EOOOOCETT I : utredningen att svenska s inte. dretlar så mycket som yng=. - re, att bland faktorer som pår NN Regeringen "Erlander bar. en viss förkärlek för att rycka ut delfrågor ' ur: pågående utredningar och lägga fram förslag om dess lösning sepa- tat, Jordbruksminister Eric Holm? Friserad jord- och 'skogslagstiftning vi tror. att tomiljefordbruket I är ef- ös Göteb 3 Kalrinebergs folkhögskola och Bella stipendietond. (GIS) slöt på fektivt, behöver vi vara rädda” för konkurrens från” andra företagsformer”.. Det legger frkelckic 1 det yttrandet. Har vi en. och jord- quists om av' gällande jordförvärvslag utgör ett nytt exempel härpå. Jordbruks- utredningen är som bekant inte klar med sitt betänkande än på ett tag och någon större olycka hade väl. näppeligen skett om, jordför- värvslagens sreformering "gjorts i brukarkår — och det har vi i stort -. sett — så förmår denna” sannolikt . framställa produkterna lika billigt som det kan bli fråga om. i andra företagsformer. Det kanske rent av kan bli till nytta för en saklig de- batt.- om -jordbrukspriserna att iv inte, vtal om insamlande a av medel till U-lands- stipendiater. ” Katrineberg . skall ] . under varje kurs samla ihop cir- I ka 2000 kronor till en stipendiat >" É från "Afrika, . som skall studera ... " vid Katrinebergs folkhögskola. H Efter — juluppehållet 'kommer ' -” skolans första stipendiat — mrs + Jean ” Shimabale, . Hon är 'små- ' "i skollärarinna” från ' Nordrhodesia. Hennes man är t. n göteborgs- t vid uni- detta störte har dennä promemoria gått ut för "7 versitetet ” 1" Göteborg 'där han | organisk keml.": H yttfande till och debatt tydligen att snabbt aktiviseras 3 kring " dessa problem, Om vi förstått pr så kommer alltjämt den yttre ra- tionaliseringen av jordbruket att vara huvudsyftek för jordlagstift- ningen. Där det är. lämpligt att läg-.. ga samman gårdar till större en-. heter, skall jordförvärvslagen i sin nya utformning i första hand främ- ja detta”syfte, även om det skulle vara fråga om ganska stora bruk- ningsdelar. Förvärvstillstånd skall också alltjämt, vägras om köparen " inte själv varaktigt kommer att bru-, ka den. jord eller den skog han' önskar förvärva. Så långt är prin- ciperna 1 stort sett desamma som för närvarande, 2 « Det nya I jordförvärvslagen före- faller vara att förädlingsbolag skall få förvärva jord och skog för egen £fabrikation, Detta' torde innebära att ett bolag, som driver till exem- pel en. konservindustri för grönsa-: ker, får förvärva ett jordbruk för odling av -råvaran, Egentligen är väl detta inte märkvärdigare än' att slakteriföreningar driver egna charkuteributiker. : ih Men nu . kunna göra jä ' mellan familjejordbrukets produk=-.. > si "och "or= : och b ägd; joré i "FAnsvariga organisationers och T . myndigheters yttrande. över ' den jordbr istern lagt : - fram; kommer givetvis att kasta . « ljus över nu okända spörsmål i den=, na, Sedan blir det riksd sak "Denna form av "stipendiatverksam-, he: — att ge äkta makar möjlighet att anpassa sig i Sverige är alldeles ; nytt; och .man hoppas, på goda re- : sultat, Detta gäller. inte minst Nämn- IS-repr kandi-' att' penetrera frågan "i' hela dess vidd och fatta definitivt beslut om : hur vår framtida jord- och skogs- « lagstiftning skall se ut, . N 2 7 18 proc.” av ”Jalmanskåren. "Det blev. inte något ' riksdagsmandat . på det. Men effekten 'blev-:den väntade. KDS hjälpte kommu nisterna till 'två mandat Värmland : 'och "Västernorrland. Det var givetvis inte meningen:"-. KDS har alltså ..1' praktiken . motverkat 'sitt eget syfte. Något |; annat resultat kan man inte nå. "dat Sven-Erik . Bergmari när sama ” betsavtalet. slöts! p ”'onsdagsförmid-' : dagen -i närvaro av förutom ' IGS, -elevkåren, lärarrådet och 'personalrå- det med andra ord de tre valkoor- porationerna på skolan, ', .- : Rektor Bo Walli var: glad över att avtalet träffats 2 "v— Det är med glädje. vi kan över- lämna till GIS att skaffa fram lämp- liga stipendiater till våra kurser, Vi har dock. förbehållit oss att vara den ide instans. På' Katrine- möjlighet "att bereda ” friplats för stipendiaten varför Ka- :trineberg kommer i ett annorlunda de än t ex ett anslutet läro- Nog borde ' KDS-ledni "be- , tänka sig, innan den medvérkär " till ytterligare; sådana resultat; "Det finns andra möjligheter, för. » kristna väljare att : s rka den kristna representationen ”de be- de församli än. att lut na På tal om hr Hol prome-' moria' yttrade RLF-chefen Sigge Oscarsson under en jordbrukardag $i Grimslöv härom dagen, att ”om DEN NYLIGEN FRAMLAGDA: "> FRITIDSUTREDNINGEN +, iv: ;' är. säkert nyttig. "och" nödvän- dig, ', understryker, .. .d + Vär m- > la d, men många. 'själv- Friluftslivét 'uppvisar” stor vas riatibnsrikedom; heter . det, :' och i ”der enskilde individen ägnar. sig åt en knippa aktiviteter, ej. en- dast en”; Vem inbillar sig något annat? I fort:ättningen upptäcker n . folket I” gärna vill semestra” i månaderna Ö "att äldre:p verkar Valet" av/ fritidsmiljö ” är tillgången till.vacker natur o.'s. vi. |. 1 all oändlighet, Betänkandet som helhet ingen prydnad för ut- redningiväsendet, men det' här, i alla fall det goda med 'sig”att det |. riktar "uppmärksamheten : på» : , fråga, som blir viktigare för var je år som går. " Det finns dock forkfarand vi sa möjligheter för de individen att klara sig själv, "Hans fritid .behöver' inte "bli helt och hållet bortkasta, , om. samhället någon gång underlåter att hålla sig framme och tala om'för ho- nom vad han 'skall ta sig till. Det finns faktiskt folk som "löser fri- tidsproblemén själva och & som trivs bäst med det. DET HÄNDER & SOM BEKANT . ått en regering ' inlämnar , en energisk protest mot en annan re- gerings åtgärder; Men det är mindre ' vanligt" att "en" regering protesterar sedan dess represen- tant först förklarat att det tänker den inte göra för det tjänar” ing- enting "till, skriver Han de e 1 s- tidningen: - Sådan är den situation i vilken handelsminister Gunnar Lange försatt den svenska regeringen, På tisdagseftermiddagen gjorde ambassadör Gunnar Hägglöf en "allvarlig framställning” hos höga vederbörande i London med an- ledning. av den - 15-procentiga importavgilten, Allvarlig fram- ställning lär vara en term som hr Lange valt för att slippa det ödes- digra ordet protest. Men Sveriges Radios reporter Bengt Dennis har missat poäng- en i denna historia när han fram- ställer hr Langes tidigare utta- lande — om att man inte skulle protestera som ett exempel på svårigheten att - avkräva de styrande korrekta besked. Vad historien visar är något annat, nämligen att hr Lange inte visste vad han talade om, Han har i efterhand kommit till klarhet om att han pratade i nattmössan. Fadäsen' är kompromelterande] för hr Lange, men inte för hans förmåga att lämna upplysningar utan för hans som handelsniinister. i LEDNINGEN FÖR KRISTEN DEMOKRATISK SAMLING. — KDS -— har låtit framskymta att man tänker fortsätta sin verk- samhet trots det dåliga utfallet i årets andrakammarval. S v e n'sk Politik (cp) ger partiets ledning rådet att noga överväga sin framtida ställning: ansluta sig fill KDS. Erfarenhe- terna från 'i år bör visa att dessa andra möjligheter är att föredra; i storia" vid Iöntbrukohögekolan så. har det hänt en 'del under de se- naste åren; Ett nordiskt. histori- kermöte i Lund för tre. år sedan ägnade ett plenarmöte'åt ;agrär- hi:toria och landsbygdens social- historia. . Litteraturdocenten - Lars » Furuland shar 'i en utredning: 'om + statslönesystemets .: uppkomst. .do- 4 kumenterat de gamla lanthushåll-, pingsläroböckernas- värde som hi + storiskt” material. = (Ed Så sent; som för tio år e Fick! vi”den' första svenska söikten, 4 agrarhistoria, nämligen Folke . Dovrings Lilla bok: S”Agrate ien”. ”Agrarhis is Ter "finns i Danmark, Norge . och Tyskland. — och” åtminstone . lemsorganisation för - främjandet av des:a. intressen, ett som kan vara värt att pröva. hos + OSS, ' sed Svenska filminstitutet har bju- Sd aktiva föreställningar ort 'den "som" en- förmån given” åt oss, Tyskland finns: också en - med- H PRE j | Rho 5desiafru- pr - den för. internationellt bistånd (NIB). 7 universitetens, ... -..:. "I informativt -syfte klargjorde kand Bergman för GIS: och dess planer och han sade bl a att det finns pla- ner på att omkring 100:skolor skall anslutas till fonden, vars ordförande är. professor Moberg, internationellt emiärstipendiät fvid Katrinebergs folkhögskola | Katrineberg är den första hals landsskolan som blir ansluten, men Falkenbergs läroverk har visat sig villiga att ta upp för- handlingar. Anledningen till att" Katrineberg är den första sko- - Jan kanske inte är så konstigt med tanke rå att skolan redan vinterkursen 1963—64 skulle ta- "git "emot" en afrikastipendiat i egen regi, i . Man samlade in - de 2.000 kronor” som behövdes, men: pengarna kom inte till användning då stipendiaten inte kunde inställa sig till kursen.- Dessa 2.000 kronor har nu överläm- nats till GIS, Efter informationen från ' rek-' i: tor 'Walli "och. kand . Bergman kunde elevkåren skrida till be- . slut, Skolnämnden hade tillstyrkt ' : samarbhbetsavtalet. och : det : före- - kom ingen diskussion. En enhäl-: ' lig ' elevkår : godkände | det " upp-' gjorda avtalet som i stora drag. ser ut'så här: « ". . :D. Skolnämnden ansluter 2; Alla insamlade medel vid sko- lan "skall . användas, till stipendiat ”som' studerar vid Katrineberg. Sn 2: lade medel d > snarast till: GIS: Pengarna ' förval- tas ' av "elevförbundet” vid” skolan. -4) GIS kan utse särskild stipen= . diat, men "skolans synpunkter skall beaktas, 5), Ansvaret för stipendfaten ävi- > Tar GIS. -.- -+6) Avtalet kan uppsägas med” v . mån varsel. ' . aa ÖN sa Karon = känd kirurg frön Göteborg. . konungs valspråk; Plikt — det är vad vii skyldiga att: göra. Plikt kan kännas. tung, kännas som ett svårt "tvång, - som :.en » tryckande "börd: n Plikt ' kan -också' kännas kännas". som :en "förmån. Om år plikt tung eller lätt ur vi tar den. . Någon kommer att kännas tyngre. än den, re vi "tänker. på vår plikta som "en börda, blir" der tung” som. bly. och vi vår' plikt framför oss” som en | blomma "i" knapphålet; och $er på den, ser oss glada i den; ser på 'skall den «få något av denihim önhet, , som. den osjäl- Ena och skyldiga; att tå imilen;” varom " Mäs . dj | Nasarett t talar” om i Mat- teus evangeliums' ferite kapitel vers fyrtioett; Att gå "den" andra milen vårom "talas i amma > vers, "är att göra: vår". plikt som, en. förmån med” Tatt: hjärta ” och” kärleksfullt sinne Ett: "levande exempel" på en av kärlek är. den barmhärtige sa mariten.; Han hjälpte den slagne "I mannen” fram till: värdshöset " — |: denna” handling . kan. vi kalla att gå första milen — men han gjor- de: mer, Han betalade värden på h för att han skulle skö- 2. vär dit på fest vid filmfestivalen i Venedig och lär enligt informe- rade källor ha presterat det mest luxuösa och vräkiga i den vägen av alla, Det ser inte riktigt trev- ligt ut, särskilt som man får anta att det var allmänna medel: som stod för kalaset, I LO:s AB skyn- dar en skribent, Allan Fager- ström, till hjälp, vilket. inte hel- ler ser riktigt trevligt ut. Vrä- kighet borde inte försvaras i LO- bladet, tycker man, även ” om ”sparsamheten inte alltid är; sär- . skilt framträdande där. . : Ännu befinner 'sig festformatet | 4 på ryktesstadiet men lite" "mer fast mark under fötterna kommer man tydligen att få, eftersom hi- storien dragits inför Tiksdagen genom en ”enkel' fråga av ” hr Holmberg (h). -Onekligen skall det bli intressant att erfara hur man ser på festandet” från -rege- ” ringshåll, - "Inte är det någon ' stor frågå |” precis men inte behöver vi ligga li "i täten, när det gäller festande. ' (Helsingborgs Dag, b 1 a 9: 24 "Laholms mg]? Nu fick KDS 75.000 röster, dvs lokaltidningen" Ticke kall, mera, ersättning mär han kom tillbaka, om”. så "skulle behövas. Med. generositet. gjorde" han. den andra milens sträcka, I sågan' om konung Midas berättas att allt vad han vidrörde förvandlades till guld. Ali vad kärleken berör blir "död ” metall, men "det får något av den' andliga förkla- ringens "glans över sig: >." - Vi kan tvinga oss att vara plikt- trogna; . meii” vi kan icke tvinga oss . "att! älska. Kärleken" måste växa fram inifrån, & ett under mås- te ;sker. vil måste födas på nytt, vårigenom, "vi föras in i ett nytt kes Oss, som hjälper oss "att full- göra vår plikt på ett nytt sätt, icke; "söm en börda på ryggen utan som: :en blomma i knapphålet, som der vår vändring genom livet, ' En. liten dikt träder” fram i mitt i det! bästa” vi äger, min. 'vän, till den, som. på” vägen vi möter? Säg, ger vi: ett ord utav kärlek till den, mn som sin dot, emot stenarna” stöter? Och” de, som "förlorat båd vänner säg, ger. vi ett "ord. utav kärlek. till . emg e van, a KI ;synes det' mig,” "att: gå ; Människa som” gör sin, plikt driver . ta honom, framdeles "och utlovade | kärlekens liv) En ny livssyn skän- | kvinnor i olika åldrar, från .ton- åringari: till. 'gråhårsmän. och kvin- nor med silverhår, i ett hem där allt. bar vittnesbörd” om” frid 'och välvilja.” Samtalet var livligt vid det” dukade käffebördet. Alla? pr) brudar” vå så. hårt i: Vad Det gick oss. alla. ; Ho ögon "riktades mot "kvällens "värd, en grånad - man med, milda” drag |: blicken. ; "Hon dog, ett t leende; då han! tog. till över? Den. be- 'u ga och äld. andra — även om det. kostar. nå< got. Vi. behöver 1 dag "människor söm" vågar leva'i världen som den är — coch dock kunna bevara ett å É behöver .: männi- .män och kvinnor, . unga äldre: — som vågar ,se sig själva: som” 'de är, — och "som vå- gar se. .Gud: som. han är, männi- skor > som, lärt : känna .den ' kärlek f' och och Vär, "uthållig i allt”. -En ung ficka, en av årets kon- firmander, sade: -”Vi behöver alla träda fråm till korsets» fot,.. bekänna wår: synd och bli förvandlade till vårt inre, Då får vi en fast grund för våra liv” och livet får ny. mening”, > -! .- Värden reste" sig, knäppte” sina händer och bad: 2 :”Herre,- du som' djupt ur kor- sets varimakt . evig seger vunnit har ?-— i vår vanmakt låt din all- mäkt "verksam ” bli och uppenbar. Sänd din Ande över oss, över jor- den; som 'en' vårflod ” "stark "och strid” att' en väg "bland "folken: ba- na för "ditt rikes nya tid”. ka" först. »på' |heten ” på "ett 7 Lägerskolorna | berdlefalla Stockholm” (TT). Lägerskolverksamheten är bety-. delsefull både för skolans” orien- terande . undervisning och ' för den äaakeleria i »lägerskol kan tillämpas: are som ' elever betytt en aktivering av: "sådana: sidor i skolarbetet, som :'vi. strävar efter att få tillämpa” i"gr a | "Men" lägerskolan - ” medverkar också till en fördjupning av kon- takten : mellan lärare. och elever samtidigt: som. den genom 'sina verksamhetsformer ' bidrar till; att sammansvVetsa klassen: och, stärka kamrats apet; Att”detta. är väsent- från ; fostringssynpunkt,: är vklart och det har.:; varit. en av "de pådrivande ' faktorerna det gällt utbyggnad av lägerskol- verksamheten. : Glädjande nog. har lägerskolidén nu slagit igenom och omfattas med stort . intresse BV såväl” lärare och elevér som” av skolmyndigheterna, SS Skolöverstyrelsen har fårnit det angeläget ..medverka till - en" viss 'samordning och dessutom . att "ge service rörande behövliga åtgärder i samband med inrättande 'av nya lägerskolor och : framställning av för undervisningen anpassat stu- diematerial. Som en första åtgärd har. inventerats behovet. av läger- skolor och erfarenheter insamlats om den hittills bedrivna verksam- heten. ;. Na En vä lorganiserad . lägersk FR "I nackade Malkiskiftet i Kreml har rim- ligtvis åter. gjort president Johnson ” mera .betänksam och ovillig att påskynda wad de nya ryska ledarna kunde uppfatta som provocerande åtgärder. 'Att också premiärminister - Wilson från delvis andra utgångspunk- ter tycks föredra att ligga lågt måste kännas som en lättnad för presidenten. Det hindrar inte att den inneliggande MLF-pro- iblematiken kvarstår: Hur skall USA på längre sikt kunna öka förtroendekapitalet . inom Nato utan att ge plats för fler fing- rar. på : 'avtryckaren?, ” oa . Dagens, Nyhelet 4 2 Chiusitjövs - alltmera " hård- hållning . mot Kina måste som- en logisk konse: kvens framkalla en uppmjuk- ning västerut, och då främst i förhållandet" till Västtyskland. En . viss" avspänning ' å' relatio- nerna med Peking skulle möj- liggöra en fortsatt hård linje mot Bonn.': Men spänningsför- "| hållandet till. Kina kan. åter- komme. : : - Nordvästra Skånes Tidningar . Vid sidan av ; den "så att säga medvetna skattepolitik, som förs av stat och kommun, påverkas skattetrycket i. hög ' grad "också av inflationen." Skattesystemet gör ingen skillwad mellan reala | inkomstförbättri ingar och "sådana fiktiva” " inkomsthöjningar som bara ger kompensation för pen- ningvärdets försämring. Även -.I'de senare behandlag som”om de medförde höjd skattekraft ; för inkomsttagaren: och, motiverade en progressivt -. stigande -mer- skatt. Inflationen driver på så sätt fram en successiv skärp- ning av .inkomstbeskattning utan | att det fattas några beslut där-). om, i de politiska" församlings arna, . Hans Söderberg : å Ekonomisk Revy, "Med hänsyn till de nya strid medel, som kom fram "under det ” | senaste världskniget, flygbomben Lå 'och "dess variant raketen, inn bär förekomsten av: stora .be- folkningskoncentrationer en. då lig utgångspunit. för strid. vill ej lämna Solna Stockholm (ET). + De "med. en omlokalisering Vv statliga. ämbetsverk . från ;Stock- holm . till landsorten. förenade på- tagliga. olägenheterna och kostna- derna kan. enligt dantbruksstyrel- sens mening "inte tillnärmelsevis uppväga de mycket . ovissa och problematiska fördelar, som möj- ligen skulle kunna vinnas. vid en sådan åtgärd. För egen 'del kan lantbruksstyrelsen inte tänka sig en utflyttning enligt något av de framlagda alternativen. : - Som ' motiv för en utflyttning av statliga verksamhetsgrenar från Stockholm . har framhållits: bl.: a. att det är önskvärt att förhindra en allt för snabb tillväxt av Stor- Stockholm. Lantbruksstyrelsen fin- ner det emellertid ovisst om och i vad mån en utflyttning av stat- liga — verksamh r med ett till skolans hela verksam- samhet, . sådan den utformats i Läroplan för grundskolan, väl an- passat innehåll bör efter hand kunna bli ett värdefullt inslag i det reguljära skolarbetet 'och ut- göra en integrerande "del i'den nya grundskolan, säger hr Löw- béer.”” : medföra en åvlastning från Stock If holm och wilka verkningar den 1' sådant 'avseende skulle få. Verk- ningarna av en utflyttning som statliga förvaltningen torde mot mer eller mindre övergående be- "| tydelse. : om omlokalisering "kan "väntas ge upphov till stora rekryteringssvå- "lrigheter.. Vid ett av de 'statliga verk, som ingår i den lilla ut flyttningsgruppen, ” har "gjorts en omröstning för att undersöka Pper- sonalens inställning ' till en flytt ning. Det visade sig, att en myc: ket stor del av verkets Personal, varav de flesta är yngre personer och gifta kvinnliga tjänstemän, in« te kunde eller ville. följa : med, Det. kan därför antas att en om: lokalisering skulle medföra en bei tydande avgång av tjänstemän, säger dlantbruksstyrelsen som . för egen del fick avsevärda' kostnader för nyrekrytering när man flytta- - de från Stockholm till Solna, Lantbruksstyrelsen| | " skulle k. inte omfattar huvuddelen av den . bakgrunden av den' kraftiga och I snabba expansion Stockholm un-| "I dergår på andra områden bli av Bekämpningen av. ded Lr och sjukdomar inom: lantbruket” är en självklarhet bland jord= brukarna. Man är "välrmedveten om ansvaret för att upplysning och kunskaper sprids.” Studie? kampanjen -Rätt bekämpning” är det senaste exemplet. Hela jord- brukarkåren förefaller. det där- för minst 'sagt egendomligt att- Svenska. Naturvårdsföreningen och Sveriges "Ornitologiska För- ening i en i dagarhå avgiven . skrivelse : till. Konungen "i. bio- ' cidfrågan kan påstå: ”Den ony- anserade' information, i':-biocid= ”” frågan, ;' som: jordbnikarna . er- håller genom. sina 'ékonomiska" organisationer, . bör t detta sam-= ' manhang' observeras”, Okunhig- heten kräver här alltså att myn- + ' digheterna" skall observera tt förhållande söm" i werkligheten är helt ennorlunda än man för- - utsätter: , En .viss' nyanserings- förmåga "vore faktiskt. 'klädsam : i de båda: föreningarna och. kanske ett' studium av kursen . Rätt bekämpning” vore nyttig. : Jordbrukarnas Föreningsblad Så förankrad som överför . myndarinstitutionen numera år - i den kommunala demokrat torde det inte: vara "en: Uframs komlig väg att genom uppstäl- landet av formella be > Redaktör Anton Erman : « Stockholm Liknande ' uttalande" gj des, & I joumälistförbundets H miskor som” "förstår vad men Mill. "fall examenisfirvandet kom: I mer att eva” kvar, Må Fd Sol i så väl kan behöv gom: iblans Och 'ingenti att de utexaminerade tär P sig > den" vita mössan om de så öns- kar. På så sätt förs dock” "ra ditionen vidare, ö sann inte ä tionerad. "=" sån Höghusen som spökar. på "rena" rama: -bondlandet, ” är monument över en miljöfräm=, mande: Fationalism: / gravstenar också "Hebr, 2: Utöver sirinevärldens' - sträcker sig de heligas: ”gemens skap.” Sammi i ; Frälsare, samma, » | kamp Mot synden, 'såmmä' ammar : la' väg, "samma : mål, De,. redan ha vunnit striden, förs gäta icke "dem, som- ännutstå, mitt uppe"; den, säger !0sS He" breerbrevets''" fö, örfattare. framställer det, såsom följde de vår kamp med samma spänning; som åskådarna" i: de romerska. När ootnidema få följde det e dem kämpande!” avsomnät i É tron, äro i: Kristus: . I" honor 'är ock wi, som ä kämpa vår Hroskamp., Där” : Törbindelsepunkten: dem? Bandet är inte brustet, Giv icke upp kampen! Se på. Fosust Se mot "målet! i: . ;ha: sagt: Men” detär "kanske den; SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.