ne SV ot 1 IT) EAHOLMS' TIDNING ol oo oe las ansa = LT : Tisäsgen den 2 oktober 1904 IT= = hans efterträdare skörda." I den historiska rättvisans . namn bör de nog ägna' Chrusjtjovs nyod- lingar ett tacksamt erkännande, skriver Lantbruksförbundets spe- cfalist på "sovjetiskt jordbruk, direktör Erik Swedborg i-Jord- brukarnas Föreningsblad, - . Chrusjtjovs ". jordbrukspolitik har: inneburit både framgång och misslyckande; : Framgång «däri, alt "man / tack vare nyodlings- programmets genomförande, trots regionala och temporära bakslag, kunnat på tio år öka spannmåls- produktionen med drygt. 50 pro- cent och framställningen . av ani- nialier - med 'inte' fullt" samma procenttal; Misslyckandet främst däri, att man Jångt ifrån nått dit: man siktat. en: per” capita- produktion överstigande . USA:s, Dettå mål förefaller så: avlägset, att man vid en vadhållning gör «klokast i att' satsa på att upp- föråndet äv ”en- sovjetisk by” på månen är mera näraliggande i tiden än ett uppnående av det avgivna jordbrukspolitiska målet, . Uttryckt”, «i 'klartextr : herrar ” Bresjnev ' och Kosygin. kan. lika | ”Nitét som Chrusjtjov åstadk Chrusjtjovs nyodlingar. > Vad Nikita Chrusjtjov” sått får vissa ” stycken "ovisst, "även om = det / vid : en "sansad : bedömning : "delsgödselfabrikation, " vud. . Några förefaller rätt klart, att de nya "männen — vare sig de vill det eller inte, — får. acceptera de jordbrukspolitiska riktlinjer : som dragits upp av främst” Chrusj- tjov för nu” tio” år : sedan. Ny- odlingarna är -ett faktum och att brådstörtat nedlägga - driften på dem skulle leda till en helt omöjlig situation, Atgärder för att intensifiera driften inom , de nya jordbruksområdena och även där "det ' behövs i. de äldre :- d. Vis. "praktisk taget över allt = " signalerades redan när fram- stegstakten i samband med ny- pdlingsprogrammets ”Blutförande började att vika. Främst märks den enorma satsningen på. han- - som, ” ett led' bl. a; i en uppbyggnad ? av den" kemiska industrin över: hu- "större 'överrask- ningar på det jordbrukspolitiska fältet torde knappast” vara” att vänta. Av ideologiska -. skäl är man. hårt "bunden till kolchos- och sovchossystemet, med en ur driffssynpunkt helt omotiverad och. ur administrativ synpunkt dd nägra underverk, ' men 'har 'alla' mö öjligheter att "hå rätt goda re- sultat med-'en' klok satsning på dei omtåden, där det: sovjetiska |" jordbrukets”, underutveckling' jär särskilt påtaglig, hämligen i frå ga" om kunskaper ;och : handels- :gödsel.. Nyodlingen' har varit en räntabel verksamhet 'sett i för- hållande till gjorda insatser. Man erinrar sig att det tidigare skett motsvarande” utveckling i' USA — i pionjärerna « « nådde" sitt 'väl- . mia inte «genom att söka öka] avi astningen., per: ytenhet, i Vad” man har att, vänta; sig 7 fortsättfiingeri , än natärligtvis SN . Som ' verkar: inom jord "Den :svenske; ”osäbrukominie” "ter. fick. vid ”sin resa ' till: Sov- -jetunionen ”för' några: månader, | sodkeföreteg 3 otillräcklig stimulans för : dem ”Det brittiska - drottningbesöket i Kanada i "mitten av denna månad blev icke någon, "riktigt lyckad ) Drottning. Elisabeth och hennes : gemål ” pråns' "Philip ” be- hövde visserligen - icke" bevittna några; ;.intermezzon ; av ” dem själva för sörjde de ovanligt omfattande säkerhetsåtgärder "som ' myndighe- terna ” hade | vidtagit — framför pling bleknad vinser, varav landet, består. Även den katolska kardinalen: av Quebec har för länge sedan lagt sitt ord för- Fi nsk-Kanada 7 som en. ”na- - Men en sådan begäran” går vida längre än. den ”kooperativa 'fe- deralism”, . som. man omhuldar i Ottawa och som: man: också i re- geringspalatset . i Quebec finner vara "riktig och . tillräcklig. - På allt i den: fransk-kanadensiska hu- sistnämnda ställe tillbakavisar man vudstaden, Quebec. ' Men de sepa- ratistiska !- demonstrationerna - var pinsamma nog och bekräftade vad den engelska: pressen, . redan i veckor" förut hade: förutsagt och varnat för > att Kanadas franska befölkning ”skulle. komma "att ge den "engelska' drottningen ett minst sagt” "kyligt : mottagande. ' Ett tal av såroltning Elisabeth "själv, i vilket hol > jaktfullt "vädjade om större” förståelse för den. franska folkgruppens : krav och "önskemål, tycktes icke täcka till för att till- vinna, henne; varmare känslor. el- ler > någon. '. entusiasm för besöket | överhuvudtaget, INU” har som bekant förhållandet folks " sarälevnad s har:'städse - haft prägeln, av' ett .förnuftsäktenskap. något: slag; "över. vilket: av 1 - förklarliga: skäl :raljerades en, hel del. i "svensk: press, Vem vet. om inte -FN. om” 1015. år "finner, "att Nikita Sergejevitj . Chrusjtjov ” borde. : erhålla ” världsorganisatio-' nens medalj” fom”, då en Y sådan, Sc igen ,..det: ” mest” gigantiska, postiimt. ; Den ' fr skst åkiga, > till: stor del katolskt -orienterade. "folkgruppen aldrig;d förmått "glömma: att 159 med” våld - tvingades ta. sig "den ' engelska kronati och bli en brittisk koloni. Sedan idess- existerar de' två folk- grupperna sida vid sida, men utan någon nm djupare. kontakt sinsemellan. | ska. ;frånska”? rörél- söm” på sistone! gjort igt yngre "datum : rar "säkerts blott:";en”-=liten | iljoner. «fransk- INKOMSTKLYFTA oc .+ RATIONALISERING-:: «De nya' inkomstberäkningarna, 'som' den till ” jordbruksnännden' « koutna: sek 'inkomstgruppen” ut- fört) kan knappast” betecknas” som "sensationella, "skriv re JT o pr q - | ningshblad " Der förbättring nkomstlåget, som: skett; ger inte>anledning till mer än — låt oss säga + en däm- pad; ;optimism, » Inkomstefterslä ningen är, hur man, än alltjämt stor. Det måst Vara. angeläget att ta steg i riktning -mot det” bätte: - Önskar man från - stå maktérnas sidå, befrämja. och unt " pitalkrävande? ra gärder, då går det inte "jordbruket. på svältkos : . Särskilt glädjande är den. in- komstförbättring ” 'som- "skett "vid normjördbruket; den” "storleks- " grupp som . enligt . sexårsavtalet (som på denna punkt godkändes av regeringen 'men 'ej av riksda- gen) :skulle. tjänstgöra som- jäm- förelsegrupp sedan avtalet utlöpt: Brukarinkomsten vid normjord- bruket har mellan 1962 och 1964 ökat med. 2 300 kr, vilket är gan- ska exakt detsamma som noteras i stegring': för industriarbetarlö= nen. Inkomstklyftan, beräknad på traditionellt sätt, har under de senaste åren för den nu behand= lade jordbrukargruppen = alltså inte ökat. Familjeinkomsten ' vid normjordbruket har på de två åren stigit med drygt 3500 kr, vilket får betraktas som ett rätt hyggligt resultat.” >” Liksom i fråga om uppkomsten av inkomstklyftan. är orsakerna till de senaste årens otvivelaktiga förbättring många: ” ” '. Det är emellertid särskilt en, som vi här vill. peka på, nämligen att det fortfarande på familjejord- bruk av någorlunda storlek finns möjlighet att uppå rationalise- ringsvinster, som förbätrar det ekonomiska resultatet, Mången gång är det svårt att nå nämnvär- " da förbättringar utan .. arealök- Ning, och en sådan är ofta "inte möjlig att åstadkomma, Här får man hoppas på att - jordbruksut- redningens förslag, skall utmynna i åtgärder. för: att. underlätta : INKOMSTGRUPP kän - basjordbruket (15 hektar) R TF: 7.det .. JORDBRUKSNÄMNDEN. hår" 'som ;bekant redovisat » kömstutvecklingen inom "jordbru- ket. detvå: senaste. ären. "7: Blafid annat framgick att: utvecklingen varit, hygglig för. det si; jordbruket (genomsäittsare hektar åker) : men "ogyhnsam "somi "önskär: att det ; franska Kanada. skall. erhålla ställ-- ningen som. ”assöcierad stat” i 'en | kanadensisk " federation:"- . Denna grupp anklagar de engelska' kana- densatna vför: att" utöva en. ”otill- börlig- dominans "i. det ' offentliga livet: 'blott. 13 procent av de högre förvaltningsposterna” och: blott ” Tr procént av de utslagsgivande pos, terna i: det” 'ekonomiska livet": på de fransk lande Orsaken; till denna” utveckli avräkningspriserna mellan :: 1962: och 1964 stigit: med” något i. stör- vsordningén: "10 procent.: Det: ir b "ger - en största effekten :'p inkomsten ! Mi den: grupp. som har "största '. produktionsvärdet: Men detta” tycks. inte' våra hela förklaringen, I grupp IV (25 hek- tar' åker) har:nämligen -produk- | . tionsvärdet : stigit med, 15,1 pro= cent mellan de aktuella åren me- dan ökningen i grupp III (15 hek tar) stannat: vid 13,3 procent. Det |. tyder på "att 'intensifetsökningen varit. något större i : normjord- |. "bruktgruppen än för. basjordbru- ken. ' Också ' skillnader i produk- tionsinriktning kan ha. inverkat] eftersom - Prisutvecklingen - inte varit densamma för alla. produk- er. N Överhuvudtaget tyder einel- ]- Iertid " "materialet på att vi inom Ibas- "och särskilt normjordbruket har goda möjligheter att effekti- visera produktionen och 7 åstad- komma : rationaliseringsvinster, anser "RLF-tidningen, som emel- i" . lertid påpekar dels att man inte får dra. alltför vittgående” slut- satser om skillnaden mellan ' de |" aktuella ;storleksgrupperna ' och « dels'att undersökningen även-ger'|'— » upplysningar. ljusa: " "Trots den påtagliga prisförbätt. |- ring som har skett under den här aktuella perioden och trots den effektivitetsökning som . genom- förts har grupp IV nätt och jämnt hållit jämna steg med industri- arbetarlöneökningarna och grupp III halkat efter ytterligare en tu- senlapp, Mellan 1962 och 1964 har , som". är... mindre : industriarbetarlönerna stigit -med Kr kronor. Självfallet är denna areella struktur De beräkningar som” inkomst- gruppen nu framlagt visar” rätt klart, att man särskilt vid norm- jordbruket sökt -. utnyttja : de till ökad animalieproduk- tion som , föreligger och som marknadsmässigt möjliggörs ge- nom ' nedläggning "av produktio= . nen få de' gårdar 'som av bruka- ren bedömts. inte kunna stå sig i konkurrensen, » Man. måste beklaga, att mark- nadsutrymmet inte ger plats för ytterligare utökning av produk- tionen på alla de gårdar, där är- | betskraft och byggnadsbestånd .ete, eljest skulle göra denna väg att uppnå förbättrade inkomster till den som främst kunde rekom- menderas, : inte. ett uttryck för den produktivitetsförbättring, som genomförts inom industrien mel lan dessa år, Den är i stället uttryck för den inflationistiska löneutveckling som karakteriserat 60-talet, AR oo "NEJ TILL HÖGERN | Är Högerns inbjudan till samgåe - de måste avvisas av centerpartiet, fastslår V ä x jö - Bladet > (ep): - "= I tider av kriser och arbetslös- het har ytterlighetspartierna sin , chans. Kriser. gör. allt efter sin "svårighetsgrad människorna radi- kala i den ena eller den andra riktningen. Man tar risken att sät- . ta allt på ett kort, Goda tider där- emot gör dem sinnade för förnuf- framförallt -. det "faktum ” att |! ilket givetvis ä är en disproportion "väg." En förtsatt god skonjunkturutveckling kommer att. :gynna mittenpartierna; Så har det varit flerstädes utomlands; Så blir "det säkerligen o i framtiden Det är. dock inte de goda fram- ”tidsutsikterna för: -mittenpartier, + som :är och"bör vara det huvud- : sakliga skälet för ett bibehållande ””av' ett centerparti. Det är, att en stor majoritet av” svenska :folket identifierar. -: högern ::. med en "förlegad konservatism. ; En sam- + mansmältning av de tre: borger- liga” partierna skulle av ' denna stora ” majoritet ' uppfattas . som självuppgivelse från mittenparti- det skulle "betyda att den öppna > gå från det socialistiska lägret till den borgerliga sidan skulle så gott som” stängas. « Detta' skulle inte vära ett intresse. ens för högern. Centerns linje "bör" enligt "åsikt "vara klar. Det är mittenpo- litik "med vakthållning kring Jåg- : ""inkomstgruppernas ” tre: fastslår tidningen. . KLUCKANDET . > Alf Martins ”förtjusta- kluckan- 1.de” i TV som Svenska Dagbladet :(h). anmärkte på kan S t'oc k- "holms-Tidningen'() "finna big tillfreds med: "+. > - > Alf Martins ”förtjusta kluckan- -mandatvinst var irriterande, tyc- ker: Svenska Dagbladet 0 i en ledare. >. " ="I en annan ledare samma dag -tycker tidningen att det var bra SÅ England, eftersom växling vid makten, ”i sig själv innebär nå- - gonting gott”... "Inte behöver väl chefredaktö- ren "och: ledamoten i Sveriges Ra- - dios styrelse hr Hernelius vara så sträng att.han förbjuder alla oss, - Som är så eniga” om att det var bra att labour vann, att få klucka lite förtjust. - ov Man kan väl ändå . säga, att .kluckandet måste då sägs på ett » annal.sätt. då 'det äger rum i den ernås sida, Och — vad värre är — |": port som: nu finns för väljare att - vår] - de” i TV-varje gång labour fick en . . att det blev utväxling vid makten |' konsekvent. : fransk-kanadensarnas krav, . men låter ' samtidigt" myn- digheterna i Ottawa veta, .att de är skyldiga. att- ta. hänsyn . till franskkanadensarnas : "”berättigade” krav. "Var- gränsen "för ”berätti- gade” - krav' år, . är: tyvärr ytterst oklart." > » Allt. det Ståhej: och buller, som den separatistiska minoriteten stäl- ler till :med, är på intet vis..re- presentativt: : för = Fransk-Kanadas follsmajoritet.. Den skrikande och b | kam | ”skränande minoriteten utgörs mest av unga "studenter, som -på sitt vis" .avreagerar sin bitterhet" mot den engelska dominansen. Å andra sidan: förefaller det sannolikt, att Kanadas: "nuvarande Ustatus;” som de. lskspråkiga ” kanadensarna slår. vakt om. och till varje, pris vill”upprätthålla, ' i längden "icke kommer att ' kunna - bevaras... Den brittiska samväldestanken. är icke så: stark + si: USA:s” "stora : nordliga grannstat; att. den tål alltför stora påfrestningar, -. Det. berättas, . alt drottning ” Elisabeth "wid ett: par tillfällen bleknade! wid åsynen . av demonstrationerna. under. hennes besök i "Quebec, Man! kan Hog förmoda: att, det var fler-än hon i den” 'stora' engelska uppvaktning- en, som också upplevde en känsla säkerhet och obehag . inför dessa”. "manifestationer. -av. den frånskkanadensiska - folkviljan.. : or > NP S. Washington i oktober. Den 88:e amerikanska kongressen har nu avslutat sitt arbete och un- der” veckorna" "fram "till ' valdagen den 3. november: kommer : senato- mst "bli "ihågkommen fö sitt på den nya medborgarrätts- i juni: Reprssen- februari: och: "senaten; «började: sin i mars. "Den maratonde- hehandii rerna och kongr att va- ra i livlig verksamhet i valkampan- jen. Av senatens 100 platser :står 35 på spel,' medan mandattiden 'ut-: löper: för samiliga 435 medlemmar” av representånthuseé MÅ "I sina 'hemmadistrikt får kon- gressmäntién nd" tillfallé att när- mare redovisa för. väljarna vad de åstadkommit under årets kongress- möte. ::Den : högsta-: demokratiska ledningen, i korigressen, majoritets- ledaren? Mikes Mansfield: i senaten och 5; representanthusets: : "talman John McCoimåck; | förklarade vid avslutningssessionen att årets ”kon- gress 'varit den” mest produktiva på senare: år och. t den gjort en'hi- storisk : insats genom: att slutbe-' handlä ett: rekordantal viktiga för- slag. Senaten” hann 'med' att posi- tivt behandla alla de 51 ttörre för- slag: som president Johnson” över- sände,” ärnhöll ”Mänsfield, mödan represen an några fall.” ” Kongressen i En av dess sista åtgärder var. att godkänna ett a, eko ;misk hjälp och militärt bistånd." Det betydde”, att "kongressen . prutade bara 266 milj på president John- sons "förslag, varför han! kunde ha anledning" mena att kongressen” slu- tade bra, : : : En. bésvikelse ' för' Johnson var dock att. representanthuset: : inte godkände hans förslag. 'om fri sjuk: vård åt pensionärer : inom social- försäkringens ram. :Det strandade inte minst på grund av det bestäm-. da motstånd som restes av presi- deéntens pPartivän, budgétutskottets mäktige. ordförande "Wilbur: Mills från Arkansas. : .' 2 MEDBORGARRÄTT - = : OCH EKONOMISK RÄTT : Årets session kommer emellertid Det ä är självklart « att högern gri- "per efter det räddande halmstrå, "som borgerlig samverkan; borger- lig samling” kan tänkas . vara. . Kanske kan ändå åtminstone nå- " got av. den' politiska "konservatis- men bevaras inom : ett borgerligt 'samlingsparti. Och : finns, bara ” kärnan kvar, så är det bara att'se ” bättre tider an. =” : " Man förstår mycket väl den tveksämhet, som en del folkparti- ” tidningar' har gett' uttryck åt in- för detta de konservativa ' saker nas och de Konservativa spekula- : tionernäs och betraktelsernas tilll - stånd: Man” förstår innerligt” "väl, "att verkligt. liberala och radikala folkpartister har sina funderingar om det inte, när allt kommer om- kring, finns risk för att samlings- "tanken Blir en. trojansk trähäst, "med vilken” konservativt Politiskt tänkande smugglas i in innanför li- beralismens murar: : ONS rel (Sydöstra Sveriges. statliga: TV. s in. Pagblad):| N ilj. | ka” snabbt på presidentens begäran och | batt som” följde blev” den längsta i senatens historia och innan beslu- tet kunde fattas hade senaten bru- tit med” traditionen: och. röstat för annan fråga som” presidant Johnson tillmätte stor vikt. var för-, slagét till/ åtgärder: för att trygga d sekonomiska rättig- |. som leds-z av "Sargent "Shriver, freds. kårensrchef. Det nyd organet. kom mér. inte minst att sätta in sina ri surser; på att. hjälpa unga, männi skör, främst. med: omskolning och vidareutbildnin; : Kongressen gav vidare. dena ame- rikanska” rymåflygstyrelsen, NASA mi mål är en bemannad månfärd når gon 'gång' framemot 1970. ET I samband med krisen i Sydviet- na o h. angreppet av nordvietnå- meésiska torpedbåtar] på amerikans- "jagare ”: handlade - kongrersen gav, "honom "fullmakt att som över. befälhavare" ge order om 'att'slål: tillbaka . alla angrepp :mot ameri- :| ning.” Det finns: onekligen nå- : | gorting hos: hr Herinansson” och | de--handikappade -— trots. allt som "kam" görås .bättre för. dem |! : "I det” :som om: "dess: "förkämpar |; . Kommunistiska regeringar och partier... har : visserligen . - velat undvika en total sprängning. av världsrörelsen, men den ökade oavhängighet Javz "Moskva ::som haft den rysk- -kinesiska' konf ten till föru sättning, den will de inte ge avkall: på. Skall det någonsin wisa sig möjligt. för den nya regimen "i Kreml >— eller : någon - efterföljande . som den »ur. sadeln —-att. återställa den . gamla ordningen och 'åter- tryckte” förhoppningen” iom”att den' avsatte ryske "regeringsche- fen, "skulle få tillfälle. att offent- ligt. "kommentera > sitt > försvin- | rande, Män, unnar" Chrusjtjov att. få del-av- dettå uttalande |" från efterträdaren till den man som Chrusjtjov + en gång försök- te tysta genom att. banka med den. avtagna skon i pulpeten. » Vestmanlands” Läns Tidning . Ne ” Nu anpassar sig br Hermans- sons” parti. till .dagens 'svenska verklighet, och. just därigenom kan” det bli verkligt ' farligt, 'ty bakom: aneiktslyftningen - döljer ät "idedlogiskz I målsätt: | socialdemokrater har all 'anled- nihg' att vara på tin vakt. a "av många komponenter, av vilka är berövade några: Bör. inte i solidaritetens" samhälle > den som av födsel, sjukdom, olycka, större” ömtålighet det” normala” onöjlieheter JE terketspolitiken "utifrån > verkar kanska styrkor” i Bydöstasien. : .U: S. P, älskar ' att :'dunka«, varandra” i i - kommenta ar. sl Ne oo | Handelstidningen mycket väl" kan tänkas kasta införa -kadavardisclnlinien? "Om ji kollektivanslutningen "de viktigaste internationella : -utvecklingsfaser- na under de; senaste decennier- dium har man kunnat: påvisa, . att konjunkturerna i allmänhet. - varierar mindre än de progno ser de gjorts till föremål för;' "berövats; en |" « Förr, i tiden var det ”fini spara ”— numera är det roligt: att se, "sina. sparade slantar "växa och kanske” bli ett eget .hus eller. en egen , bil: Och, förr i. tiden, hötte man. med fingret mot barnen och sa-att det var nyttigt att spara. "Visst. är. det' nyttigt men det nyttiga mår. bättre av. aft vara roligt. Vilket Sparfrämjandet. har tagit fasta på Det- började för tre år sedan. med Erk och ' Maja, två små "runda figurer som bocka- de” 'så' nätt när man lade en slant i dem; Det. fortsatte 1963 med en sparbil (i plats och.T-Fordd ) De ser ut som lutande tornet i Pisa, bortsett från det att de inte lutar och att de har en rolig de- kor i alla de: Erk och Major. som ; | finns över hela världen, Man kan vrida på tre tingar, komma "fram till: de ' mest- " häpnadsväckande kombinationsfigurer . och har man nått kombinationer) så kan man också plocka: bort locket och glädjas åt att småörena snabb 3 växer till en redig slant. . P 1. rbössan !ä och har i år kulminerat i. 709.000 | ”kassafack” som spiida. på spara. <P Klar dö - hade; vi id hade till sTokyo : ramell. bli? > rätt gubbe " (det finns. 125 I huvudet med" . statistiska upp, gifter. Skilda auktoriteter” upp lyser allmänheten om att det dricks, mindre, att det” dricks mer, att vin och "öl ger I kultis verade dryckesvanéör ' som" av- håller" från starksprit och "att ' ö "det första. steget ens. långa ”utförs- Fram - till”. de: stora författe. ningsreformerna" vid slutet: "av det ” första” världskriget : kunde" tv relativt ” övertygande. försvaras med;hän-+" visning" till ' Hjalmår "Branlings berömda ord: ”Tvång- till. fri- . het”. ; Det partiorganisatoriska : tvånget var mödvändigt: "för: e arbetarrötelse som kämpade: ör att uppnå allmän : rösträtt, fört. klarade denne .store :arbetarle- S dare.-Efter- den - allmänna” röst", rättens genomförande hår-bran-., tingorden varit "mindre. gångbara, som försvar " för! Ekonöomen Ibland tycker a man faktiskt; & det: skullg' Varac: ganska skönt om det inté€ fanns vare Big -ra=': dio "el förmedlingen” vore "Mite mindre: snabb. I:våra dagar har-man /: Tlju 'de stora händelserna alldeles . er "TV: och vadtenyhets>: > inpå ' sig; ' snart sagt i:samm rumplade;' Chockade. Får ingen distang | till 7 'nyhetsbomberna. .. Nog hade folk det lugnhre. nät förmedlingen av nyheter, sked- de per brevduvor eller med, fin dande kurirer. Men varken ,du- vorna eller depeschryttarna lär komma tillbaka, Vi är, tvungna... att söka. vänja, oss vide att :leda. vändelsernas, "centrum Om" om "inte varit CA Sverige haft, en. guldmedalj; fotboll i. Tokyo —> elle; på alltså.” i - Dessa tröstens ra: rubriker: Hr och". | då hade vi? alltså: åvan fotbs I går såg jag i i en: kiosk"-en seg krokodil med "en skär hä- -| Små barn köpte det 'och ”stop-: s pade det i munnen” "på varandra” jämte, något som 'de kallade” för” ”hallonviaskat” vöch a” ”negerhu=', vuden”. Hur bisarr får en kas. oc 1 Tim, 6: 127 Det andliga livet är 'dramas tiskt, icke statiskt, Det sär "inte en rofylld idyll utan en, ka mp en” strid. > När” Paulus. skit er "sina sun; dervisande” ord härom , till sin andlige 'son' 'Timotius, så yppar han något av sitt livs erfaren> het, Tron. -var>, för Paulus em kamp, intensiv "kamp... Fa aulus kände. tydligen" till spänningen är livet, innan han” lärde. känna 3,” men . efter. sitt. .möte med Kristus upplevde han den så. "mycket. mer, Kristusupple= velsen: hade ställt bono - ind Du” får ej fatta gudslivi att du i mötet med Gud skall, få vila och" ro "endast, "utan så, att. den som får med" Gud :&it göra, han får. med kati att. göra, Kämpa trons & kamp i dagt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.