a et rm 27 = LOMdONS me ir iska bana ai ktuell >=] Inkornster, och Förbundsordförande Arne Gei- jer har som bekant inför. LO:s extra representantskapsmöte gått |. till storms mot kompensations- tänkandet i. samhället. : Härom |” vore i och för, sig inte mycket |: att säga om det inte vore så att]: hr Geijers uttalande" Tymmer åt-' skilligt av bristande konsekvens. Hans angrepp riktar sig mot fle: ra. grupper, I klara ordalag ut- talas dock främst missnöje över ”kompensationsönskemål” , "från tjänstemännen 'och jordbrukarna. |. > Hr Geijers uttalande förefaller behöva granskas ur flera olika] "aspekter. Är hF Geijer? + ex.) redo att; tillämpa. sin princip |; "inom iden egna mäktiga. organi- såtionen?:” Förvisso inte. "skulle: bl. a.' innebära, att flera | : de, .stora och svällande .service- : näringarna skull&: utestängas. från standardhöjningar: Hr Geijer kan dessa, "branscher, med-, i yrken, där ”rationalis ringseffekterna från år till. å är - ringa" och. där . dett; grund: av ändrade f uts i en del fall kan bien . rad effektivitet. Det vore en dår- skap att tänka 'sig att LO-ord- föränden” skulle "vilja" taga kon- . sekvensérna av, sitt. principutta- dande .. beträffande »dessa - stora . igrupper, : H "föra ;principen ifråga om. lan- dets högst. betalda arbetskraft.— .byggnadsarbetarna. Är: det. ra- -Honalisering "som ligger" bakom. - toch utgör grunden för den' löne- utveckling .som präglar der olika :byggfacken? Alla" vet” att så inte Hl fallet; "Bakom' löherna i dessa fack, Jigger.. monopolistiska-, kon stellationer, vars "verkan" förstä kes "genom ” samspelet med "de statliga ingreppen i form av väln iverks mheten — direkt och , .ge- - nom” hyresbidrag. : «Här kan. med frågan "ven som” Subs Å . Är det byggnadsar- 'betarna,.. "byggherrarna , eller. hyr .tesgästerna - eller; till. "äventyrs - galla” tre” kåtegorierna jfall 2 ”det 'helt anözå'l frationaliseringen., ' som 7 skapar. igrunden för, byggnadsarbetarnas > privilegierade ställning." Meh tro- in kan hr” Geijer inte” "bryta "Men. vill han. inte det så är. han » iheller ' inte konsekvent. RARE i” Beträffande” jordbruket "hän h Geijer, enligt referat i Svenska 'Dasbladet Det l: räkna in "många medlemmar hö] jationalisering > pensationstänkandets)- - orimlighet ! är jordbrukets krav på automa- tisk kompensation i” takt med : industr iarbetarlönens höjning, > oavsett om rationalisering ''eller 7 förbättrad produktivitet ' åstad= 1 kommit$ inom jordbruket”. rv Förndet. första .må xerinras”om att a effektivitetsutvecklingen I . Jordbruket under många år va- rit. minst, lika god som i. "indu- strin. Hur länge jordbruket ”kah hålla den ' effektiviseringstakten " dock ovisst. Det finns omstäni digheter som särpräglar jordbru- ket,: omständigheter: som gör at "det : för jordbruket: likaväl ' som 4 . vara: omöjligt att följa med jen viss - bestämd: ”effektiviseringstakt. Jordbruksproduktionen är bunz- "den till biologiska" "processer. Ny teknik kommer inte kontinuer- "igt. Vem skall :man. för. Övrigt "jämföra "med? od Är det” förresten inté eh, rätionaliseringstäkten" ä alt trinäringarna -: inns inte. någo! vd utvecklingen: " ning "ter präglas under en viss tid.av shabba. framsteg.” Sedan kömmer " kånske en period "med, lugnare : utvecklingstakt ' tills . någon ny . teknik €ller organisation — ofta : åstadkommen : av. de tjänstemän och? :experter som -hr Geijer vill ggör synliga för- arbetets" produliti- > bättringar' vitet: = "blir det: emellertid så, ätt ar- ”betskraft” efterfrågas även till de | "näringar som "inte kan arbetsra- ; vet på. inkomstutveckling. "Ungefär "på: samma : sätt: i alla fack. och en i fullyasslsdltningstamhallet till! de: arbetaré,' som.' råkar -vara sysselsattä inom' industrier, är. absurd,. I. första. omgången kommer . hr Geijer: till. äventyrs att "konfronteras med synpunkter om lett. den” teknis] i vecklingen. Tänk, ' hr "Geijer, > Om åsa tf [En hävdar: att det fu yttrat bl. a. följande; | i 1 PÄnna ett exempel på kom :MITTENSAMVERKAN” Lea efinner sig änny Bett;inleda e skede och tål inga större törs | inar. Förslaget till ny” jordför- "värvslag kan" bli"en svår prövo- sten och det behöver etableras lan , ,de båda - partierna på dlemsplanet; skriver” 'cp-riks- Idagsmanner "John Eriksson, Bäck- "mora, i en artikel i E x p rest genres a .Som jags ser det, så kan inte ett fastare samarbete enbart bygga på partiledaredeklarationer och "befintliga . riksdagsgruppers gö- "randen, Rotslagningen måste till. :låtas ske hös de bredaré lagren, |" "och då måste också dessa beredas, inflytande i det som håller på att ske och det som skall ske, De po-. litiska frågorna är ofta av den in- : ;nebörden, att de har verkningar "långt in i framtiden. . "> Det kan därför inte vara riktigt, att "utifrån denna samverkan, på toppen binda stora folkgrupper” : "vid ställningstaganden som i viss grad måste bära .kompromissens prägel utan. att de fått säga sin , mening, > : Eftersom det bär är frågan om ett långsiktigt samarbete. så mås- ste det finnas ett gemensamt : be- ”redningsorgan, + där” "meningarna kan ställas mot varandra' och på samma gång få ett avgörande. . Enligt min mening måste ett så + dant organ ha formen av ett ge- ” mensamt förtroenderåd, till' vilket respektive partiers länsorganisa- tioner utser ombud till ett' visst "antal. I ett sådant förtroerid: bättre och mer direkta kontakter - för Sion rom val med 'på- oppling: av. "allt "resurser som le. = mönstra fram. "Ed politiskt val: i samverkan. måste också förbere das” med förankring, neråt, ”Sam- . deklarationer" av, den" typ vi fidk + strax före” 1960 ' års val, skapar I en: de djupa leden. SVERIGE ÄR ETT + FÄRDSLAND; > konstaterar Göran "Wadner så A rbetaren. Julhandeln har ön 'ömsättning på 67 miljarder, | 7 vi; äter för. 250: miljonér under helgen och dricker 2 miljoner li- "ter "sprit ”utom” glögglen, köper presenter. för 1,5 miljarder och julgranar för 25 miljoner 'kronor: "Förvisso är. det hemskt att i TV och ben förtvinade till” stickor, För att inte tala om 'de 'spetälske-- sjuka — då måste man stänga av TV-apparaten.- Tur att det är så danden förekommer -i Asien, Afrika och Sydamerika.” Det kan I "inte vara nyttigt. för våra barn "att se så förfärliga saker i TV. ra dagar efteråt gå omkring med skuldkänslor, / : > För övrigt så gör vi i alla fall väldigt; mycket :för ' att : bekämpa "skall naturligtvis även respektive "partiers kvinnoförbund och ung= idomsorganisationer vara repre- ”senterade.”s+ sven 2 shoe ina Ett sådant" permanent förtroen- deråd”skulle ätt kunna inkallas "och fungera som ett första bered- gan för ställni större" politiska frågor: ” Förtroenderådet ' skulle extas | "kunna utfärda +-svält och jukdi ute” i världen, ntal; år beräknas vår -hel procent av 'natiorialinkomsten, - Och vid naturkatastrofer t ex är "Vi svenskar, och andra” barimhär-4 behå till: sina respektive. partigrupper. |, . "Beslutanderätten skulle självfallet liksom nu ligga hos riksdagsgrup- pen i döt söm gäller riksdägsarbe-. ” . tet, a "Ett sådant sammansatt förtroen- .deråd skulle” även få en. viktig] funktion i det förberedande val- "arbetet, Det skulle kunna ge u inte minst bland socialdemokra- |"; , tiska pampar fördömes skarpt i en artikel” i. regeringsorganet - T i- dendär Gunnar Adler Karlsson bl.a. har följande att säga: ; för” en del andra näringar" kan I. N , : a och vissa ser viceuppgif- |rastillhörighet., tillfället kan" göra tde |; Re effektiviseringsvinsterna, 2, se de utmärglade småbarnen med | uppsvällda magar och med armar i, långt "borta som sådana här li- | Och vi vuxna löper risken att fle- I" hjälp till u-länderna" stiga till. en : . tiga, lika frikostiga; 'vi skickar]: Il -utan tvekan :i väg kläder, filtar, | i inat och mediein” som vi inte siäl- -MÅNGSYSSLERIET -- + |. "Hur - relativt friktionsfritt och fredligt - -det brittiska" världsrikets f. d, kolonier hittills än klarat sin eman&ipationsprocess och förvand- lats - till - självständiga : samväldes- stater, . så har dack .på sistone smärtsamma och besvärliga hinder uppstått, "då det gällt likvidationen av” de "allra sista återstoderna” av imperiet, : : Detta är blott 'delvis engelsmännens egen skuld. I för- sta hand. ligger orsaken i den heterogena befolkningsstrukturen och de trots 'alla vackra ord allt” jämt förhärskande rasmotsättning- arna mellan de, skilda, 'befolknings- gruppgrna i. .dessa'- länder, Au engelsmännen - velat ge: de frigivna [ "dessa främmande regeringssyslem efter Westminster- modellens: mönster i syfte att för> "nya stater till parla- mokratier har i själ- rligare försvåret och avkölonialise- mentariska, va, "verket! yt komplicerat / hela ingsprocessen.' 2 nh ' Som ett . utmärkt: / exempel: på dettå "förhållande ' kan man Peka på > den. lilla kolonin . Brittiska AR nä" på fattning, som "England" gäv erritorium” för 'ett par: år sedan, . har visat - sig: -obrukbar, enär de båda partier, som . repre- i senterar, folket. i denna. f, d. ko-1 loni,-| uteslutande” består "av två nästan : 'jämstarka rasgrupper, in- dios och , negrer; ” vilka "våldsamt bekämpar varandra. -Engelsmän- nens försök att dämpa dennå ras- motsättning : genom att införa -ett proportionellt valsystem; har" to- talt : misslyckats, : De "nyss avslu- tadé. valen på. grundval av. detta system: har:: blott » bekräftat "den gamla sanningen, 'a att. kolonins be- folkning . uteslutande” röstar efter Det” indiska. pk folkliga ”fråm- stegspartiet under ledning av hit- tillsvarande "premiärministern Ja- gan och: häns kommunistiska ”ma- ka erhöll visserligen : 24 jav: de 53 parlanientsmaridaten' rien därmed icke en absolut majoritet; Deras röstandel; ::45,8' procent,, motsva- rande. på en i bråkdel när indio3' totalandel Guyanas" hela : be- folkning:-' Negerpartiet, "den s.k. Nationella Folkkongressen, erhöll ned en > röständel 7 äv d -Sydamer ikas nordkust. | nas totala invånarantal, Det tred- je partiet, den av portugisen Pe- ter: dAguiar --ledda - ”Förenade fronten”, erhöll '7-' mandat med 124 procent av väljarna bäkom sig. ' Dessa väljare mtgjordes av alla” de: folkslag, : som - är var- ken. negrer eller "indios, d, v..s. européer, kineser och' indianer. Valets resultat blev högst egen- domligt. Cheddi Jagan, som skulle avgå och avlösas av en; koaliti- onsregering, . bildad av Burnhams negerparti och dAgulars ”Före- nade front”, vägrade att avgå un- der påstående, att han blivit. ut- salt för en valförfalskning. Han anklagade » engelsmännen för att de jinfört: en ”olaglig” proportio- nalitetsvalprincip och ' förklarade, att. engelsmännen fick försöka sig på att förjaga honom från häns premfärministerpost De brittiska trupper, som sedan ett år befunnit sig i landet -till följd av de upprepade blodiga ras- kravaller, som ägt rum 'där, har nu på nytt satts i ålarmtillstånd och högsta : beredskap, 'Kolonial- ministeriet i London har av drott- ningen måst utverka, en special- tillåtelse att avsätta premiärminis- ter ”Jagan från hans ämbete. Men denne ' kan ta saken lugnt: Han behöver bara hålla sig i stillhet några År. , Sedan kan: han ' tack vare sina ”rasfränders otroligt hö- ga: nativitet (som är ” vida högre” än negrernas) åter gå till val och vinna absolut» majoritet, för att sedan" 'på legat. väg 'införa ” den diktatur”, som. . är hans verkliga mål och syfte och som värst kom- mer, att: drabba negerbefolkningen;] . vn oc Ne P. Sr - Samverkan blir. = relajdd LP 'bondeskogarnas utveckling "Hur sår det. ut i bondeskogen. om 20 år? Frågan har' ställts till skogsdirektör Henning” Flamilton "vid , Södra. Sveriges Skogsägare- förening i Växjö av den 40-års- "jubilerande” I tidskriften , Skogsäga- ren. Svaret går i optimistiska ton- gångar: samverkansidén . har sla- git igenom på "1980-talet, lönsam- heten är - större, . det :personliga initiativet har kommit mer till sin rätt än idag, bondeskogsbruket är konkurrenskraftigt. ren » Många "kan idag lockas att tro, att. bondeskogsbruket : om: några årtionden . kommer” att. likna ?.da- gens "storskogsbruk > med centralt . administrerade arbetslag och en- treprenörer,. Det:" vore. dock att frånkänna ”bondeskogsbruket dess egenart" och" speciella mi anser : dir. - Hamilton. Självägande och ; självverksamhet > blir. viktiga faktorer. i bondeskogsbrukets 'ut- veckling. Självägandet sporrar till resultat och” initiativkraft . obero- ende av individuell eller gemen- sam drift; självverksamhet kan in- (givetvis, utveckla 1 flera hänse- enden. ; Terrängtransporterna "av virke sker. med; traktorer av ,kon- ventionell,. typ.. sa I Beträffande , rriga transporter tror dir, Hamilton på en stark ef- fektivisering, inte. så mycket ge- nom. fekniska ; hjälpmedel. som ge- nom organisatoriska framsteg. Vir- kesbilar, kommer att köra i någon slags linjetrafik, i och dirigeras över stora .områden, per radio. Datamar- skinen' tas" i bruk för bästa sam- ordning av. transporterna. i På 1980-talet är b deskogsbru- | flytandet. 'heter/ Charles de Gaulle. brer i i kommentar '| länderna. Detta, inget. självän- damål. för FN n av vital: bo- tydejg för el fortsatt avspänning, .; Stockholms-Tianingen. "Den: amerikanska politiken. att med vapenmakt söka . hålla sig kvar,i Bydvietnam har aldrig haft chans. Den borde ha övers gett ör länge sedan och" ersatts med förhandlingar. Nu är det gan- ska säkert för sent. Helsingborgs Dagblad. se ie "Det är hra JOh kommunalmän som inte, för sig att en tjänsteansökån är allmän handling, Men skräp” vore det om man "måste stifta en lag för ' att lära” dem ”att följa: de fär gar som finns, Det är bara tri ska. när, , kommunala: befattnings- , havards'vägrar. lämna. uppgifter, I; telefon” söm "de" vet "att: de” "måste . Järna om den frågande , infinner - Är byråkrå-” tiskt" fölkvett Jen så svåruppnåelig . dygd: att den inte kan inläras utan ' hjälp av särskild gt | Det ' Förhoppningarna att ” "Sydvietnam inom överskådlig tid får en de- mokratisk och effektiv regering måste: betraktas ' som utomordent- ligt små, Därför avtecknar sig vid horisonten ' ett amerikanskt” uttåg. | En dramatisk scenförändring med andra 'ordiå > > : Den som: då skall ' kunn resterna av det västerländska in" Sundsvalls Tidning. ""Stormakternås” inflytande i FN . är av naturliga skäl ” stort, menj i det. ligger i' alla” alliansfria starla ters intresse att understryka kra- ven på världsorganisationens: möj- ligheter till direkta insatser. Stor- tnakterna är inte 'okänsliga" för” den opinion som kan och bör häv- dås mycket starkt av :de obundna måste gallras bort. Det, är ett. möt, ständighetskrav.. att "man" be : elevernas" s tudiemöjligheter >.” inte” : enbart med Hjä p/av, betygen utån 3 i i också . med hjälp av: andra, kiite; RT : ste "tt lansträngningar måste göras för att gentemot andra skogsägarekatego- finna bättre, former. än .de; nuvå- | rier som man f. ö. samarbetar in- rande” för. urvalet. De höga bety. : timt med på många' områden, Vir- gen. SSE Oper: "igenom sådana som | kets relativa värdeökning har ökati når fina studieresultat på” närmast : Tönsamheten för en intensivare och | högre "stadium — men" också én I härigenom mycket , lokalanpassäd hel del som inte, klarär. detta utan”. skogsskötsel, Därmed , har de pri- onödigtvis. utestänger sådana med vata sh ägarnas personliga ini-tlägre betyg men möjligheter att + ket.:— .tack' vare! utvecklad sam- verkan ,— konkurrenskraftigt bå- tiativ, kunskaper och intresse > kom- verkligen' genomföra fortsatta ;stu. ;: de "tekniskt och kostnadsmässigt mit till sin rätt, dier. . Slutsatsen. blir”-att; det: fat- - ön tas ; ett: viktigt: urvalstrstriment, = 1. Nya” | Att" få vara "med om "att för- bättra och skapa någonting nytt är tvivelsutan det som tjusar i det po- litiska livet, fastslog hr Andersson i Brämhult (ep) i i riksd gym- äebära ett:mycket gott h iskt alternativ för vissa. delar av går- darnas: ' ”arbetsprogram. Storparten Kåtet av -avverkni procent, . vilken... äffra exakt: motsvarar”: negerbe- 41; sas” "på "annat "sätt. : Samverkan "blir huvu yckeln i bond sk ju ukets > utveckling. Om : "den byråkratiska attitydens” up- . penbara spridning i våra kommu- ; nala självstyrelseorgan i,viss. ut- - sträckning beror på alla :småpå- + vars långvariga 'och mycket: vid- i sträckta maktinnehav, Sådana som : Carl-Albert : bör. kunna-: delas. på i trettio :personer - och dessutom . "sändas hem efter två valperioder. "Lika bart är att” till - förakt. "gränsande :Lknöjdhet : inför politiken .— vilket kan vara » början till den svenska deriokra- I ting förfall — i stor utsträckning "hänger samman med den absoluta . tröstlösheten i att vänta livet ur "allå" de. små- och storpåvar, riks- "a De : r' och reger ter, .som likt. blod'glar. suger sig "fast vid det politiska: plodomlöp- ;na söm . skall avgå eller räcker det ! med” några "stycken," Beträffande : Carl-. Albert Andersson g'ck vissa H rykten nyligen att han skulle "bli I utskottsördförände ” "också, Efter I Tidens artikel . kanske, vederbör «rand tvekar roa £ : H : > Rent militärt är FN-styrkorna på Cypern så svaga. att de nästan ; kan" kallas för. en bluff,'men den i ternätionella opinionen” som "de ; under alla' förhållanden represen-' terar ger dem prestige. Lokalt sett kan ”- FN-styrkornas:.—. polisiära ? fänktioner innebära att småstri- der: och ” andra irritationsmomernt. : upphör. Detta kan i sin tur leda till"att mar får ett bättre klimat för. förhandlingar ” på alla nivåer. : Långvariga aktioner är däremot "av :ondo.. Ingen. tycker: om att 'fråmmande. personer går "omkring och talar” om hur man skall göra. "Den attityd av stridsdomare som FN. [-styrkari så småningom tvingas ta kan i i längden ge upphov till "nya friktioner och fientliga käns- ;lor från båda' parter, som tycker att motpärten gynnas av den mitt : emellan stående kraften, s > (Övi Jonas: Waern. 20. 'år "kommer landets då fåtaliga et skogsägareföreningar att. ha täckt sina verksamhetsfält "med ' skögs- bruksområden "inom, vilka: så gott som "samtliga "privata ' skogsägare samarbetar med en skogsinspektor som ” organisatör, arbetsledare och rådgivare. : ee SKOGSBRUKSOMRADET 3 : ARBETSBANK: - Nr or i. ;-Brukarnas - egna' - arbetsinsatser kommer -att ligga som grund 'i 1980-talets skogsbruk;' Andelen 'av självverksamma kommer "dock "ätt vara "lägre än idag; eftersom” en stor" del". av insatserna utförs” av arbetslag och maskiner: Merparten av "brukarnas och andras insatser kommer i stället att sättas in efter en totalplanering av hela 'områ=- dets . behov. - Skogsbruksområdet blir. en arbetsbank, där i första hand de egna :resurserna utnytt- jas, men vid behov även n lejd.a ar: betskraft.' + : Ett ' gemensamt utnyttjande av -| resurserna ' innebär "ökat: gemen- samt beroende. Arbetsinsatser och avverkningskvantiteter : »från varje .] fastighet måste -noggrant planeras och läggas "in .i områdets arbets- schema? långt 1 : Integration med den. ena och långtidsöverenskommelser med 'anr nan | skogsindustri' kräver: även :|noggrann tidsplanering av ”virkes- leveranserna. +. - Genom . den aktive "skogsbruka- rens specialisering och utvidgning+ en- av hans arbetsfält blir man -i mindre grad beroende av krav på kontinuerliga uttag från varje fas” tighet.' man "att arbeta med' större" av" verkningstrakter, De minsta , fas- igshet att beröras : av gagnvirkeshuggningar endast: vart: tionde år eller / mer, dv. KN -det - normala . gallringsin- tervallet. -F småbruksbygder” komz mer varje avverkning att i: regel ]- beröra ett flertal (fastigheter. I na . TRÖSKA PÅ MUSEUM. Den 'tekniska' utvecklingen i avi verkningsarbetet blir inte så” "sens sationell som .man kanske wmäntar sig, tror dir. Hamilton.-Södra Sve- riges enda skogsskördetröska bär- gas' "ur en mosse och ställs upp på ett skogsmuseum. i Växjö, be- tittad av skolklasser, : - Motorsågen finns kvar i skogen "i ORIGO), vid fällning - och ' kvistning, men Tvika de, stora komplikationer som -Av' kostnadsskäl” kommer nasiedebatt;- "Andersson . var centerns representant i gymnasie- utredningen och särskilda utskot- tet som behandlat förslaget till nytt gymnasium; Han stod 'också för den | reservation i gymnasieutredningen för fler timmar i religionskunskap som tillgadosågs i propositionen, I övrigt hade man i stort följt. ut" redningens förslag, vs : — När jag hade i uppgift att gö- ra den avvägning -.scm reservatio- nens krav innebar, stod det klart för mig att det var svårt att över- skrida det iveckotimantal" som var fastställt "för undervisningen, Jag valde ändå den vägen för att und-. en. ändring av timplanen innebär, sade hr Andersson, kt Plan vg ”Yiterligare förstärkning - sl : Hr Andersson. anslöt sig dock till center—folkpartireservationen = för undersökning av. möjligheterna till ytterligare förstärkning av reli- gioriskunskapen, enlighet vad vad söm! framförts:ii ' en -centermotion och söm byggde på hans reservå- tion i gymnasieutredningen. ; Högerförslaget som sträcker sig långt längre har,:ansåg hr Anders- son, en betänklig, rent psykologisk brist. Man vill öka det totala timan: talet "vilket måste innebära . en prövning "i-soch för sig för de unga och detta går ut över kristendoms- :; Den” översyn: man från center- håll begärt måste"inte minst syss- la med problemet hur man återigen skall kunnå göra kristendomsäm- | net; till en" stimulerande och in tressänt imne för eleverna. : "Demokratisk skola "vo i Det nya gymnasiet blir én i sanz ning demokratisk skola," sade hr Andersson, Genom att på varje gy t. kunna erbjuda” såväl allmän som teknisk och ekonomisk gymnasieutbildning .: ger, man ' all ungdom; samma chans att på när- maste ” gymnasieort inhämta : den kunskap, han : eller hon anser Sig enhet olika skolor. på det gymna- siala stadiet, vilket möjliggör" en utbyggnad av det. gymnasiala skol- väsendet till glädje, för ett antal orter i landet som hittills på grund av. .-bristande ;:glevunderlag . inte kunat. få. gymnasieutbildning. En: "samverkan; mellan olika gym- t måste ,. goda "möjligheter. att fullt utnyttja såväl lokalresurser som, lärar: och utrustningsresurser: +. Elever: söm..har- svårt. att följa med i»den' takt det nya treåriga gymnasiet förutsätter, har man till: godosett' genom att ge dem möjlig- het att välja bort 'en del ämnen för att-kunna ta igen dem efter slutad ordinarie skolgång.. Likaså kan e< lev, som har svårt"att förkovra sig med den takten välja till ämnen som ligger inom den" egna, intresse-, fären, ' De gemensamma proven "och den nya fackinspektionen:' torde bli en säker borgen för att varje elevs gymnasiet I Plir [5 RER sann demokratis k skola "I giva avskrift av 'venia samt ål- studieförutsättningar och kunskaper | kommer att få en riktig och sann] ” något slags psykologiska prov! som » Buvgd taget” skall kunna godtagas. ” Hd vara tillräcklig motivering för 'stu- / r d : dentexamens avskaffande; . senterar :kommunens medborgare, . De": förvaltar - på. --medbörgarnas . > uppdräg” gemensamma; ”ångelägen-” heter, Pressen på: sin sida. tjä allmänheten genom : att "förmedla . upplysning och : utgöra forum” för 4 2. "en? frif debatt, om allmänna” angel 3 lägenheter” Denna” öppenhet jar i sin:tur kommunen. Et gott samarbete mellan press och -kome.-' munmyndigheter i tryckfrihetst gens anda. borde därför. vara n. turlig ordning. .JO:s uttalaride FOR og detta” 'samart bt? Befinitivt., klar! gtr - För hård gränsdragning - ” Man har "säkerligen -- anledning räkna ; med betydande” anslutning till gymnasial utbildning i framti- den, Det ligger därför mycket i det krav som framförts ' från centerhåll att man inte bör binda de beräknas de gränserna för” anslutningen som” man gjort. En skap gräns kan med- föra att man. tillgodoser de stora gymnasieorternas, behov ' och mt- byggnad och då har man kanske nått gränsen för vad man anser sig orka med. Gränsen för utbyggnaden bör bli så rörlig att man kan till- godose angelägna behov på: nya och F små gymnasieorter, '-- . ;: Gemensamma samlingarna 4 « Beträffande” "de :-' gemensamma | samlingarna har 'det :inte' varit möjligt ' acceptera 'departements- chefens , skrivning. Av denna kan utläsas att varje religiöst inslag i de gemensamma samlingarna skulle]; bli praktiskt taget omöjliggjort. Problemet är svårlöst, ansåg hr Andersson, Reservanterna har e- mellertid funnit det angeläget:söka åstadkomma något vidgade möjlig- heter och därmed införa begreppet I; ”befria” i den mån det kan anses erforderligt. Man borde”ge de ge: I!” mensamma samlingarna: ett "inne- håll som bättre stämmer. överens |" med god och väl prövad tradition i i den gamla 'skolån. , : sprit samt .1200 'flaskö; choklad inte: méd "andra Tryckfelsnisse helt öpolitisk 3 varom. många : och > pålitliga bevis” finns, Ett är att socialdemokratis- ka. Folket. i" Eskilstuna -en' gång ” kallade Sveriges finansmini Stöld.: Ett annat, dock :i vägande bevis kan utläsas” i föl Ia.” mor. : KURS FÖR PREDIKANDE. i . LEKMÄN jande' rättelse i Ny Tid i Göte anordnas .i samarbete mellan bor; I "dr Sjövalls . gård. N Stiftelsen . Lekmannatjänst .och e a gårdagsarti Svenska Kyrkans Lekmannaskola å Lekmannaskolan den 514 feb- ruari 1965. Kursen, som : anordnas med Nod av såväl Biskopsmötet som Kyrko: fonden, är kostnadsfri, Deltagarnä betala för kost och' logi 200 kro- nor, Resp, stiftsråd och försam- lingar beräknas kunna stipendiera såväl uppehälle som resan, , I -r Kursen är avsedd för:. / 'd. Dem. som ' redan” innehar ve- nia; Vid anmälan. böra dessa in- kel stod ” att "aborter "skulle" bevile . jäs .på - socialdemokratiska : indika : dersbetyg. - 2. Dem som önskar erhålla ve- nia. Vid anmälan insändes- jämte äldersbetyg en rekommendation av församlingens ' kyrkoherde. Dessa anmälningar skola sedan granskas av resp. biskop, : :Då kursen är maximerad till :30 deltagare,' bör anmälan om del- tagande ' insändas så snart som möjligt och senast den 20 januari vor tilll dig 's fröjdas över. Du: gläds "över "en ' medkänsla” som ” Sjulen', kom: det rent; mänskliga deltagande livet," Du "gläds . måhända - för den ; : hemm 1965 till Lekmannaskolan, Sigtuna. nytt. - avi du up bl vie. på 7 Lärare vid kursen blir, som vid and de. dina. G föregående liknande kurser, i hu=j" i vudsak akademiska lärare och ex-T' perter på de olika ämnesområdena. De ämnen som komma att behand- las äro: Hur man utarbetar. er predikan, Lekmännen och förkun- nelsen, Predikans grundprinciper, Textutläggning, Troslära — peda- gogisk utformning, Dogmatik, Någ- ra, huvudpunkter i Luthers teo- logi, Talövningar, Homiletiska och Liturgiska övningar. "Varen alla hjärtligt : :välkomnat Svenska Kyrkans orgel Maskola, Algot. Tergel, som. stå dig nära ske. fick: du ge nåkot åt. "en: 'som "gått andli | gt. Alt detta” må du ocks t & inte-vad-du--gav-Xäta gav." Jesus ' Kristus . är. Gu sägligt - vil å' gåva. Det ä gåva mätning, Bara den -winsten borde Du känner väl dess” rikedm a : Stiftelsen Lekmannatj: SEO Ho Nisseedänst Xl
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.