Milans anel: OCC en a moa .. legiet verkställt i form'a - en traditionell och: stor marknad; « undersökning :att få. indirekta > duktionskostnader:' ” Med > andra . procentigt starköl, cider m. m., ”"" EAHOLMS TIDNING > Lördagen den 21 nsveinber- 154”. -— LT "Lördagen den 21 november 1964 : LT = a Staten satsar pengar! NN - Enligt "gällande" bestämmelser . Vid beräkning av det frarhtida skall eleverna i grundskolan er- hålla fria läroböcker och” fritt förbrukningsmaterial. Det stad- gas i skollagen. att kommuner- na är skyldiga att bestrida de M behovet har 1957, åra skolbered- ning. utgått från en medelkost- nad av 60 kronor per elev, då Yhögstadiet kommer att bli mera kostnadskrävande än de lägre der för g dskolan, som inte täcks med andra medel. Fria läroböcker och materiel betalas dels av kommunerna och dels av staten med ett allmänt bidrag för pedagogisk " utrust- ning, vari ingår bland annat lä” roböcker och materiel: Bidra- get utgår med 25 kronor. per . elev och -år. Ett särskilt statligt bidrag därutöver kan utgå till vissa ' kommuner 7 efter" Kungl. Maj:ts prövning, - > Veta Läsåret 1956/57 uppgick kost- naderna för fria läroböcker till 24:59 kronor och för fri. för: brukningsmateriel till 24:58 kro- nor ' per 'elev. Av de samman- lagda kostnaderna täckes: 25,6 "procent : med statsbidrag. Ut- tryckt i 1960 'års penningvärde uppgick hela läroboks-" och ma= terielkostnaden per elev 1956/57 till minst 53 kronor... sitt Ystadi ; som motsvarar. 'den gamla folkskolan. TNT . Vad rblir kostnaderna? ' För läsåret 62/63 har kostn 0 ör d böcker "c:a 25. miljöner' .kronc I Beräknade kostnader för läsåret 64/65 .51 'miljoner, därav för .lä-| a roböcker 25,5, miljoner; för: 66/67 52 miljoner kronor resp. 26. mil: joner kronor och slutligen för 68/69 '54 : miljoner resp; 27: mil ro- hor och” för läsåret. 64/65, utgår bidraget med 17,6 miljoner kro- året 62/63 med 13,3 miljoner ki ; ing summor det här är frågan om; ": On inteiStorbritannie "produktion: — andra kan bli tvih- : " (hy) och n . lättillgängliga som möjligt. "nu "är: ungdomens "alltmer -tillta= oSkånska Dagbladet: SVENSKA FÖRETAG I KRIS. :' SITUATION .. n ganska |" snart upphör med den nyss inför da tullhöjningen på'15 proc., som drabbar all brittisk import med undantag. för agrara : produkter och råvaror, kommer” den svenska industrin att bli lidande på ett ödesdigert sätt. Vissa företag kan bli nödsakade "att reducera -si gade att helt upphöra med. drif- ten. Detta är kontentan av den indersökning,. som. kommerskols v kontak den svenska" industrin, erinrar Smålandsposten och I ämner några oroväckan- de exempel: er NONE -' Hårt drabbad" blir likaledes järn-. och stålindustrin. För mån? ga »företag..utgör - Storbritannien. Svårast blir 'det' för det ordinära |” svenska handelsjärnets- avsättning, |. Den nya brittiska tullen kommer |. också enligt kommerskollegiets verkningars Vissa utländska indut / strier eller: företag som särabbas| av. tullen kommer nu. att/söka flytta över: sin 'export till den svenska marknaden, där den kan konkurrera 'till följd av lägre prö- ord: även den'svenskå"hemmäz | marknaden blir lidande” på” d slaget Kan bli så stort att.c et.ie- der till sysselsättningssvårigheter för många svenska industrier, ar " med alkohol? frågade riksdags- manTorsten Bengtson, Jönköping, bett föredrag i Enkö ve rs aa Ping: Pa : Den uppfattningen råder blan många 's; k;.främjare av ett nyk- tert levnadssätt, Deras recept sy: nes vara, dels att införa nya alko- holdrycker i' vårt "land. såsom 3,6 dels att göra alkoholdryckerna' så " Att denna sorts alkoholförsälj ningspolitik dessutom "motiveras med att den skall skapa större |: nykterhet hör till de mest horrib- la argumenten. Medan andra gif- ter som sig bör säljes under resti riktiva former vill man göra al- koholen allt lättillgängligare. Det är uppenbart att en sådan politik inte kommer att leda till ökad nykterhet men väl till ökat miss- Ett av de stora problemen just gande alkoholbruk; Även på det- ta område propageras det dock för större frihet. Förbudet mot al- koholservering vid bar i samband med dans, som riksdagen beslöt för ett par år sedan, betecknas som spritkrångel och det bör en- ligt. vissa meningsriktningar tas bort, Den som framför sådana å- | . sikter” har knappast förstått var- för förbudet infördes, Barserve- ring i samband med dans medför- de ofta att ungdomar. fann det billigare och lämpligare att stanna i baren hellre än att sitta vid bord, ofta 'med supétvång. Både från psykologisk och restaurang- ekonomisk 'synpunkt var det för klarligt att sockerdricka inte var den t vanliga” drycken -vid sådana tillfällen utan talkoholdryckerna blev'de mest förekommande. . Därför bör riksdagens beslu om förbud mot alkoholservering |' vid bar i samband med däns icke uppmjukas, : | SKALL INTE ILLUSIONEN OM ETT TREPARTISAMARBETE ” "brista snart även hos det fåtal hängivna trepartisamverkansvän- ner inom folkpartiet? skriver - höger som under et . lysts i promemorian, : tar. jori Alla deras förhoppningar om en social "höger, har hittills kommit .på skam . och” torde göra det 'i «fortsättningen : också, :' Kan, de verkligen: inte inse att -ett pro= gressivt - mittenalternativ; - kom- mer att locka socialt intresserade, högermän? sec. cv Efter ' remissdebatten ' kör hör, .gern skivan om att de: bortglöm- "de 1896. års män och kvinnor nu kommer 'att få sin rejäla höjning. . tack vare högerpartiet... Några fi-! nansieringsbekymmer ” . existerar inte eftersom AP-fonden kan. tap- "pas på.i början 1.800 miljoner om året. Hl a aln el nd > Detta trots att :ett enormt vesteringsbehov, finns!" Vi.-beh ver-öka: sparandet, ; både” det-en- | skilda: och .offentliga. Vi kan-inte . skänka bort: ATP-pengarna :till konsumtion; .Utom att! de. behövs till --investeringar : vill : vi. än sen gåhg slå; fast ättistaten” inte ki konfiskera, -löntagar= och ' arb givarpengar till' sina utgifte -"Mittenalternativet' framstår :som É e skt. Det.finns in> ig att försöka. spoliera att vilja dra. med en det. genom ar hete gen menar. att: ett' genomförande av I "jördbr » kan få svåra negativa. följ dverki fråga som” efter” ingående: utred-. ingar. och' ahalyser borde ha be- ; bruksministern mycket lätt på - - Enligt förslaget: vidgas väsent- ligt kretsén förvärvsberättigade till jord- och skogsbruk:fastighe- ter. Resultatet härav. måste gene- . rellt sett bli en 'uppjustering av prisnivån för” dessa fastigheter, givetvis i hög grad varierande för olika landsdelar och områden. "Denna uppjustering av prisni "vån för jord- och skogsbruksfa: ;tigheter återverkar givetvis me ' ligt'på takten i den pågående ytt- |: re rationaliseringen.. En verksam- | het som är starkt stödd av stat - makterna och tidigare ivrigt före: : språkad av jordbruksministerns :': |: ” Det vore synnerligen olyckligt om den hittillsvarande gynnsam< ma 'utvecklingen på rationalise- "ringsområdet skulle hejdas”>ge- nom en efter ett ologiskt förslag tillkommen jord- och skogsför- värvslagstiftning, som skulle kom- ma att motverka statliga strävan- den och. inte. ge fullgoda garanz= tier för att jord- och skogsbruks- » fastigheter i första hand kan för- värvas av 'enskilda .jord-” eller skogsbrukare på skäliga villkor.” Tidningen finner att lagförsla- get ger stora möjligheter till en utvidgning av bolagsskogsbruket även"i sådana bygder, där jord- bruk kan, väntas bestå: . . En "yttersta konsekvens av ett genomförande av lagförslaget kan på sikt bli att industri- och/eller .storskogsbruket kommer att- helt deminera skogsbruket i stora de- lar av landet — och med sekun- därt . negativa konsekvenser för det enskilda skogsbruket även i övriga delar av landet, so Med nuvarande utvecklingsten- denser när det gäller skogsdrift "på stora, sammanhängande enhe- ter kommer detta att innebära att antalet inom bygden bosatta..och i skogen sysselsatta minskar. vä- sentligt i förhållande "till i dag, speciellt i Norrlands skogsbygder. |. -Skogsdriften kommer. då att skö- tas av rörliga arbetskraftsenheter, vill kan operera rätt långt bort från bosättningsorten. I och för sig vällovligt till den del det är motiverat -av skogsbruksekono- miskar synpunkter, men med :allt I större isolering av den enskilda verksamheten i ' bygderna som följd. sä sl rade. ay; en, kall: och bitter fred”. .| uppskattning - Världen. har . både send ngsblad.: Tidnin- Lr sministerns' förslag |: "land, Hans ” uppföstran gav "ho- .v Är vi mindre beroende av bo- De skott som för ett är sedan: avfyrades av en galning i Dallas satte punkt 'för” ett itappert och lysande liv.” Huruvida "de också satte punkt, för de 'strävanden åt vilka detta, liv, ägnats, får .framti- > den utvisa, John 'Fitzgerald Ken=. nedys” storhet--"låg "inte: enbart 'i; hans :'personliga kvaliteter, . hur” sällsynta de äh var. Den låg ännu, Jedarskap”'som 'han gav åt ett mäktigt bete, i. en värld, som håller." på >att - undergå en. djup och svårtydd förändring. Den' låg i ;: känst "det närvarande F : korta' tid. '&om -amerikansk. presi- dent bidrog”till att 'ge världen 'en iy jbildsav. dess. problem; och. möj : Bland de mäktiga män- år” värld intog, han” näm- unik” ställning, Han" var den ende "av dem, vars syn: på historien, ' hade ' formats av erfa- renheter under 'vårt eget tidsske- de När: han ”valdes' till”. Förenta Statehmas "president år :1960 var han 43 år, gammal. — den yngste som någonsin "valts" till ämbetet, den förste .amerikanske presiden- ten född i "det tjugonde århund- radet.: Att, -han efterträdde , den äldste ; som. någonsin tjänat som president.” accentuerade :: föränd- ringen, Och .-. president , Kennedy inleddew sitt" ”installationstal med att säga: ”Låt budet gå- från den- nå” stund ioch "plats," både till vän och fiende,-att facklan -har- över- räcktg.y till; en ” ny. generation av amerikaner. — födda. i detta år- hundrade, - härdade! av” krig, lutt- . Valet , av:: Kennedy: hade också en: vidare betydelse; eftersom - det innebar. att" den-första 'av världens äldre stater: underkastade 'sig en al president Kenn n utomördetitlig kontakt. med . unga änniskor "överallt... — "inte .. bara : Staterna" utan . I alla Ingen "vi hur” märklig denna ;kontakt var förrän en våg. drog -över . världen efter d.. Det var -givetvis inte et :enkla faktum "att han var "ung som 'gjorde att hän ungdomens tillgivenhet och unga. och : gamla .stofiler. Han vann ”Jungdomen framför allt. genom. den]? klarhet öch den kunskap med vils syn på IDEALIST UTAN ILLUSIONER. ” .ssom- ”en, idealist utan ' illu- ”. Hans: sensibilitet . var den : -inte -:som ' moralist, utan ”'som 7 historiker, även som ironiker! "dock" utan "att? låta ironin . påverka ." handlingskraften. Han. föddes till rikedom i: en. ir- ländsk-amerikansk familj som höll på, att ta steget över till den ame- rikanska aristokratin i New Eng- nom” :distans : och” gjorde: honom avundsvärt "oberoende — obero- ende ; av. affärsvärldens . synsätt, öberoende "av 'doktrinär liberalism, oberoende 'av både vänsterns och högerns + konventionella klokskap. Även ' oin' hans värld : var: sällsynt priviligierad bar- han : under ': sitt liv mer "än sin "del av lidandet. fasthet" 1 dag? ' Människan ' eller : många av oss har behov av en Viss spänning, en viss dramatik, > detta” behov ; balanseras av vår önskan "om, tryggHet, vår, drift -att skaffa” oss en replipunkt," ett ankarfäste, som vi. kan söka ,oss tillbaka till när, vinden ökar och dess kastningar blir" för våldi samma. : ot G I det moderna samhället med "dess förut oanade utvecklingstakt, dess ständiga scenförändringar på snart sagt alla 'områden, kommer detta. behöv. av trygghet, av rot fäste ätt bli mera påtagligt än nå" gonsin. Vår möjlighet. till aktiva insatser :vid utformningerl av det skeende” beror ,på vår ' möjlighet satt” på det moderna” samhällets grund och med dess förutsättnin- ,8ar skapa den trygghetsmiljö, som | det överväldigande flertalet har ett Oundgängligt behov av, . "(Nordvästra Skånes . ” Tidningar). ". En praktiskt taget total avfolk. ning av stora delar av landet — framför allt i Norrland — kan be- faras bli konsekvenserna av en dylik utveckling, mer I den"Vinsiktsfullhet . och det: |" edy en ven viss dynamism i tillvaron. Men |, — — Denna artikel "om : John. F. Kennedy har 'skrivils inför 'ett- årsdagen av. hans död = den 22 d:s — av professor Arthur Sdåhlesinger, Jr, som ,var jämnårig med Kennedy 'och en av hans , närmaste ;rådgivare och "vänner; - ” Också detta" bidrög till. hans" di- stans. Han var en man av stor fysisk vitalitet, men. också en man plågad av. ohälsa och hans bror har sagt oss att. ”åtminstone hälf: ten av de dagar som han: förun- nadés - på denna jord war' dagar av: intensiv. fysisk smärta”, : i. . : Vår tids historia bidrog att förstärka hans känsla. av distans: hans tidsålder. var desillusionens och ' dei :- mogna. människan . hade bara, några få realiteter :att ty sig till .—,.. familj, . vänskap, - fysiskt mod, "intellektuell ' behärskning, vetgirighet, ..” medkänsla, - humor. Världen "utanför befäste honom i hans vana ' att kontrollera sina känslor. ' Han . var kyligt nykter i en tid då ungdomen wvärdesatte kylighet över allt annat. 247 0. "Det vore” dock ett fatalt misstag att. uppfatta ' Kennedys :: kylighet som indifferens:— ett misstag som några | av hans - landsmän gjorde före 1950, men få senare; Bara de ovetande kunde få för sig att hans skenbara distans bottnade i kän- slokyla. Han kände tvärtom allt- för mycket — och han måste sö- ka behålla ; sin . balans: i en 'värld överflödarnide av. oro och vånda: Därför tog han. livet allvarligt, men” aldrig sig själv. Han var djupt engagerad, men "han: före- drog "alltid, de. små orden.” Han förkroppsligade '. sin: generations sinnelag —- föraktet för: det: pom- pösa, ”misstron met det retoriska, avskyn för det teatraliska, oför- dragsamheten med . gångna - tiders tabun - och + tillgjordhet,.” insikten öm . att. besvikelser . är. vad: som väntar; "Samtidigt förkroppsligade han. också 'sin generations .läng- - offra - själviska . gemensamma 'vägenhet, tillgi- venhet och" heder... Det, låg i, hans Hatur'' att" alltid skeptisk, pröva gamla”: honnörsattityder, > inte som en "förevändning. . overksamhet utan: som. ; en: , förberedelse. > till handling, Det låg :i hans natur att noga: följa dagens. realiteter - och den historiska utvecklingens ten- dens,; Även: om: världen - var . utan hopp,' var den en" värld. som män- my a: förvissning ; om. .mänsk. lig skröplighet: ändå. manade. till "fasthet i det rätta, som Gud gi ver: oss att se det rätta”, Genom att betona plikten att handla trots komplikationer ' och - kaos > lyfte Kennedy sin: egen generation. ' ur dess -- ytliga "-desillusioner, » dess övergående flirt. med vanmakt och ego, gav den nya mål; och ge: nomsyrade den med en. ny känsla Ä av: hopp. STRIDEN FÖR LIKA |. :! Eftersom ,'han : satte. höga: riål för sitt eget land var han skarp i'isin kritik när det: inte 'mot- svarade hans 'egna: stränga reg- ler: Ingenting ' sysselsatte honom tan .— efter en rik skörd. av er-| trafikmedlen, i valen, på bostads- marknaden, vå gånger satte han in trupper för att trygga stude- rande negrers rätt att besöka . statsuniversitet, Han gjorde det "därför att det var nödvändigt att vara. trogen mot demokratin i " Amerika och att bevara den ame- rikanska samhällsbyggnaden. -Han gjorde det därför att han var li- delsefulit "övertygad . om. att det var rätt, - ; "Han var alltid mottaglig för nya erfarenheter — och nya erfaren- heter befäste hans känsla, för våd Amerika' måste göra för att för- verkliga drömmarna. Primärvals- kampanjen bland West Virginias karga kullar våren 1960 gav ho- nom en ny insikt om de: fattigas konkreta och: trängande behov; Han” betraktade den tysta nöden i överflödets samhälle som en vanära, och en skam för nationen och han kunde aldrig förstå väl bärgade som självbelåtet, så länge de själva hade allt de behövde, var beredda att snåla på' ansla- gen till skolor, sjukhus och soci- alvård för mindre lyckligt lotta- de landsmän. Under ett av de sista samtal jag hade med honom diskuterade han sitt program för 1934 och sade: ”Nu är tiden inne att gå till ett angrepp mot fattig- domens - orsaker, med ett. genom- gripande program, över hela lin- jen”. Hans efterträdare har lojalt och skickligt fullföljt denna tanke, Kennedys vision om en natio- nell pånyttfödelse : omfattade inte nomiska behov. Han var den mest kutliverade president Amerika har haft sedan Jefferson; han gjorde Vita Huset till en kulturens hög- borg och han var stolt över att kunna .ge kulturen en plats också i' politiken, Ingen annan president har som han: erkänt och respek- terat den centrala position som konsten , intar "i ett dynamiskt samhälle, + ot fi, oc i EN NY "ANDA, EN. NY. STIL! 035 rå En månad före. mordet; i Dallas talade , president .Kennedy vid in- vigningen av. ':ett bibliotek vid gode vän Robert Frost. Hån sade då: "De. män. som: skapar makt ger ett. oumbärligt. bidrag till na- tionens . storhet, -: Men. de männi: skor som, sätter makten, under de: batt i bidrar på ett lika -oumbär- ligt. sö » De avgör nämligen om "vi ” utnyttjar « makten . eller makten ' utnyttjar: oss”, ., i .. För - honom : var : makt ; inte” av värde i'sig själv: den var. ett in- strument. i. arbetet för: ett lyck: ligt och lysande ' Amerika :och en värld av- framsteg - och fred, Om 2 | han, inte” hann : med - allt, han. ön: il'sKkade; "öm” han” inte ”avslutade"”-allt han så väl hade inletty"så gav: har döck-" Amerika "en! ny, syr på sig själv '— en ny: anda, en'ny stil, en ny uppfattning om sin roll och sitt. öde. Eller rättare sagt: han påminde vår tid 'om den ameri- kanska: republikens ' äldsta ideal och återfördé: våra tankar till ur- bara lagliga rättigheter och eko-| Amherst College till minne av sin |? v | Aktuell. Socialdemokraterna har nu slutit upp bakom: de båda mit- tenpartierna med Upprepade krav på årliga folkpensionshöj- mingar. I ett utlåtande från an- dra lagutskottet 'över den från vårriksdagen uppskjutna motio- nen om förbättringar av de äld. re pensionärernag standard har mittenpartierna och . regerings« partiet enat sig om att beställa ett förslag till" nästa års riks- .dag "medan högern: ställer sig utanför . med "en ' reservation” i linje med partiets ATP-utspel. Detta innebär på samma gång en .klar framgång: för 'mitten- Partierna, som ' både wid 1963 och 1964 års vårriksdagar dri- vit kravet på årliga höjningar av folkpensionerna och ännu en illustration av. kontrasten mel- lan högerns högtidliga .samar- betsdeklarationer ioch dess prak- tiska handlande. Samtidigt som man . ”samlingsparti” etc. faller man i warje konkret.fråga tillbaka kommen söker utmåla sig som|: reform, som : skaftebere ingen lyckades" uppnå, Det "är på tå den att vi får avveckla det nu= varande orationella" skattelapp? verket. fre ” "> Västerbottens-Kurire > Den '.hårda . domen över dé båda vapensmugglanide «: sven= skarna mildradi avsevärt I hovrätten. Oväntad : vår Ninte denna, den högre instansens"ii- ställning. Att de'båda' smugg- lande : löjtnånterna - skull dör mas "till avsättning va klart, men "rådhusrätterfstränga straffutmätning' i övrigt: kände inte anses" stå d proportiori;tilb brottet som "sådant .t Oc var; ju straff rätten skulle ut- döma, inte utåt: visa: hur «all varligt Sverige. ser på vapen smugglingen, « > > j Hovrättens korrigerin; med tillfredsställelse:” Is -.. Helsingborgs Dagb . Länsdemokrati har - 7 ir lad: till sitt gamla profiltänkande. a Sundsvalls Tidning. "Att hr Sträng förhåller sig avvaktande j fråga om skatte- reformens utformning, så-länge remisstiden inte gått ut och någon saklig överarbetning på grundval därav inte kunnat ske, är i och för sig bara i sin ord- ning. "Men det som är oroande är, att denna avvaktande (håll- ning har en' negativ betoning. Annars borde det väl ha legat närmare til'hands' för en. fi- nansminister . att så .långt som igt söka i positivt syfte ut- nyttja den ' stora enighet kring sprungliga mål och syften. John F. Kennedy såg Amerika, inte som en. gammalt mation, trött, utspe- lad, materialistisk, överallt ider- tifierad med status quo, rädd. för framtiden, utan som en ung” na- tion, . alltid" på språng," självkri- tisk, ' otillfredsställd,. ;i 'stånd att höja" sig ' över > småsinta och ' tvi- velaktiga motiv; en' nation" som ä ätter de. sinnets . kvaliteter -öch; ”sensibiliteter””sonr'bär upp kulturen och lyfter samhället, - en naticn.- som ser "mot "framtiden med förtröstan och" tillförsikt, som med ny beslutsamhet söker för- bättra vårt samhälle och som ut- övar inflytande också på andra länder, inte med våld, utan ge- nom sitt exempel. —N Om livef, i: Vatikanen handlar den polske författaren och diplo- maten Tadeusz Brezas bok ”Brons- porten” (LT:s förlag). Det är en i många avseenden ovanlig och | stimul de bok och ger,/en le- mera; under hans tid 'som presi- dent än kampen för negrernas .li- ka rätt som amerikanska medbor- gare. ”Detta är huvudsakligen en moralisk. fråga”, sade: han, .”Den är "lika" gammal : som "der Heliga Skrift och den är lika klar som den amerikanska konstitutionen >, . Denna nation, med allt sitt hopp och' allt vad" den berömmer sig av," kan. inte bli fullt fri förrän alla” dessa medborgare är fria”. Ingen" president sedan Lincoln har kämpat hårdare i denna strid och ingen har så totalt vunnit neger«- befolkningens tillgivenhet och kär- lek, Biträdd av vicepresident Lyn- don Johnson . strävade - hän: efter ; Jatt ge negrerna lika anställnings- möjligheter. > Biträdd : av . justitie- minister Robert . Kennedy ' satte an in den; verkställande maktens hela inflytande på att göra: slut på diskrimination i.skolornay, på vande' bakgrund bl. a. till de två senaste påvevalen och Johannes | XXIIN:s. kyrkomöte. Från skilda | utgångspunkter närmar sig för- fattaren ämnet och ger fasci Dn | sande processioner och följa dem på 'deras årliga semesterfärder till kurorter för att dricka” brunn. Många färgstarka personligheter träder en till mötes. Där är. den protestantiska kommunistsympati- sören, som låter döpa sig på döds- bädden men vars omvändelse och konvertering :'blir föremål för skeptiska reflexioner. Där. är den liberale kö , som gifter sig rande. inblickar i förhållanden, som är föga kända utanför de invig- das' krets. Breza pekar på många positiva drag inom 'påvedömet, men han avslöjar också en rad brister och ger skrämmande exem- pel på den intolerans och korrup- tion, som "alltjämt kan bli en följd av kyrkans; inflytande inom för- k valtning och rättsväsen i dagens Italien, ... : - ME Boken överflödar. av intressanta och ofta” roande upplysningar om de påvliga. tjänstemännens "vanor, ambitioner och aktivitet under den tre timmar, långa arbetsdag som | praktiseras i Vatikan-staten. Man får höra dem diskutera viktiga "angelägenheter, se dem delta i ly- NN ena Text: Matt. 25: 31-46, . varliga evangelietext,i din psalm- bok och -besinnå, vem 'det är som talar här: Jesus, Guds Son, den uppståndne och levande. Det kom- mer en domens och avskiljandets dåg, . en sista och slutgiltiga. re- vision av aNa räkenskaper. . Du menar, 'att det där gäller de andra, de: ogudaktiga,- gran<= nen, som inte går i kyrkan eller på mötet, men hör då Johannes Döparens ord. till fariseerna, de fromma:'. ,”I - huggormars avföda, vem -har .ingivit eder: att söka komma undan den. tillkommande vredesdomen”? Hör du. till dem sormi . söker ': ”komma undan”, , så ska du veta: domsbudskapets udd är riktat mot. dig, inte de ändra. | Är det då ingen. skillnad - mel- lan oss och rövarn, de ogudakti- ga? "Nej! Vi försöker bara ”kom- ma undan”, men :alla står vi un- der. samma .. dom, - Kyrkan '. och samfundet är" inget skyddat re- servat. ”Vi måste alla, sådana vi äro, träda fram inför Kristi dom- stol”. Inte som vi tror oss vara, Är då vi som de andra? Ja! Har "inte vi" vredgats på någon? Tr enn : Och ändå säger Guds ord: ”Var och en som vredgas på sin bro=. FÖR DOMSSÖNDAGEN ” Läs: Domssöndagens oerhört all-. der, han är heimfallen åt Dom- stolens dom”, Har inte wi talat fåfängliga ord? "Och ändå säger Guds ord: ”För vart fåfängli; gt ord, skall du göra räk É domens dag”. "'. - opskap på . Skillnaden "är i bära 'en ' skillnad för ögonen, ' men inte "för Gud, som ser hur det är .Det goda 'som jag vill. det - gör jag : icke, ' men det onda, som jag inte vill, ' det gör jag. Och -vi ska. dömas 'efter vad. vi gör, efter. våra gärningar! Vi är alla under. samma dom, Rö- varn på korset hade rätt. ! Men — där var också Jesus un- der samma dom, Han som intet ont gjort, ingen synd hade den enda fullkomliga mäniskan, "Guds Son, gick in. under vår synd och skuld, oss fördömda. Vilken ofatt- bar . kärlek! Därför hör domen med till glädjebudet. Flyr du från domen, fyr du från, Kristus, - J > verkligen - Gud — föraö någon? Ja! Men. Jesus, sann Gud gick själv in under domen. Nu kallas du och jag att leva i Kris- tus, där ingen fördömelse finns, Men. sök aldrig komma undan omen. "Det är endast med den ör vära ögon, som" Kris i vårt enda hopp. Är han det? blir . Ande, borgligt. och öppnar en . process mot biskopen, sedan denne offent- ligt stämplat hans äktenskapliga förbindelse som horeri. ör Ett av de starkaste inslagen i boken är Pporträtteringen av på- i.””Bronsporten” — wars självför- i ”Bronsporten” — vars själför- gudning, motvilja mot främlingar och vänskap med en nunna tas upp till kritisk granskning, ers Boken ger också utblickar över det världspolitiska fältet och ana- lyserar de problem som uppstått ur kampen mellan katolicism och kommunism och” kolonialismens sammanbrott, Perspektiven. är sto- ra och Öppnar sig mot gränsom- råden, ' där kyrkan tvingas till öm- tåliga: avvägningar, str , Boken är ingen roman men den är mer en. berättelse med dra- matisk "puls än en redogörelse. Författaren ' vistades ' 1955-1958" i Rom som kulturattaché vid. den polska ambassaden. Det är dag” boksariteckningar från: denna tid som ligger till grund för ”Brons- porten”. Det starka engagemang, som präglar' boken, gör den något vida mer än en rapport, och även om man gtundom tycker 1 It författaren visar prov på en a t- för stor försiktighet, när han om- nämner det kommunistiska lnsla met, så har man en stark känsla av: att han drivs av en önskan. att skapa förståelse och samförstånd. " Breza är född 1905. Efter att. ha studerat filosofi. vid universiteten i "Warszawa och London, tjänst gjorde han en tid vid utrikesmini- xperimentteater och jr världskriget var han en av de mest aktiva på det kulturella avsnittet inom 'den pol- ska motståndsrörelsen. Efter kriget har han varit verksam som tea- terchef i Kraköw och tjänstgjort vid polska. beskickningar, N [4 'Thore, : en stor och välbehövlig skatte- | steriet i Warszawa. 1936—0939 led- |. det för dagen, Unde debatten lade vissa itagare rent av märke till att hela. för- j fattningsfrågan kommit? "1 ”tett i slags förklaringens ljug, j länsdemskratin förts. in Äran tillkommer kanske sta hand några, centerpani com i en föga obrerverad :mo- tfon under 'wårriksdagen yrka- de på utredning 'om/eN själv- styrelsgorganicatton på I net. I utskottet lär man ha” fö "Oldin och Stehi” tomten” ' Sjöholm blev en bö- kig och Ständomsträkig mateh, där energiskt malande Sjöholm ofta fick stilboxande Oldin, "att glömma vad han lärt eig. "Inget blodvite uppstod -:och. på ”rent tekniska grunder kan. ingen iav kombattanterna ;' ' tillgodoräkna sig. segern, men eftersom ingen aldrig så entusiastiek boxnin ordförande kan ' kormma if det "faktum "a t Es- ' a nas en till. förtj slå. Sjöholms avm i. lufteri: sättningarna var. Falu stadsteater hat": blivit våldsamt kritiserad för! sin då? liga akustik: Arkitekternå” för” svarar sig med att. det inte går. att konstruera Iokaler som:; an > ge en god akustik för både mur / sik och tal, Man tvingas” att gå en medelväg. — .. fade I detta fall' har, problemet lösts så att både tal och "musik blir förvrängda. Det är ett'en- kelit -och genialt grepp. ' Lyckas man :; sedan , manipulera >< med belysningen ' så 'att det”: Blir omöjligt 'att' ställa: ut bildkonst i salen kan ingen konstart kla- Överbefälhavaren har wi ett besök -i :Örebro' uttalat sig för en dureform inom ». försvaret, men vid närmare kontroll visar det: sig" att- ÖB endast tänker sig att gå hålva vägen: de:som har högre'rang' säger' du: till dem ' som ' har: lägre: Det 'är smått förbluffande att öB ityd= ligen tror att en sådan ordning kan uppfattas som ett steg mot . lemokratisering, +. Progön BR hus : 000 2 Expressen: - Många ' författare, har : man lärt, talar: ganska vitt ochimyc= ket brett om böcker! de" skulle rentav, . Signerar böcke demas fullbordan, ila PR-gillen "om de rikt med i karusellen Pär" d kvis län förbli -unik även-härs utinnan, : Rundare : belopp :bör - inte sättas på atp han ; skall öppna sin slutna mun för, in. - btervjuare, signera" böcker": Kungsbokhandeln, bjuda. några hundra till ål-och sup; "24 RT IDUN/V.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.