ÅA a a a a re rr gör . alltför' stor affär av "saken. De. plas. > nerade att publicera "meddelandet om attentatet i direkt anslutning |, =LT: : Måndagen - den: 26-oktober 1964 - "LT = -—" Ludwig Erhärd i i blåsväder En,. golitiskt - "avseende". yt terst bister höst har hållit sitt in- tåg i den Tyska. Förbundsrepubli=. " ken. Förbundskanslern Ludwig Er! hard och hans utrikesminister dr Gerhard Schröder har ordentligt råkat i blåsväder, som inte. minst susar och. brusär i den västtyska pressens ”Blätterwald”.” En oförbe= . redd observatör kan icke undgå att förvånas både över de- häftiga tonfall, som anslås i oppositionens. angrepp, och över mängden av de. angrepp, som riktas mot regimens. två ledande män; Man observerar med icke mindre förvåning det fak- tum, att en rad tidriingår, vilka för: ut beflitat sig om en förnäm mo- deration i sin kritik,.nu bröstar' "av med tyngsta "artilleriet mot re- geringen. Detta stämmer visserli: gen med: den” gamla erfarenheten, att en:olycka .sällan' kommer eI sam, men ändå frågar man sig nu; Vad är det egentligen kritiken före= . brår ledningen i Bonn? Några svar. kan här i korthef skisseras, - :De gamla högerorienterade,' mot, Adenauer. vänligt inställda kretsar> na — som är talrikt företrädda i Erhards eget regeringsparti, CDU = = beklagar livligt och med de Det är icke blott på utrikespoll« " tikens gebiet som Erhard möter eh ” växande kritik, det samma är fak- tiskt också , fallet inrikespolitiskt, . -Han har ett . hårdnande mot- stånd inom sitt eget parti men ock- ” "så från det bayerska systerpartiet CSU, där förre föravarsministern Strauss anför oppositionen mot Er- - hard—Schröder. Erhard förebrår nu : ” gina bayerska landsmän. för 'att hy-' sa ”alltför nationella känslor” — en' : » kritik som i första hand riktar sig. mot Strauss personligen. Men ännu ” besvärligare för Erhard är den kon- > flikt, som uppstått mellan ' kristligt —demokratiska . partiet . (CDU) och : Fria "Demokraterna (FDP). Denna. ” konflikt utlöstes, då Erhard den 15. ; ” sept förklarade, att Ptyå partier re" : dan är beredda att käpitulera i frå" : : gan rörande passersedlarna tiil Ber-- lin”; Erhard avsåg härmed icke blott' ' FDP utan. också ”socialdemokrater- da ; na, vilka sistnämnda utgör kärnan i - ” "oppositionen " mot" den” nuvaran- 1 de regeringskoalitionen.: Att social-""]'. demokraterna tog illa vid sig av: Erhards beskyllning var ju i och för ' ” sig icke så farligt. Värre var den-- + vrede, 'som "kom till' uttryck från FDP:s” sida;.. Detta parti tillhör ju' häftighet + den: "nedkylning”, sor : ägt rum i de tysk—spånska relatio= + nerna. Man hävdar, att denna ”ned= ” - > rid kylning” "ser ut som elt fyaternan mildra sin anklagelse utan att dock. tiskt förstörande av den gamle f > förbundskanslerns ' politiska ' verk, och man menar, att de Gaulles tal ' den 4 juli å år faktiskt kunde tolkas som "ett -begravningstal vid den frånsk—tyska vänskapens grav. ' De kritiker, som ställer sig på denna ståndpunkt;,: bortser emeller- tid från det. svåra dilemma, som - mänga, som tror sig om att kuana. koalitionen, och , Erhard, ; | mäste samarbete med det, om han : 7 skall "Jyckas hålla ihop sin fege-. Senare” försökte kanslern” i nämnvärt - lyckas förbättra atmo-"" ären mellan CDU och FDP.- Man . 7 kan' med största sannolikhet motse'” + nya: spänningar - inom” den närmas- ” te tiden, och det är fera värt, att en ': verklig kris kommer att uppstå in-- "om regeringslägret i Bonn, så myc- » ket mer: som det inom FDP: finns fört hard rats in I genom. president de Gaul= - les hållning, då han efter den "fräs / -under sin egen kappa. en' ledare 'o - na kritiken från Paris såg sig nöd- sakad att svara I ungefär lika ovän- liga tonfall. Den "hårdhet och kon> « ha rätt att efterlysa i Erhards pu- litik, har i denna punkt så att säga vänts i sin motsats: man menar, att. Erhard mot. de. Gaulle anslagit. . hårdare tongångar ; än” "vå "krävde, s on De svåraste srigrepper. mo roch, bards och: Schröders: hållning står emellertid .i' Samband med .den:s k | . Schwirkmann'affären. »-Som” bekant blev. den vid tyska: ambassaden 4 Moskva , . "verksamme;' H vavlyssnar-; Horst Schwh of- + fer för ett åttentåt med'senapsgas, |- då" "han: bevistade. er -gudstjänst»i en "klosterkyrka . utenför ..Maskva,: Schwirkmann blev härvid. livsfär-. ligt skadad, I samband: med" detta gemena och sällsynt lömska attens tat stod”en'rad andra ytterst. prövo= cerande” handlingar, från "sovjetiska |. » tjänstemäns "en våg'av förbittring både i Tysk- land och på”andra' häll. Detta hade Erhard säkerligen /förutsett.''Men med hänsyn till det i januari eller februari nästa År planerade Chrusjé |; h tjovbesöket:i Bonn — 'inbju redan” överflyttats” Pp "Chrusj efterträdare: :.—r'så: hard och Schröder;. att- Ickerg till Kremla högst dubigsa avsvära "sig allt; ansvar Denna plan misslyckades eméller- tid d att Berlin-tidni Tagesspiegel slog larm och , -publi-'7 cerade nyheten om altentater. — förmodligen med hjälp av 'ameri- kanska källor — innan Erhard och . > hans utrikesmiri ster hunnit genom- föra sin plan. 'Nu tvingades på så vis utrikesdepartementet i Bonn ati ta ställning I attentatsfrågan — vil-, ket skedde högst motvilligt, Men oppositionen i den tyska pressen blev förbittrad och krävde, att. ut- rikesminister Schröder skulle: åv- gå. Detta krav riktade sig Eivetivs kt mot förb Er=- hard själv och innebar ett öppet anerepp” mot hela a hans utrikespoli- KAN VÄRLDEN FÖRSÖRJAS? "Professor Olof Langlet; skogs- - högskolan, deltagare i ett upp- märksammat "TV-program . om världssvälten,' utvecklar i en ar- tikel i RLF-tidningen sina synpunkter på frågan. Han ställer frågan hur och> om :det skall bli möjligt att mätta jordens många ' svältande miljoner. Sva- ret är, menar han, i dagens lige ”vet inte” och ”nej”: I dagens läge, Man har talat mycket -om möjliga åtgärder att öka livsmedelsproduktionen: alg- odlingar, utnyttjandet av närings- ämnen i avfall och kloaker, fram- ställning av äggviteämnen ur rå- olja genom -mikrober,. skördeök- ningar genom konstgödsling och nyodlingar. En del förslag är re- na skrivbordsfantasier, en del kan säkert ge en del effekt — d. v, s. om och när 'de sättes i verket! Hittills är det få som gjort annat än pratat, och världens livsme. delstillgångar Näxer. sakta, när de växer, och, vilket här är av stör- "sta betydelse att lägga märke till, de växer mycket saktare än be folkningen. Se på Assuandammen i Egyp- ten, ett gigantiskt företag i syf- te att vinna ny odlingsbar jord. Den skall ge en ökad åkerareal motsvarande mer än 1/3 av Sve- riges, Men "samtidigt som Egyp- ten vid .mitten av -1970-talet får Y sin åkerareal utökad med 15 pro- cent har dess befolkning ökat med — 35 procent! Det hänvisas ibland till att en rationell uppodling av Sibirien skulle kunna ge rum för bortåt. 300 miljoner. Det är kan- de nöden | -: N pristagare & är professorn i ike möjligt, men det är inte gjort .en handvändning. Och de 300 sekvens, som man ofta ansett sig” . under, 45 år? . förstöring : », Underverket.. som behövs: vore att omedelbart öka li delstill- . gången: med 50. procent: för” att klar dag ens svält och sen en för- | av "dei kvantite- i Maten är människans | stora bé. Kymmer, vare '"sij hon: sväller el- Årets "medicin biokemi Konrad Bloch, USA; och är I Sverige. för äggätning, -vil- ket skulle -öka' kolesterinhälten , i kroppen, och. medföra åderför- "kalkning. Ej tillräckligt 'bevisbära |” upptäckter :basuneras. då 'och då ut. och kan. om - det vill sig illa skapa : stora ' svårigheter : för en viktig. livsmedelsproduktion.: Nu visar de belönade forskarna ått detta med ägg som orsak till. å- derförkalkning'. är rent nonsens. NN Kroppen kan själv bilda, mycket större: kvantiteter kolesterol -' än| dem ran "eventuellt får i sig ge-.j . nom, att äta ägg. Så det blev ald- rig någon höna av den fjädern! : > Det naturen ger. oss i form:åv ”profes- . SOK Teodor Lynen; Mönchen. Till- | Stadsf Ilmäktigeords John” Artur A dersson, Falk ton Sune Pp Hal Vår nets un ordf Jiksdagsman, Rune Carlstein, or om föräldra Is idrottsförbunds ordf rektor Eric Holmström. och Statens ungdomsråds vgdomsorganisationer & i 3 samhället — "genomför" under in- . " nevarande" vinter: en”. stort upp-'- lagd. kampan)] i: syfte att 'stimu- > = dera till öka föräldraintresse. sfär, merade först." om : vad :Statens -Ung-' domsråd: är, ' Rådet. tillkom" som ; ett resultåt 'av' en konferens 'mellan lari- dets 'ungdomsorganisationer 'samt re- ilpr : 4 m fl som hölls på "regeringens: inbju-l;;. -för'.en rad "statliga, verk, dam. 1959. Rådet tog inititativ till. bl 3 1960 + "års ov an» : i i de" org fe mera po vt inställda Hu fö | gen kring E + betet bland gan med 1 -' Riksd. Rune Carlstein infor såg talaren, som underströk, att även : kommunerna bör aktiviseras till ökat ;' stöd åt .ungdomsverksamheten, KOMMUNERNAS INTRESSE, KUNDE. VARA STÖRRE sett” led: i den: nu pågåent le jen anordnas konfere för i fedning;- som. resulterade ; i'att fiks- dagen". sedermera : anslog 600.000 :kr' till Ungdomisupplysning; > Riksdå / Carlstein't ätt fönad. öreträdare. : ; Inbjudan I i Har utgått till samtliga" ca 1.000 "Komar; muner i landet, men. bara: ca 300 har : hittills "tackat ja till densamma.: Den : MM informatiinsöve tadskiuset i: Falken berg, dit företrädare för. 24 Lä . organisationer imbjudits' och: "vilken Statens: :Ungdomsråds' ord-Å|s > förände,riksdagsman: Rune. Car) ” stein; ” Boråa, ' informerade ora att utgå ifrån; då inte mindre än cir- . ka :20 äv. länets: ungdomsorganisatio- ner var företrädda vid sammankoms: ten, De närvarande "hälsades: välkom " na.savs idrottsrörelsens > repr front. 1. Halland: har man "goda. skäll. :Statens Ungdomöråd är ett serviceor-' ”gan åt ungdonisorganisationerna, Det || sin” verksamhet ' och "genom" "rådets medverkan, få möjligheter att arbet under, bättre ållanden, i DE VUXNA SKALL ENGAGERAS + i Den. nu igångsatta kampanjen” rik-? drarra,: 'h. sko-; da; tar. sig i förstå hand still: föräl man Carlstein ; 2 Vi vill med denna rikso; attan- ; de . kampanj: göra. förä drarna; med! vetnä 'om sitt ansvar frö. de ,ungaa' idsfostran. Det: n fostran som? It större” utsträckning sker! utan; h fri : dessa som ; skall framträda red |; ber hålles ena ”sädan könfe« : rens, i Falkenberg la, vanikommittéer skall bildas. i varje: - kommun: av: representanter för ung-= domsor; na och la: + Organ, + Dessa" » kommittéer. får” en.. mycket. central uppgift ' vid ”kampanjens genomförande. De skall ta. intitiativet till” information "i ”de frågor .. kampanjen -:aktualiserar - till styrelser och nämnder inom kommu= nerna : samt skall påverka föräldra- föreningarna + och "andra vuxenorga- pisationer att. ägna. ungdomens fri- tidsfostran 'och därmed 'sammanhän- gande: frågor uppmärksamhet vid si- na möten, Därvid : får ungdomsför- ordföranden. :t> Hallands + Idrottefi i;bund' Eric Holmström, Halmstad, vil- 3; kens till "idrottsk för h t oci verksamhet. tenderar att bli? å kent Sune Peterson, aHlmstad, svarat! domarna; till med vanor av! olika" slag, som de sedan behåller. som vux- d. »repri ä ter" också möj- lighet: att presentera "sin verksamhet för föräldrarna, - - « En mängd hjälpmedel i form av fol- ders, bildband och filmer m m ställs "till de” lokala komnmiittéernas förfo-' dag ä än någonsin "att eenden gör g | na ' göra. "en stor tjänst som ritfästestrare av ung-' dömen, men det gäller att. göra för-. - äldrar "lärare ' och kommunala myn- digheter uppmärksamma på den till- |] gång ifråga” om, stimulerande : och i positiv. riktning utvecklande ' : UNE- > som - bjuds” inom or domsak han'i alla'a såm: sak ' "med sina kolleger. En ”Hundraprocentig | sammanhållning i skogsägareföreningen är inget uhgdomsföreningarna. Den attityd av godhet : gentemot , föreningarna som många lärare förr intog mot: häng-' "de" samman med bl a-betygsjäktet i mat mår de flesta” iskor" väl av. Det är bara det att människan är inte alltid lika vänlig mot naä- turen. 'Atomsprängningar; vatten- och; luftföroreningar minskar förutsättningarna för oss "att: leva sunt. Måste människan alltid vara rädd. -— för männi- skan? : ROTPOSTFÖRSÄLJNING FRAN | « BONDESKOG Do "är en hämsko” på utvecklingen. Endast genom att helt upphöra med utbud av skog ' på rot kan den ' enskilde 'skogsägaren ' till |: sammans" med 'sina yrkesbrö- der styra utvecklingen, : skriver Skogsägaren' Gör han inte det tvingas han anpassa sig till en utveckling" som dikteras a av ”köparen:, . » Att rotposterna i stora delar a av] landet är en lönande affär för kö- parna råder inget tvivel om. Det finns. därför ingen anledning att förvåna sig över. köparnas re:o- nemang att ”säkrandet av råvaru- anskaffningen” kräver ytterligare utvecklad rotpostverksamhet, Rotpostförfarandet splittrar det gemensamma utbudet ' av : leve- .ransvirke och gör 'detta mindre lockande för köpareparten. Det ä är .betydelsefullt att allt virke går genom föreningen, ty den kubik- meter som. genom ,rotpost eller annorledes går vid sidan om. är inte bara en mindre i det ge- "mensamma utbudet, den är dess- utom en kubikmeter - -mera för köparen, Dagens prisnivå på skog . har nåtts tack vare skogsägareföre- ningarnas insatser, :men den ger - ändå inte skogen den rättvisa an- miljonerna är inte mera än net=-" del i:den samlade 'skogsnäringens vet är mera framkomligt. =: -« I efter" blåögda ideal; ngsiktigt ekonomiskt alternativ, det 'enda alternativet som, kan leda” a fll maximalt rot netto. IN MED HANDDUKEN! SS . Vore "det inte lika bra att Med- borgerlig " såmling . kastade - in gar Expressen: "Eftervalsdebatten kring sam- lingsproblemen .inom oppositionen ger besked om att basen för Mb5S ..krymt katastrofalt. Det - framgick också på den presskonferens som "de två främsta MbS- riksdagsmän= nen höll för pressen i Stockholm 4: början: på veckan. Den :' visade mer; av :vilsénhet än av verklig framtidstro, Och det är förklarligt. Denna säregna organisation trängs nu från: flera håll.” Samlarna i fyrstadskretsen må . Topa, aldrig så om sin förmenta "framgång i. valet. Det övertygar intel i just "den" ordgranna me- ningen” att ingen blir övertygad. Det går nämligen inte att förkla- ra: bort- att man - misslyckats med de två, viktigaste syftemålen för MbS:s framträdande: 1. att visa att. oppositionen genora en trepar- tisamverkan kan göra inbrytning- ar i socialdemokratin; 2.. att räd- -dax det nytillkomna . mandatet ' i > valkretsen åt oppositionen. - Därmed har. man också miss- lyckats med. ett tredje betydelse- fullt syfte: att genom en obestrid- lig valfr ång övertyga opp tionspartierna om vilka vinster som ligger i en trepartisamverkan. Resultatet har blivit att motstån- "det i- stället ökat och att center- och : ; folkpartiväljarna befästs i uppfattningen att mittenalternati- handduken 7 först som sist? ”frå- |, . Numera är lärarna i re- : " Nya' statsföretag har vi all'an- "ledning att betacka. oss för) De har "tidigare visat sin inkompe- tens på det industriella området. Ett statligt byggnadsföretag' 'bör vi därför vara glada att , slippa. ' Sedan är det. en annan sak. att 'byggnadsindustrin, 'må-te - refor- :mera Sig. De byggmetoder. som används i: "vårt land men som ö : verges undan för. ufdän på and-' ra håll måste tydligen modernise- Tas, Bostadsbyggåndets industria- . lisering och "rationalisering" borde stå högt på turlistan' nu; Riksda- gen har varit inne på den linjen "och väntar nu att regeringen sna- rast skall tillsätta den beställda utredningen. = nta "De hundratusenfal som” står i . ' bostadskön. har rätt vänta raska- re. grepp - på :den här' fronten. "gare försinka byggandet. ” (Helsingborgs "Dagblad. Tankar. är ”"krafter.: Var och. en av. dem "skapar på sitt sätt. Var och en komrner. tillbaka, ' bärande - Statsföretag skulle - bara ytterli- 5 gande: för. användning i det lokala f i betet... No : AMPANJEN TAR SIKTE PA : att ge. föräldrar, lärare: och andra vuxna en tankeställare om sitt an- svar för ungdomens fostran. Vidare skall man klargöra för de vuxna att en stor" del av denna fostran sker utanför. hem : och skola. ; Man skall också framhålla ungdomsorga-: nisationernas betydelse som fritids- fostrare' och uppmana de vuxna att intressera sina ungdomar för en ak- tiv och: meningsfylld fritid. Man vill vidare stimulera de vuxna att stö ödja och aktivt gelta i i ungdomsarbete ST AKTION DÖRRKNACKNING” blir en av kampaniens stora aktivi-. teter, och den kommer alldeles sä kert att låta tala om sig när den i februari. nästa år sätts igång över hela landet. Det är då meningen att. för d ganisa- 'tionerna skall besöka så många som möjligt av landets hushåll för att | Aktuell Hur skulle det gå för det rys- ka kommunistpartiet . om det också fick bära ansvar för miss-' lyckanden och svårigheter? Så- dant vågar man inte. För alt iklara den” saken- måste. då och då levereras' en redan' oskad- Eggjord syndabock som folket kan skylla på. Förr var det ka- pitalismen eller ' kontrarevolu- tionärerha, nu är Sovjetkom- munismen så. rejält” etablerad att den måste börja tära på det egna - förrådet för: att. få fram syndabockar... Och nu är det alltså Chrusjtjovs tur”att spela den "roll han själv hunnit: till- dela så många: av. sina när- maste.” | :' Men nog måste väl det ryska folket fundera? oh nu Dagbladet (5. "Det desperata” högerråpet "ef ter borgerlig : samverkan kan efter sommarens ATP-bluff och Mb$S' misslyckande tas med stor Téservation, ' Det klingar ;säll- synt” illa ' då det kommer. från ett parti som i fråga efter frå- ga- går emot den' övriga, .demo- kratiska oppositionen. Politisk Tidskrift (CUP).” : är en stor "uppgift för den nya skolan och framtidens universitet att meddela en så- dan undervisning, att "den gam- la” muren . mellan tekniskt och humanistiskt' kunnande raseras. I.det nya. och komplicerade samhälle .wom wäxer fram kom- personer . med ; en ; utbildning, | e som hämtats från bägge kul turerna”. MN Västerbottens-Kuriren. pensionärerna ' i årets valdebatt kan vara, en "börjar till en 'om- värdering « av. samhällets : skyl: digheter : mot de äldre medbor- gare, som” onekligen "var" "med om :att. bygga upp: :det' nuvaran- ta. fruktörna hällets.: ökade: : långa; tunga, dåligt. | betalda" ar- betsdagar förtjänar - en "bättre uppskattning än hittills. ' = :; . Svensk pensionärstidning, N Tre veckotimmar' är numera ätt minimum för gyfnnastikun- dervisningen «- på : gymnasiema. För "universiteten . är "detta" en helt ttopisk'Stdning — 'enbart tredjedelen, d. v..s. en vecko- timme, - skulle: kräva”: enorma investeringar. och ett byggnads- program:' som enbart å: "Lund skulle: uppgå” i lar "under de 'märrmäste" sex åren. Universitetskanslern: begär "inte heller : "någon " enda byggnad, utan endast mågra nya tjänster och en blygsam uppräkning av halvtidsarvoden. Det är mindre än: minimikrav; men frågar är 'om det ändå inte blir i stör- sta laget ' för bcklesiastikminis- tern; I år också. : Dagens Nyheter. +: Det finns en dold falskhet som till. den "grad liknar uppriktighet att det skulle visa dåligt omdöme oo kommentar mer behovet, att 'vara istort. av |) att.i vad: söm 'sagts” angående |. : - I menskapen har Det sägs . att. nästan endast USA och Sovjet, där idrotts= rad ställning, har ' någon egent- lig chans. De: små, har "absolut . ingen.” Så finner man att idrot= tens "båda ' främsta grenar, mar. ratton och 1.500 meter, vanns av folk från vad vi skulle kalla u-länder, Etiopien ' och ' Nya Zeeland tillhör i varje fall inte '', de stora. Nej, vad det gäller, är att kämpa och prestera mer än i' vardagslag, ' endast då finns. verkliga chanser till framsteg. ' Vi hade” två höjdhoppare ' och andremånnen i hinder, Var blev de” andra av? - "Helsingborgs Dagblad "Arbetarmassorna får liksom" Hr . digare' säga ' "ja. till "resolutioner med förkastelsedom över "den '- avslöjade 'uslingen . och förtro- ende för de ädla kamrater som avslöjat ' honom... Ju oftare” så närmare bör ryska: folket kom- ma 'frågan:. Varför. så många alltid består av moraliskt..och intellektuellt - beundransvär a I |personer? ” Arbetaren ( synd. ) - Radion och” TV:n har: Igjoris till propagandainstrument” för, vissa” åsiktsriktningar. I” politis-,: ka frågor. är den ilsket röd,.i. kulturfrågor : fränt: och suppkät tigt ”kulturradikal”.'. | ria tom vad som händer p parna” i Söyjetunionen ö framstår dock som "en lighet. de är det t dolt: Tron är de te endes hemlighet, vilken gör dé rika' och. starka, ty. farenhet vibtnar om. menskapens: verklighet ed hjärtan. . Trion ' är icke någo som grundar sig på deras fö måga eller på deras värdighet utan på Guds kraft. Tron. är en Guds gåva, vilken gives til den som, ödmjukt söker Gu och lever med honom. '. 17 övertygelser: växt fram, övertygelsen tom ting som man icke ser, gamle sitt vittnesbörd. Har du... en vidtnesbärande tro?. sier berätta om . unpg-: da roll och b av att vuxna aktivt engagerar sig i ung-' domsarbetet. Fram till mitten av april k denna . dörrknackni tion. att pågå och man hoppas på detta sätt få fört ut kampanjens bud- "skap till lejonparten. av. svenska fol-' ket, - SV vid informationsmötet I i Falkenberg pr av kampanjen utförligt, och de närva- rande fick även stifta bekantskåp med det rikliga hjälpmaterial, som "den centrala. kampanjledningea, ut- arbetat, Ng " Mari får hoppas, att det jätteaerbe- te för att leda in ungdomen på sun- da fritidst som .sationerna i vårt län allmänt sluter upp kring, skall bli till gädlje för både ungdomen och deras fostrare, något som kampanjledningen också räknar med att den skall bli. 5 betet, y ve : TILLBLINDA- POST- a med sig motsvarande. verkan, -:.; 90 0326 fee —— om man ej ginge i fällan; 2 Tim, 1: 3—5. ' SA LJE | ny roma Dane Wendts envetna kamp fö Sven. Edvin Saljes säregna varma berättärkonst får byn Ljus lida och. dess människor att leva förunderligt nära. Genom. veta bur det kändes att vara ung på 20. och 30-talet. | Boken är en läsupplevelse! I VARJE BOKHANDEL n 26:—, inb. 3. ör en ljusare framtid får vi LTs FÖRLAG uslingar' i'. en mpartiledning som = På grund av tron fingo då on män har en särskilt. privilegie= : dana procedurer upprepas desto 77” K ae
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.