0 |D AR AD [nn a a a i . dem ytterligare rationaliserings= "ar / fora — CAHOLMS” TIDNING > —= = LT Onsdagen den 1 oktober 1964 LIT = = KDS. - en engångsföreteclse? Kristen Demokratisk : Samling — KDS — fick något över. 70.000 "röster i valet, Det var precis den väntade utgången. KDS fick inte något eget riksdagsmandat men påverkade "fördelningen ' mellan de andra partierna till "nackdel för. de borgerliga partierna och de kristna intressena. KDS skall fortsätta, har parti- ledaren Birger Ekstedt sagt i sin eftervalskommentar, Någon an- nan inställning 'kunde man givet! vis inte vänta i dagarna närmast efter valet, KDS bärs naturligtvis - upp av en ambition att märna = de: kristna värdena, Dess valrö- relse har präglats av entusiasm. Men ändå är det knappast san- nolikt, att KDS kommer att vara med i nästa valrörelse, De interna svårigheter, som KDS har att brottas med, bör väl härvid inte tillmätas någon större betydelse. De kan klaras ut, Tydligen har vissa antidemo? kratiska element smugit sig in ill det nya partiet, De skall rensas ut nu, lovar KDS-ledningen. Det - hade naturligtvis. varit prydligare | om .man tagit itu .med"” denna ” viktiga fråga före walet. Det" finns knappast anledning " att tvivla på KDS-ledningens vilja och förmåga att hålla rent gentemot nazistelementen, ” Ett betydligt större problem, få d tiet "i sitt eget programarbete, Den" här gången kunde KDS gå till 'val strängt taget utan pro-|- gram, Man hade endast några diffust utformade punkter, som inte. gav mycket till ledning i fråga om partiets samhällsupp- fattning, I KDS- argumenteringen före valet gjorde man, gällande, att man "skulle stå neutral i stris den mellan "socialismen och bor- gerligh ten; ,. De Känd programsatserna gav. dock ett ganska klart besked om ätt par- tiet placerat sig på" den borger- liga grunden. Tyvärr måste det samtidigt konstateras,. att” KDS- argumenteringen hade; åtslölliga reaktionära ' inslag. "Det har hävdats, att. KDS tar , git röster "inte bara från de. tre "borgerliga partierna "utan; även från! socialdemokraterna; Det tor x KDS bör "betraktas som en: en- de vara riktigt. "Men otvivelaktigt har KDS, som'i huvudsak upp- fattats som ett borgerligt parti, tagit den stora merparten från de borgerliga partierna. Med de vandringar som varit mellan partierna är det svårt att säga vilket av de borgerliga partierna som drabbats hårdats av KDS inträngande på den politiska are- nan. Mycket tyder emellertid på att centern med sin fastare or- ganisation lyckats hålla "emot ” bäst. I vissa län har dock cen- terns frammarsch hejdats direkt genom KDS. et "Avsaknaden av program har dehna 'gång varit till fördel för KDS. Men "detta kan givetvis inte upprepas, Skall' KDS vara med i fortsättnidgen, måste par” tiet utforma ett samhällsprogram. Ett sådant program kan givetvis inte upprätthålla någon neutra- litet i striden mellan socialism och borgerlighet, KDS får, även i detta avseende wälja "sida." Det är ingen tvekån om att det blir . den borgerliga sidan — "såsom de hittillsvarande programsatser- Det får vid "na ' redan givit besked om, - är självklart, att' KDS då: ännu mindre möjligheter än SK. Det svenska konsertlivet förfo- gar f.in, över. sammanlagt åtta yrkesorkestrar, av - vilka tre Stockholms Filharmoniker; Kungl. hovkapellet och Radioorkestern — är” stati i medan de övriga fem är förlagda till resp. Malmö, ' Hälsingborg, Norrköping, Göteborg och Gävle. Eftersom tillgången på kvalifi- cerade orkestermusiker försämrats katastrofalt under senare år, yt- terst "beroende på de-dåliga "och osäkra löneförhållandena och den obekväma: och ofta orimligt långa arbetstiden, har en bristsituation uppstått som allvarligt hotar vår musikkultur. Det. ser ut, som om landsorten skulle. få det” allt svå. rare "med "rekryteringen till sina orkestrar på grund av att den kvalificeräde arbetskraft som finns stor ' utsträckning flyttar till Stockholm. .; Radioorkestern - siktar på en utvidgning till : 100 .man. Filharmonikerna är i färd med att. anställa ytterligare 12 musi- ker, vilket lett till en" massflykt från Malmö-orkestern, Inte mindre än ett 40-tal av denna orkesters toppmusiker har sökt de utannon- serade platserna. Som skäl har an- förts att de dels får. avsevärt bätt- re .betalt, dels kortare och mindre tröttsam tjänstgöring. Hovkapellet slutligen har under förra spelåret nyanställt 4 musiker ' och ämnar öka -ut sin numerär med ytterli- gare 18 man till sammanlagt 116 årets wal att ta röster från so- - cialdemokratin, Om de 'reaktio- nära teser, som. präglat KDS- argumenteringen verkligen ' sätts ned i fasta progr 'kter, kan : KAOS ' HOTAR ' I LANDSORTEN -+« - Fortsätter ' centraliseringen" kvalificerade orkestermusiker till KDS givetvis inte som" borger- ligt parti ha någon konkurrens- "kraft : mot socialdemokratin, ” > Resultatet av KDS framträ- dande i årets val måste avskräc- ka från ett upprepande. "Två av de:tre nya kommunistmandaten b rör direkt" på "KDS; I 'Värm- kulle närmast "centern" "ha et' mandat, -som KDS nu spelat "i ” händerna > på . kommu” ,nisterna," I Västernorrlands län "kar vi”det "ändra ' kommäunist- mandatet; ordnat av KDS" o.s.v. Résultat t. av KDS valdeltagande är. alltså att partiet direkt mot- "Det" är inte "sannolikt, ' att "de ” väljare som stött KDS, vill vara "detta en "gång! "till. Ch åt oa , TV-DEBATTEN FÖR OCH ' EMOT 'VECKOPRESSEN nyligen hade getts " partisk > : uppläggning, nar. Oldberg Själva slaget till samtalet 'var' skriften ”Kan vi leva utan veckopress?”; I debatten deltog ””débattskrif-'|” tens unge författare, som heter Lars Alexanderson, vidare vecko- . tidningsredaktören Gustaf von Platen och lektör -Lars Furhoff, känd som s, k. kulturdemokrat med värdeförnekelse som 'pro- gram. Om programledaren Lars Ul- venstam heter det i JF vidare att han Mt innan' han kom till Radiohuset tjänat hos A&A där han ådragit sig en 'miljörkada, som olyckligt gjort sig gällande i hans skötsel av Röster i Radio. Han var verk- ligen inte mannen att fungera som objektiv samtalsledare i den- na debatt, för vilken det helt förutseende hade ordnats så, att av fem debattdeltagare fyra stod på den veckopressvänliga sidan, medan en enda författaren Artur Lundkvist — fick föra kri= tikernas talan. Den sak man har att föra måste vara bra sjuk för att man skall gripa till den sortens metoder vid dess försvar, HUR LÄNGE KAN MAN FORTSÄTTA att rationalisera, frågar d:r jur. C. R. Pokorny i tidningen Fö - retagaren: . Det finns redan företag, vilkas produktion är så avsevärt auto- matiserad och rationaliserad att de inte längre har råd att skaffa sig de maskiner som skulle ge möjligheter, KK: derna "sistnämnda förbundets smälta att centerpartiet vid årets val: fick Ty snagsmandat. i Stockz = Tidningen. påstod även i år — sin "vana trogen — att röster på centern i huvudstaden är bortkas- . fade därför 'att partiet inte tidi- gare hade mandat. där, Vid 1960 års val tog centern ett mandat men det förlorades på poströster- na, I år blev marginalen så stor an inga poströster förmådde hota et. a Man förstår att det är en "hård motgång för DN att efter alla på- ståenden om bortkastade röster tvingas acceptera centermandat i huvudstaden. Men DN förtröttas ej. Nu föreslår tidningen att val- 'kretsindelningen skall ändras och ändras så att centern får svårare att erhålla mandat i Stockholms stad. Att DN får "medhåll av Stockholms-Tidningen (s) är na- turligt, De båda tidningarna har huvudstaden i samma takt måste det bli kaos i landsorten, där man f.n. inte har möjligheter att bjuda löner - och - arbetsvillkor - som = på något sätt: kan . konkurrera med Stockholm, |. vi - Det är med fanke på dessa föga uppmuntrande” framtidsutsikter som regeringen . i. mars" 1963 . uppdrog åt intendent Olof. Hult från: Malmö att' utreda. den statligt understöd- da. orkesterverksamheten; i landet. Det; betänkande hr' Hult i år: lagt fram” är ett färgstarkt , och tem- peramentsfullt-- inlägg” i" debatten om: våra orkestermusikérs villkor och'-det. nödläge" latidsortens: kon- sertlivy' hamnat i,. Det är föga tro- ligt att betänkandet i sitt nuva- rande "skick kommer "att" utgöra grundvalen" för någon "proposition. Men där: finns - "idéer ' och förslag som är ägnade att driva hela” frå- nalisering ” - och ', sammanslagning. Antagligen" har han rätt "när : han hävdar: att. vi måste”. hushålla ' med : tre stookholmsorkestrarna, | alltså avsevärt fler än vad 'samt- liga yrkesorkestrar: utanför Stock: holm förfogar över, samtidigt som allt : trassligare:? : föga ” realistiskt "att. tro att -man: genom en sammanslagning av vis- sa landsortsorkestrar skulle kunna lösa" huvudproblemet :—" en stabil rekryteringsbas. - Dessutom finns det något som heter sund lokalpatriotism. Norr- köpingsborna skulle aldrig gå med på, att. deras. orkester togs. ifrån dem och flyttades till Örebro. Den påtalade bristen på lämplig kon. sertlokal i Norrköping — Hörsalen är. verkligen ryslig både från éste- tisk och akustisk. synpunkt — ut- gör. inte något vägande skäl att beröva staden dess orkester. Hell- re då bygga ett konserthus i stil med Norrköpings snygga stadstea- ter. I Skåne ligger problemen an- norlunda till, särskilt med tanke på den markanta nedgången av publiktillslutningen i Hälsingborg, av; gor te ”ÅADv. "Herbert Connor. orkestrar, förstärkta med militär- Här skulle. en ”sämmanslagning av Hälsingborgs ' och or- Vår. musikkultur: allvarligt hotad; Kris för utgör den fasta musik- kestrar vara.en självklar. och ra- tionell åtgärd, ägnad ' att främja musiklivet i denna del av landet. Ogenomförbar däremot förefaller mig den av Hult föreslagna sam- manslagningen av Hovkapellet och Stockholms 'Filharmoniker, . Med rätta påpekar Svenska Musikför- bundet, som avstyrkt förslaget, att en sammanslagning skulle bli till förfång för båda 'verksamhetsgre- narna och att ett samarbete kan etableras även utan personalunion. "5 INTENSIVARE | cv u år . UTBILDNING ' Landsorkestrarnas framtida: öde kommer "att främst" bero på en intensifierad '. 'musikerutbildning, bättre Iönevillkor. och - mänskligare arbetsförhållander, Hults förslag Hl löneförbättringar ansluter sig "det. stora hela taget : til vad Musikaliska « Akademien anfört. i sin ; hänvändelse till: hr Edenman av:den:4 april 1962. Att" orkester- musikernas "löner. framdeles reg- leras. i sprincipiell anslutning till det "statliga "lönesystemet. och att man”. därvid : ställer denna 'yrkes- kategori i samma klass som mu- siklärare och organister är en gärd av: enkel" visa” och, flementär anständighet; Det' förhåller sig faktiskt. så, att orkestermusikerna har en lång och dyrbar utbildning bakom sig och att deras studieskulder ofta är lika höga som akademikernas,. be- roende bl.:a. på de, dyrbara in- strumenten och ' utlandsstudierna. Man: har, Fäknat ut att-för stråk- gruppen - i. ex. Radicorkestern uppgår" "instrumentens medelvärde till ca :15.000 kr: per. medlem; Det är mot denna bakgrund helt.i sin ordning, . att . Hult vill : placera tuttispelare' i lönegrad 19-—22 och stämledare >. i -:20—23. : Vad han framhåller "om : nödvändigheten” av en utbyggnad av 'utbildningsverk- samheten wid våra musikhögskolor ock ”en-"ökad imp orkestermusike ry fram- i” sitt. ber Genom » att stad OR-or- litärmusiker och” 'kom- RE medi beräkningen; har Hult kunnat "presentera ett "lång- tidsprogram” 'som : skulle: göra” .det a ning". fc att.”de” skall.> fylla sin uppgift. är. att: det dessutom:.i' alla län. finns” platser, "där; statsunder- Stödda” "yrkesorkestrar” och SOR: i | och 4 ifackpressens! kulturella stommen. Enligt Flults plan. skulle 62 tätorter. från Trel- leborg till Boden få regelbunden konsertverksamhet. ' Från ' dessa tätorter som baser skulle sedan resp, 'konsertinstitutioner besöka den kringliggande landsbygden: En försöksverksamhet av det slag Hult skisserar "för t.' ex. Västmanlands län jämte sydvästra hörnet av Uppsala läf med -Västerås som förläggningsort för den utvidgade SOR-orkestern förefaller att helt ligga inom ramen för de ekono- miska. möjligheterna och bör där. för med det snaraste komma : till stånd. NE Hela frågan öm -en nyoriente- ring av” Sveriges” Orkesterföre- ningars Riksförbund med sina 59 orkestrar är ju brännande aktu- ell. SOR-orkestrarnas: standard är mycket skiftande, vilket redan på- talats av 1947 års musikutredning. Genom. att i dessa orkestrar sam- manföra ambitiösa . amatörer och fast anställda yrkesmusiker är ' det möjligt” att; såsom ”Flult: påpekar, rusta upp hela ”orkesterverksam- heten med relativt blygsamma an- slag. i .; SEKLERS FÖRSYN « A+ DELSER. 1v: 5 'Ett kapitel för sig är Göteborg. Orkestenföreningens , vikande pub- likunderlag' är. ett sorgligt faktum. Vidare kan det inte förnekas; att balansen. mellan; stråkar och. blå- sare är allt annat än idealisk och att den svaga” orkesternumerären verkar avskräckande på utländska gästdirigenter. "En sammanslagning av . Orkesterföreningens : och . Stora teaterns .. orkestrar ». torde därför vara befogad. : - "Mei "som sagt renbart råtiona- liseringsåtgärder. löser inte de pro- blem; «det .svenska musiklivet £, n. Kar att brottas med. ;Många sek- lers försyndelser ' från ståtsmak-, ternas” sida har" lett til den.;:or- kestermusikerkris- Der som regelbundet: [i jer. dags- glädje" avi nyheten. att. Gäv! : — som haft i det "svårast "av". de -stätsunderstödda. .Yrkesorkest. » skall ökas till" numerär från 30 till det ”av Hult; föreslågna ävle, 6 även” ”gästspela "i bl äv "Uppsala, Falun; Sandviken, Hudiksvall, sil uppföra statsanslaget till orkesterverksamheten ' som blev: omringad av” v. bebyggelsen. yggdes : en. ny: ladugård: med. torten och intill inägorna. Av grannar klagade på lukt från'svi- nen, En -mängd' besiktningar,' utlå- tanden: och överklaganden ' följde; HI juni lät. regeringen meddela utslag ”angående" sanitära olägenheter "äv uppmärksammar ” epilogen, Vem skall. står för, förlusten när djurs ett gemensamt 'intresse . — att stoppa centerns fi sch i städerna. ve Men om centern tar två man- dat vid 1968 års val kommer DN då att fortsätta sina ändringsför- sök med valkretsarna så att cen- tern likväl skall utestängas? Det skulle inte förvåna om DN fram- härdar, Så hårt tar tidningen det faktum att väljarna struntat = i DN:s skrämseltaktik , gentemot centern, ' : | STUDIE-SAMVERKAN Liberala studieförbundet (LiS) och Svenska landsbygdens stu- dieförbund (SLS)- har inlett ett samarbete, som föranleder 'det tidskrift Studiekontakt till någ- ra reflektioner: '” Kostnad vecklingen inom blir så enorma att de inte på långa vägar täcks av den obetyd- liga reduktion av mänsklig ar- betskraft som möjliggörs av dem. Nej, den dröm om oavbrutet framåtskridande och . allt högre löner och mera fritid, som nu har |” fångat så många miljoner väljare i de ledande industristaterna, denna dröm kommer inte att vara evig, Ett uppvaknande kommer att ske när industristaterna blir tvungna att finna sig i den kon- kurrensen från utvecklingslän= dernas snabbt växande industri och från östblockets stigande konkurrens till politiskt kontrol- lerade underpriser. studieförbunden är sådan att även de som begåvats med. generösa har eh be- kymmer, Det: statliga bidraget till administration är för närvarande fastlå't. Kvalitetskraven stiger, Cirkeldeltagarna vill ha vackrare broschyrer, bättre kursböcker — pedagogiskt och estetiskt — bätt- re handledare och bättre expertis. Detta kostar Pengar, Dessutom kan man inte i samma utsträck- ning som tidigare bygga verk- samheten på: frivilliga, obetalda "insatser, Här antyds några faktorer, som ger oss kärvare betingelser — ur ekonomisk synpunkt. De ökade kvalitetskraven skall givetvis häl- sas med. glädje. Ett affärscentrum : om . 25 000 kvadratmeter 'skall enligt planer uppföras i östra utkanten av Hälsingborg. Intressenterna tror att de kan omsätta omkring 100 miljöner »skronor och att detta «centrum skall kunna försörja he- la Hälsingborg. typen discount-hou:e är främsta 10 000 kvadratmeter sedan KF med hänvisning till att man byg- ger varuhus på annat håll.' I Bjuv som ligger på någon mils avstånd från Hälsingborg skall också uppföras ett affärs- centrum av ganska betydande "mått. N Osökt ställer man . sig frågan om Hälsingborgs myndigheter vill se stad:kärnan förtorka? Så vitt vi vet finns det inte någon or- dentlig plan uppgjord för att be- vara den. | "(Köpmannen)" - Ett känt företag i Malmö av | intressent och vill ta hand om| tackat nej till samma erbjudande ]- hållni : måste upphöra vid års- skiftet,' frågar sig tidningen, "vc Tidningen noterar att ingen kun- nat precisera vad begreppet ”sanizs tär olägenhet”: egentligen är. . Vid vite av 5 000 kr får inte svin hållas i det nybyggda stallet: från årsskif- .jtef, Det länder vederbörande lant- brukare till underdånig efterrättel- se, 'heter. det i regeringens utslag. Vem skall stå för kapitalförlusten? Den' frågan har lantbrukaren med RLF:s medverkan nu: ställt läns- styrelsen) berättar förbundets tid- ning. : "Det började 1959 med att Ilant- brukaren ansåg det nödvändigt att men ven bsr nl sy bygga: Ny adugård: och! nytt svin stall. Tätorten i norra Skåne «hade då helt "vuxit . koimg: gården.” Lädu- svin”, "berättar RLF-tidningen som | gen?; | gårdens. inägo: En närboende klä- gade hos län'styrelsen över som dét hette, :stank 'och oväsen från ettli ladugården: inrymt: 'svinstall. Sena- re kom” en; begäran. om "att "svinstal- let måtte” fas bort: 'Hälsovärdsnäninden som besikti gade gården. anförde att där fanns 36 nötkreatur och 300—320 svin och att viss "svinlukt ”Kunnat kon- stäteras.' "Ytterligare "”besiktningar följde, berättar tidningen. Enligt förste ''provinsialläkaren "skulle gödsvinsuppfödningen ” : förbjudas och . enligt länsveterinären kunde stallet t'dvis vara en -sanitär. olä- genhet, Distriktsingenjören för vat- ten och avlopp lade också” syn- punkter på frågan, framför allt be- träffande ' eventuell förorening av grundvattnet. Allt detta ledde: till att länsstyrelsen utsatte ett vite på 5000 kr om svin hölls i stallbygg- naden efter maj 1963. Det är detta vite "rediringen nu fastställt att gälla fr. o. m, årsskiftet. : > god tid att ett nytt avtal kon- äl N Ne återspeglas « Å männen - kvinnor, "1960 AT: p 4” | Aktuell Valet har officiellt uträknats och så är man åter inne på samverkanstanken, Det:är hö- gern som är angelägnast. Och det förstår man efter partiets tredje nederlag å rad. En ut- redning visar emellertid att med nuvarande valsätt 'skulle social- dembkraterna vunnit på en så- dan . samverkan. Högern miss- räknar sig i att detta skulle va- ra hjälpen. . Pensionsfrågan vill högern inte släppa. Man har därvid alla med. sig enligt ut- fästelser under valrörelsen. Alla vill förbättra pensionerna, men hur det skall gå till är man in- te klar med. Pengarna kan inte tas ur luften. Någon får betala. Svenska Landsbygden (cp). : I Nyligen skrev Tiden (9. ant socialdemokratin "redan iår kanske skulle uppnå en makt- ställning mutan motsvarighet i den svenska demokratins histo- ria. I den mån styrka består av mandat kommer vi att kunna kommentar : få bevittna en enastående kraft- utveckling hette det. Nåja, man- : datvinster blev'det icke och ej' heller majoritet i väljarekåren. ' | Sydsvenska Dagbladet. Även om "centerpartiet nu gör. anspråk på att bl. a. vara ett: itätorbsparti så. är det: klart att jordbruksfrågorna även -fram- gent måste tillmätas stor bety- delse för hr Hedlunds parti. Det nu löpande avtalet går ut i sep- tember 1965, men den sittande jordbruksutredningen väntas in- te bli klar med sitt förslag i så tinuerligt kan träda i kraft; Ett provisorium skulle . med . andra ord kunna behöva tillgripas, och [s under den känsliga period som därigenom : inträffar ” får "vi ett nytt val. Då, framför. allt, kom- mer väl hållfastheten i mitten- sämverkan att sättas på prov, i > Katrineholms- Kuriren . (fp). > Gifta kvinnors ökade yrkes- i ök- att organisera dem” och tillvas rata deras intressen. Beiräffan- de såväl ungdomen som den ut- fändska arbetskraften vilar en betydande uppgift på . organisa- tonerna, den nämligen att un ' derlätta deras anpassning och inväxande i arbetet. MN N : TCO- tidningen. . avd a Effektiva åtgärder - måste Hl för att hindra: alltför stor av- gång av äldre ' årsklasser sjuk- sköterskor. Justeringar:av' sam” beskattningen är här det kanske verksammaste medlet men inte det enda. Yrket måste göras:att- raktivare även i andra avseen- den. Rent trivselfrämjande;;åt-. ' gärder behöver kanske inte bli” så särskilt - vittgående och (är : lätta att genomföra... Men man , , får inte dröja för länge "därmed - : Helsingbörgs Dagblad,. En: yngling född” "samma: dag som Hiroshima-bomben fälldes tände den olympiska elden. Där- med släpptes en bitter kamp lös om trehundra guldmedaljer, bit- 3 ter och hård ty den mtkämpas .. inte i första hand mellan idrotts- "män utan mellan stormakter," I "Tokyos olympiastadion skall vi- 2 sas vilket statssystem:' som dr mest effektivt, vilken natilon' som har "mest kraft och det ' bästa | människlomaterialet, - Mibt..,4.-d många öusen deltagarnas tävlan” om segern utspelas en tvekamp mellan: Sovjet och USA, .Det gäller prestige, det gäller pro- paganda.” Och i -kulisserna .på- går "de": politis] ,manöwrarha, geringars' order, andra” utesluts från. tävlingarna a földhemiast och" ärdslandet.. : | Sverige. har man ' Visät' än upp- rörande. njugghet mot och iöför= >, ståelse för de handikappade och cent "och 1970: beräknas - kvin- norna. svara för, halva 'äntalet tjänstemän. Vad. gäller de' gifta kvinnorna är det i en: samhällsuppgikt.. att - ge dem tillfälle att: komma ' ut ; på . ar- betsmarknaden och göra en pro=. duktiv < fnsats.' På ”organisatio nerna ankommer” det därefter = mt tt syinhus & är | väl inte en helt |” luktfri” anläggning, .säger. lantbru- karen enligt tidningen. Ventilering har "skett 'med fläkt och i den, mån det luktat -har' väl lukten. härrört sig från fläkten. Det har väl. vid vissa "tillfällen" hänt att, det run- nit - över” från den: cénmenterade gödselstaden och kansl e även sipp- rat ner därifrån i i.en bäck som fly-' ter. en bit från ladugården: Men man, har svårt att'för-tå att détta kan vara så allvarligt så länge sam- hället har 'sin soptipp intill bäcken längre upp: Jag får hoppas pti länsstyrelsen har klart för sig hur ersättningen skall regleras vid ned- läggningen, poängterar lantbruka- ren enligt RLF-tidningen. : '- Bandhundsförbud bör inte omfatta hund i löplina . Stockholm (TT); Kennelklubben ' hävdar som sin bestämda uppfattning att från ett förbud . att ha hund i band bör i varje fall undantas hållande av hund i löplina, under förutsätt- ning att löplinan är rätt konstru- erad och förlagd i anslutning till fullgod koja.” Detta framgår av klubbens remissvar ' över djur- skyddsutredningens betänkande rö- rande bl. a. bandhundsproblemet, som återges i tidskriften Hund” sport. Den föreslagna bestämmelsen att hund icke må stå i band hela eller större delen av dagen finner Kennelklubben ej vara förenlig med 'jaktstadgans - bestämmelser innefattande att ”från och med den 1 mars till och med den 20 -.J augusti skall hund hållas under sådan vård att den fö löpa lös i mark där vi nes”, Att utrednings; rhindras att illebråd fin. mannen inte 2 vid 'jaktstada (Forts, å sid, 7) fäst större avseend, mit T. vänd 'ordning: för" er häppe- ligen "någon. ursäkt kan anföras." Mer må ' man nu sent” ”orhisider : verkligen. på. allvar: gripa sig > va om A konkurrensens' betydélse, är. det då inte lite underligt. att vi i Sverige fortfarande” ska' Te- . va kvar i skymning? ” Bostadstndustrien. > STAR unga "skjuts rn, se na försök "att hets vjuolter » själva blir så upphete ' sade, : ått de talar i munnen på varann gör ett otrevligt äntryck. ' Varför måste det för övrigt va» - Ta två? : : "Arbetet; ör | PÅ VÄGEN — vårt saliga hopps ful bordan..... ET Dit, 2: 13. Vad är r det kristna ' oppet? - « Det är hoppet om Guds full- komliga herravälde, Detta kom- mer, ”sedan han (Kristus) från ayevärldens alla furstar och a välldigheter tagit all deras make, makter har lus, Gud skall ' så” alla, t Det är hoppet om de åierlös- ag "omedelbara och fullkomliga. Eemenskap med Gud i hans evi- ga rike ' Huru det riket kom- Mer att ”gestaltas”, det veta vi icke. Vi. veta. blott, att det är - ett andligt rike och att dess vär Sen är "salighet.;. Len Det är hoppet. om: vår egen förvandling till likhet med' den förhärligade Kristus, "När han ' bl. gång uppenbaras, skola vi bliva honom lika, eå ige Joha Sa oa - Det kommer « al för den a som säger Pau- bliva ' allt i | funnit vägen. 1. Joh, 3; 1-3. vi i. politiska vå sitt inter- be deltagare. reser hem, på sina fe--: .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.