U J iv sent. = ”Kralmagl krävs för att bekämpa ” Är de samhälleliga korrekti " onsmedlen" när det gäller : ung- domsbrottslighet tillräckliga det är en fråga som ingalunda |; saknar: aktualitet, Från” de” soci- alvårdande myndigheternas sida har man länge ' efterlyst "ökade personella — resurser för att reducera återfallen, I en interpellation tar hr Bör- " jesson i Falköping (cp) upp pro- blemet och undrar om det an- svåriga ' statsrådet.” ämnar. vidta åtgärder för att. tillgodose; beho- vet av tillräckli Bersonal på -området. ' Interpellanten ifrågasätter ock. så om de korrektionsmedel som nu 'står- till" buds för ”att ”åter- föra missanpassad amgdom ' till - normait samhällsliv är tillfyllest eller om några ändringar är på s kallade.: : Den ökade” ungdomsbrottslig- heten . påkallar” enligt interpel- lanten åtgärder som. i ' praktisk POV "brotten framförallt | tillämpning bör bli av den art | att de väcker respekt : hos ung- domar som. befinner: sig: eller är på wäg att' glida in på. hrottets "banat" . Förebyggande. åtgärder i form äv ”upplysningskampanjer, t,” ex. angående 'positiv fritidsverksam- " het, föreningsliv, idrott etc. har sin” givna plats," heter det i in- terpellationen, : "men i realiteten har 'de'i stora "stycken "inte' lett till” önskvärda . resultat!” Ung- domshrottsligheten ; ökar, + Till detta : kommer 'att alla dessa” i och för sig lovvärda- försök: kos- tar - samhället,” skattebetalarna stora pengar.i,- + .: De : kostnader : som 'en ”effekti- visering på området kan -medfö- sya är förvisso ändå långt mindre än. de utgifter. stat och enskilda får. vidkännas | .genom den brotts- lighet .som man nu. av allt” att döma har svårt att bemästr : INDIANPOLITIKEN I NORD- +] OCH SYDAMERIKA ' - "diskuteras I Pet spektiv av etnologen, fill lic. Anna-Britta Hellbom. En av de lösningar som prövats . är att sammanföra" in- dianrésterna- instängda i reservat. Dessa" blir: sigt ofta bådé deprimerade och - demoraliseranide: Det var under Roosevelicepo- kens . allmänna . uppryckningstid som man började komma under- fund med. eefi ved ut- veckli Om man. begränsar; sig till Syd- t.har ”reakti " där . varit vatt, indianerna” sökt vätet för. att: öka sina inkomster, mel vilkas-hjälp de, sökt upprätt- den egna integriteten. Men ock erfarenhetsmäs- |. | vänder - sig: indianerna» för: kons . takttagande” utanför. den: egna. sfä ren, Även för religiösa avseenden, för nöjen, "kommunikationer. -och "inte, minst för: undervisning” och läkarvård far: de” alltmer kontakt med yttervärlden”, ”.' | vu Det finnes, enligt: en i arti en citerad auktoritet” en tenden till hos då en" tendens Häl” växande I -missan= Består Hill 17 ”progent bruksförétagare.: Det är. i gsblad Många avidem A är unga "och nya i riksdagen? Den. nya riksdagen får som en av sina. viktigaste --uppgifter- att lösa den framtida jordbrukspoliti- ken, För näringens utövare är det då viktigt att även jordbrukets - praktiker. gör sin: stämma hörd vid beslutens fattande och fram- för allt vid handläggningen i'ut- skotten, ' Skall den ungdomliga entusiasmen, tron på yrket och viljan till. krafttag för svenskt näringsliv . uppväga brister i så- dana ' insikter och erfarenheter som vinns efter långt och inten- sivt arbete? Rummet efter- män som Einar Heggblom i Kåremo och Waldemar Svensson i Ljungs- kile blir inte lätt att fylla. Den mellanliggande riksdagsge- nerationen har förutom sitt van- liga viktiga värv plikten att dela med sig av erfarenheter och kun-|' skaper så att den nya generatio- nen får en bredast möjliga under- byggnad som grund för stånd- punktstagandena, JORDBRUKS- OCH SKOGS-. ' "UTBILDNINGEN är bristfälligt samordnad, häv- dar rektorn vid Sätila lantbruks- skola Jacob Bjärsdal i RLF-tidningen: Jordbruket har sin uibildnings- linje och skogsbruket sin och få "är de som är beredda att välja utbildning på båda trots att de behövde det för sin verksamhet i det : kombinerade jord- och skogsbruksföretaget, Vi får inte: sticka huvudet i busken, när det gäller dessa problem. . Hur ö är det över huvud taget i vår allmänna debatt och vår pla- nering. på lantbrukets område med frågan om det kombinerade skogsbruket / jordbruket? Har man inte alltsedan Nannesons tid " varit alltför rädd att verkligen se saken som den är, att detta är ett kombinerat näringsfång för huvudparten av Sveriges bönder, Jo, förvisso! H OM GYMNASIEUTREDNING- ENS UPPLUCKRINGSTEN- - DENSER ' sa följs upp i regeringens propo- sition,, kan man med fog befara en på lång sikt sänkt bildnings- standard genom att kursfordning- arna måste skäras ned för att ö- ver huvud taget slussa genom- . nom-! utflyttade indiahernaj” och 8 ändå på gliga” roll. i är. lornas oftå svårbevisade me; 2 ofrågori” där. man. får | hoppas. .att regeringsförslaget ; avviker” från gymnasieutredningens. : Bara för att nämna den klart uttalade nu- "tid ick shålle! beträffande ' "orientering ämnena — historieundervisningen t.ex. . där man rusar igenom '48 sekler på ett läsår 'och behandlar de två sista under resten 'av studietiden. . Det "står: alldeles klart: att:.sam- hällsnyttan och avnämäårna i allt- för hög. grad fått, diktera - bild- tred- ningens förslag.: "Men därutöver kan man fråga sig om det inte hos utredningen" finns 'en avsikt att ge'det nya gymnasiet en rä- dikal kulturpolitisk. inriktning. BL.ar begränsningen. av. kun- . skapsstoffet i äldre historia pekar onekligen i den riktningen, men samma tendenser. går igen icen rad andra ämnen; " Jämfar stöd. åts jösport . Stockholm (TT). » Båtlivet är på oavbruten fram- marsch. Runt om i landet märker man ett stigande intresse för sjön som 'rekreationsplats « och båten som redskap att fördriva fritiden med, heter, det i-”Till. Rors”, "Nya båtklubbar växer: upp, Svenska Seglarförbundet har inom loppet av några år ökat sitt antal av föreningar från 150'till omkring 180 och"samma tendens är märk-' bar. på. motorbåtssidan. I Svenska Kryssarklubben noterar man re. kordsiffror med - -uppåt 7000 med- lemmar och 3000 båtar. Även” myndigheterna har. blick I för denna" folkrörelse i ordets bäs- ta bemärkelse: och ser den med välbehag, särskilt med hänsyn till fördelarna att få bort de rekrea-. tionssökande från de allmänna vä- garna, Både stat och kommun bör- jar på allvar att räkna med. båt- livet och planera för det, : > 4 fårsväga upp: "ti et. politiska 3 Förutom” tandkaries - och sök: banala” Infektionssjukdomar är fet- ' man den vanligaste sjukdomen. i A. vårt land. Om: de två för - enbart « om "NN | Trots all upplysning och pro- paganda i tal och skrift håller. fetman: sin ställning som en av. våra li och farligaste kan, man” säga, att vi ej lyckats bemästra” "dem effektivt, därför att vi ännu ej funnit: pålitliga vapen emot. dem. Vad fetman beträffar,' är vi "mycket .. bättre ' rustade” då: vi vet dess orsaker och verkning-: ar. samt -hur .den förebyggs och botas. Här ligger problemet mer på upplysningsplanet, "och i de allra flesta fall är” det den 'fete själv "som", bär ansvaret. . > Vad "menas då med att vara fet? Asikterna : 'om- vad. som är nor- malvikt” varierar i olika "länder. Den är mycket individuell och har växlat under" olika tider. I många oriéntaliska länder ä är . fetman. an- . som -tecken .på "hälsa "och I delhavsländerna”. är matronetypen åtminstone. tolerabel som ”skönhetstyp; mnder” det ' att hos: 085, "omslagsflickan ' skall .ha ganska: 'smäckra' former,” ; Hos ' OSS är det" numer modernt. att” vara shvärt än, för t. ex. en generation sedan. Det kan alltså vara svårt att avgränsa ifråga om "kroppsvikt, . men - här liksom på så många: andra: områ- den :inom medicinen har ”statisti- kerna: hjälpt oss. . Särskilt är: det försäkringsbolager söm; allt: mer stat. och "kommun har, dragit: kon- em: minus ; 100. En är "170 em: lång ger. "längden Person som som ;; har ; relativt klen bröstkorg t men eh stör mage" har det" sänire ställt än den som har en normal avvägning mellan bröst- och mag- omfånget. "Är :magomfånget' 5 cm eller mer' än" bröstomfånget ”bety- | gar man sig hur samarbetet mel- lan: den 7 organiserade - båtsporten öch statliga och kommunala' 'myn- digheter, skall skötas på I bästa sätt. Vid flera tillfällen har: myndig- hetspersoner i: ansvarig ställning liksom också statliga verk såsom exempelvis; jöfartsstyrelsen : utta- lat. sitt. förtroende för" båtfolkets organisationer: och . "framhållit , att samarbete med dessa. blir allt me- ra nödvändigt... :I "Stockholm ' h; några år. en . samarbetskommitté söm verkar. mellan ” de olika båt- rerna. samt i dsk ett” båtråd med” representanter för t or ti denna kommitté, Det har visat sig räckvidd" än 'väd som Ibehärskas av "de / enskilda” organisationerna har framgångsrikt tagits pp på Programmet,” "En" sådan verksamhet blig, mel lertid ' alltmera . nödvändig också på "riksplanet. Frågor av' riksbe- tydelsé sär den Svårlösta ” bensin- skattefrågan '. och myndigheternas krav på inflytande i båtlivet allt eftersom det statliga och kommu- nala stödet. till båtsporten växer. Från Stockholms sjösport samar- betskommitté har framförts tanken att ett rådgivande organ, ett riks. båtråd, med representanter ' för Svenska Seglarförbundet," Sveriges Motorbå och S ska Krys- sarklubben ” skulle skapas och att detta skulle bistå statliga myndig- med 'sakkunnigutlåtanden, i för sjösporten viktiga frågor. Från sjöfartsstyrelsens sida, den myn- dighet som framför andra blir ber rörd av. bål frågorna, har man ut- talat sig." positivt för. inrättandet "Under sådana förhållanden . frå-- av ett. sådant rådgivande organ, ' begreppet "normalt |" fått upp” ögonen "för de fetas stör- : juklighet och dödlighet, , Även . sekvenserna av att det med fet- |: man fö Sljer? -invalidiserande sjuk- |: i kroppen: i :arbete”, iq :; |lastbilskoncérnen Leyland utgör nu : Hlutionerande nyheterna ” man, > sedan |2 berörda” stadens myndigheter och] fungera - bra? och : frågor” av' större |-” sjukdomar, Så behöver det in- te vara, hävdar överläkaren vid .centrallasarettet:- i arlstad Fritz Karlströ »denna och ett par följande ar- tiklar, redogör: för sjukdomens orsaker : och'; verkningar ” samt | ger. konkreta” råd. to . der. det i och för sig en överdöd- lighet på 50 procent. DEN FETE MINDRE >; I TÅLIG” VID SKADOR.. Amerikanerna. har " också" visat de” överviktiga " har: avgjort större "chans" att dö efter trafik- olyckor, inte :dänför. att de kör sämre, eller: tar större risker, utan därför att: de sämre än :de' nor- malviktiga tål följden av olycksfall. Vad är .då orsaken till att de fetas. livslängd ' förkortas på detta sätt? Hjärt- : och kärlsjukdomarna som "i. dag är "ansvariga för det upplysning drabbar ungefär dubbelt 'så ofta féta "som. magra personer. I. grad beror detta på rent meka- niska förhållanden '> hjärtats. rör relser Pp hh av fett omkring hjärtat och fettet i Hä ” hålan, som hindrar ” mellangärdets rörelser, Vidare följer en fettin- lagring i kärlväggarna och en bé- nägenhet för åderförkalkning med | därtill hörande förhöjning av blod. trycket. ' " En" blodtrycksförhöjning utbildas 2 > ue gånger oftare hos feta än hos normalviktiga.” . Sockersjuka är . avsevärt mycket vanligare bland feta människor än hos andra ' och sjukdomens” frek- vens stiger i proportion till gra- den av övervikt. Detsamma gäller också " för den nu för - tiden allt vanligare gallstenssjukdomen. ” Feta människor'. drabbas 'ofta av plågsamma ledbesvär, särskilt från knä-: och höftlederna, vilka ej tål den ' ökade belastningen utan slits ned i förtid, och vidare är; ”platt- fot méd dess besvär av lättför- klarliga skäl vanligare hos d de kor- största” a äntalet' dödsfall i landet pulenta,.. Sa ok ssagestol. för passagerare i världens: bekvämaste. Jastbil gsbild vi intervjuer tusentals. -lastbilsförare : värl- |: runt, har: fesulterat” vi värl bilshytt.:” "Nyheten "som kallas Erg - matic och, slanseras av den” stora : törsta” dragplåstren” på världens. största bilsalong för nyt- tofordon, ir Londons: Motor" Show: i "Liksom Volvo i Sverige har Ler. lands' tekniker gått in för att göra hela hytten framfällbar' för bättre åtkomlighet -vid service. De revo- "återfinns emellertid inuti” och det" rör sg om en hel del, ” : "Det idealiska förarsätet var den första + ; forskningsuppgiften. )- 3 Man började "med "att konstruera: öch placera ut; säte, ratt, pedaler o.s.v. så att förarens olika, leder ständigt skulle befinna sig "de mest gynn- ; y! . 5" Ivinkel" vilket ”& ger. större? lättåkomlighet: f Er ” rbeti " : | och kommentera,” Det färdiga sätet skiftande Kroppstyper att prövsitta nu "passa 98; procent " | Aktuell : För dagen betyder inte den kinesiska ' kärnvapensexplosio= nen. någon förändring av. den rysk-kinesiska eller den kire- sisk-amerikanska maktbalansen, Effekten ligger' främst 'på . det politiska och. propagandistiska planet. Långtidsperspektivet är vida mera alarmerande, I Däremot : klämtar nu klockan för Indien — landet som så ti. digt .har legat så långt framme inom kärnfysiken men söm hit- tills utnyttjat 'sina' resurser och: sitt vetande endast fö fredli- ga "syften. "Hittills — men 4 vidare? — Kr Dågens Nyheter. "Av: 'de "två" kommuniststater som hittills uttalat: sig om den kinesiska - "atombomben är Ju- goslavien bittert avvisande och kritisk, medan. det filla Kina- trogna Albanien -höjt' den hit- tills enda rösten till lovprisan- de av Pekings bombsprängning. På samma -sätt "fördömer" och ] beklagar en praktiskt taget en- khällig västmaktsopinion detona- tionen av den kinesiska a-bom- ben ' och varnar för. de risker sem en spridning av kärnva- pensinnehavet kan medföra. Om något decennium lär en rad stater ha a-bomber — även om de makthavande i vårt land i sin försvarspolitik halt svårt att tro detta. Di - : - Expressen..; , ”Nildta stupat på eget: grepp, dv. 3. på "det . -Pseudox (demokratiska förfarande som han. själv infört. Den grymma (logiken är änte att tarfel på. Skall" saken en "gång | avgör | finns det två: möjligheter. . Det |1 kan” bli ja, och det kan. bli nej. : - Handelstidningen. : : Ett” närmande mellan "Peking och Moskva. kan få en skärp- ning :av'-den .rysk-amerikanska motsättningen till följd. Det' är betecknände för "det ny; a. läget, [0 att..den förste” ledande” ameri- |> kan,. "som uttalat. ” Sig, efter koppling mellan ' körpassen; - Instigningen” "här" "gjorts 'så be- kväm att man kan gå i. och ur hytten utan att behöva ta händer- na ur: byxfickorna. Vindrutan är - I troligen "den största som någonsia förekommit på . en lastbil — 190 cm bred och 73 cm hög. Hela hyt- tens : glasyta - mäter 36. kvadratz meter. - . . Värme- och ventilationssystemet är ungefär dubbelt så effektivt som de hittills använda, Fläktarna kan pumpa in 48 kubikmeter varm el- ler: kall luft per minut; "och de- frosteranläggningen håller” rutorna iméfria +. o. mi om man" skulle koka vatten i "hytten, Systemets; kapa-; citet har” med. avsikt tagits. till med god "marginal. för att klara Austrä- liens ökenklimat” Hlika”bra.'som' den på "Kanadas: snövidde danska! Haturtinosten "skall "place | > ras i en'-'särskild grupp med "låg avgift, när det gäller importen till EEC-ländern r t bara -ur : jordbrukssynpunkt -utan torde" också ' hä: principiell.” inne-| börd, konstateras i Industriförbun. dets Tidskrift, =": Danmark .. exporterar. 18000 ton Havarti-ost: till Väst- håll blivit uppmärksam på att. EEC planerade diskriminerande åtgärder |; mot ' denna "export, företog " utri-| kesminister " Haekkerup '' åtskilliga] resor till kommissionen: i Bryssel, lades. med lägre avgift än annars. i Den. 16 juli i år var 'EEC:s mi- nisterråd” mycket nära att uppnå enighet” i wissa frågor som "hade Stockholm (TT . . "”Arbetskrafttillsk tet: rån : Fin- land. har” varit av "stor betydelse för den Svenska" arbetsmarknaden och i dag . sysselsätts'..81.000 fin- ländare' i vårt land, Strömmen hit visar' inga ' tecken att avta, men varje år återvänder: ett > ganska stort antal 'finländare hem. - - f För att få fråm uppgifter om deras erfarenhet” av: Sverigevistel- sen har'en stor intervjuundersök- ning genomförts i Finland och för den redogör byrådirektören i Ar- 'betsmarknadsstyrelsen' Max Pehrs- son i en "artikel i tidningen Ar- betsgivaren. :' fc vÅ . I allmänhet har de finländska arbetarna varit nöjda med :sina svenska . anställningar, 'Arbetstak- ten: inom vissa yrken anses hår- dare än i Finland, men förhållan- dena inom industrin är ändå gån- ska. likartade i de två länderna. En bransch med märkbara skilll nader — och där dessa vällat pro- blem — är byggnadsbranschen där a.” i ackords- 'öch'avlöningssyste= | met. : sia | Finländarna klagar, också över skatter och andra höga avgifter, men anser ändå att ”man får me. ra för arbetet”. i Sverige, I många fall utgör bostadsfrågan ett stort problem, i synnerhet för familje- försörjare och för de finskspråkiga arbetstagarna + är .. språkfrågan många gånger ett stort bekymmer. Många. ' önskar . undervisning i svenska -med anknytning till den bransch de arbetar. i En rad svenska företag har upplysnings- broschyrer på finska och dessa uppskattas mycket liksom ' alla andra informationsåtgärder, som genomförts på ett tidigt stadium, Både i Sverige och Finland för- utser man - att tillströmningen av arbetskraft hit skall fortsätta, men mycket talar för .att de brådstör- tade resorna på vinst och förlust kommer att försvinna, en tendens som arbetsmarknadsmyndigheterna på båda sidor om” Bottenhavet ; -I det - råder "väsentliga "olikheter bl. kunnat observera." KE band med. tillämpningsförord- ningar för ris och mejeriprodukter, då den ' västtyska . delegationen plötsligt "gjorde gällande att. "man inte kunde: acceptera en "”package- deal” som' inte tog hänsyn till den danska ostexporten. Under det förhandlande hit och dit som sedan : följde höll "Väst- och resultatet blev till sist att Kommissionen ' fick ge med. sig. Historien lär, att ett. medlemsland inte bör ge. vika, när det vill behålla sina traditionella handels. förbindelser, med tredje" länder, finner tidskriften. . "kommentar. Chrusjtjov tycks ha - genom omröstning' så |:s tyskland, Sedan man' från 'danskt|' Han ville ha: den danska. osten |. placerad i en grupp för specialost, 1. vilket 'skulle innebära att den be- tyskland hårt på sin ståndpunkt|. Chrusjtjovs avgång, är den för- re — vicepresidenten” Richard Nixon. En hårdnande rysk linje: fordrär som konsekvens ch hårdnande : amerikansk, . sa : han. Nordvästra Skånes Tidningar.'. | Masu ”Bamarbetet Contern-folkpar ki= et bör kunna utmynna fett ak? tivt handlingsprogram, som kan serveras som. ett alternativ till >. den + sogialdemokratiska ,' politi ken.' Det bör. bli ett program, i vilket" omsorgen om den -e' da människan står i förgrun den, där det. finns plats.” f även” de små i samhället och där samhällets resurser kommé alla till. del, Det bör :ge.ett. rir.gsprogram; i- "wilket ” syssel sättning för alla” skapas genom . ett fritt; äv, "staten. stimulerat näringsliv, - 'söm, bygger” 6 skilt ägande och initiativ, s 2 Sjuhäradsbygdens Tidnin "Den. svenska demokratin h ler "på 'att undergå en "passivi=”, sering, Samtidigt sker "en. för? skjutning av makten i' riktning bort från, ; vår folkvalda. riks- ” dag. En alli'större" del av, mak- och dess olika bihang,” varäv i ”Harpsundsligan” ' 'kommiti-' att'” kratin '— i ordets verkliga goda mening mm befinner : I sina fordon' även tersonr. Bara igestö hö om bilstöld under-älla or ständigheter” hade. sttalaté 4 och ;: leras att den som får en prick- ning för fylleri blir av med sitt Prctaner es -— de” måste stanna därutanför, | Upp. 22:51 H I Londons | myntverk kan män följa myntens tillverkning ' från fas till fas, När de. genomgått alla maskinella procedurer Åter=: står jännu en — ett prov. En Man sitter och kastar .de, ny? präglade -mynten ett 'efter ett mot ett städ. Han prövar, deras klang. När ett mynt inte kling- ar mot städet, kastar hån:det tillsides, Det är inte helgjutet. Det 'ser ut som: alla de” andra, men det är dem dock icke likt. Det stundar ett: slutprov för oss. I det provet skall vår inre halt 'varda uppenbar. Och den skall. avgöra -vår hemoristätt. De 'som hava älskat lögnen” och gjort lögnen, de måste "stärka därutanför, säger Uppenbarelse= boken, .. . : Vårt "väsende "gäller det, sa ning i hjärtegrunden, inte vi synas vara, utan. vad Past inne äno. ". Upp, 22: 10—15. ten koncentreras till regeringen” bli ett av de viktigaste... Demo= "'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.