NONE | Gun [enar | Guo | a0ans | evann | arvn | sann | arv | avs | äng | nare | sanne Tons fame fo JES é i r i LAHOLMS TIDNING + Torsdagen den 17 december 1964 . = LT Torsdagen den : Presskommentarerna kring jordbruksdepartementets — förslag til” ny 3 jordförvärvslagstiftning har” som väntat varit rikliga. Som också - kunde förväntas - är - be- handlingen i vissa fall grundad ” på missuppfattningar, Ett sådant prov ger Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning i en ledare, där man bl. a. hävdar, att jordbru- ”karkåren skall. bli privilegierad i vad avser rätten att köpa jord, medan 'andra enskilda blir di- rekt diskriminerade: |” . ”Sin traktan efter jord kan de . möjligen stilla genom att'köpa ofullständiga jordbruk som 'ald- rig kan ge dem en tillfredsstäl-, lande försörjning. Eller också har ” de möjlighet att satsa kapital i storjordbruk som kräver sådana insatser” att' lantbrukarna i ge- men inte går i land, med dem, Fortfarande skall alltså bönderna skyddas lagstiftningsvägen mot enskilda individers skumma syf- "Vågen Har ” hittills inte. "varit . stängd , för den. som önskar tli jordbrukare. Förmodligen är det inte meningen att så skall bi] fallet heller 4 fortsättningen. "Vad som däremot åsyftas är natur- ligtvis att bildandet av bärkraf- tiga kombinerade jordbruk/skogs-- bruk skall ha företräde i. kon-. kurrensen om marken, to +: Detta synes vara rimligt" även ur de 8, k.. konsumentgruppernas synpunkt. :En förutsättning för 17 december 1964 LT = | Misupptättningar om - . Jordförvärvslagen | ”skilliga av de små 5 brukningsen- heterna - inom skogsbygderna le- diga och kan då lämpligen läg- gas till : andra: kombinerade - jordbruk/skogsbruk och på - dettå sätt bidraga till att förbättra fö- retagen "som underlag för ar- betstilfällen och. arbetsinkom- .Den verkliga situationen är i stället, att jordbruket i Sverige såväl som i andra, nordliga .Iän- der överhuvudtaget har att käm- pa mot svårigheter att effektivt ' sysselsätta . arbetskraften under den tid som denna inte kan sys-., selsättas i fältarbete. 'Kombina- -tionen med skog är i' allmänhet det effektivaste sättet att åstad- som erbjuder den önskvärda jämna sysselsättning- en. På lång sikt kan detta kan.- ske t.'o. m. bättre än något an- nat bidraga till. att öka helaj lantbruksföretagets - "(jordbrukets , därmed. bana vägen för lägre " priser på "jordbrukets produkter "än som denna kombination för-; är, inte fråga om att skogen skall. subventionera mas" ur strikt "ekonomiska syn- anläggni ingskostnaderna. : en . effektiv . jordbruksprodukti är givetvis att företagen är av sådan. storlek att det kombine- I rade; Jord" och. skogsbruket ..— eller . som skog "saknas, "enbart jordbruket - — i skall; kunna: ge full och 'så "långt möjligt jämn | äftning. Om dessa. villkor V fyllas. blir. självfallet utnyttjandet "av såväl arbets- kraft som olika” slag av investe- ringar "i. företagen ofullständigt. » Den ' 'grad av effektivitet »som av', kombinationen mellan Jord- att de båda grenarna inom Jlant- bruket kompletterar varandra i vårt land med dess relativt höga löne- ' och. standardläge är "en "alltför självklar sak för att nä mare behöva. understrykas, - - Det må tilläggas, att kombina- tionen "med skog naturligtvis in- betskomhbinati :kan . erhållas, man kan lägga för ge- nom 'att'. ställa jord till dispo- sition för förbättring ” av före- fagsstorleken , måste" på läng sikt även påverka de priser på jord- > brukets ” produkter ' som konsu ”menterna har att" räkna med: - infer ”även d "fort ämnar driva en jord= "brukspolitik som i praktiken re- sulterar i att jordbrukarna , får "+ lägga till "inkomsterna? hv köpi- talet för att få en inkomst Som, är någorlunda ” kvärdig med andra människors stor, - rv Stockholms-Tidningen > har kommit in på den dligen eld- fängda frågan om kombinatio- nen: mellan jord; och 208 ningen. skriver bl.” 4 "Samdrift i betydelsen kombi- ncerat . ..skogsbruk—Jordbruk är en földel för: jordbruket men Inte för skogsbruket, Främsta nackdelen med dessa företag är att de-är små. Konstant liten skogsareal kan, lätt ge sjunkan- de skogsintäkter med. åtföljande prisstegring på Jordbruksproduk- terna”, - Detta är verkligen att vända problemet” upp "och "ned. Om jordbruksenheterna i 'och för sig är för små som företag, så måste » ju å varje fall en förbättring in= " träda," om "det: finns "en" 'viss skogsarceal som kan bidraga till arbetstillfällen och arbetsinkom- ster. Det är därför svårt att för- stå att skogsinnehavet skulle kunna medföra behov av pris- stegring på jordbruksprodukter- na. För övrigt är det väl inte meningen att företagen skall ha konstant liten skogsareal. I stäl- let bör väl inom skogsbygderna strukturrationaliseri omfatta j er DA b i Deltidsföretaget har i våra skogs= bygder i vissa, fall andra möj ligheter än skogen "som ”arbets- . objekt." Där andra arbetskombi- mationer inte finns till hands, är "det däremot. praktiskt taget en- . dast ' skogsbruket som "kar! eri "bjuda den kompletterande ' sys- selsättningen, I sådana fall, och dessa är talrikast, är kombinatio- nen mellan jordbruk och skogs- . bruk även ett hjälpmedel till att möjliggöra en längre gående ef- ”fektivisering av själva jordbruks- produktionen, nämligen genom specialisering. Specialisering - il. jordbruket leder ofta till en för. . sämring” av arbetskurvan, . Om jordbruket" "är ' kombinerat: med skogsbruk har emellertid 'detta inte samma betydelse som . där skog ' saknas. Därför kan specia- ”lseringen = drivas längre | om skogskombinationen finnes och däri bidrar . kombinationen jordbruk/skogsbruk direkt till att förstärka. möjligheterna till fortsatt effektivisering av jord- bruksproduktionen; Högst tvivelaktigt: är «även Stockholms-Tidningens. uttalande, att kombinationen . mellan jord- bruk och skogsbruk skulle vara en fördel enbart för jordbruket. Det finns i vårt klimat långa + skogsbrukets) effektivitet och utan skulle vara nödvändiga för, att göra jordbruket lönsamt. Det” jordbruket, : Det har den inte gjort på många - "år. Skogsbrukets läge har . varit ; minst lika trängt som jordbru-" kets; om det hela "skall bedö-1| punkter, .d..v. 5. med hänsyn till . - Värdet : bruk och skogsbruk ' ligger” däri, '. vad gäller ”sysselsättningsmöjlig- | heterna” Att detta är viktigt. i ' te är: nödvändig, 'om annan 'ar-|- Ulla Isaksson- rummet Som fick liv[. Stockholm (LT). . Ett bedagat rum i den sortens jugendstil som vi mycket riktigt ärvde från Tyskland och med vil-- ken vi bökade till vår egen sam- tida Carl Tarssonmiljö. Imiterat gyllenläder, palm på piedestal, spe- gelskåp, bu buffé, skinnsoffa, doft av "damm och. bröstdroppar. Ett pe- trifierat rum med minnen av det förgångna, Rummet har nästan en rolt i Ulla Isakssons debutpjäs ”Våra' torsdagar”, just nu på Dra- matens lilla scen i Vilgot Sjö- mans en pet suger till sig upp- märksamh I rummet finns de tre kvinnor- Ina -— lättsinniga lilla mormor, nå- "got av en poet i sin verklighets> flykt, förgyllare av dotterdotterns tillvaro, ' Flickan, ' pubertetsnevro- tisk, otålig, äcklad sanninssökare, ! hennes” mamma den karga glädje- i dödaren för de två... Och så fru Fredriksson i periferin, folkhems- |- madonnan i oreflekterad lycka. Men så vänder författaren på mormor, i henne, medan mamman san. ningen om det förgångna ur väg- garna, smärtsamt men befriande. ” Christina Lundqvist : i. ”Våra ” forsdägar".. te . visats av de andra ' oppositions-' "partierna . med sådan kraft som ”skedde i valrörelsen, > ' Begriper inte högern' att det "ord" "och ' gärning s ningen till si frågar tid- I GENEROSITET I ÖVERKANT . "Borås Tidningkonsta- >terar att den svenska ' regeringen / visat en. "avsevärt större” g2nerosi- "tet än andra länder jv:d fördel- ningen "av, den så - kallade Tio- klubbens andelar av stödkrediter till. Storbritannien.- Vid en sam- ; manlagd kredit av tre miljarder " dollar av totalt sex m "ljärder bor. "de kvoterna halverats. Emellertid motsvarar Sver'ges kvot på: 100 miljoner att hela beleppat till= "skjutits. Inget annat land, inte ens Kanada som tillhör imperiet, har varit så generöst: : Alternativet är den överslätan- de resignat'onen — ännu längre köer: Det är en politik som vid det här laget prövats länge nog men knavnast något försvar för att? riksbanken lämnat en dubbelt så stor kredit som den rimlgtvis bort göra: Man frågar sz verkli gen om den svenska generositeten skulle ha varit lika stor om de korservativa suttit kvar v'd mak- ten i Storbritann'en och begärt en matsvarand2 kred't. Under alla tider av året, då sk betet av olika orsaker inte är särdeles lämpligt. Vid ett kombinerat jordbruk/skogsbruk finns ' alltid arbetsuppgifter som i sådana fail kan utgöra fyllnadsarbeten.' Vi- dare torde det vara så att även skogsbruket kan ha andra di- rekta fördelar av kombinationen. Detta gäller "exempelvis drag- kraften, Det gäller också bygg- såväl jordbruket som skogsbru- ket, Som det nu ser ut blir åt- » där bondeskogsbruket inte behöver belastas med några särskilda byggnadskostnader. "NÄR ÄR MAN SJUK?” "frågar Stig Ahlgren i Idun/Veckojournalen med anled, ning av sjukvårdskrsen: Att välja rätt tidpunkt kan va- ra nog så knepigt. Ty när blir den sjuke sjuk? När han börjar känna sig sjuk? Ingalunda, Den sjuke blir sjuk, när undersökningen har|- gett vid handen att han är sjuk. Men för att bli föremål för under- sökning måste han förete synliga tecken på att vara mycket sjuk. Annars är han en frisk person till dess "motsatsen bevisats. Därav den sökandes kroniska ängslan att, prioritetsdjävulen till behag, inte vara tillräckligt sjuk. En stressande poängplockning. Livs- farligt = A, Mycket allvarligt — = a. Och så vidare i fallande skala, Det är läkaren som har i sin makt att avgöra om eleven faller . igenom eller blir intagen. Trivs han med det? ar TEORI OCH PRAKTIK s . Om högerpartiet vill framföra viktiga — politiska ståndpunkter, som klart ogillas av den övriga oppositionen, så är det i sin ful- Ja rätt och det är dess ensak. Men att samtidigt oavbrutet Prata om samarbete, samverkan och fast borgerligt block är däremot helt obegripligt, skriver Folkpartiets tidning Utsikt: Vad mer: högern riktar beskyll- ningar mot ep och. fp för att det är dessa Partier, Ö ett fastare 3-partisamarbete. Ret ena går inte ihop med det dra. Det går inte att kräva samarbete På !'samma gång som man bakom ryggen På de tilläm- de kompanjonerna lägger upp för ör dem omöjliga Politiska pro. — som skett vid Höst- riksdagen —- fortsätta att driva eter. är läget på den valuta- och handelspolitiska fron- ton så labylt art vi bör akta oss för extravagsnser i fråga om kre- d'teivning tll utlandet... + Och varför söka dölja generosi- teten så länge? | - TRYGGARE HELG oo " Bara 1000 personer väntas. bli permitterade i avslu'n'ng till de stundande jul, och nvårsb-lgsrna. påpekar Da la- Demokra- ten: / I fjol permitterades 12000 ar- betstagare och för några år sedan -var antalet så stort som 68 090. Det är givet att de mrvaran- de goda konjunkturerna bidragit till att antalet helgpermitterade bl'vit så lågt Största betydelsen har dock avtalet om permitte- ringslön. Detta innebär som be- kant att full lön skall utbetalas i väntan på att arbetslöshetskas- san kan träda till, alltså under de fem karensdagarna: Arbetsgivar. na anser det inte längre förmån- ligt att stoona verksarcheten när de i alla fall måste stå för löne- kostnaderna, Bestämmelsen om =<permitte- ringslön utgjorde ett värdefullt inslag i det senaste avtalsresulta- tet. De arbetstagare som vanli- gast blivit drabbade av permittei ring vid större helger eller vid den minsta lilla konjunkturväx- ling torde säkert kunna vittna om den trygghet som permitte- samma tema, även sedan det av= ringslönen utgör, måste finnäs ett samband mellan :' Ulla Isaksson, debuterande matisk författare, dra- Sen fortsätter de tre, inte "tyck sätter kallare ljus på ligare kanske, . men friare," medan rummet tar emot och låter sig impregneras med nya minnen, Författare fungerar och arbetar - var och en på sitt sätt. I teaterns £2 wvälredigerade program... berättar Ulla Isaksson att det var minnet av ett rum som hon av en "till: fällighet besökte en gång men för övrigt inte visste någonting om, som gav henne impulsen : till ”Våra. torsdagar”. . Ett rum som såg ' ut ungefär som det nu :för pjäsen uppställda, Det fanns länge i hennes konstnärliga medvetande, hon visste att hon skulle komma att använda det, så som författare ständigt använder sig av och ska-' 2 par om miljöer och människor. Men” det dröjde 'tjugo : år . innan det gick upp för henne « att det var miljön, > > TÄNKER I BILD. — Just detta: rum var 'egenar- tat, förklarar . hon: Men miljöer och bilder kommer. för övrigt fram när man minst anar det. Sen lyss- nar man och känner sig fram med människorna — lever; visionen,; ; lex ver människorna? = Ulla Isaksson: tänker . gärna i i bild, vilket man vill tro är en för- utsättning eller i ' varje "fall en fördel för en. teater=' och film- manusförfattare. ”Våra torsdagar” är hennes första verk för scenen efter åtta romaner och 'en novell- samling. Filmmanus. började hon skriva för, snart ett decennium sen, det första för Ingmar Berg- manfilmen ”Nära livet”, ett par iår senare för ”Jungfrukällan”, det senaste i den ganska nyligen ut- släppta ”Klänningen”; baserat på hennes roman med 'samma namn. Att skriva för. film har warit god träning för dialog, anser hon. Den ställer. absoluta. krav på .kon- centration -och -på-- dramatisk i ut- veckling.” När hon började skriva filmmanus funderade ihon en' hel rent tekniskt om: film, rådde 1e Ingmar Berg- man, skriv, det. tekniska" "klarar sig nog. Och i och. för "har hon sen inte bekyrarat, sig för det rent filmtekniska. Att spalta upp bildanvisningar äatog till "höger lär man sig snart. I den ständigt pågående diskus- sionen om teaterförfattarnas förut- sättningar och villkor har det ta- lats mycket om att det kunde va- ra lämpligt, för att inte säga nöd- vändigt att lära sig hur teatern arbetar. För: Ulla Isakssons del gav henne sju år som teaterre- censent i Idun tillräckligt med in- 'sikter, tror hon, vilka ytterligare fjupats med Jäsning av. drama- H " FÖRFATTAREN PA "" PARKETT — I ELDEN. : Roman och novell — film och "teater? Hur upplever man själv sitt. verk, eller rättare sagt läsa- rens- -publikens mottagande av det? : —'Om romanen och ' novellen är "en: enmansprodukt, . överläm- . nade åt läsaren, 'vars reaktioner > eller, upplevelser man inte kan följa, så' är film och teater en samarbetsprodukt, .: | säger Ulla Isaksson, Själv har jag aldrig de- ttaljföljt , en. föl pelning eller teaterns ” arbete med pjäsen. Man lämnar över”sitt manus, medveten om risken att sätta båten i sjön när andra skapande. människor ska ta hand. om den och föra den i hamn, Allt. blir skärpt och ac- centuerat på scenen eller i film. bild, bild verkar ju så "mycket starkare: än ord, det kanske man aldrig riktigt blir klok på. I boken blir det läsarens egen sak att ge i innebörd och tonfall åt replik och situationer. + Ulla Isaksson satte. sig: ett par dagar 'efter - premiären på ”Våra | torsdagar” själv på parkett på Lil- la Scenen, ' , manhang. Herrar Aktuell - kommentar Med tanke på de positioner Sov- jetunionen och Kina sedan några år intar gentemot varandra kan man fråga sig om inte den om- Den svåra Hygo yckan vid Äng- elholm har fäst allmänhetens: såpp- märksamhet .> vid vissa" märkliga omständigheter. " Att flygvapnets infl belysning avviker, från ständigh att fortsät ter snart fått samma akademiska betydelse som, frågan om vilken stat som leder i den- kommunis- tiska världen, Det nya ledarskik- tet i Kreml verkar att arbeta ef- ter en teknokratisk och välfärds- politisk vision som i schemabun- den saklighet inte har mycket att göra med de kinesiska planerna på att besitta världen utan att ha verktygen till det, Här finns allt- så en motsättning mellan resurser och ' resonemang som i längden kommer. att "arbeta till 'faktisk förmån - "för Sovjetunionen, t . Sundsvalls Tidning, . de Gaulle 'hadé nog inte så all. deles orätt, när han varnade för Englands pålitlighet i Europasam- Erlander och Lange borde nog se till, att deras franska kontakter inte försummas. De har anledning att lyssna till vad som sägs i Paris. Nordvästra Skånes Tidningar. e—Det var både roligt och över- raskande, bekänner hon: Man fal. ler offer för barnsliga teaktioner. Män gläder sig över uppskattning och" skratt,” blir kallsvettig, kan-,; ske rasande. om publiken viskar" eller - missförstår, man är mitt 'i elden, + Men. kanske allra” mest tacksam över förstående regissör och utomordentliga skådespelar-' prestationer, över att en så genia-; lisk konstnär. som Gunn . Wåll | gren. får gestalta mormor, ta fram ! I radioduellen med jordbruks-. ministern uttryckte hr ' Hedlund fruktan för att' utländskt kapital kan köpa upp våra skogar. Här vann hr Hedlund onekligen en poäng” när han påpekade att jord-, bruksministern själv för ett "par år sedan gett uttryck åt samma farhågor i den sista punkten. Hr j Holmqvist : hade '' "uppenbarligen svårt att förklara ing- civila normer på flygplatser som används såväl för militär som "ei- vil trafik är sålunda olyckligt, och att 'piloternas '' påpekanden, : om bättre banljus och banmarkering- ar inte har beaktats är uppröfani- de. Detta hör till de "säkerhetsåt- gärder som” den "flygande 'perso= nalen .. utan:: längre. - diskussioner borde ha kunnat: få genomfört. . Handelstidningen. ” > Några ombud vid” Svenska ka- notförbundets årsmöte ' fann” det märkligt att hr Palme inte. "valts, till ordinarie ledamot av styrel- sen”utan fått nöja sig med en mer blygsam placering. En av "de ”när- varande betecknade :t..o. m. be- slutet som 'en katastrof för svensk kånotsport. "Det är svårt: att veta vad vederbörande egentligen tänk- te på, men omdömet". är. bestämt bundet borde nog "kunna påräkna sina anslag och ett fortsatt fram- gångsrikt paddlande även! utan en statsrå sdekoration:: sic Upsal Nya Tidning. Sveriges Radio - får som "bekant jbara en del: av: licensbetalarnas pengar, resten . fonderas. > till. ett kommande "program : två, i Varför dagens TV-tittare skall: få ett då- ligt program för sina. pengar för så många drag och detaljer hos / en; han” ville” görax gällande ' "att henne, så rolig.: - Man lyssnar och känner sig fram - med människor, sa Ulla Isaksson . tidigare. Sin känsliga uppfattning . och registrering av göra " henne : levande och i ungdoms vånda visar hon åter il: . arbeta för den: hållning; som man löntagare ' finner. pjäsens: unga flicka, Grazia, här accentuerad - av flickans antydda fysiska sjukdom, Ungdomar har hon haft på nä- ra håll, när hennes två söner växte upp: Sina egna depressioner och kriser från ; ungdomsåren - minns hon, - alltid lika, tycker hon. Pubertets- vånda har man väl numera - lärt sig att ta hänsyn till. Men: kan- skévgör” man" det inte till:föräld- om? förvisso kan ha" svåra I dagarna: reser -Ulla Isaksson hem till ' Lerum för att fira” jul: och få arbetsro. Hon skriver. på en" ny :-roman,' men : om den: vill hon ingenting förtälja. : till." vänster :och : = - Lillie Fischer.” et ” os e- - - | Gammal mässing En knippa yvigt; nybrutet. tallris i stora mässingskrukan hör till ad- ventstraditionerna' ” i många hem. Malmstakarna står kanske redan på "I plats. med ännu otända ljus, Små- ting som bakelse- och aladåbfor- mar lyser nyputsade från väggén eller hyllan i köket. Och mässings- morteln som släktens kvinnfolk förr stötte julbakets kryddor i har kommit fram på heder plats. De är pålitliga stämningsskapåre inför julen, dessa gamla handfasta mässings- och 'kopparsaker, . De Det finns väl ingen ansvars kännande människa, som miss- unnar byggnadsarbetarna goda inkomster. Sverige har en myc- ket skicklig byggnadsarbetar- kår, något, som bl. a. har fram- gått vid jämförelsen med ut- ländsk arbetskraft, som använts i branschen. Svenska byggnadsar. betare är väl värda en hög stan- dard. Deras arbete hör onekligen till de hårda insatserna, som krä- ver en hel del av sina utövare. Men här tisslas och tasslas all- deles för mycket om pengar un- der bordet, om hänsynslösa ut- pressningsmetoder mot byggmäs- tare, just som en fastighet skall färdigställas o. d. Det är i regel omöjligt att få fram objektiva vittnesmål i saken, i varje fall of- fentligt. En utredning är också här av nöden, Troligen skall det då visa sig, att ryktena är över- drivna, ” (Nordvästra Skånes Tidningar). | den sven'ka .mässingstillverkning- skapar stämning | glänser och speglar och retflexerna från deras buktande ytor är som en hälsning från den gamla goda tiden, Den som vi nog inte vill ha tillbaka annat än som en romantisk känsla så här. kring jul, "Säkert kan det därför vara roligt att veta något om hur länge t, ex. husgeråd av mäs:ing varit i bruk och när de vanligaste typerna bör- jade "användas i hemmen. Gamla bouppteckningar visar'. att - mäs- singskittlarna : förekom allmänt 'i stadshu hållen redan i mitten av 1600-talet och ett halvt århundra- de senare körde de till köksutrust- ningen. över hela Mellansverige. ”Kisselförare” var också den vanli, ga benämningen på mäs:ingsbru- kens resande försäljare, eftersom kittlarna var deras viktigaste han- delsvara, Fram till 'slutet av 1500-talet, då en kom igång, importerades all mässing och ofta som färdiga pro- dukter. Mortlar infördes från Tysk- land och förekom till en början en- dast på kungsgårdarna och de kungliga slotten, Allteftersom de blev tillgängliga i inhemskt utfö- rande steg deras popularitet sakta men säkert. 1845 tillverkades 1.740 mortlar enbart vid Skultuna bruk, en hög siffra för den tiden. Som en kuriositet kan nämnas att den van- ligaste typen av mortlar — som alltjämt kan köpas i hemslöjdsaf- färer — kom ut i marknaden 1817. Klassiska mjölkhämtare är ”kru- korna” och flaskorna” av mässing, de förra bulligt runda och. utan hals, de senare raka med lätt in- svängd midja och kort, ganska smal hals. Krukorna är den äldre typen. Flaskan blev vanlig först under 1800-talet. För att få ett ungefär- ligt mått på krukans ålder kan man granska dess utförande, Omkring 18530 började man pres- sa dem ur ett enda Plåtstycke, Rädda ' "barn är sig nästan det ' föreföll. som' om: vi" då stod "närmare. ett "eventuellt inträde" il stormarknaden än nu. Dagblad. / På ' läng. sikt synes. utvecklingån bland "liberala ” vara: den enda riktiga och demo- kratiskt" försvarbara, -nämligen en klar åtskillnad mellan facklig or- ganisation och politisk ' anknyt- ning. Förr eller sönaré blir man inom : socialdemokratin” och LO- ledningen + tvingad"? at ta klar blematik. skr uu ne FVästerboller Kuriren” : 2 bo och I även botten: 'var fastsatt genom lödning. : Gelbgjutarna; miässingshant- verkarna, är numera en yrkesgrupp i' utdöende." Endast "några få gell- |- ÅA [gjuterier finns kvar i landet.” Men så sent: som in' på " 20-talét fanris här och var i bygderna' gelbgjuta- |: re som arbetade i liten skala, t. ex. med gjutning 'av ljus takar. I Los- 'hult i norra Skåne kunde man vid denna tid .beställa' ett par av den s. k. göingestaken för 5 kronor hos bygdens enda” kvarvärande gelb- gjutare. En större och mera ovanlig typ av denna stake kostade 15 kro- nar per par . vo. cv : Den som vill öka sitt vetande I om gamla tiders mässingsföremål ytter- likare kan hämta många intressanta upplysningar ur 'den nyutkomna lilla boken Gammal Mäsving av professor Sigurd. Erixon, Sveriges främste expert på området, : För att till'sist återgå till 'puts- ningen av mässing - och koppartsa- ker, har vi ett bra tips att v'dare- befodra. Fröken Anna-Lisa Jehans- son som förestår Skultuna bruksho- tell har många gamla fina mäs- ”ingsföremål att ta vård om, alla ständigt lika lysande blanka. Hon tvättar dem ungefär en gång i må- naden i en hink vatten tillsatt med vanligt diskmedel och en påse ci- tronsyra, Syran löser upp all lät- tare oxidering utan vare sig obe- haglig lukt eller svarta putsfingrar, det är bara att skölja och torka med en handduk, Ra a Dessförinnan löddes kärlväggen i- 4 att ' d : eventuellt” skall till ett gemensamt ryta munikatiorisininister' Ski 1. Tiksdagsledamöternä' am några. veckor får tillgång 3 d riks2 dagst "till: en föl bastu, kanske de vill! ägna” én "tanke ät hur”. bedrövligt ställt. -många: av våra värnpliktiga har det, när det gäller - "sanitära anordningar... ' Det militära -Jört-Sverige :: :måsti Så : fort: som penmingvärdesför. sämringen” numera 'fortskrider 'vo- re det nog klokast ått helt! enkelt ersätta hundralapparna' med” gult aktiga ettöringar.” rna ” Skullé " man ; någon gång vilja köpa; en femöres kola - kan ' man ju använd ” check” rjlet Aftonbladet.” CN sa = Enligt en | ötredning, givetvis ul: förd i "USA, förlorar? wårt” näri liv "årligen ' miljoner ' kronor, di Banken, som” ogärna går miste öm miljoner : kronor, har redan bör stämt att de anställda” damerpåd skall gå klädda i svart, vitt elfer grått ' och :ha' anständig kjollängd. "Detta pryderi är i själva verkét en nationalekonomisk fara för ogs, Finns det något som Sverige kär hävda" i världskonkurrensen är "det knäna, Vi är till och med bered- da att låta” bankerna förlora yt- terligare någon miljon om kjolar- na kan: göras ännu kortare. Det är väl inte. Wallenbergarna bbin [bestämmer . Å det här. landet he | ETT-ORD :- PÅ VÄGEN — med tålamod et Ls 2 0 Bb 4 2, ”Det värsta för mig”, sade mig en dag en ung: flicka, ” det är att jag har så svårt "att ”Kålla ut inför: motstånd och svårigheter. Jag mister 'så lätt tålamodet och ger mig alldeles över”, Vi känna igen det och ha delaktighet, kitet var i det. Men 'vi måste mana varandra, om än i , stort « s ktmod: Var tålmodig! . ” ” Var . tålmodig! trots. Jalle Ad ventets budskap påminner oss om att Herren' kommer, men även om att vi skola vänta och tåligt bida. Tvivel och prövningar undgår aj en kristen; Och än ha wi ej käm.. pat intill" blods, Skulle vi än få göra” det,” så . står . dock. Herrens löfte "om. sin, ankomst lika fast, " Bida blott,- bida blottt.. Därmed " nde du" "adventets ' tredje -ljus. Matt. . 4: - 2—10, inte så smickrande : för regeringen: . 1som det" kan. förefalla. Kanotför- få två dåliga är en vitg fned. ofalt- för att' damernas allt' kortare kj 2 lar nedsätter de manliga" arbets- | kamraternas' prestationer, Enskilda , N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.