+ - . neändringen för "FÖDELSEDAGAR 75 år i : pe ell» Christoflersson socisiKarin de nm kyrkoherde Henrik Ljungman för- rättade” | ” nattsdröm av Mendelssohn tågade teg '"> KVÅLITETSMÖBLER ' ; AV MÄRKESVAROR '; NETTOPRISHUSET - HOLMS 2 IT Båstad Detta visar - vi Er: på > - > SÖNDAG 1400—18.00 : 1 > > Fredagsöppet till -kl. 20.00 >. I antyvetå 3 "Laholms! | Mänings Iokalrédaktion: Markaryd, Villagatan |” Stadsplanen i. Markary, : yEgnadsstyrelsen. breda > "ringen. att inte ta Upp till pröva "ning de besvär fru Anna Carlsson i Markaryd anfört över den.av länsstyrelsen” fastställda: stadspla- kv, Granen i. kö- Pingen! Besvären har inte anförts inom föreskriven tid.” fot Om régeringen ändå tar: upp be- ' svären .. till. Prövning :- ävstyrket. - styrelsen bifall. Ändringsförslaget, . Som i huvudsak avser en omdis- ' position från villa- till hyreshus- |. bebyggelse, "har. fått en godtagbar .: Utformning - ur . allmän : plansyn- « punkt, och 'i öreslaget synes 'inte heller innebära: något åsidosättan- de av klagandens berättigade 'in- ", tressenj, finner styrelsen. . ” Nu Må månaders Tängelse blev. domen för den 26-årige danske. med- borgare, som förde: olycksbilen "då ett ungt par, 19-åriga . Gunilla Britt-Marie Persson, Skånes ' Fa- gerhult,. och 18-årige' Torsten An dersson, ' - Timsfors: ' massakrerades till döds när bilen. brakade 'mot ett :räcke 'på: vägen Bälinge-—Ås- ljunga. Händelsen inträffade i ap- -ril i 'år, Häradsrätten i Klippan dömde”. dansken för vållande. till annans. död; vårdslöshet: i' trafik, olovlig körning och underlåtenhet att fullgöra, försäkringsplikt < Markaryd "lånar, Regeringen har lämnat Mark. ryds: . köping ' tillstånd ' att: låna 140.000 kr. till anläggning. av led- ningar och gator på Eliassons fen och Infäppan, och i: Tims: rs. re Al- mn r "går i Östra! Karups kyrka - fyller i, dag h "fred Jönsson, Ulvaryd, "Markaryd. ler imorgon småbrukare Birl Johansson, Bölarp; Veinge. 60 år: : ot > fyller . i morgon, hemmansägare mellan” ” "snickare "Karl" ” Möller, Hässleholm, och Hjördis Wir helmsson, Östra Karup. "Under brudparets intågÅ "kyrkan spelade kantor Johannes. Andersson bruds kören ur Lohengrin av Wägner. lAkten inleddes med: ps. 306, vart på kyrkoherde Henrik "Ljungman förrättade vigseln . samt höll tal till de nygifta. Efteråt sjöngs. på. + Mellan . lantbrukare. Nils. Börje] Sisko” Annikki Tuulasranta,.' båda senting. övr Laholms Jandsför- samling. os Skummeslövs kyrka enjör Roger" Strömblad, och" kontorsbiträdet Kri- Nilsson, Laholm, Under” ”. brudparets : intåg” i kyrkan spela- kantor Johannes” "Andersson Fuga i D-dur av J. S.. Bach, Ak- ten: 'inleddes med på 306, varpå "vigseln samt. höll sett > varmhjärtat: tal till. de unga, "Ef- ” teråt' "sjöngs 'ps..234' och kantor ' Anderssön sjöng Gud välsigna des- sa hjärtan 'av Albert Widemann. Ti marschen ur. En midsommar- 233:-:1—3 ' och ” kantor. Andersson sjöng Bön av Albert Runbäck. Ut- tåget ur.kyrkan, skedde , till mar- schen. UrgEn midsommarnattsd: ID av. Mendelssoli 7 i. Skånes; Fager: hults kyrkå.' "mellan ritare Bo Karlsson; "Norra Össjö, Hishult och . köntoristen «Maud. Karlsson, Hishult. Ir lördag DÖDSFALL: GE Larzénius, Fr förvaltaren vid . Hallands. regemente Gunnar Emil Larzénius, Malmstad, har' av- lidit i en ålder av 64 år, vc SL Å . + I Anna Johansson." Fru Anna” Jo: Jä hansson, '' Fjällsjö,- Ångermanland, maka till £;; hemmansägaren ” och landsti I E. Joh har : avlidit, ' 88-årig. En dotter, Ingrid, är gift "med. chefredaktör Bertil I Nyblom, | Laholm: LK NG brudparet , ur ur kyrkan. Er SÄKRAST SNABBAST” Id mellanklassen dub sara Högt, vrid" +]. moment : "Snabbast - Säkrast.| 0—1t ” km/tim.. på-15 sek, = omkör. a ningsgåke särklass. Topp-, Ne STARKAST. 6 iF 84 hk GT-motor med Weber oa | RICHARDSONS. BIL. A ; ,: Halmstad. adel: 035/190 av: — när; vi i säljera— fart "ca 150. km/tim. Girling skivbromsar fram.; :"Prövkör 5-sitsiga, . Corsair med 585 litérs bagar” : Geutrymme och 3 års rost eleganta". , skyddsförsäkring. ' ger. vi. service, uFör de "Sveriges radio "sig i program 2 åt Laholm, - redak- iI lördags kl 17.15—18.00- ägna åtskilligt: olm;' "en: massa tör Olof: Christiansson. "Halmstad, och... dir Nils Dahlbeck; "Göteborg, hade: på fredagen '' varit. här” nere bestod, av .två huvuddelar. I' den första samtalade d:r' Dahlbeck med fiskmästare Göte Pettersson, Taholm,>-joch jägmästare Hugo Martinell, Ronneby,'" wilken sedan 1945 varit: chef. för" laxod- lingsanstalten här; om: de” olika problem;: som laxodlingen har att kämpa med. Man fick under sam- talet en hel' del: upplysningar om laxens liv. och öden. De små rom- kornen — han ' häde ' nu.- lagt : in 17. 090 sådana, tagna av tre Jaxar, .» i tre: veckor,: varefter ' de flyttas till bassänger och dammar och får wistas en bestämd tid på vartdera av:dessa två, ställplatser. Då" de är färdiga till: ut läppning, märks 'de,« varefter de. blir: ”fria”, så att de kan ge sig i väg ut till världshaven, där ' de. hastigt växer till och blir stora och feta. ”Laxar, som 'utgått från utkläckningsan- 'jstalten här, har sedan fångats på mycket olika” ställen” "långt . borta från ”hembygden”; fyssar har!ta- git én. del vid: Jan” Mayen" .uppe i Norra - ishavet,” engelsmän vid skotska" kuster, dänskar vid dan- ska och norrmän vid norska, t, ex. vid” Bergen.” Äterfångsten här ne- re kan uppgå till" 10. procent. > Samtalet om:'-laxen : varade ' en' kvart, medan: andra delen, » ”Här Laholm”, . "räckte: dubbelt så . Nu var det redaktör Olof Christiarisson, ” som "war " ; farten och; intervjuade. nr Först var det, borgmästare Axel Malmquist som kom i: elden. Hos honom var det" inte fråga om lax utan om. lagaholmsspelen : och skådespel till dem nästa år; et Sedan : kom-' turen + till - bankdi- rektör ; Folke” Willstrand, söm fick 'svara på frågor” rörande Laholm och. dess framtid.” Laholm är” en': av ide ”minsta” bland "Juda ra deny tiondet Änrorde ningen: i" Sverige, sett nedifrån. Dess folkmängd har blött tredubb- läts sedan. 1850-talet," medan" 'and- Tr ve våra städer under. samma 3 a olm | Detta var dock jen liten summå, tid växt”ut' till storheter: har ' gått sakta framåt, dä det varit smått med" industrin Den har nästan" endast haft "han- del 'och' hantverk""som näringsfåhg samt tjänstgjort 'som + service ; åt den '' kringliggande '” landsbygden. Skall Laholm: förbli” en' småstad? lydde så "frågan." Det är” svårt att säga, blev svaret. Det är: en stor tjusning 'att bo i:.den' lilla: staden. Dock vore: det bra att få mer in- dustri hit, så att ungdomen :i sta- den kunde få stanna kvar, där den arkitekt: Svend Bögh- Andersen” blev” det uppgiften att svara på frågor rörande. sta- dens : byggnadsväsen -:och exteriör. Skulle . Gamleby omskapas ” eller skulle denna ' del. av. staden få be- hålla" sin ' idyll; :sin ” ålderdomliga prägel? Svaret blev, att Gamleby skulle' bevaras och i stort sett:få behålla: sitt :- utseende, även , om nadsnämnden ' ville ha det 'så. ' Härefter gick - frågan till frå Emma” Söderström, «71. år gammal, Hon visade, inga. ledsam- : heter : utan . yttrade . sig glatt och skrattade. Hon sade; att'hon:var född i-Knäred men att hon bott i Laholm i 45'år, I 30—35' år ha- de" hon stått 'här. på” torget 'och sålt. fisk, och, det hade hon' tyckt vara intressant ' och 'iroligt.' Hon hade under sin yrkesutövning träffat så mycket folk; ' alla” kän- de henne, och hon själv var be- kant med" alla infödda 'laholms- bor, men av de "inflyttade var det många, som var, henne främmande; och . spelat in' programmet, : Detta |] den-si en del: småfall -skulle ”an- |” passas efter moderna krav. Bygg- . by d: hade ' t. ex, "växt upp runt omkring i 'staden, I Gamleby ville hon "dock inte" se några ny- heter eller co fick svara” för” Tinberedningsver- ket, "Detta" kom ' till 1940;- alltså under” kriget. Då var "det fem :så- dana" verk" tillsammans > i- riket. Fyra 'av dem" har nu försvunnit, och -bara 'Laholmsverket är kvar. Skall nu' "detta: också "läggas ner? Det trodde "inte direktör Schollin. Det finns "intresse" för" linodling. Sista" året ökades arealen för den. Linne skulle 'nog ' fortfarande blil' en vara, som" ”kvalitetsfolk”' tyck- te om; Det fanns nog därför förut sättningar för linets fortsatta od-' ling" och" användning, :Verksamhet och metoder för den omdanade, så att : goda sy oNtber. garn skulle kunna erhållas frål rierna i Dar "Bröderna" Larsson - La: 'holmskeramikens ; män; : besöktes också: Krukmakaregränd I + La hölm är' känd ' sen 4 > Al Under. årens lopp: fade det hänt - Flytta . fonts. från sid, D: . LANDSTINGENS : ”PENSIONÄRSSKOLA”, . "Rektor « Jan Ottosson redogjorde "för sina svårigheter 'att . am folkhögskol SYN oe (Forts, från sid, 1). varnare oo I liga 27 CKF-distrikt, ! Temat för byrådirektör : Elsa Larssons föreläsning var ”Hur | skapa arbetstillfällen åt kvinnor På Jandsbygd och i små” tätor- ter”? - — För bara 20:å år sedan hade det > varit otänkbart att inför detta. -auditorium tala: i sådant Ir ämne: I dag är problemet ge- nom -- "rationaliseringsprocessen inom jord-' och skogsbruk hög- aktuellt, . "Företagen ' ska ha rätt" att själva "bestämma ' var : ide: vill etablera -sig eller utvidga sin verksamhet. : Men alltför ofta heter det: inte norr om Gävle och inte på Gotland, Deg s " Okunnigheten .om de faktiska förhållandena” i dessa ' 'områden är emellertid mycket stor. Det kräves en intensifierad- upplys- dern” på verkstaden " där ds ej bestämmas. Tillverkningen sker på 'gammalt "sätt, "och man har -be- hållit den” gämla” linjen.”I wissa fall har man' dock moderna "hjälp- medel” man använder nu” tex: elektriska ugnar, som ' är » bättre än de gamla. Särskilt intressant har" det "varit med "de 'krukskär- vor från: 1600-talet som man hit- tat.: Man har gjort mönster 'efter dem, ' och de ' nya saker, som: då tillverkats, har stämplats i botten, under: kontroll, 'så' att de skulle kunna garanteras jvara . fullt -äktä. I. « Pärlfiske i Lagan har skett sen långa tider. tillbaka, . men nu: är det slut. För åtta år sedan togs 4 det här den ' sista pärlan. Den uppfiskades + av « 'fiskhandlanden Hilding .Bengtsson. Sedan) kraftstationen blivit: byggd och kommit i gång, »blev' pärlfiske här omöjligt, och nu är det sedan tre år tillbaka också förbjudet. 1. yng- re: år :var hr Bengtsson. en ' flitig pärlfiskare, Hur, många. pärlor han tagit, vet. han. inte, men "ett stort antal har det varit. Den finäste pärla "han" fått var på fyra karat, och för den erhöll: han 250 kr. |' jämförd med ' den; 'som” "Julius dAubigne, en" gammal pärlliskare, | fick, " För” sin bakom,” han?! ett' belopp på 1.300 kr, och: den pärlan, ansågs vara 'så förnäm, att den kom "med? på. en", tställning i' Paris. - ia "Det var "roligt att fiska bärlor, sade :hr' Bengtsson,. men : att : göra detta var inte ett så bekvämt ar- bete precis. Man hade en låda med glasbotten,- "och - der -' placerades vid :ena''båtändan. Till fångstverk> tyg "hade" mar 'e&nr "lång bambu käpp med" klyka i ena ändan.:så fick man ligga "på 'knä'i ekan och titta" ned på åbottnen.' Man plöc- kade upp > de” musslor;" som: man såg och" kunde' ta, men det:var inte så många det fanns" Pärlor i. "Var: det i' någon," så kunde : man nästan se' detta utanpå. musslan, ty då” var "den deformerad på ett eller annät SÄ, : Tjuv .. se (Forts. från sid." 1). honom i - häktet” smakade för- träffligt. På "fredagen" fördes” den an- hållne; en '-40-årig norrlänningy, till - ; kriminalpolisen « i i Ängel- holm! sx Årenatcatern” bo aut ' Arenäteatern; Halmstads tegen fasta -teater;- hade. på: +lördagen 'sä- songens första premiär, som 'sam= tidigt - var-cscenisk : urpremiär: på Nils : Ferlins -sånglustspel, får- man väl > kalla + det, ”Auktion”;' Spelet har» tidigare - givits- i radio. Det presenterades nu i Willy Tapperts junior iscensättning - och - med . stadsläkare Bertil .Målmgrens är kor. . Ten Kombinåtion av folklustspel och ironisk genomskådande repor- tage berättar Ferlin fängslande; roande och : för honom typiskt, Pjäsen rymmer inte minst i poe- tens långa monolog i: första bilden "]stora stycken>av det Ferlin ut- tryckt i' dikt. Hela:poetens roll är en sammanfattning av Ferlin själv och hans produktion, Ett flertal Ferlin-dikter, bl a, En valsmelo. di, Med mångå kulörta lyktor och Poste restante' interfolierar pjäsen, Ensemblen” utgörs av Arenatea- "I terns numera fasta besättning med . Bengt Schött gom i oden och Te iS- beth Lindeborg -- Elisabeth Ry- Så spelar « utv I Ferlinskt: Halmstad : Bertil > Malmgren, : som bl. a: har: liknande uppgifter hos spexarna i Lund, "Han har i' en halvt : nafuralistisk,: halvt surrea- listisk': dekor . lyckats "skänka :en ferlinsk 'stämning åt -scenen. Skal? den själv finns.där inte bara .vid skrovbordet i Bengt' Schötts ge- stalt utan också i en'silhuett med de ' karakteristiska ferlinska dra- gen från scenhuset .blickande: ner . över de agerande, . - Willy Tappert har under sina fyra år i' Halmstad lyckats blåsa liv i teaterandarna :i> staden så långt att han med. de begränsade resurser,” inte minst ekonomiskt, som stått till buds, skänkt Halm- stad en egen fast teater, som också är en kretsteater, som från Halm- stad spänner ut; över hela länet upp till Kungsbacka in över den småländska . gränsen. till Ljungby och Värnamo och en bit ner i Skåne till-Hässleholm.. = - : I morgon, tisdag, gästar teatern Laholm . och ' ger -”Auktion” Stadshotellets' festsal. " lander- i.de- övriga rollerna,. De. koren. har: gjorts I av v städsläkaren ; : ingsverk het. Den har också givit vissa goda resultat; n När det gäller ' utflyttning: -a Av rbetskraft” z statsbidrag setillämpad metod — "visade en. . utredning. 1961 att 245: Procent” av” de: viflyttade » Byrådirektör | råd vara goda: maste tätort. Hellr N; två —tre mit]. 'v till arbetet” "vanlig sträcka. ” Srockhölm) I VG [genom ; ” för — Alla" ungdomar dt OM JORDBRUKETS | STÄLLNING" fra tt lar s och i er. "oss. 'emeller tid Utvecklingen. 'har' gått Forsa. Det skedde 1963 och. verk- samheten :har visat ; sig fylla en stor” uppgift, ' ån "60 år och uppåt äger tillträde. Friskin- tyg är kravet i.ö hr Ottosson som pläderade varmt för, denna” utbildningsgiv för äld- ' Landstingen i övriga” landet bör följa Gävleborgs exempel, Be- hovet hos ' pensionärer att' friska upp. gamla" och i många: hänse- i enden undermåliga . skolkunskaper, är stort; kunskapstörsten finns, ;— Jag: är, ingen rektor längre, men jag ville få verka som ån reaktor, ett "tag till" för, denna ”be- hjärtansvärda - sak, : : gt, förklarade .hu och i framtiden. talade jord- bruksminister, Erie Holmqvist och RLF-ordföranden -> Sigge: - Oscars- faktum ”att' ingen' past ifråga . om: livsförnödenheter uppvisar.; så » stora... prisstegringar som livsmedlen, "hävdade hr Holm qvist; . Inkomsiklyftan mellan industri- arbetarlönerna | komsterna har ökat "mycket starkt d under. senare. tid, eller; från. 3.000 100 kronor” hu, Dessa ab-, .] solut ingenting om; "de faktiska: i | förhållandena, menåde. hr Holm. aqvist, Man: kan fråga, sig har. vi | verkligen. inte utvunnit någonting -rationsliseringsåtgärderna OH Jtov" bor "is samma ' : jordbruksin- 4 ögt; ävett? öm” det” "läggs ner åriga jordbruk'p per dbraksrministérn, : Betydligt ljusare” tongångar : an-'| . lade; RIF-chofen; Sigge Oscarsson; nens gång. Den framtida: Orga- nisationen för ' . koncernen 'är ännu ej klar, och : rationalise- ringsprojektet befinner sig ännu på utredningsstadiet, > + ! En del interna saker dryfla- ' des dock, och att en del tjän- stemän - både, vid . Nymans i Uppsala och vid Monark i Var- berg skall: friställas” kan man utgå ifrån, ' Möjligen. kommer en del äldre tjänstemän att | bli Pensionerade; ha Ar rg. : (Fors, från & sid. 1 : ra,' att hän > dåligt. humör”. | Tidningen berittade "att den förre stalinistiske ledaren Molo= hus som Chrusjtjov och att de båda då och då. ; utbyter kyliga häls- "är ; spänd och ' på jag hävdar, att det sven= skå jordbruket, har goda möjlig . heterl.. . bass ss — Inkomsterna: för de flesta i jordbrukare” kan ; inte ' betecknas som skäliga, i. dagens läge, sade hr Oscarsson, som också betonade ' värdet' av kombinationen jord— skog. Många ' skulle inte klara jordbruksdriften”' utan: skogsinne- hav. , osa En animerad" | inläggen” från en rad cepterkvin. rior skar sig 'skarpt mot de social, .| demokratiska .propåer . jordbruks- ministern lagt fram, Var — Jag visste att det'var initie- rat och)” "sakkunnigt folk jag kom- måt' ill; var "bland annat jord-' terns' kommentar. Din värld et är. faräiljen” och ' människorna ' omkring " Dig: Det är för den världen ». den lokala 'sparbanken arbe- : dar. Att spåra "och låna: i > parbanken. att gå till spar- ” banken med alla frågor som "rör hemortens och familjens. ekonomi — det är att bruka Kd sin sparbank rätt! : NM : överaltt där det finns. spar- banker — och det är i många till: en sund familjeekonomi länder £- vill dessa bidraga - och .därmed -ge alla möjlig ' : het att bygga en egen, bättra i . värld. för. sig: och de sina. Detta gemensamma intresse : firas den 30 okt med Världs- spardagen, s som då blir 40 år, - Iubileet har inspirerat sparbankerna till en festlig och spän- nande tävling för alla som ha r sparbanksbok. Första pris är «en. jorden-runt-resa med flyg för två personer. Hämta Er -tävlingsfolder I sparbanken. Men gör det nu, under Sparbanks- ie : "veckan? debatt följde äär ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.