= "rAROLMS. TIDNING. + | Missriktad beredskapspolitik Vägnätets upprustning är ett . högaktuellt problém i stora delar av landet: I långa ”stycken'. har vägarbeten använts som bered- | Onsdagen den 4 november 1 1964 IT= skapsarbeten, Detta har också in- gått som ett lokaliseringspolitiskt | : instrument när det gällt att skapa sysselsättning .åt de arbetslösa: i sysselsättningssvaga områden, I ” första hand har Norrland kommit -' in i blickfältet, 1 Acdal. har men också andra farenhet " här- av... Det paradoxala i denna Iokali- . seringspolitik — välsignad främst ister Rune Joh förde . "det allmänna missnöjet i norrlandslänen. när det gäller .ut- dirigeringen. av Jedigställd 7 ar betskraft för temporära vägarbe ten i andra delar av landet. . Samtliga de, områden" som legationen : representerade' "berörs i allra” högsta- grad av. de 'miss- förhållanden som råder på det norrländska" vägområdet. NN. N "Vägarna ha en kvalitet som" i med fördel "utnyttjas som bered- ” skapsarbeten; vilket i sin. tur av son, men' också av t. ex.' Väg-|- och Vattenbyggnadsstyrelsen' är att man för arbetskraft från områden. detta syfte rövar som själva är ; i” skriande "behov 2 vägupprustning, - " Man', kan in tanken att det att alla medel te värja sig helt enkelt är 'så, 'ska användas för att få ut den ledigställda arbets- kraften, Utan att något som helst | arinat mål stått ögonen än" just ' försäkringar om trots ;—/ söka utarma de bygder |' de' ansvariga för det att —' 'älla till "skulle. i bä a att den egna ar- betskraften fick sysselsättning - ”Kembygden, "De ”rörelséstimulerande” åtgär- 2 i derna från statens sida enbart' på 7 detta område beräknas uppgå” fm ; ca. +70 .miljoner kronor. , n Vad statsrådet Skoglund. kund Tova « ångermanlänningarna 3. 3 var "att kontakta Arbetsmarknadssty- relsen, Ett löfte som "delegationen berörda områden — med 'upp- ärk het k att bevaka. som "redan hotas av fullständig utarmning. Detta: framgick med all önsk- | värd tydlighet ' kommunikationsministera, Ictad val väv en. häromdagen ', då . upp” 16. tion från "Västernorrland, repre- sentanter för kommuner, , ind ' stri- och trafik valtning ete, Delegationen fram- - företag, skogsfö Om . ingenting sker kan” både - inrikesministern 'och hans rege- med” fortsatt. kritik från Berörda : parters sida. mot den förda 10- ; kaliseringspolitilver, > tiv? mMidrelsastimiul. "rör « inte" bara skapar. olust. och ord : utan! också . löje : över regeringen. de”. åtgä Ar na CENTERNS KATEGORISKA : na DEKLARATION . H " klipper., av. alla fastare. former av oppositionssa; . varje; fall fram. marbete med hö- . gern / :som medverkande ; part, i till kommunalva- "let 1966 framhåller Väster: ”bottens-Kuriren (fp): Centerpartiet ord genom sitt har " med '” andra uttalande skapat |: en politisk ' situation;' som måste "få betydelsefulla ' ” konsekvenser . för , den, fortsatta samverkansde- " batten, Högern ä är ställd åt sidan, och nu går bollen. tillbaka till folkpartiet, Det uttalande, som folkpartiets partistyrelse gjorde omedelbart, sefter valet, innebar |. ett klart förord mittpartisamverkan, för "en utbyggd en. "man . ville inte helt utesluta! möjlighe- ten av att detta kunde -utyvidgas ta: högern. Man ken öppen... 7 SE Nu: har centerpartiet” tagi silion; och även "har genom valu följd av: "högerns der senåré år bl opinionsmässigt tiet, frans 1 tni det gällde en progressiv: :polstik te. längre Praktiskt farbar tgången: och om samarbhe! att även jInhek läronade' di Pp folkparflér små egen politik un- livit allt starkare underbyggd inom såväl folkpartiet som centerpar- TV FYLLER 'FIO ÅR Vilket ger A r b e t e t anled- "ning till: kritiska reflexioner 'över den låga prograi imstandarden, bå- de på kultur= och underhållnings- sidan: " Det är oroande, att den nuva- rande debatten i så liten grad präglas av dessa olika kvalitets- "problem, som hä r har berörts. Ut- vecklingen inom ljudradion mot tre programkanaler har inte gett större plats — varken absolut el- ler relativt sett — åt kvalitetspro- gram för olika minoritetsgrupper, vilket hade varit en naturlig ut- veckling, Är p rogramplanerarna Inom televisionen lika rädda för "att avstå någon större del av " sändningstiden, när vi får två ka- naler till sådana program, .måste man nog ställa in sig på att tele- visionens roll som ett vitalt och di häll! batt och kulturd ebatt blir obetyd- "inte likgiltigt. vi tycker därför, att det behövs en fortlöpande kri itisk — diskussion kring TV. Och denna skulle vinna mycket på, att de närmast ansva- riga slutade krypa bakom allmän- na talesätt och till intet förplik- tande löften och i stället klart. konkret och exakt talade om hur de vill att den svenska televisio- nen skall utvecklas, de nu har någon bestämd I uppfattning på den punkten, .- DET ÄR OROANDE: när, som skedde i TV-debatt i höst, en talesman, för den högsta ansvariga myndigheten i land tycker att värt det inte är så fav- ligt med lävarbristen, framhåller Kommunal Skoltid- ning Lyckligtvis har våra centrala skolmyndigheter en an- nan” uppfattning. Den PR-kam- panj för läraryrket, som skolöver- styrelsen startat och ska genom- föra under varslar om att inte endast på innevarande läsår, man ser allvarligt frågan om lärar2 bristen”. utan, också på behovet av att skapa kännedom om och res- pekt för läraryrket:' "4 - Skolutvecklingen möédför: undan "för" undan behov av fler' öch ra .tignellt yrkesutbildade' lärare. Det måste klargöras, att en efter sko” " väsentliga . avsnitt "är under :all n . Här . kunde förbättringar rioterade; Och ett löfte vars. in-|-. "friande de — liksom folk i andra |: ”"ringskollega hr” Skoglund "räkna |4 FN ”Kollek iviseringen — av ” jord- bruket ' i. Sovjetunionen”, .och dess satellitstater — samt de annekte- rade, "områdena —'har alltid. varit och kohimer förmodligen att förbli ett problem, en stötesten, 'som-: "de styrande”inte får någon rätsida på. Varför "har inte allting gått lika bra som.det. planerats på papperet? "det. kormrhunistiska " partiorga-' ttland,- ”CINA”, HH fedovisade ” nyligen partementets ordförande: jordbru- Kets produktion :och . mån konsta- i terar stolt ätt Lettland; producerat 14 iljoner. ton. mjölk, 372 miljo- Den" totala spannmålsskörden upp- ger mar ingen siffra för: Ne A Milj me fått. en; allt industrins rez vätten och” ävlogpaservice. it, ogöra; . anläggningar estetiskt tilltalande och att : undvika" stör- ningar för omgivningen i form! av -:eller': buller » är: fav betydelse .änte minst, från företa- gens: egna synpunkter, sa a Intressant :ur planeringssynpunkt givetvis” de nyå iverksamheter- ver. söm” "kan inte, med i for göras ått der ena årskursen : viktig för eleven än den 'andra;' "Stat:sekreterare' .Michaneks bar gatelliserande- av lärarki ist förbryllande, Hoj pas att man i v' problemetr.» > > ;' Som ' alltid finns det emellertid även här en motpart, och de som ” kommer att få negativ känning : av den. här lagens verkningar: är gi- vetvis först och främst de enskil- da markägarna. De är enligt för- slaget garanterade” ersättning” av kronan "om de mera? : påtagligt | ? drabbas av lagen, men erfarenhe- terna från liknande områden vi:ar att det trots lagfästa regler inte alltid är så lätt att få ersättning i sådan - utsträckning att man: verkligen blir skadeslös, Därför är det : särskilt viktigt att just .er- sättningsbestämmelserna utformas så att det föreligger så liten risk som möjligt att den enskilde markägaren får betala naturvår- den och allmänhetens friluftsliv. : RLF-tidningen "konstaterar att lagförslaget emellertid möjliggör en alltför restiktiv bedömning när det gäller ersättningen till mark- ägarna för intrång av olika slag, Viss justering av lagtexten. på denna punkt är nödvändig.: Na turvårdslagen kommer att beskä- ra ett mycket stort antal mark- ägares rätt att fritt förfoga över sin mark. Den hävdar samtidigt allmänhetens rätt att utnyttja den ”nationella tillgång”; som naturcg enligt den nya lagen utgör. Den rätten är väsentlig, men den kan inte i orimlig utsträckning få ut- övas genom intrång i I andra män- niskors näringsutövning. Uppenbarligen skulle det bli ett formligt herkulesarbete med kal- kylering och märkning, ora varje detaljist på varje artikel skulle ange hur stor del av priset som utgörs av den mervärdesskatt som "| ökade ;' kunskaper om de faktiska ven på en "god" yttre anpassning. Alla arra gemang för: störnings- skydd: araktär av ett” de som” även” i"allt. högre grad tilldrar" sig s mhälléts intresse. ! - oc betryggande” distans från områden ” ” I gångbaraX samhällsplanering” att minska” verkni | Några Jordbruksproblem i Av Arne Öijen : Lettland är ett litet land, Med en ytvidd. på” knappa 66000 km2 och en befolkning på. ca 2170 000, så "prestationen ” är inte” dålig. Omräknat "blir mjölkproduktionen 1,75 liter mjölk per dag och invå- nare, 'Enligt Statistiska Centralby- st man- står främmande för andra näringar, I små insjöar och tjärnar|', kan man med fördel odla foreller. Stora hönserier kan' drivas' jämsi- des, Och varför inte utnyttja får- aveln. i de. karga kustlandskapen? OINA påtalar inte bara de jord” rån och Jordbr k ämnden ligger de: svenska siffrorna avsevärt läg- re, Omkring 3,5 miljoner ton mjöik ; och 1800. miljoner ägg. Sätts dessa siffror i i relation till vår folkmängd så kommer vi på efterkälken. : Men i-— och detta. är siffror som CINA" förtiger — strax före: kri- get år 1939 producerade Lettland ätt. | 1,8 - Cmiljoner ton mjölk och 184 miljoner ägg. (Statistiska Central- byrån) och ändå var invånarean- talet då knappa 2' "miljoner. Jordbrukets : kollektivisering har med andra ord' inneburit en pro- duktionsminskning, Vad beror den på? .: Visserligen ' blev landet svårt skövlat: under; först den”, ryska, därefter den tyska och: 'så åter den -Iryska ockupationen; Man :tog oge- nerat för sig vad divisionerna bes hövde:' Men själva åkerbruket led ju ingen direkt skada 'som "inte kunde repareras på några år. Och varför . kunde :inte + kreatursstam- men” "återuppfödas? På denna långa tid av 19 år som, gått, sedan krigets Jslut?ve «av - ås > LÅt oss se på några siffror igen, Siffror som talar... Före kriget fanns "det 57 kor per 100 hektar: Nu ligger: genomsnittet på 15—20 kor per 100 hektar. Målet för den pågående 'sjuårsplanen' är att öka antalet kor till 30 per.100 hektar: ee Låt vara att de lettiska mjölkkor- na just nu är oerhört produktiva, men den totala. mjöl produktionen Neger. o ter,” "Det som förstördes under kriget skulle mer än väl uppvägas av, en jordbruksteknisk . expertis > och i en tidsenlig maskinpark. Det lettiska öka jordbruket var "inne på 'denna väg N före” 1939,” men av lättförklarliga skäl blev, planerna aldrig! realise- rade.” Kriget kom -: emellan, Då fanns ' knappast en traktor på ; jen gård. ;-under.100.. hektar, och gårdar Nu Jär det finnäs 15 000 trakto- i landet enligt' CINA; Förde- å olika traktorstationer. Men ring ”inöm tätorter. försvinner” helt. "Men om; olika industriers” behov avi ochi läraplighet för sr varandra vetimsnt ännu ytterst litet, 7och föga "större är, kännedomen om deras olämplighet som: grannar : på grund”-av störningar : från driften. t Det istora. -arbetsområdets fram- tida het jär en ånnarn. intressant .fråga.: En' hel del personalänordningar skulle kunna: lösas gemensamt. för flera närbelägna s,industrier: ' matserve- ringar, gbad= och . idrottsanlägg- ningar och; en del:sociala. funk- tioner. ;Den; ökade : kvinnosyssel- sättningen ..ger . behov av inköps- 'och : servicemöjligheter i "direkt eller nära anknytning, t sill arbets- platsen. a Till in egen Hänst "kan företa- gen gemensamt planera för vakt hållning, sbrandskydd, utställnings- och k a rna het, ” plig rådgivning, mjölkexper- ter, lantbrukskonsulenter, zoologer, biologer; veterinärer "och "all fack- nskap ' som önskas kan, Likaså "Linns det forstmästare, "jägmästare 'fiskeriintendenter ' som . svarar , skogarnas, . vafttendragens och sjöarnas: traditionella skötsel, I. « Man erkänner öppet att överdi- mensioneringen av .kollektivjord- bruken, kolhozer och 'h spå .| fullt- att "arbetet aldrig blir utfört "gar på ett år, Utan att vara sjuk. land och" där kan" aldrig vara tal om ';livsmedelsbrist.; Inte: ens, när 'svälta. Åtminstone: inte på 'lands- |. bygden”: Däremot! saknar" Lettland |' "dustriland.; Där” finns inga. större b isk försumligheterna;, De på papperet skisserade kollek- tivjordbruken är' administrativt för tungrodda och -lantbruksdeparte- mentets ' ordförande påpekar det orimliga 'i att ända till 30 procent av. de, anställda på en kolhoz sit- ter på kontor! . Chefer, kämrerer, bokhållare," kassörer och kontoris- ter. av alla de slag. + + ölur:s Att planera ett arbete är en sak, Att planera så länge och: omsorgs- är, minst. sagt, en aning genant... = CINA : nämner : ett exempel, :En areal -drä des: efter > & 6 alla regler och fick sedan. »ligga-i träda över tre' (3) år! Utan någon|. som: helst giltig orsak, Ett annat exempel: I,en'stor 'kolhozladugård installerades' ultramoderna elektris. ka mjö (kmaskiner: Men "det finns ingen ström, Ledningarna här” inte dragits. fram... "Arbetsfrånvaron — eller: varför inte; rent ut ovilligheten att arbeta inom "kollektivjordbruken — är. ett annat. . besvärande faktum '., som Lantbruksdepartementets ordföran- de konstaterar." Han 'talar "om ien bonde. som bara arbetade, 162 'da- ever get En annan arbetare gjorde bara! 10 dagsverken" på en hel sommar: Frånsett den administrativa "per sonalen: ——' de har fasta:lönerst — får ;kolhözlantarbetaren : ersättning för 'sitt arbete - i proportion kolhozens :totala: inkomster. Lönen kan följaktligen ibland bli mycket ringa och: arbetaren tvingas ” mer eller mindre att livnära” sig av sin egen .:lanttäppa. som” sällan över- stiger 0.5 tunnland. ' Lettland är ett. gammalt agrar- ällde" in. över främmande. arméer - gränserna behövde -' alla” förutsättningar? att bli.ett in- förekomster, av kol, malm. eller ol- ja. All :import'av "dessa — fö dustrin :— :livsviktiga" råvaror balanserås med..en export av smör, ost, 588. kött,: ispannmål - och pap- per, .c Talernationell "handel ined Tett- land -som självständig - sta "har upphört. Kol, : olja och: alm får Lettland från. Sovjetunionen och man. betalar med jordbruksproduk- ter. USSR planerar att landet ska öka: sin” mjölkproduktion ' till i 1.7 miljoner ton: av vilket 1 miljoner ton ska levereras till: staten som upp till '10000 hektar har "varit ett fel! De praktiska olägenheter- na har varit legio, Man tvingades exempelvis att driva boskap kilo- metervis” från” betesmarkerna till ladugårdarna. Och det som lämpa- de sig i ett distrikt visade sig vara helt förkastligt i'ett annat. Det är ju .landskapets' karaktär som ' ' i sista hand bestämmer. jordbruks enhetens storlek; or Fa te "Misstag i den stilen gör” man inte numera. Men 'det - återstår mycket att rätta' tilll Bland 'annat gäller det ensidigheten i 'kolhozer. nas ' produktion. : Även ” om : man först och ' främst "inriktar sig på mjölkleverans i ett ' därför dlämp- ligt distrikt; så är det inte sagt att betalni del, -: Den sovjetiska vetenskapen har konstaterat att jordbruket i Lett- land kan drivas mer rationellt och med större enheter allt efter länd- skapets karaktär, Men man är 'mer. tveksam om den mänskliga karak- tären...'Den är Jlynnig och vill inte gärna" anpassa 'sig efter sta- tistiska kurvor och linjer," "+= > Det tar kanske generationer: in- han de som vuxit upp vid gårds- bäckens sorl, vilat under det gam- la vårdträdet och hämtat. vatten ur brunnen kan ge upp alla dessa urgamla symboler” för trygghet, trivsel 'och bofasthet,. ne Det är en smärtsam metamorfos det lettiska jordbruket har ant ge- nemgå. 10: lens special-” och vidareutbildning m. m' Långtradarmotell ' och bil- service borde också i vissa :fall med . fördel kunna ' läggas inom områdena, för att där öka trivseln och effektiviteten. Allt detta mås- te få. sin estetiska och praktiska ordning i en framtida ”industri- stadsplan, En del har vi att lära av Englands och Amerikas nypla- nerade industriområden, men det viktigaste, är och förblir att vinna förhållandena på området, d. v. s. forskning. efter våra svenska be- « ra sidsn har han näppeligen nå- "gon anledning att tjänstgöra som " ett slags utropare för näringslivet som helhet oth vara för vara in- skärpa i Konsumenternas medve- tande” att "de betalar 13 proc i : Hiervärdesskatt. Det skulle få en komisk anstrykning i längden, ungefär + som när gubben Cato . stod i romerska” senaten och av- " slutade 'varje anförande" med or- den:” ”För övrigt anser jag att han är ålagd att utkräva, Å'and-' : Karthago" bör förstöras”, - USA:s ÄLDSTA- TIDNING ES > FIRAR 200- ARSJUBILEUM "Washington i november. nee När de” amerikanska kolonierna utfärdade sin självständighetsför- klaring 1774 publicerades nyheten i' tidningen Courant i Hartford, Connecticut. I oktober i år firar Courant sitt 200-årsjubileum. Det är den äldsta" amerikanska ” tid- ning, som fortfarande utkommer och som utgetts utan avbrott un- der samma namn. I dag, skiljer sig inte Courant från "andra 'Iokala ”amerikanska dagstidningar. Men den har kun- nat servera sina läsare fler dra- matiska nyheter genom åren än de flesta andra] Genom 'att'tid- ningen är äldre än Förenta Sta- terna har den följt landets ut- veckling från "några upproriska kolonier till en världsmakt. Coui rant hade nyhetsartiklar om re- volutionen, direktreportage = från slaget vid Lexington och i tid- ningen kunde man steg för steg följa den första kongressens” ar- Sri Köpenskap). bete, Tidningens lägg under" 200 år är' amerikansk historia i stort som smått, Där finns de stora, världshistoriska " nyheterna. Där finns George Washingtons annons, då han bjöd ut delar av sin egen- dom Mount Vernon i Virginia till arrende. > Under frihetskriget var Courant den största ” tidningen i USA. Många 'nu "historiska gestalter medarbetade i dess spalter. När den amerikanske patrioten Tho- mas Paines skrev -sin berömda pamflett ”Cormmon Sense” tryck- tes den 1776 i sin helhet i tid- ningen. Och det var på Courants förlag, som man 1783 utgav en bok, som blivit refuserad av alla andra förläggare, Lexikografen och författaren Noah Webster hade medarbetat i tidningen och redak- tören insåg betydelsen av hans verk, första upplagan av den ord- bok som" numera används över hela världen och totalt sålta i Man får nu bevittna att uti ländska kommunister inte bara känner sig fria att'yppa” sit missnöje "med vad som skett utan också att som hr Hermaris- son begära än större. konsti- tutionella förändringar, När ty- ranniet var totalt höll alla utom Tito tand för. tunga, mär "det kommunistiska samhällsskicket sakta trevar sig fram i demo- kratisk ”riktriing "ropar anhäng- arna på mer'frihet, Det' är den välkända : men ' så lätt glömda läxan; " "att "det "statiska år” hi- storien . förhatligt, att evigt kan ej bli det gamla, Men lika litet kan män vara säker på att för- ändringarna blir wuccessiva och smärtfria. Sovjetunionens nuva- rande” ledare torde "vara: med” vetna om att de handskas med dynamit, NA . fon Handolstidningen . "Man's kan: " utgå « diråri att Chrusjtjovs efterträdare betrak- |] tar sig som mera realistiska än den störtade ledaren i handlaget et av' skilda natio-) ' med ”kineser” naliteter. Frågan är om det inte på längre sikt kommer att visa sig att Chrusjtjov var den större realisten.” En fråga som "lättast kan besvaras i Peking, : ' Dagens Nyheter En? | Arigshjällo önabbtillverkas nu, sedan Chrusjtjovs ". soldat- bragder- slutat -att vara gångba- ra. Den ryska tidningen Militär- historisk” Tidskrift avslöjar för oss "vad den . nye förste. parti- sekreteraren Leonid s: Bresjnev ättat under andra"! världskri- get. ” Från militärhistorisk syn” punkt. förstår man först mu hur viktigt det" var att" Bresjnev fick sin nya upphöjelse. Annars hade vi t. ex; fått bli kvar i okunnig- hat om: att han såg till att oh vodkafabrik lade om produktio- |: nen till. framställning av strids- vagnsbekämpande brandbomber. Det 'hade varit en svår förlust. :- "När tillgången på örbetskraft stagnerar . eller, .minskar,' måste kraven :i stället skärpas' på: en utveckling mot ökad mekanise- ring, . automation” och stordrift. Men detta ställ kad. konsumtionens” bekiostnad.' "Ett praktiskt och 'oangenämt uttryck för att dessa tendenser" "redan börjat göra sig gällande,. är 'de skattehöjningar. som : redan -be- slutats eler som diskuteras: för landstingen, kommunerna": "och staten. Ett" annat "uttryck för detta är prisstegringarna, Det. är tyvärr inte osannolikt att” måste ställa in oss på en "period av "neddämpad' standardstegring. "Västerbottens-Kuttiren « "Med. den : starka "Konkurréns som: råder. mellan skilda före- tagsformer.; i detaljhandelsledet ; är det uppenbart; att en stän-|-. dig. prispress där 'gör sig gällan- de:: I' Produktionsledet har kon= kunrensen.- däremot inte samma med, om att skapa historia, När kongressen 1806 'i hemlighet be- slöt att "sända , pengar: utomlands skrev tidningen att president Tho- mas Jefferson och kongressen be- talade ' subsidier ' till ' Napoleon. Courant blev åtalad för ärekränk”= ning, men försvarade sig på: ett sätt som kom att leda till ändrade regler. för 'federala; domstolar: i fortsättningen skulle inte engelsk strafflag gälla utan' särskilda la- gar stiftas av kongressen. '- ” Courants' första "nummer utkom den 29 oktober 1764. Till en bör- jan utgavs den en gång i veckan, 1837 blev den daglig morgontid- ning och sedan 1913 har den "även utgett särskilda söndagsupplagor, Sveriges äldsta ännu utkommande tidning, Post och Inrikes Tidning- ar, räknar sina anor från 1633 men fick i sitt nuvarande namn först 1821 Den svenska tidningen har numera' blivit ett organ ute- slutande för officiella kungörelser och annonser, medan Courant i takt med tiden utvecklats till en modern dagstidning, som syssel- sätter över 600 anställda. Under de senaste 25 åren har upplagan tredubblats (vardagar 124.000, sön dagar 168.000) och Courant kan gå in i sitt tredje århundrade med reklam om att den ”ökar mest” hundra miljoner exemplar, L Men Courant har också varit . i New England, . 4 U.S, P, i | trygga, fr påtagliga ':möjlighet att slå! ut. Detta" är : en av” "förklaringånna till att 'prisuppgörelserna | : för jordbruket ägnas så stor uipp- märksamhet och samtidigt är så svåra att. reglera i-en.-smidigt: fungerande och 7 lättöverskådlig form, - TA , Sydsvenska Dägbladet ; En krallpulverrepotter 4vtTV hade fått tag i'en Stockholms- präst "och: frågade i känd stil: —— Visste Ni att Cap Constantia, är ett "sydafrikanskt vin?, Har. Ni' inte reda ' på bojkotten"' imot sydafrikanska varor? O. Ma, Fräna käfr "och: stillsamma själs salig. het kräver annat : vin än det här. | Vid nästa 'nattvardsgång ställer. vi sålunda frågan: — Ser Nn sfär; inom "vilken wi svenskar, rör Oss gör, "att: vi stundom? >här svårt att fatta en iinternatione 1 fråga'i heta dess vidd. Med" utvecklingstendens - storpolit | just nu' uppvisar, så vore nog välbetänkt om vi lit internationella problem. Det är så' många frågor, : regiriskiften, - atombombexplosioner, "ensidiga handelsbeslut och mycke till vilka. vi inte kan gi allra bittersta till vi för. en brast le göra bättre i 'hus, på . det - at; starkt rustade oförvållade kriser) kan .ha uppstått? Nordvästra Skå 2 eller .från. att" | Starkare kryd de arje.: lär:dets wärldens < imndergång,:extra=) upplagor, och extrautsändninga; se vandägen'5 över axe inte” ett "tecken på : hn liga förhållan så länge” har levt i i nystartade privata. TV-prode - tionsbolaget"— har hittills inte infriats På söndagskvällen skul- le. 'STV. genom: Nils Poppe fr skall göra TV. program, neralmönstring av barial q hans opendragare Beppe Wol- gers, Manuskriptet föreföll ihop- - kommet "Under ' en frukostrast, en kort och ' splittrad frukost- rast, och war totalt befriat 3 rån all fräschör, Fo» Lars Rundkvist i HT!" ETT ORD så ” många : ke Hdit för Jesu' mamns 'skull, Den gamla hedendomens martyrer ä äro fåta= liga i jämförelse med” det ya hedendomens. . Vi ha wisat misstro mot. Ivår egen tids kristna, förringat dem vid jämförelse med gamla tiders. Tvivlande ha vi undrat, om .de skulle förmå att. wthärda mar- tyriet utan att svika "Kristus, Vi ha kommit på skam: Kristus har triumferat 4 Kina lärjungar av det tjugonde ' års hundradet. Kristendomen - har: icke förlorat sin kraft. - / Men jag — lom det 'skulle gälla mig, min ställning; min frihet, mitt liv? Är Kristus mig omistligare än allt annat? IHobr, 10: 2-2 3.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.