dt HR = FKAHOLMS TIDNING + > — ' = LT Torsdagen den 1 oktober 1964 LIT = Studieekonomiska problem Det är obestridligt, att avse- värt bättre möjligheter till ökad vid. bildnd omskolning etc. — har. öppnat sig under de senaste åren, Men har samhället werkligen tagit hänsyn till de'ekonomiska kon- sekvenserna av denna utbildning för alla? Svaret blir nej. Detta är ett dystert konstate- rande mot det faktum, att ar- betslivet ställer allt större krav på kunskaper hos de enskilda. Det är bekant att tendenserna pekar på allt "yngre äktenskap -— ungdomar bildar familj redan under sin studietid. Enligt gäl lande skatte-' och sociala för: hållandeh blir studierna i flesta fall 'en "hård ekonomisk belast- ning för vederbörande. För att överhuvud kunna existera tving- as någondera parten ta förvärvs- arbete, vilket i' sin tur självfallet medför sämre 'studiemöjligheter. I en utredning, utförd av Upp- sala studentkår, granskas dessa problem; Man kommer till slut- satsen, att det familjepolitiska stödet I dessa fall inte är an- passat efter de verkliga kostna- der som” studier 'av olika slag drar med; sig. ': Detta gäller nu inte bara aka- demiker, utan i lika hög grad vuxna som efter några år i för- värvslivet vill undergå en vidare- utbildni eller kol Ekonomiska + svårigheter tornar upp sig och sätter p för tänkta studieplaner. Via lägre skatteskala till gifta går nu det familjepolitiska stö- det till äktenskapet — att vård- naden"'om; barnen och vad”det innebär 'ur studiesynpunkt be- tyder hinder för t, ex, 'en stu- derande mor fas. inte, hänsyn till Hildning - < clala' förmåner, som gäller för- värvsarbetande mödrar, kommer inte de studerande mödrarna'i åtnjutande av." Om , t. ex. en studerande kvinna föder barn |, "under studietiden, får hon ingen tilläggssjukpenning ' under 180 dagar; Hon :kar alltså: av -ekono- 1. den studerande mannens ringa - eller obefintliga ekonomiska till- gångar — tvingas till förvärvs- arbete, till stort förfång för hen- neg studier, Antalet daghem är alltför li- > tet, och i flesta fall är tillgången till- dem vikt för förvärsarbetan- de kvinnor, som måste vistas utanför hemmet. Ur samhällets egen synpunkt är studier —"i vilken form de än bedrivs — en god investering. Av den anledningen bör också samhället självt se till att de orättvisor från = familjepolitisk synpunkt som nu finns snarast En stud de mor "Alla vet att Fader Gunnar är en av de mest omdiskuterade, motsagda och kannstöpta invånar- na i: vårt dand de senaste åren. Och hur -skulle han kunna vara annat ' än' hunsad av de många, han, den skånske och frimodige prästen — som är så glad ! - Erfarenheten viskar nämligen till oss, att verkligt befriande gla- da människor för det.mesta blir hänsynslöst rivna och in på krop- pen repade. Det är som om många människor inte unnar en med- ka att få vara riktigt, ”hjärt- bör — för att nu bara peka på ett exempel —"” betraktas. som likvärdig med' en förvärvsarbe- tande kvinna när det gäller so- ciala förmåner etc. Hennes stu- dier måste med andra ord varå lika värdefulla som de insatser hennes medsystrar gör i produk- .tionslivet. . '.- Studier är en: lönsam investe- ring — för samhället och åndivi- den själv. Samhället har skyldig- het att i eget och individernas intresse på alla sätt stimulera till olika 'utbildningsmöjligheter. ” Oberoende av om det gäller unga akademiker, äldre 'eller familje . försörjare. vr . 2 KULTURFÖRMÅN FÖR LANDSORTEN Genont de regionala filmfestiva- "lerna får landsortens filmvänner tillgång till ett rikt urval exklu- siva filmer som erfarenhetsmäs- ”sigt inte kan tilltala den' stora "publiken, en förmån :som '-stor- "stadspubliken 'länge: har; åtnjutit, skriver Ragnar.Oldberg i' Jordbrukarnas Föreningsblad: " Det mycket: prisvärdd initiati- "vet fullföljer en decentraliserings- linje 'som- något tidigare begynts inom t. ex, musiklivet med de åt- skilliga s.'k, "rikskonserterna. Nu får t.ex. Luleå och Västerås och andra städer vad stockholmarna "haft' sedan ' i' fjol, 'ett 'smultron- |: miska ' skäl — med hänsyn till ställe, en art cinema, och vad pa- + MALMO BAN. OCH DRAIFTDISTAIKT SJ-NYTT DEN I OKTOBER: - / oa - MALMÖDISTRIKTEN i SJ:s nya regionala organisation Från och med den 1 oktober .för den regionata förvaltningen. Malmö är en av huvud- orterna för de 11 nya ban- och driftdistrikten, En broschyr H med närmare uppgifter om vad omorgar kan på begäran erhållas från distriktsexpeditionen. Liksom tidigare är våra kunder välkomna till stationer och resebyråer i alla gods- och personaltratikfrågor. Dessutom finns följande konsulenter på driftdistrikts- expeditionen: : FÖR GODSTRAFIK: , Transportkonsulen! K. E, Acklid . Transportkonsulent B. Andersson . Transportkonsulent C. A. Nilsson Transportkonsulent K. A. Nilsson Yransportkonsulent P. Olsson ' . FÖR PERSONTRAFIK: ör Resekonsulent G. Karlsson - DRIFTDISTRIKT har st en ny organisation : [vet sig vara Guds barn, 2) känner . niskors omdöme, Ja! efter ett stilrent. hem,” di evighet”. ma innerligt glad. Kan nu detta fak- tum: vara en orsak" bland "många till 'att Fader Gunnar :' ställts så helt i skottgluggen? Inte vet vi säkert, men .vi anar att. så” kar vara fallet. "Gunnar Rösendal är först "och sist en smittande glad varelse, "I Vi har för vår ringa del aldri mött eller. hört eller läst en. så övertygande glad karl, som just denne skåning, född i Grevie 'soe- ken 1897, När man forskar i i Fader Gunnars liv och väsen,' vill" man gärna draga den "slutsatsen: denné man är glad. Han gör sig inte glad. Han och glädjen äro ett! : Kan det vara så, att. Fader Gunnar är glad därför 1) att hän sig vara helt frälst' från mi i : "ROSENDAL ÄR : "EN HÖNA?” > : H Han är född i ett: Usmåbrukar- hem på Hallandsåsen, Det var”ett gott hem '-—"”men jag ' längtade intensivt under hela min ungdom ett . hem med skönhet öch, kultur, Gud har givit mig det” Gud vare fack Hur/ han blev präst? . Fråga ho- risarna "fatt länge i sina 'cinéma- teques. . sh > Ecklesiastikminister - ; Edenman "är uppenbarligen en 'lekboll för sina rådgivare: Har han omdömes- .Jösa rådgivare, går det åt skogen, som fallet blev. med. den av Ro- --Jand Pålsson med: :klumpig hand .juppritade medan en i - ändå «realistisk rådgivare . Harry: Schein kan förhjälpa . vacklande kulturminister till rs "ypperliga initiativ som detta med provinsfestivale för filrå, DET ÄR EN MYCKET BISTER :z KRITIK ' ' | 4 JO framför mot. "polisens M att: sköta det s Kk Beritfallet, dråpet på en "sexårig. "flicka ' Stockholm den” 12 augusti I "Hd, noterar Sv e ns kja Dag: bladet: ana varliga anmärkningar, och : spa- .ningsarbetet karakteriseras som ineffektivt ”på ett i högsta grad betänkligt sätt”,. Enligt: JO-utred- ningen framstår det som ”hart när otroligt” att gärningsmannen inte kunnat avslöjas tidigare, så att hans nästa dåd — mordet på en fyraårig flicka — -kunnat förhind- ras. - Tydligare kån det inte sägas att polisen här ådalagt en nästintill otrolig inkompetens. Skäl till åtal anses inte föreligga mot någon befattningshavare men = väl . till - anmärkningar för förbiseenden och försummelser, ”delvis av 'all- varlig karaktär”, Som en illustra- tion till de minst sagt säregna förhållandena står det faktum att den sedermera gripne icke blev registrerad som misstänkt - trots att man fick in fem anmälningar mot honom — däremot hade 39 andra uppförts på . listan . över misstänkta, samtliga i anledning av en anmälan vardera! Man får i allt bilden av en organisation som inte fungerar. Viktiga tips SJ) EXPEDITIONER: ”UPPET: BANDISTRIKT — .. Cenlralstationen Posttack 277, Malmö 1, Telefon: 706 40, riks 040/706 50 måndagar—fredagar 8.30—16.30, lördagar 8.30—-13.00 april-september stängt lördagar aldrig fram till onstnärsbelöningen, ” 'od "mening djärv: och som | - Det finns, säger JO, fog för all: Hela Sveriges Fader Gunnar Av. pastor Wilborn. "Ågren nom, så svarar han: Jag kan inte begripa att Gud har velat ha mig till präst. Strax" viskar 'en. litea röst i mitt hjärta:. du delar" åsikt med. många människor, de är lika förvånade som du. Det var aldrig meningen från början — jag ville bli mekaniker. i Mén "moster Thilda tyckte att Gunnar kunde bli — smed. Många andra tyckte likadant, sined borde |. han bli Nå, han gick "i 'skolan — och måste vakta hönsen "och repa” nässlor. åt dem, som" sina kvällsplikter. Än i dag” lär han hata" höns därför att han' bränt sig 'så mycket på nässlor för! de- ras skull i "sina barnaår. Hur det] var, så sattes 'hönsvaktaren d Lunds , Privata Elementarskola:'.” : Han 7 "tog studenten: Jag” hade gått igenom studentexamen med livet. — jag skulle utan 'större motvilja skriva ' en eller ' ett ' par doktorsavhandlingar" till, men jag will inte för allt. smör i Småland gå upp i studentexamen , igen. Det är en ohygglig examen, säger han. Ett lexikon,. stals: på "skolan. en gång. Rosendal hade "också haft det till "låns,' men' dock inte' stulit det. Han. gick". till rektorn, . som rannsakade .honom"” "ner i. rygg märgen. Rosendal. grät, men rek. torn. sa: ”Äh, Rosendal är, rent för” snäll "att stjäla.” 'Skolpojken -' gick hem och sov. gott! ” En gång ände det, att Rosendal [des predikan i. koncept: av ”kyr- koherde Fasth, som kommentera- de; Du håller dig på allmänningen, det gör vi alla innan vi blir vana. : — Jay jag hade förlorat min barnatro; säger Fader Gunnar. Det var lätt att förlora sin tro, men jag hade ett förfärligt besvär att hitta "den igen,” (han fann ' tron på nytt fram i livet, som vi hört). Trots 'stort oväder första sönda- gen efter 'Trettondagen war Grevie kyrka” fullsatt .— ty Rosendals Gunnar" skulle predika, Kunde han månne. duga till präst? : Det frå- gade 'sig folket i ”hemsocknen för 46 år. sedan: =, s : Jo, han dugde tydligen. Och blev därtill ”hela Sveriges Fader Gun nar”, v— Ja, det är L komplett, Underbårt, att få vara Fader Gunnar med hela svenska folket, säger han, då 'vi sitter på första: bänken i' Teatern efter 'ett "av. hans tusenden: före- drag riket runt. ; öron fe Hur -blev han' det då? : +: cÉ "Ingen" som” vet! Men ' man anar det, då man "läser hans böcker, exempelvis Hymn. till” glädjen: 'O; glädje, glädje, glädje över all gläd- !' Vem" är” det: personifierad här u om' inte Fader ' Gunnar gjort något ”fuffens, så att ”fransk- et läraren. Ivan . Pauli slog pennan i bordet och skrek," "gällt och) för]. tvivlat: Rosendal är en höna, en höna, en höna; en sentimental höna! Varvid hela" "klassen, ” Gun- nar - själv" allra "vildast, : skratt. n SPNEDIKAN "NING? "DEBUTERAR:. "Han tog studenten" —'"det hängde -|vå. ett hår, men” håret, höll! Nu tänkte" han "predika" i hemiförsam- men kyrka 1918; Först granska. VA VALDAGAR? : » Två. valdagar i stället: för en . pläderar » Dala D em Ör l Det / måste” vara ppgift att" få. fram Författningsutre ningens förs lag "om? två ' valdagar : anknyter givetvis. till vad utredningen, .övrigt' anfört.” Ändå kan detalj förslaget diskuteras för sig. Där- för. att det har samma: giltighet under såväl nuvarande som fram" tida ' valsystem.:! Valutredningen - har. kritiserat förslaget. "om . två ".valdagar och bl.'a. anfört svårig- heter med att. kunna utnyttja skolor ' som vallokaler under” så . lång tid, En sådan invändning går knappast att godta. Man' kan: ju för övrigt tänka sig en skolledig ”valdag”; Det är inte Keller säkert, "att val .söndag-måndag är met)- lämpligt, Man kan också" tänka sig andra lösningar, skriver DD: PRESSENS "AVGÖRANDE EOLL Pressens avgörande roll i ”opi- - nionsbildningen har årets val gett "utomordentligt starka belägg för. Högerpartiet gjorde ett. bra val just i de' kretsar där högerpres- "sen är stark ock där denna bac- kat upp partiets övriga insatser, skriver I "Södra Älvsborg, Värmland, Kalmar och'Kronobergs län har partiet inregistrerat vackra 'röst- ökningar jämfört med förra valet. |. Här har partiet haft allt stöd av Borås Tidning. Nya Wermlands- Tidningen, Barometern och Sm; lands-Posten. Dåliga val har hö- gerpartiet gjort främt i stor- stadsområdena. I Stockholm". .— med landets två största valkret- |” sar — är folkpartiets och social= H demokr; press domi ledningen, det brister i bokföring nisationen är klart = otillräcklig men ingen gör något för att för- stärka den, personer som anting- "en inte är skickade att leda ett förhör eller som är fångna i för- utfattade meningar har väsentliga förhörsuppdrag 0. 5. Vv. Rapporten är i detalj som helhet häpnads- väckande, Nu får det väl förutsättas, att mycket har ändrats till det bättre under det år som hunnit förflyta. Möjligheter till ytterligare effek- tivering bör väl också upp.tå vid den genomgripande - omdani och intern kommunikation, .orga- | trots Svenska Dagblad "goda Medborgaren ” - DAMVÄSKA! Om: hans” ”Heologiska : föndéringar : iskullé vi inte skriva i dag, endast ge "några" ' personliga bilder av ho- + .|nom som människa. Som till exem- pel hans : Festliga : klädedräkt... Så säger: han: - Tack,: o Gud att. jag i lång, fotsid prästrock, - som ”fallér i så vackra veck” kring fötterna, en' låda hemrna i :: Rocken: gåva "av Fader” Uno: Väskan: > "gåva "av itillverkaren ”! i Anderstorp” (barnen '. Staffan” "och Kajsa påstår det ären 'damväska). Vantarna:'”hustruns : gamla poler- vantar" i(södan:: köpte .han tre” par | il vita, a långa” och". smala vantar i: Mariestad). . » Och. så” träffar vi Sveriges ' ne tigaste cyklande 'präst: "dagliga ey- kelturer : ingår” i ; Fader. Gunnars ritam.” När: han skall till sin./ bikt- fader, Fader :Anuns'i Hästveda tar han "sig. 'en:" cykeltur ' på :-13 ' "km (från Osby)..— Det är naturligt- vis' glädjerikare att: fara hem med lättat." samvete : än att ” resa : dit med bikt. Men ändål s 2 oe vt ; Första utlandsresan gick bill S:t Gotthardspasset med : cykel, han har « cyklat ;.genom. England; och 13 Skottland. . Ibland flyger, han ock- så . (till. USA) — ' men: en: tidig morgon cyklar han hellre de åtta milen till. Fader Uno .i Bromölla; Vad glädje! Han tog 'dem alla :il£ en sväng på fyra timmar, 'går aldrig 'av cykeln "förrän -han. är Det är snart dags för mantals- uppgifter igen. För de allra flesta innebär det, att de fyller i sam- framryckning under en följd av år. I Göteborg saknar' högerpar- tiet stöd från den starka Jokala essen. P9 I fyrstadskretsen har'de ”tidiga- re högertidningarna Sydsvenskan |" och Kvällspo:ten helt och fullt satsat på MbS. Detta blev särskilt kännbart i Malmö och Lund, där dessa tidningar har den största - spridningen. Däremot - lyckades MbS icke göra någon större in- brytning i den starka ' hälsing- borgshögern, där- Helsingborgs Dagblad hållit klar högerkurs. + Detta visar att TV icke har den av polisväsendet i och med för- statligandet, Genom ”blottläggan- det av bristerna ges direkta an- visningar om var och på vilket sätt förstärkningar måste komma till stånd. Men nog är det be- .drövligt att inte uppryckningen skett tidigare, så att en liten flic- ka kunnat undgå att falla offer för en mentalsjuk sexualförbry- tare, överväldigand för opi- nionsbildningen som man före- ställer sig. Tittarfrekvensen är enorm men en eller ett par tim- mars framträdande i TV-rutan är trots allt något som ilar förbi hur bra det än är. Pressens ständiga påverkan, genom att föra fram partiets politik och bemöta mot- ståndarnas argument, har den djupverkan som fäller utslaget, hetvdeal. yde . slutar Medborgaren. . ma uppgifter som de gjort under ” en rad år tidigare, lappen lämnas till fastighetsägaren som sedan vidarebefordrar den till myndig- heterna vilka alltså får sina be- gärda upplysningar om oss, Det är en kostbar procedur och lite extrabesvär för en var, Detta senare må vara hänt, värre byrå- kratiska påhitt får man finna sig i, men man kan ändå inte under- Jåta fråga sig om dessa årliga ”mantalsuppgifter" verkligen be- hövs. Myndigheterna har ju på många andra sätt hållhake på oss. Vi betalar våra el- och gasräk- ningar, radio-TV-licenser och te- Jefonavgifter erläggs etc. och överallt talar vi om, ifall vi rört på oss sedan förra gången, ”Lös- driveriet” skulle nog inte få nå- gon större utbredning om vi slapp dessa årliga mantalsuppgifter. (Helsingborgs Dag- blad) - "världen .som är en” hymn tilll. För ; att jag får ha, en; "sådan Is å rättade,': ;s stryka ; det: Lb fJag vill likna min - Herre Frälsare, Jag vill. icke avstå | Aktuell Bland de brännande 'dags- aktuella problemen har Erhard många -kort- på hand som kan ge gott politiskt utbyte för framtiden — om de spelas väl. Lyckas han tex. vid Chrusj- tjovs förestående Bonn-besök utvinna något för Västtyskland positivt beträffande Berlin, bör hans ställning gentemot ”gaul- listerna”. stärkas och Franz Jo- sef Strauss dröm att hålla mak- tens !trådar i Bonn i egna hän- der får mindre chanser att nå- gonsin gå i uppfyllelse. >" "Sydsvenska Dagbladet "Den japanska bruttonational- produkten steg under åren 1946 —52 med i genomsnitt 10,9 pro- cent per år. . Därefter blev tem- pot «en aning mindre hektiskt, men tillväxten höll sig dock från 1953 till: 1962 :vid 9,4 pro cent i årligt medekal.. Industrins andel i denna uppgång kan i re- lativa' siffror anges till'34 pro- cent . för 1962 "jämfört med 29 procent 1953 av tillgängliga land göra Japan rangen stridig när dejt gäller. industrietlt fram- steg sedan ett 15-tal år tillbaka. Nordvästra Skånes Tidningar : I |tranime vid Fader Unos ända till vanhäva” vi vanskötta 3 ädgård tra rsse H HUMORNS FADER ” så 'pass omfångsrik ' karl « En uppgifter - att döma kan ' inget] Tav”den oförtjänta, markvärde kommentar | Den uteblivna valframgången måste givetvis påverka :Tege- ringspartiets politik. Valet har visat att oppositionen är ångt ifrån ofarlig. Partierna i mittén, folk- och centerpartiet har, både opintons> och röstmässigt stärkts; Inte ens högerpartiets huvud- lösa ATP-ultspel kunde, som "hr Erlander tydligen bespetsade sg på,” ge socialdemokraterna . ytterligare framgång. Till värls= ter om regeringen propsar Her-= manssons ”blågula” kommunis- ter på ökad socialisering. så det, gäller för regeringen att gårvär” samt fram. ' Diskussionen om vilken väg man bör följa "bör ' bli synnerligen . intressant; om, den ' redovisas. offentligt, Fort- satta socikliseringstendenser ökar | oppositionens slagkraft, utebliv- na tendenser i samma” viktnidg ökar "kommunisternas.' pen ”Västerbottens-Kuriren ” Klart "är att den förbä av kommunernas” möjligheter atit. förvärva. och; behålla mark. som. föreslår '” snabbt. påpekar; delse inte bara :med”tanke på stadsplaneringen" "och 7 böstads- : så som ett bidrag itill dösningen stegringens” ;problém. "Ensam förmår den? ? förvisso inte... av måste ju också äga en "storslagen Nu har jag, mig själv i humor. Det gör. han: uppmärksamt hört aldrig. mä kt att jag avvikit. från en ”av' mina ledande livsprinciper, nämligen 'att' alltid vara en glän- mer "än ” två . previlegier: ' gravplats, 3 att kunna bli av- här: dödsstraffet . avi skaffades fär i landet glömde man Och' vidare påstår Fader Gunnar: Många svenskar "är rädda, räd- da "dels för att. ryssen”. dom; ”dels' för? att Fådé 3 På kafferepen vill; folk” äta upp Vvårandra, och; slickar : sig. sedan om munnenl.:.: ts ” . Hur (många "böcker : han skr it, har tre ärenden att framföra: 1) våldig,' 2). den. sär; självupptagen, gamla idéer och - tankar : (Rosen- dal: ingen lägger märke; till vad man säger de första 25 åren). Hur som "helst, läsare har hän icke 'be= hövt sakna! Och" han" tycks skriva]. med en sprudlande, levande” "gläd je! Inte 'minst gäller det om hans många böcker i teologiska. ämnen till uppbyggelse”. — även . i sam- gripa, att han icke kan röna nå- gon framgång med" -sina' regler. Fader Gunnar och winet är känt. Han säger: : Gud” skapade: vinet, Därför ' är vinet av godo; Djävulen skapade missbruket : av vin. Det är av ondo,. Jag älskar vin, men hatar rus. Frossare och -vindrin- kare skall: icke ingå i: Guds rike. coh från vin, Säger han... : GLÄDJENS FADER : GUNNAR Allt i livet tycks denne särling i prästrock. förvandla i glädje och tacksamhet ' inför sin himmelske Fader, "Han lovar Gud för sina egna barn: Staffan, Birgitta, Kaj- sa och Thomas, När pappa ville pussa och krama sin äldsta dotter Birgitta, brukade hon säga: ”Nej, inte possa, inte possa”. (Far hop- pas att hon hållt denna princip då hon som vuxen långa tider wistats i London och Paris, säger han!). Det är inspirerande att höra honom berätta om sina älskade barn — det är glädjens jublande ackord! ' Fader Gunnar tycks leva väl förankrad i sin tro på glädjens Gud: — Min käre vän, du skulle icke söka honom, du skulle icke älska honom, om du icke redan hade funnit honom. Att finna Gud är den största glädje, Att söka honom är att vandra glädjeng väg. I Den Himmelska Gläd; pell i Ballingslöv lever F. nar numera, och lever tydligen helt för stiftelsen Gratia Dei, ett Jens kap ader Gun. + traktelse och sakramentalt liv, andligt centrum för bön och be oa (Forts. å sid. Dn 2tt omkring sextio sår,» » och jag har! sände stalare, - Så ' säger han ' själv! | .,- skall: ta skall införa katolisiemen'i Sverige. : vet väl troligen bara : han själv. I en av .dem', påstår 'hany' att han han bekänner att boken är självs- 3) den rymmer ”omstuvningar . av skaffa: detta evigt diskuterade missförhållande; Men att ä hittills: "inte -har Tyckats kn ckå mm": indragning. ”åv äte. ke lagen Un destegring:. på". fstigheter faller tomträttsinstitutet vi aenb I dynt: och otympligt vapei tvivelaktig -effekit; ström: hade ” rö tt Östa” antagligen "gjorde det också. Det - kanske. är en av "dessa så be- tydelsefulla poströster, eftersom sträckas till 'vallokalerna.” Enda resa" ut. i. världen” och Hi 'uts landssvensk. Sådana prickas vid. valet men inte W. svensk, alltså; : manhang där. han måste "själv" be hyr Dot : tycks råda: € missuppfattning” om & ner: och tabletter är” födoärmne slut: på - "den "missuppfabtningen ' vore mycket vunnet För. folkt hälsan. «+ > + : Pål i Västerbottens-Kuriren : nt — s PG : fö ETT.ORD PA VÄGEN| -— sig själva gåvo. de... 2 Kor, ' 8: 5. Dot största vi kunna giva är, avi giva Oss själva. Den gå-' 7 präglar ' sedan alla de and-' a, som vi kunna ' ge. Så: länge vi själva, kunna vi ställa oss' så- och tjängndl allt vånt givande Herren ande, Vi ge en slant åt utan att vara vi ge en allmosa Vara personligt engage-. rade,: "Det kl ; 23 a i vår z gåva. iPpPar. intet hjärta i Gud behöver våra | medel; men ännu mycket mer behöver han. nin själva. Kallelser til] "fräls- va Gr även en källelse att bli- ansv, uds medarbetare" och taga en & tillsammans . med Gud. han oAM Ger sig själv äl Gud, Gi går in under det: Vv dig själv. och ag mina händer, .A byggandets expansion, utan. ock-". hans - Promenader inte får ut-' sättet att ta åfrån” honom” rösta rätten” är: nu att låta honom : Konsumtionen är ju så oerhörd. 2 Skulle :kampanjen kunna göra . inte ha givit oss | Yr telorinén av” bety > Å . så andelsläningen a | la
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.