Uv 2 Dj . CAHOLMS' TIDNING. dä. den 25 no Även statsråinistern intresserar sig för författningsfrågorna, för- "säkrade han i riksdagens höst- vemissdebatt. nyligen. Under wval- rörelsen var han ju annars inte 'så benägen att tala om' sådana här saker. Vad som har gjort hr |. Erlander "intresserad nu är den motion om länsdemokrati, som ån 'centerpartihåll inlämnats till skottet, När KU vid ett tidigare räd sh d ma- Tänsparlamen, ett cenierförslag i blickpunkten. tis, id viksdag ” och som just har "Tep s får ' anses ha många fler upp- "gifter". betydelsefulla uppgifter och "ställningståganden måste : överlå- tas på ' olika förvaltningsorgan och inom dessa befintlig” experz. "Behandlingen. blir många gånger alltför summarisk. ” Folk- de « blir tillfrodsstäl- [7 äde xvdi fionen vår. de socialdemokratiska: representanterna "inte allg med på noterna, meddelas det, mén efter" & st de i ”vemissdebattes blev - det enligt pressuppgifter annat ljud . i skällan? ” . Till detta kan sägas dels, att det »vore bra om författning frågan i stort härigenom kunde förag .' ur det "dödläge" i "vilket |: den råkat” genom” det socialde- mokratiska kravet på kommunalt samband, och. dels att det är av | stort; värde att den viktiga frå- gan iom länsdemokratin som” så- |, dan blir föremål, för 'skyndsam ' utredning. - Det är inte säkert nu gäl- lande lagar ger den bästa för- delningeri av makten mellan stat, landsting 'och . ppimärk och i stället kH ga dem: på j ” planet. Många ärenden är ju av ; : re, och "riksomfattande. uppgifter, den arten att. de lika bra "och kanske: bättre” kan « avgöras : av |1 . regionala organ,.'; Genom" eri -hra reform” av här. antytt slag skulle man också kunna ; öka; folkets & det. "moderna "samhället ätt Å "än i ett mera. outvecklat, Detta har emellertid också medfört: att: Så "lång tid här nu gått sedan | regeringen, ” framlade "propositionen "gymnasiäla” skolformerna, Av "Algot Tergel + en etisk” värderelativism.; Det be- tyder ett tvärt avsteg från den målsättning, som antogs av riks- + dagen" för grundskolans det bara för något år- sedan. Morgonsam- li l de ” kon- yrköbrÖdfarörelsen > som omfat- tär ” omkring” 25.000 "medlemmar, har genom sitt förbundsråd "främst hägn der EV förslaget . om: veli- gionskunskapens utrymme och in- nehåll i; I framtidens ” högre "skola om, som" "kom till uttryck "igångsatt av "satt "om san- hit-. sina tradi- tills kunnat berömma sig av sh ända demokratiska , inflytande ,på ett: för demokratin välgörande tsätt; i För :'statsmak= terna skulle" reformen: innebära möjligheter att i större. atsträck- | 1 ning vän hidtills ägna sig åt stör- Tvärtom. är det: troligt, att : den snabba utvecklingen på "skilda : områden; gör. det; motiverat: med H en omfördelning; "Starka skäl ta- kar för att organen på länspla- net, samtidigt som en om i- : bara under. en vecka pi regering som "cha lä Sedan : bör det finndg”' en organ, Denna dd sation göres,” får . handhavandet om flera uppgifter. De riktlinjer NN lemokratireform. som ovan. nämnda: motion digt i. antal på senare år: Det är naturligt att "så - har skett mot bereder frågor a Vi: har: sagb' att det är arnige vatt ” SURA folket > deta” 1" religlonsun- Tänsdemokratifrågan 5 tioner: "Demokratin. bygger på för- ök gemene "mans omdöme dervi ingsförslag, när. stora, "delar ma, (folk; klart sagt. från; ha” - bakgrunden av 'ått det allmänna ' nn RÄTT MAN PA ir HANDELSPOSTEN? ? '. Frihandelssträvåndena som: så lovande NAN NN 'skriver Fri Köpen En av våra. främsta ”e på internationella tull och, han- | delsfrågor, prof. Ohlin; uttalade ” nyligen att om EEC gör för stora; svårigheter för en. allmän” fris! handelspolitik, kan det bli frå- gan om "ett samgående mellan EFTA och USA till ett frihan- delsområde. Oavsett vilka de re- ella möjligheterna för en sådan, ny lösning må vara, — de före-/ faller inte särskilt stora — skulle” den för Sveriges del inte lösa de/ problem som ett väsentligt bort- | fall, av vår inarbetade kontinen- taleuropeiska . marknad . måste tillekapa:: "Givetvis. vore den bättre. än: ett fullständigt sam- manbrott för frihandelssträvan- dena över huvud taget, men så länge allt hopp om den europe- " iska" frihandelspolitikens framtid inte är definitivt beseglat, är det nog ändå i den hittills = följda riktningen. vi måste arbeta. — . Frågan är om vår nuvarande MN del ister är rätte ' för den uppgiften: hans påfallan- de' svaga. reaktion, inför mr Wil< sons. ' ogenerade tilltag med. im- portavgiften är illavarslande? -h SOVJET: FÅR TÄNKA OM ifråga. om, sitt. jordbruk, kon- staterar R LF - tidning en i en ;k till . hållas och" "hänvisar! b Näring livets 'skattedel lot "avi rand Peslötet. "Det fra kan ligt : timantal, Den. redan på nu- varande” gymnåsiot. hårt beskurna Ville i spegel för, hela nationen. Och vad under. inga . trasterar också med gällande för- hållanden" ä "grundskolan, 7 SE KR oe vh vill. presentation, "solidariserar oss helt med de krafter, som kommer att verka för, "att: de ansvariga myn- dist tar :konsekv av] de r =: och " undervisnings frihetsprinciper, ” som ' Sverige 'an- slutit” sig till”i Europarådets och. Förenta "Nationernas , stadganden, och benéder + möjligheter - för de ungdomar," som 'så önskar, att söka in vid ett alternativt skolväsen med". vårt "nuvarande. gymnasiums målsättning: och» 'ett fullgott och acceptabelt innehåll å och utrym- me för ämnet" d unskap. 14 on), IA gymnasiala skolor, som före= slås. I Europarådets "konvention av :1950 stadgas: ”Ingen må för- vägras rätten till undervisning, Vid utövandet av den werksam- het staten kan påtaga vig ifråga öm ur och und | skall. staten 'respektera: föräldrar- nas rätt att tillförsäkra sina barn d en' uppfostran och undervisning, som ' står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa : och + filoso- fiska övertygelse”. Eftersom ' sam- hälletg ” uppgift är watt' behandla alla medborgare lika och garantera dem "undervisning i överensstäm- melse med 4 deras religiösa och filosofiska övertygelse, måste kon= sekvensen bli, att staten” ekono- miskt "svarar för driften av alla skolor. i ett. .pluralistiskt iskolsyr stem... ".” Det" framlagda förslaget” är klart, brott .mot svensk tradition, Den opinion, som kom till uttryck i namni Li Har inte plöts- Demokratin Juävot det, Motsatsen vore Vett övergrepp - mot enskilda medborgare. Stora föräldragrupper kommer" att amse "det orimligt att sända sinia: "ungdomar. sill den typ ligt försvunnit, . Der: kommer aft med. skärpt. uppmärksamhet följa, hur våra : folkvalda : representanter beslutar ' i 'denna' för vårt folk" 'så ödesdigra fråga" framöver. , : med". en "krönika av H sig tilldragit haver ; i Svitjod ;. år 363, Barmamnas "år. ” Årets bok heter SVITJOD," -SVITJOD +: FOSTER- LAND, och: ä de tidigare. I fin. samklang : med text" och teckningar håller. Gunnar. Ericsson och EWK 'upp sin sknatt- —;' De" Blottade ännu. roligare än, nLysk. - [ naden” "och > Sjömar ; ”Villgotts | : ; 42” (CK sex) I kommer” än större ro åstad. arapratablotaren Målle.. Hop "pare öppnar: eget. frälseri,, ' « . Apor: utbildar; sig Hill” konst- a målare, ».- . Kass : Skrävle blir ny. avsans- eo: Svitjodska sessor ri d Tage Stingerskank överhövding i Rådet » Äter äl Babel - - Zenia "Larsson har efter , sin trilogi om de polska judarna sökt sig nya vägar och överraskar :i år med romanen Åter till Babel, i vilken människans obotliga en- samhet och behov" av gemenskap är den röda ttråden... (Rabén -och Sjögren, 32:50). : "kan hindra | de Gaulle att frambesvärja minnet av Caesar och Karl den store, eller för den delen av Napoleon, fast hans enhetsverk ligger se- nare i tiden och verkar mindre Ingenting ärevördigt. - Men - den : historiska utvecklingen: talar för att det är anhängarna "av . fortsatt och fördjupat . samarbete över At- lanten som har. framtiden på sin sida. . Dagens, Nyheter "Den brittiska regeringen . har alltså :varit . hårt Arängd från många håll; och den har många intressen att tillgodose, förutom handelsutbytet med de sex små Efta-länderna: Men när den nu valt sin / medicin så "kan "man endast - hoppas ' att denna. så snabbt: som möjligt. skall -göra Englands” sjuka” ekonomi” frisk igen; En sund brittisk ekonomi och en stark brittisk .pund- valuta' är en 'av förutsättning- ; kunna fungera tillfredsställande och' därför" också en förutsätt- ning för vårt fortsatta välstånd. Man behöver ju bara tänka på att England är Sveriges näst största kund för att förstå att det 'är ett svenskt intresse av första 'gtorleksgradern att engels- männen kan finna en utväg ur sina ekonomiska svårigheter. ; Helsingborgs Dagblad ' Det återstår nu ett omfattan- de' och tålamodskrävande repä- rationsarbete, där det inte minst gäller att få engelsmännen att inse, ” att ' de "inte stärker sina egna” resurser. för att 'de” slår sönder delar av gramnarnag mnå- drygare. arbete än han tydligen hade, klart: för sig från början. " Ljusnan "Det. kan ju ansös "vara en fördel, att de kommunaila valen inte får en så stark rikspolitisk prägel, att de: Iokala problemen inte helt kommer & skymundan. Det gör de om man överdriver deyri ist terna 'eynpt arma för att världshandeln skall |' skiner. Här får hr Lange "ett| -' Det står — irots de senaste tragedien — fast, att trafikflys:. get relativt sett' är' ett inycket säkert kommunikationsmedet. . Till jämförelse kan mämn vatt." det för några år sedan konstas terades att: riskerna ' vid länds= vägstrafik i Förenta ”staterna var hela sexton gånger 'större;" än. vid flygning! Icke... desto: mindre är det självklart, 'abt' arbetet at; ytterligare höja sä kerheten ständigt måste fortgå... Av allt att döma måste" "olyckan, bli ett incitament till en allmän ' översyn av flygsäkerhetsproble- men å samband med den civila — Juftfarten på militärflygfälten. a Svenska Dagbladet +/ Det har framkommit att det" existerar ett avtal mellan. film- branschen !och' TV:s filmkröni- kör; så att inga filmer blir. kris. tiserade i krönikan. . Publiken” har skamlöst - hållits : ovetande om denna överenekommelse:- fö Men bara nian finge veta hu=+ + vudreglerna 't avtalet 'skullé det "-' gå-att få fram ett slags kont”. sumentupplysning.. på .det- Här, ' sättet också. Lyckligtvis är det i dag möjligt för ST-att avslöja de värdeomdömen om film som enligt ” det” hemliga" avtalet "är tillåtna fÖTVS ln : ' Filmkrönikören'! äger” 1 Ti t om filmer i - allmänhet ”"säga:. ”Bland ' säsongens filmer intar denna -; sin. givna ' plats”;+ Om färgfilmer: ”En färgiläck i höst=.: mörkret”. Samt om "Ingmar » . : Bergrman-filmer: ”Denna ”Ing> ' mar Bergman-film bä Ingmar . Bergmans jomisskänn a vigna Biografernas existens b inte . vara helt - hotad; nolikt " kommer " det ' finnas folk, som vill gå ut och i sällskap med ett stort. ental | andra. se filmer, -. Men. det'- H möjligt:-att det "kanske" måste' bli färre biografer. "Filmproduk-' tiomen är så stör att>alip inte; får” "plats : FE TV. Somliga. konst-J Alen Då näringslivet tillstyrker. skat. :teberedningens förslag —' "trots » betänkligheter på flera. punkter —'sker det under den förutsätt- ningeny,' att reformen kan betrak- tas 'som . en » enhet och att den träder i kraft den 1 januari 1966, bl. a. med hänsyn till den vänta- "de handelspolitiska '-utvecklingen på kontinenten, .vilken' har bety- delse, inte bara. för exportindu- .strin utan också för h rk- men. på. ett. katastrofalt. sätt. till- bakaträngs i Jämförelse med nuz nadsindustrierna,” ” « Tidningen. befarar "ätt ac nu varande skattesystemet ” för okänd tid. I så fall ökar ris- ken för att den samlande” 1 s- ningen av: vitala skattefrågor förvandlas dill en- rad; smårefor- mér' utan ' Fr MANSSTYRD' SKOLA? "Hushållsläraren, organ för Hushållsl arnas Riks- det att restriktionerna ifråga om rättens ,att inneha jordlotter och privat. boskap. nu .har. upphävts | även i: den ryska rådsrepubliken, Åtgärden. betecknas som en åt- gärd att' snabbt försöka förbätt- ra den. besvärliga li delssi » och angrä förening; ' "till: "storms", mot ddel anssamhäll t. Man finner : näm- liger satt" styrelsen för "nya . Skolöverstyrelsen har man "inte lyckats. få med en enda kvinnat: Man undrar, hur. sådant -. här kan ske, Sitter vederbörande 'och med kännedom om hur frå gor'som-dezså löses'i känslihuset tionen; den lilla. privata 'sektorn |. av det'sovjetiska lantbruket har sor sr för en .mycket stor del... ; livsmedelsförsörj- ningen: Det är tydligt att Sovjet tvin- gas lära om på... punkt. efter punkt. för , sitt jordbruk, Intres- sant är onekligén också att sam- tidigt som man i Sovjet börjar mjuka upp de -hårda socialistiska reglerna: i fråga om” jordbruket |: och i någon mån ger.den enskil- de. chansen ökar här i Sverige stadens” jordinnehav, och pege>- ringen vill: dessutom låta: stora] industriföretag konkurrera med de enskilda: jordbrukarna om den”. områden, torde det väl vara skolverkets chef som stått för förslaget — sitter alltså .en eller ett par herrar och glöm- mer bort'att hälften av de bari och ungdomar, som undervisas "är flickor och att vi har en ska- H ra. av lika kompetenta kvinnor som de herrar som valts? Om nu "de som tillsatts vore utomordent- liga förn ågor! ' Men så är'inte fallet, åtminstone inte de som man råkar ha arbetat tillsammans . med, Vi instämmer gärna. med kol ”gan, i Facklärarförbundet tillåg- ger kategoriskt organet för Sve- riges lärarförbund, L är a KS i id nin gr € Em : |en, | förekjötning i: de: gymnasiala | | skolformernas målsättning hän mot å EO NN Re . tillräckligt . inbördes - I Lindk är”inte. rädda av 'sig.. Ut- flykten” till Turkiet! kunde förut- . "Fill löjtnanternas -förmån inte" desto” mindre. den ist? digheten att de "kommer jerklaga ., . hovrättsdomen. "Man" flyr: "eller: man :' överklagar, nölikhåten "talar alltså för att" det a: om. en. semestertripp, och något juridiskt hinder för en : sådan. fanns” inte, Men om man trampat. sedernas väktare på tår- "na så får man inte” resa även om Yman "har laglig” rätt till- det. Ich: vad skulle Sveriges "Radio inte insinuera ' att fru fått. betalt för. att hon i båda selarna gör man inte. San- | 4 stol hk : Svitjods" vdingar F utkämpar e. Mycket andat lämpligast att iga: I sanning. ett: förundet-, - igt. | Priset: för svITJoD: SVITJOD | FOSTERLAND : är 17? riksdaler, | kea dra ; idéhistorisk Tärdom av men” som även naturvetare - kan | behöva läsa för överblickens skull, 2 det" är em Skälm >” I"ett.: danskt luftskydd: , "andra världskriget berättar en grupp människor historier för var- andra;” Detta” är. ramen i "Willy- August > "Linnemanns > sällsamma Ödet”. är: Or skälm fär, han ut- KS ”Marmor” och ”ebenholts” ; är: två hudfänger:' det: vita re- presenteras av den blonda, svens- kar" Elisabet ' och det svarta av sudanesen . Mustafa. Deras möbdes- plats . är .:de : färgades ' distrikt i London "med > myllrande barer, |. dansställen och möblerade kyffen till: rum. Efter” en ganska sval och avvaktande inledning av be- tok 1 uppstår de två ett : kärleksförhållande av intensiv hetta, Men redan tidigt har Mu- | stafa berättat att han är bunden på 'anmat håll — av sin familj är han sedan länge bortlovad ' till en flicka som han aldrig sett.- Kring denma' svartvita tråd: väver. Eli- sabet Peterzén, en skildring av « de fä div förefaller. ge en " ovanligt riktig och genuin bild av deras, kompli- cenade ' och ofta av 'rashatet in- fekterade situation. > Boken' heter Marmor och Ebenholts och kostar 27: 50. (Rabén och. Sjögren). den glider" Tleks' skull, : Från: Amerika 1 För körs "löden,, Iris: och. Ralph” har nått överhuvudtaget har det Jä: aun- der de senare årenå kommuna val blivit så, att dessa kommit att få: en alltför, .rikspoli k prä- gel" DELEN Bydsvänska Dagbladet Men trots. att. "avgörande "skäl talar för en snabb omläggning av "skattesystemet uppträder nu den förre 'pådrivaren " Gunnar Sträng 'som en kontrast ill” sitt forna, ' målmedvetna" jag. : Nordvästra Skånes "Tidningar, tonårigt. « skilsmässobarns '; . svåra Miljö. (Rabén och Sjögren, 29:50). « En annan . amerikansk , roman, Sissie, är mot bakgrunden av ras- oroligheterna i: Staterna.” ytterst aktuell." Författaren John A.. Wil- liams berättan om en negerfamiljs £ ång” men de' vill' också' ha Harolid . Robbins första bok efter' genombrottet med The c | Cepeibesgem Den. nya. boken, inom - sig "som : sin . ras öppen . och introspektiv "poets Sjögren, "14: 50) Hans Hergins Brännoffer ' : är: en” "sevie > konstfärdigt sam- 1: men, Jubbelbattnade ofta med i personliga upplevelser. som under- 50 lag., (Rabén. och Sjögr En. "fot i "regnbågen : ; Sture Dahlström, som redan” har två sydländskt' livsglada böcker -| bakom ' sig, serverar :i En. fot' i regnbågen en frejdig och humo- «I ristisk skildring ' av .en. amérikan, en "spanjor och: en svensk, -. son i bil susar omkring i Marocko. (Rabén. och, Sjögren, 24: 4:50): Övanför "gladorna sd : Staffan, Beckman, som ”debuté- rade 1963 med noveller, är en av de. unga författarna, . som .söker , |Ettoktivt insektsmedel: " besegrade: farlig. siden | å "Tack vare et! mot den moskit som sprider. hjärn- ensivt angrepp | inflammationens smittämne » har nan ou lyckats "hejda epidemin av den fruktade: sjukdomen” Men den ha! , dock kräva 18 "döds- offer. Å jaden Houston i sydöstra Texas och sända mer än 400 pers soner till sjukhus. i Stadslälvaren . dr. .C. A. Pigfora |5 meddelade: nyligen att man -lyc- kats : : avsevärt reducera antalet sig "nya vägar inom stekni- ken." Hans Ovanför gladorna "är en bok: bl 'a.: om kärlek och djup: förnedring . och dess: miljö är "en s fiktiv,. mardrömslikt het, österländek. sta stad, (Rabén och” Sjö Snedresa se se ee : Birgit Tengroth. skåd lerskan av den sjukd nsbärand arten: . culex guinque, ”Vi ska nu b ta . dess . kläc med "insektsmedel och på så sätt förhindra: vatt, nya - bärare, föds”, sa > dr. Pigford.: Tusentals ' stilla- stående. vattensamlingar , som Or- Sakats av de svåra regnen bespru= Jat och författarinnan,” som efter de- buten med Törst 1948 utgav yt- terligare åtta böcker, men sedan varit tyst i sex år, enkom 55 nu "med: en oms. 28 dikter under titeln Shedresa, (Ra- bén: och. Sjögren, | 17:50). Höstkapolöpning. . Sn : Noveller i rurrealistisk stål. men kryddade med humor, har Rönnog Seaberg, som : tillhörde de unga i: Debut 63,” samlat xnder titeln Hästkapplöpning, (Rabén och Sjö Mil gren, 22 50) 2 I myndi, tas > med . malathion, -ett'.: ll medel som utvecklats, av forskare vid - Cyanamid International, " Epidemin'” . började . i. mitt augusti. Det var tre "dödsfall -på en" och samma, dag. -som : riktade het k hot på. sjukdomen, De flesta dödsoff- ren har varit äldre personer "vars ra. sjukd Hjärninfls nen drabbar det centrala. nerv= hälsotillstånd komplicerats av and- . (Rabén; och . Sjögren, 27: 20 svåra fall till döden. : Sjukdomen ' sprids' endast via moskiter, " Den: överförs "inte". ge- nom direkt kontakt från män- niska till" människa, 'Malathionet bryter livscykeln för den vuxna honmoskiten . vars ägg behöver kas, Det distribuerades 'till invå- harna i Houston 'som själva be- sprutade ' den . närnraste' omgiv- ningen runt hemmen. - fr anidra delar av världen har malathionet i stället använts mot de " moskiter '. som sprider & ex. malaria, Det är ett vapen i Världshälsoorganisationens, ; WHO, väldiga "kamp mot sjukdomen som resulterat i att den nu mutrotats läriaområdena. Malathionet an- vänds i synnerhet i de regioner där malariamoskiterna . blivit mot- rv [5 ndskraftiga. mot DDT. : | POLIOHJÄLPEN som juat ilnars,' Bandlar: om ett f frihet, i stället för det hat"de bär|' arvedel 1. ber, slöhet,' kramper "och leder. i ringefär två veckor för att kläc- |: i en "tredjedel av- de gamla ma- kan inte passar: sig: för — eller in-å. tresserar /TVis. blandade” tittarskara. : Vi. är en hel det människor i. detta and, som är moötspäns-- tiga och. reaktionära: "nog. satt? inbilla oss, att vi: klarar ”fritidsaktiviteter” utan" hand" ledning eller förmyndarskap" av fritidsbyråchefer, ” fritidsköns lenter, sommarstugefogdar: grä: och lega utsträckta i gräset” ”ochise molnen vandra” över himbafäste : finnas. till på "sätt 1058, Ja” Pägna. oss åt aktiviteter. ej. endast : sen kan vi väl få göra? + : H. KID i Signalen LAnt ordna bostadskön att skaffa bostäder är större . st : Pål i i Västerbottens- Kuriren / (ETT ORD PÅ VÄGEN : — därigenom att han har '; Klin — kan han hjälpa... i "Hebr 2:18, ": Lidandet. i och. för. si gör ingen dill frälsare, Martyrerna fingo mtstå de svåraste kval, ; men de kunna inte hjälpa oss. Strålande förebilder i. tålamod | och trohet kunna de . vara, men : vi kunna inte sätta Näe höpp till dem. : : Blott Jesus -kam bringa” "Gad den hjälp, vi behövas: Och' han: an det, emedan Gud kommer ;' oss till mötes i honom.> Därför i att Gud är & honom, blir hans t- lidande av frälsande betydelse: 'Gud kommer 'ss' till: mötes. i Jesus som både kärleken och ".: allsmalten. Profeterna" ock det gamla” ” förbundets -' fromma - mämnde Gud med många nämns. v - Jesus nämner honom" bara med | två: - Fader, Herre: Fåder "+. det är kärleken méd: dess; förs i barmande omsorg. Herre —.det js I systemet och ger upphov till fe. är malsten. att. göra . kärleken; -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.