna inte ändras, kan morgon- dagens stad mycket väl. bli en plats där människan sakta: men säkert begår" självmord / "enbart génom att. andas. a sökt samling "grodor; a - Frågan ' ställs av ”Handelstid- ningen på tal iom Sifos politis= ka" opinionsservering. Vi använ+ de för länge: sedan ett namn på: en Sifo-undersökning, som of refaller : lämpligt. även nu sifonerå. 2 Göteborgs-Tidningen - För väljarna . kan get "kanske vara likgiltigt vad som slutligen händer — : rösternas ” placering avspeglas i stont” redan vid den första beräkningen —'mejy in- tresselt och . dramatiken under. själva valvakan, skulle säkert kunna ökas och därmed stimu- lera. valdeltagandet: om post Nn än f. n. kunde fastställas. Pogt- sätter ' den nuvarande" "utveck! lingen = torde ' nämligen bli en helt normal: fö. skäl att undersöka om det inte vore tekniskt möjligt en. preliminär även av. dessa röster under:'val- ' natten. i oh re Sydsvenska Dagbladet; -' s - vo (ETT ORD” et "PA-VÄGEN "Varen rinnande i anden... .Xe Rom, 12: 11.- Id "Vi röra Oss i br en en tvingande makt i vårt - Så var det med Jesu första ärjungar - och : evangeliet. ” måste bära ut dess glada bud. skap, emedan det brann i deras hjärtan. De voro i det budska- pets våld, Därhän behöva gckså vi komma. Då drivas vi inifrån till omtanke, förbön, tjänst och offer, Och är vår ande brin- nande, så tända vi omkring 'oss. i skapa en vårlig atnvosfär, som är fruktbärande och livgi= vande. Jag kan säga i 3 mitt hjärta: intet » Men därav följer ' y "Men jag kan också bedja: Herre tänd något ske. mig du, oc loch "då kan lösningen vara förenlig med prin- |, nn, där din kärleks Jäga . Sö > (Forts å sid 7) Fil, 1: 20, aa själt M ro Gal, 2: O- valet, och nog måste väl. nu” :, det gällt befogade farhågor .—; . "Inu när de själva kan se att .de-', ras röster faktiskt kommig abe reteetse och då kan det finnas wlt. företa ” "sammanräkning | '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.