—=LT SAR I gtadsbiograf är et "uttryck ' "av författaren . Artur "Lundkvist, ' som väckte tanken på en filmens motsvarighet till 'stadsteåtrarna : mot bakgrunden av att det finns så mycken an- gelägen film i världen, vars vis- ning i Sverige stupar på eko- .nomiska skäl Vad som den präglat 'gången framlades som ett de- battuppslag har realiserats av Svensk « Filmindustri = genom Smultronställena i Stockholm, "Göteborg och Malmö, där pu- bliken nu under ett år' fått till- "fälle' att bekanta + sig med -åt- minstone .. en' "del "av vad, "som sker, utanför de” réna- 'underhåll- ningsråmärkena, a " Hur. svårt det är att driva 'en sådan 'idealistfskt inriktad rörelse framgår. av en redogörelse. som ledaren för denna gren av SF:s verksamhet Bengt Forslund ger i ”Chaplin”- (nr-6, sept.-1964). Genom en mycket skicklig na- Jvigering = mellan gungorna” på "Scylla och karusellerna på Cha- irybdis hay han tämligen helskin-' nad kommit genom det första jårets seglats, och det ger åt- I minstone löfte om en fortsätt- ning; tills vidare, F Vad mandå. kan förutse är iatt k å att heten" Torsdagen den 22 oktober 1964. LT = -— > Hur skäll den goda filmen: . garanteras? ? ä serien ”Morgond; män? om åtta filmer. Av dessa betalade sig :tre! Den publikt]. sämsta hade knappa 3.000 besö- kare medan den bästa kom rätt nära 14.000. : ” Det är givet, att det har” stor " kulturell , betydelse att man Sverige fan få se vad som rör sig internationellt på filmens område — det, finns flera län- der vars film vi aldrig har sett eller får se och filmskapare av stor personlig lyskraft vars be- kantskap ”förmenas svensk pu- blik. Det wäsentliga med första årets 'redovisning för-Smultron- ställenas verksamhet är att den klargör förekomsten av behovet en möjlighet att tillgodose 'det- ta, Fråga är väl dock om man kan räkna med.att en. sådan fostran på”lång sikt av en mera ”medveten filmpublik skall bäras "av' ett enskilt företag, Det tycks i vårje fall vara' klart att man - där icke siktar -mot en wutvidg- ning till nya publikkategorier i landet, > « En tnöjlighet . torde "dock 3 fin- nas att komma "ett steg närmare den av Artur Lundkvist väckta tanken på : stadsbiografer. Film= hen som : helhet skrapar fra dras med ökade svårigheter r finansieringen. Ett köp av "en film med speciell - tanke på 'Smultronställena" drar”.” mellan 8.000" och "10.000 kronor, vartill kommer diverse andra kostna- der, BOM. tillsammans innebär att en: Tilm måste ses av, 10.000: till 15.000 3 personer för att gå' ihop. 'Av angelägen repertoar. för: en or > denna 'karaktär 'kan | TALET ÖM VAR Länbae |. BRIST, SN or "har inte varit överdrivet, sna- 'råre "tvärtom, . skriver. Gi ö ter ”borgs-Tidningen' (po) | med anledning av det nu 'fram- |: lagda 'sakkunnigbetänkandet: Få Generaldirektör” Michaneks ' ord '1 valrörelsen, att han var lugn för .barnens utbildning, får' inte tas till intäkt för passivitet" ber träffande lärarutbildningen, Om unskaper inte spelar. så stor roll . ens för den som skall'tära” "ut nå- got, varför.satsar vi då i allmän- het gå starkt på högre utbildning? Skolungdomsvågen > "> skall. inte romsas, men vi" bi ör. Lill att. Så fn. ärarvåg av någorlunda mot . kvarande ' storlek, YDe närmaste femton åren kommer:att jnnebäs "fa en:fördubbling av lärarbehot vet. Andra samhällssektorer konå, kurrerar allt starkare om akådes mikerna, de må vara humanister; natur-: eller samhällsvetare. Var+ ifrån skall vi ta alla de nya-lär| rare som i hög grad avgör vår framtida bildningsnivå och indi- » rekt-: också vår materiella” stan- « dard? sov ov. 0 Te Det finns vissa bromsar för re- | . kryteringen, understryker = tid- ningen, Lönerna spelar en stor roll, men kanske är arbetsförhål- " landena 1. allmänhet en väl så ; hä de faktor, Di 'ob- . Jemet har dock börjat uppmärk= | "sammas, En del kvinnliga lärare tjänstgör inte, Här kommer sam- beskattningen och bristen' på del- - ”tidstjänster in, RT "CENTERNS FRAMMARSCH : Socialdemokraternas starka tills bakagång 1 Norrland i valdistrikt . efter valdistrikt visar väl ändå att det är Centern som har den stör- 'sta förutsättningen att tränga so- , cialdemokraterna = tillbaka. = Vi tycker. nog att man på högerkan- ten borde kosta på sig att erkän- na detta skriver S j u h är a d s- bygdens Tidning (cp): +» I Norrland, där socialdemokra- tin sedan gammalt haft sina star- » kaste fästen, vore det omöjligt för något annat parti att driva so- cialdemokraterna > tillbaka. Men dei lyckades för Centern att or- dentligt tränga tillbaka socialde- mokraterna . I Gävleborgs län « minskade socialdemokraterna med 5.000 röster, i Västernorrlands län "(centerledaren Gunnar Hedlunds - hemlän) med 8.000 röster, i Väs- |. terbatten med 5.000, i Norrbotten - 3.000 och i Jämtlands län med 2.500 röster, allt i jämförelse med , riksdagsvalet 1960. I: Kramfors i "det röda Adalen ökade Center- "partiet med-.205 röster..under det «att Socialdemokraterna förlorade 232, röster och. hör och häpna, . kommunisterna gick "stadigt tills "baka I 2 årligen ihop några miljoner: - -— staten säger sig avstå. dem ur skattemedel till> den svenska "filmproduktionens, fromma "och dessa miljoner delas ut um förtjänta svenska filminspelning- ar, Man kunde tänka sig att en , del av detta belopp ställdes till ” förfogande: för. inköp av mera exklusiv - utländsk. film för att täcka förlusterna av - dess vis- ning, detta så mycket mer som det ibland tycks vara svårt: att finna värdiga objekt' för" stödet åt den svenska, |: ” Förekomsten av en sådan fö- reteelse 'som . Smultronställena och en vidgad möjlighet för dem att driva .en progressiv . konst- närlig » repertoarpolitik "borde rimma med" de: ansträngningar som 'göres för att höja , svensk "filmstandard "och . svensk film- smak överhuvudtaget. " :ATT BEGAGNA MÄNNISKOR . SOM HANDELSVAROR :. 2 »as anSes med. rätta sopr höjden av råhet och omänsklighet, 'skriver "Vestmanlands: Läns Tidnin g. Men östfyskarna har gått ett 'steg längre, de' säl- jer inte bara människor, de. er- känner | öppet att. deras rättvisa är till salu: > Om de fria. tyska landsmännen på västsidan kan erbjuda passan- är den östtyska staten villig att - Plocka ut fångar ur sina fängel= ser och därmed. riva upp. sina domstolars domar. Mycket tydli- gare kan väl knappast diktatur- statens godtycke och: rätt löshet avslöjas. . >: Men västtyskårna = är ju också "med på människohandeli? "Ja, men det är skillnad på att betala för att fångna landsmän skall få sin frihet åter och att, som öst- tyskarna, ta betalt för att erkän- nä att det de, kallar. rättvisa i själva verket är högsta orättvisa. Hittills har Västtyskland köpt frihet åt politiska fångar i Ul- brichts fängelser. Nu uppges det att de tänker försöka köpa en framtid i frihet också åt barn i Östtyskland, Den östtyska männi: koförsälj- ningen är ruskig — ändå måste vi hoppas att den skall få fort- sätta, MAKTKON CENTRATION ÄR ALLTID i oo en riskabel sak, skriver tidnin- gen Företagaren, som ställer sig en smula skeptisk till de , "aktiva = samhällsinsatser”, som fackföreningsrörelsen rekom- mendelat för näringslivets struk- turrationalisering: . " Det ligger en viss fara i en allt- för snabbt forcerad strukturra- tionalisering, det kan bli en väg bort från den fria konkurrens som är grundvalen för att med- borgaren skall få så många behov som möjligt tillgodosedda på så " billigt sätt som möjligt. I stället för ett ”kapitalistiskt system” kan "vi få ett "monopolistiskt system”, som egentligen inte skiljer sig så gräsligt mycket från ett ”statsso- kt system”, d. v. s. ett Kramfors liga valdi- » strikt och minskade med hela 262 ""röster,-I Härnösand i Västernorr- land” ökade Centern. med 315 rös- samhälle där staten har absol och :att den visar att det finns|'” de bytesmedel i tillräcklig mängd |. £ Kan fetman vara ärftlig? Många säger: ”Vi är feta i släkten, så det. är inte att undra på - att jag är tjock”, = - — Hur, förhåller det sig "med äldrarnas "kroppsbyggnad, men för eller undersätsig behöver han el- ler hon inte vara fet. Ehuru fet-, ma: finnes 'som ett familjedrag att man 'i'sådana familjer har för milj, så: är det god aptit och en medfödd önskan: att njuta av li- vets.+goda.--Just. i: sådana familjer är. det..därför särskilt viktigt att m; akt” på matvanorna. ”FÖR! KMÅGA ATT FörR- BRÄNNA” BARA FPRAT.: : Det: är" riktigt . att fetman kan orsakas äv rubbningar av den in- re sekretionen. Vid 't. ex. den sjukdom ' som : kallas inyxödem, som ' medför en nedsättning av sköldkörtelns . funktion, » är: det verkligen - fråga -om en mi ing av förbränningen, alltså av ener- giförbrukningen. . Denna sjukdom liksom. också. några sjukliga för- ändringar . av” hjärnbihanget och binjurarna kan medföra abnorma fettavlagringar. ' Dessa ' sjukdomar är emellertid så sällsynta” att de ej : spelar, någon. som helst prak- tisk” roll för. det problem som ' vi här diskuterar. Man har påstått att : .normalviktiga människor ' inte blir" deta, därför: att de. har en särskild förmåga att. förbränna” vad de' äter för mycket. De feta:skulle saknå denna förmåga. Detta: har visat: sig vara: felaktigt. 3 - Om”man alltså är korpulent och på rubbningar av detta?. De flesta barn ärver. för-- att en person är kraftigt byggd. hör --det, nog mest .samman med | wana- att äta för mycket. Är det" något som ärvs och som verkligen | ' är" ett” släktdrag i-en' sådan' fa- |: vill skylla på ärftliga -anlag eller n men” man kan ha äta aptiten AA i : Överläkare Fritz Karl ström fortsätter här sin rer MOTION INTE fre AVGÖRANDE, Motion och sport är i och för sig av ut dentlig betydelse för dogörelse — för” folksjukd fetmans orsaker och verkning- ar' och gör .bland annat upp räkningen 'med en del van- föreställningar, Är fetman ärft- lig? Magrar man av ” bastu och massage? JA a MALTIDSVANOR VIKTIGA; MEN AV BASTU MAGRAE - INGEN. ” > Måltidsvanorna i vårt. land spe- lar en stor' roll för fetman. För många människor "är det helt en- kelt: en dålig. vana att äta för mycket och för ofta. Många män- :'nw bedrivs, t. ex. i form "av ”ak- hälsan och den propaganda som tion” svettdroppen” och i TV, bör ha allas vår välsignelse,” Tilliten till ökade kroppsrörelser. som me- del att hålla nere vikten är dock i allmänhet för stor. Man” får komma ihåg att den som lagt på -nuuet, särskilt om vederbörande kommit upp i åren, inte orkar så mycket. Ju äldre man bli desto långsammare måste man öka sina” prestationer, för, att bli 'nå-|' got så när tränad och orka med hårdare motion. . Man. fårs också komma ihåg, att det onödiga fett som eventuellt kan pressas bort genom” sportén absolut inte” får niskor grips av ä om deras alltför kraftiga matvanor inte" till- fredsställs, Till" måltidsvanorna. hör också vårt sätt, att bjuda på mat, I många kretsar. hör stora," över- dådiga måltider. till umgängessät- tet. Man 'bullar upp, och aptiten retas med läckerheter och ”mätt- naden ' dövas , med vin och /' sprit, och själva samvaron är en upp- muntran till att äta för mycket. Nöjer man sig med måttlig :kon- sumtion ' anses -man vara tråkig, nästan ' ohövlig, «un Hur verkar bastubad och andra svettkurer?. Hur ' nyttiga och an- genäma i ändra avseenden: sådana kurer' kan + vara, kan man lugnt |- säga att för: avmagring har de | ingen" betydelse: Den "wätska? man förlorar dricker -man snart "igen och konsumerar' kanske. kaloriri- ka drycker - och « istället för att minska kanske man ökar izvikt. N MASSAGE BRA. — FÖR MASSÖREN,. föooocvåp Vad: Nassa beträffar 'kah. den ningen. bör man veta, att. detta endast: i; :undaäntagsfall är. riktigt. Man får inte med österländsk fa- falism slå sig till' To och mena, att på grund av den eller den or- saken är:" det -bestämt, att ' jag skall , bli "fet, . I sådana - fall "bör mån. tvärtom: med all-"energi be- kämpa” sina mer, eller mi ménta: avanlag, för. fetm: "Såväl > hos barn ' som hos" vuxna har /psykologiska' faktorer > visat sig ”ha stor betydelse för' fetma. Man 'söks ibland ' av föräldrar, . till barn som börjat. äta abnormt myc- ket och ökat kraftigt i” vikt. En närmare, analys :kan visa, att. bar- net : varit utsatt. för en psykisk press, orsakad tt; e av, konflik-' ter i skolan/ med "karäratér, olyck- en), "föräldrarnas alkoholism , 0,” dyl 7 ett "sådant barn kan maten bli en 'tröst för alla” besvärligheter, Även vuxna kan. oro och ångest, sorg och förtvivlan utlösa ett tröstätan- de, som vederbörande ofta själv ej lägger, märke "tilll Det finns ked- jeätare liksom "det finns kedje- rökare av samma "orsaker; och det är en. missuppfattning att tro, att feta människor. i allmänhet är jovialiska och välbalanserade per- soner. Tvärtom döljer sig mycket ofta. oro. och nervös spänning- hba=- användas som avmagri genom ett ökat ätan- de, vilket : ligger nära till .hands.| Man har: räknat ut hur: mycket en viss motion motsvarar'i' mat- mängd och "funnit it. ex. att en . et (Fi orts.:å sid. 7 N Hallands hatur :128:e årgången "Hallands Naturskyddsförenings' års. skrift Hallands Natur”. har nu ut- - kommit. för 1964,' Det. är skriftena 28:e årgång, och den är i år redige- rad av jägmästare Bertil Filjequist, Halmstad. . Hallands Natur" är: ingen ärskill stor 'årsbok,' 64 >sidor varav en. del annonser, .men den har” ett vårdat utseende och ett omväxlande och vär- "defullt: innehåll." I 'år sysslar. den hu- vudsakligen Imed landskapsvården i stort, och man får ganska få detalj- rapporter, Ett så brännbart & ämne som 1 d dock inte" för den 'som Masseras, utan : möjligen för "massören. Är det: sant och: är" det :4' så fall riktigt att man blir fetare med åren? Vi vet hur det är.. De flesta ' har; skaffat > sig ett säkert levebröd;: en äkta : hälft och ' ett hem. Man har sitt på det torra och : ökar några kilo då och då."I början ' kanske "man som eri fördel, Det ger pondus och en viss tyngd-åt ens åsikter; Man wycker inte" att man äter 'mer äx vad man" alltid har gjort och kan inte förstå varför man ökar. För- klaringen "är ' emellertid att man allt mer tycker om mat och att ämnesomsättningen - minskar samt att--åldern.. oftast medför en viss motvilja mot ; kroppsrörelser,” Att "man verkligen Än i vikt med :stigande.. ålder har bland annat påpekats Tav”ett dänskt försäk ringsbolag, - i” vars tabeller , visas t. ex, attsen man som är 175 em lång i genomsnitt äger vid:.25 år 72 kg, men vid: 55 år 77 kg. För en man, 180. cm -lång är motsva- rande siffror 75 resp. 82 kg. Det finns : intet: 'berättigande i. denna viktökning med" stigande ålder. Organen blir mer förslitna, "åder- förkalkningen : inträder. smygande, ibland vid en ganska tidig ålder och hjärta . och kärlsystem belas- tas med en större kroppshydda. | Sundare--vore att man med åren kom den frodiga ytan. känner det |: | utredning om ”Fritidsbebyggelsen vid den dustrin i Värö har nästan helt förbigåtts. : a : 'F-länsjägmästaren Bele" "Bergström inleder årsskriften med en redogö- relse för 'vidtagna naturvårdsåtgärder på föreningens: egna (fastigheter, Hal eservatet, B. d, Stenin- gereservatet, Virsehatti Enslö samt Lundborg ger sin syn på växtligheten som ett hot mot : Hallånds fornlämningar, Sh länsjägmä Gustaf. We Bohuslän : redogör ' för landskapsvår- den såsom en ny arbetsuppgift" för landets . skogsvårdsstyrelser. Domän- verkets" insatser för naturskydd och landskapsvård presenteras genom en återgiven tidskriftsartikel, och från Danmark kommer en rapport om åt- gärder för att hindra. sandflykte savat 'kustbygderna:? En översikt över” ”natuiförhållanden och strövområden i kustområdet: får man i länsarkitekt Manne Carlmans Hallandskusten”, och ur den har års- skriftsredaktören hämtat ett utdrag. Skogsvårdskonsulent" Charles ' Bratt-' berg "ger ' en. presentation "av Särö Västerskog och dess sevärdheter, och ett. antal vackra' bilder kompletterar: texten,. Skriften. avslutas med verk- samhetsberättelse för 1963. Hallands Naturskyddsförening hål: ler års te i Halmstad den 8 nov. | Aktuell - Upplt sningstendenserna "inom östblocket har säkert "varit en av orsakerna: till Chrusjtjovs fall. Dessa tendenser har: sam- manfallit” med Chrusitjovepo- ken, men de har inte berott på någon "generositet hos 'Chrusj- tjov. De verkliga orsakerna har varit: av "annan art. De måste ses möt bakgrund av den in- ternationella utvecklingen i i dess helhet. ; Sanningen är: att inte” "heller någon - annan kommunistledare kunnat. spela . den - roll ': som Chrusjtjov anklagas för att ha misslyckats med: Så . mycket mindre orsak att nu nedvärde- ra honom. Utan. att det sägs öppet lär det vara så man 're- sonerar inom åtskilliga -kom> munistiska partier i Öst- och Västeuropa; ' följderna" är ännu omöjliga att överblicka. > : i . . Dagens Nyheter. - Nedrustrings- - och kärnva- Penproblematiken var redan 'ti- digare komplicerad. Men Pe- kings kärnladdning ”demonstre= rar att man hamnat i en åter- vändsgränd som” det "ähte blir dävt att. ta sig ur; I Ett första : steg kanske inte så mycket möt en lösning som till att få dessa diskussioner ra plan, är 'att ge: Kina ' en plats i FN och därmed dra in Peking-regimen i. den fortsatta kärnvapendebatten. Det är en åtgärd som ter sig ännu mer betydelsefull än . den någonsin varit.: z | Slockholms-Tidningen. s Det i är i sedan länge ett fack- : ligt krav. abt vår internationellt sett långa arbetstid förkontas. Naturligtvis kan det, diskuteras — och det är man. väl medve- ten om på fackligt håll — hur önskemål om arbetstidsförkort | 1 ning skall vägas. mot lika bes rättigade önskemål -; iom -.kon- |: tantlönehöjning och "andra för] kor. : Under. alla bör. riktpunkte; en', snar . framtid förhållanden ra beslut i om 40-tim- marsvedcka, N.N flera skäl | är det säkert: klokt' att : inte - ge rum för misstankar. att det rå- der '"tveksamh "på den. .Hunk- » Ungefär legitimerade”; "sjuksköterskorna utövar inte sitt yrke. Förening- en sticker inte under: stol, med Kyrkan firar 150-åriga freden” "genom kollekt till krigsoffer- +: Instundande veckohelg, UA ok- Peter samlas Lutherhjälpens medar- re över hela 1 d t ända lande till årsmöte I samband härmed kommer på sön- dag, den; 25 okt, gudstjänsterna - i Halmstads samtliga kyrkor, i Varberg, Falkenberg och. Laholm att förrättas i stället ginge ner några kilo. |: av prästmän, knutna till kyrkans in. ternationella hjälparbete, Det blir. då också tillfälle för gudstjänstdeltag: na att ge sin Jackgåva f för" 150: fred och trygghet. - Det har. ofta sagts, att vissa na- tioner kanske blivit skonade” från krig och förödelse för att utföra en. kontroll över näringsliv och priser | " Vi skulle ta ett stort steg i den riktni om strukturrationali- ter, under det att terna förlorade 149. Sådana siffror ger tydligt och klårt belägg för att det nu mera än någonsin är viktigt att satsa på Centern — det slagkraftiga al- ternativet till socialdemokratin : > anser Bj.T, -seringen ledde till att ett visst antal stora företag helt eller i i vä- sentlig grad, kunde ” Detta "skall inte tolkas som ne- .gativism när det gäller stuktur- rationalisering, skriver Företaga- marknadsförhållandena på vär sentliga områden, Konkurrensen skulle sättas ur spel och därmed -skulle det ekonomiska livet vara nästan lika ofritt som i det to- .? talt statsdirigerade sambället, . . Ten, Nödvändigt nog att pressa fram strukturrationali- 'sering, Vi vill bara fästa upp- märksamheten på att det inte är lanstjänst bland de blödande! iolken. "Under alla förhållanden mås- - i lästade .barn till det invalidhem i: Hjälparbetet i i "Palestina - -— bla a vid nyligen invigda yrkesskolorna går bl: a :ut. på att fa bort barn och ungdomar. från -de utsatta gränsbyg- Jm och ge dem en startplats i li- I Koreskrigets "offer räknas i miljon- iffror, Siffran” är ännu inte: fulltalig. Krypande nerför” bergen kommer lem- Sydkoreas: "huvudstad ' Seoul, vars drift: Lutherhjälpen f'n svarar för. i: De har: kommit i” farlig kontakt med mäångfal gas. betraktas som en av de dyrbaraste gåvor vi fått att förvalta till tjänst åt krigshärjade länder. För Lutherhjälpens vidkommande möter detta redan i Berlin, där som en följd av andra världskriget åldri- ga flyktingar sitter kvar i läger. Här C, driver Lutherhjälpe. bl a ett ålder- ' ” guld allt som gli liksom i 3 Gstenise, dör. vi som är skonade har ännu stora. Den sony inte har tillfälle besöka: någan gudstjänst, där fredsminnet fi- ras med ”Lutherhjälpens fredsgåva”, kan sända sin gåva direkt till Lu: therhjälpens p g 90 0256, Stockholm med angivande av "Fredsgåvan”, Caspar Persson att: skättekonstruktionen' är 'en I starkt bidragande orsak "till! att]: det "förhåller : sig ' så. Om: det ekonomiska utbytet blir, mini- malt ; eller" 4, "0. m. obefintligt för, de : gifta - sjuksköterskorna :lär det inte ägnat att förvåna att hälso och :sjukvårdenh” står Jutan deras arbetsinsatser, för- klaras, det. ,: Det. är nyttig: läsning för” "+ | politiker. som nu skall ta itu|-? | med skattesystemet. Likaså för! dem som borde ta åtu med sjuk- vårdskrisen, : Upsala Nya Tidning... : Är: det anständigt att värva unga svenskar för ett uppdrag, vars djupt otillfredsställande ut- formning den svenska statsled- ningen måste vara medveten om eftersom den själv klagat, och se- dan döma några svenska Se "rare "för att de gett efter" för sin rättskänsla? >" . Denna dom har fällts i en sjuk atmosfär, Den är frukten av åra- tals, övningar i politisk oupprik- "tighet och förställning. Man har undertryckt kritik av Förenta Nationerna, även när denna kri. "tik" varit betingad av moraliska - hänsyn. Man har naturligtvis & än- . nu mindre talat högt om de op- : portunitetsskäl som bestämt” re. geringens hållning, Följden av -psykosen har nu blivit att den förmenta statsnyttan Suggererat även domstolen, Men därmed har också måttet rågats, . -Domen är , orättfärdig. och kan inte bli stå- ende.' stiftsombud MFandelstidningen. enmentar upp på: ett mer:verklighetsnä- | ' | vart ängsligt varför,” som. jag Nykterhetsundervisningen i skolan är'inte' vad iden . borde vara. Den. är till tiden" wtill- rädklig, iden. göres många gånger slappt, oengagerat, in- tresselöst. : Många - "ungdomar måste få den uppfattningen att ämnet är detsamma” som sättet, på vilket det 'presenteras,. Här måste skolöverstyrelsen komma med nya idéer, Samarbete mel- ' dan skola-. hem är naturligtvis viktigt i. detta som i så många andra hänseenden. : Att -atmos-" fären' i hemmen” visavi nykter- heten är" av avgörande b delse i många fall, det & klart. -Kan samhälle och "orga" : nisationer på den punkten, göra. något för att skapa propagän- ; da, så Vore mycket "vunnet. ... - Sundsvalls ; Tidning, i a Man: "uppskattar n nu det ytter. ligare "behovet av lärate i lä- | "| roämnen still” 11—12.000.. Senast i för några få dagar sedan talade hr. Edenman , om" 9.000. lärar- ' luckor som måste fyllas" frain > till 1970: Ett är-säkert:' debat- ten om ' humanistöverskott 'ter ; sig' i' dag : inaktuell” Nu sgäller : det" att . finna metoder som ökar : studenternas . benägenliet. "för. läraryrket.” "Handelstidninken Fyrtio. års : sovjetpolitik : Shar blivit totalt underkänd -i' Sov-/ jetunionen, så hårt fördömd" att diktatorer, gör' dem till kraft- verksdirektörer, riksbanksche- fer eller" pensionärer": och ' ute-' sluter dem wur' partjet.; Uurnioheh har "underkänt" inte”ba- rå diktatorerna utan även dik- blir” godkänd i Sövjetila öken. En mycket tråkig histori bättringar av... -anställningsvill- > förfäar. Det "finns et fö ge" ståndpunkterna, : enda; »riktiga. "linjen. är | och ekonomi, "ett. samspål det 'materiella får" utgöra grun- Tden för "de: moraliska nde. ringarnas förverkligande, där moralisk” hållning får liggöra "; dortsatta . framsteg, ” avaiicera"” "till major - eller; över- stelöjtnant "om, män” gör, ifram=", stående” idröttsprestationer;« r här" Kemma?” fäckel inte en olympisk” jprdmedaljreäs yleskoprallstitel, Så | biden, pu "tåligt... | Br. Tänk, när för mig är löst. Var "jordisk ' gåta, s:grubblat "på; ; ---. n r de fördolda djupen sig upplåta ; nn och jag får Herrer. förstå, vt Tänk ännu mer, när med; för- Ja, när jag:ej behöver: en : befara. blott möjligheten år Det kommer allt för en SS it wägen,. för dem, då Kristus här : fanng I on o Gud, det är ja visst ej Blott "> en sägen, . ” | du själv det 'sagt, och. du ' 2 ljuga kan. 2 Petr, 3: 14-18,” man» flyttar en grav, avsätter Det. ser" ut, som" om” Sovjet- et :; klarat öga mv : jag honom ser, som här je! : : trodde på ch bad och följde, tänk, på i. oc , det höga, ” : jag evigt säll skall för häng” i åsyn stå. =. i Ack, tänk en gång, då 3 jag g skall kunna vara ens så from”jag vill, då blott det : "> goda'sk
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.