Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
direkta krediter. till” fö mindre - än :50 anställda "hå ' ökat X vanliga” novemberanålyseti av” 'u låningen, ;och dess: fördelning på olika näringsgrenar. Enligt-'dennå utredning "skulle." -åffärsbankernas | i. kr; under dé senas- i samt” Industrikredit” -öch ; Företag: kredit; gått: så” stora: "krediter : till mindre: såndustri företag” att. de till- nädsstatistiken.' Till: byggnads äriläggningsföretagen - har; man de ; senaste" två åren” , i nya krediter. | men från olika håll i utlandet fap- | bilisternas sid: | heller, längre. | rån. De-har. för; länge sedan > slutat | spannen: eller bröpelarna; och körs "banan som tycks mer. eller; mindre porteras. att: polisen ofta” nog. blir bi Jatt:le, Och de vetatt det finns mån: d gasom angrips av en- plötslig”, bro: ångest bara de. närmar sig. brådz 'djupen;-får syn på! de höga: bro- sväva i det fri man” dock: ligger i i hur terrängen nd r 'vägbanan övergår till sj grunden "och. därmed. uppfångar de för ögat spröda betongpelarna;: Sak samma blir förhållande isväng och sbildar.; ]lokaliseri . För den som i 20 'år: syssl med lokaliseringspolitiska frågor är dettä.en' angenäm dag sade Tors- ten:Andersson' i Brämhult när han tog till, orda. i första -kammarens debatt om - lokaliseringspolitiken, Man förstår att Torsten Anders- son -kände ' sig tillfreds denna dag. Även om, det: beslut: som riksda: gen. :småningom.. kom fram till inte överensstämde . med hans in= tentioher på. alla punkter; var, det dock det” första : påtagbara resul- i dtatet; av. det arbete. som: centern konsekvent utfört under 20 år. Visserligen. väcktes den första 1944 av herr Sam ' B. Norup och Artur Heiding,' men "utan" attvta äran av dessa två kan .man väl påstå. att det varit Torsten : An- som varit : centerns lokali- MÅ seringspolitiska föregångsman; Som av: den” stora lokaliser ringsutredningen:. fick .. han vara med om att dra" upp ”riktlinjerna för 'den politik i som .nu' fastlagts ' riksdagen. . Utredningen ' har dock. brukats i många ' avseenden och" arbetet för ent-aktiv Iokalisex ring är, därför ingalunda ''slut för Torsten' And råsons del. ? Inrikesministérn' hade det: ber svärligt 'att' klara av de sggressiva' centerpartisterna Stig 'F. Hansson, Thorbjörn Fälldin . och : Johannes Antonsson: i: andra "kammaren: I inrikesministerns' förslag. fanns två uppgifter som stred mot:vaärandra, På. det: ena stället; stod .« det satt lokaliseri tskall kunna sät- tas in över hela regionerna och på ett annat ställe sades. det. att. det skall ,koncentreras till, verkligt sto- ra orter, Ja, man är. inte ens, sä ker på: att alla framtida kommun- centra blir” fillräckligt stora Jörg att å s mdrar: man ba i -så ;fall. står bakom ,den. andra formuleringen som bara syftar på de. verkligt stora. orterna kanske ; LO? or De motstridandé uppgifterna HL lustrerar ' ju i så fall på. ett ut- märkt sätt splittringen inöm so: 4 Harald Larsson i | Hedenäset 'hade kommit att. tänka på några ord av skalden Hjalmar Gullberg när han läst " regeringens förslag till fram- tida . Iokaliseringspolitik. .. Det , var den tänkande lantbrevbärarens re- bar pengår: till. & i och b en ' medellös” ; ; Det låg åtskilligt : av sanning i detta vilket framgick inte minst av hr'. Larssons ' fortsatta. anförande där han: 1 argumenterade för "en sänkning: av eltaxorna: i Norrland och för att de" arbetslösa i förstå hand .. skulle : få ättning i : öl .|utlåningen från: affärsbank i jeller för hårda. -mönstringar skris GR. KOÖENING UND. 1065 Ge . : KREDITÖRNINGAR IE INDPRE INDUSTRI" SGD (DAREBANDER. lUNDUSTRIREEDET | ETAGSEREDIT). SO : PEN. 1963, OCH 1924” SOT: st. SBO milj.k till mindre industriföretag åren :1962— j framgårj a av: detta QPpeldiagram, för EN 1963 /och 1964. Ir 415 "miljonér 2 fEetieg räknar man bort företås ”E ti Nk kvarstår 380 miljö: kning genom de äv: affärsbimkerna, till hälften ägda "instituten : Industrikredi soch |; Företagskredit.. Siffrorna bör 'be- |7 traktas: som-.ungefärliga vå grund av: olika definitioner och tidpunk: ter; i redovisningen.' Siffrorna” för företagarföreningarna , har kalkyle- rats fram eftersom man först : vid. |: a kan va ra" svårt. Det vär" oviktigt ”att!det tyg .man köper håller. länge praktiskt - och. 'estetiskt.. De åla "att slita: på, det å åt sig smuts, det äkta " och - malpreparerat.” "Fi vi. inte, skall tröttna - spås ide . det snaraste” -SKUMMESLÖVS' CKE, 2 Ska "färg iegärd I ingskonsulent.;'Guniiel diga : tyger lämpar med raka formar. medan. de” svängda ; möblerna blir ;bi y antas "det. vara. Må stämmer. inte. För att' ett mö 1- Utv "skall ;vara starkt krä XC sta hand att det är lätt, smidigt lätt formbart, Det. får inte vara för glest. eller. för -tjockt.' Men. till. lösa kanter ' och "hörn, Se "En stark, men inte av: bomull eller syntetmatérial- är lämplig, : Till -väft. är: ull; fårull och på senare tid också: :mohairull utan" tvekan ' det vanligaste .; -mate- rialet' för möbeltyger, Det är prak: tiskt. eftersom , ullen stöter ifrån sig damm och -smuts och "särskilt i högre kvaliteter. ger det. tyge en vacker lyster,. ' s " "Förnäm. gl Si har linnetyget, men. de- lämpar sig. mindre. för klädsel av plymåer , och lösa dy- nor;, eftersom det stela: linet lätt skrynklar. sig ' och” bryts, Ett så N dant tyg skall sättas - på en; hård . stoppad stolsits.-och i andra sam- manhäng, '. där tyget: spänns fast på : möbeln, LÄ pA sina hemtrakter, ret to rjäde. med. Tor en, Anders- sön och. föredrar , att även” i sluta med att: anknyta något till: hans framträdande i" denna ' debatt. Hr Andersson "menade ; att. .-den "stora skiljelinjen”, . mellan «+ centern: och socialdemokratin:, går .. mellan." de båda partiernas "sätt att; betrakta den” enskilda "människan. För; so- cialdemokraterna är. lokaliserings- politiken" enbart' en .frågå' om 'att få: utnyttja: de. ekonomiska : resur- serna till' det ' yttersta. De tror att' detta ' sker "bäst "i 'ett 'koricen- trérat' och": centraliserat.: samhälle, Det ; tror ! vii inte från : centerns sida. Vi menär' att om "människan år. vistas i' en trivsam" miljö. så i sked om vilken skrivning som skall betraktas som den avgörande, >: Ytteyligt pressad . deklarerade slutligen « inrikesministern ' att han och - hela "regeringen stod bakom "Hå lokali oe resultaten," Den sidan 'av. saken :C tisterna, at ickeråd, 'in- Ihar idemol raterna i ydligen rik int hårt: för att få -be- linte "reflekterat" över. = arbetare som 'får . lämna" de: fria vidderna : för .att. hamna 'i det då- nande :inferrio som 'ett..modernt järnverk. utgör? Ja, .vi .vet' mycket -- garmmterade varje « ot; chansen att få Bröd. ? . | , denna” omställning påverkan vedere litet -om. vad :som händer. och hur Vad händer:t. ex. med en skogs- ut » Förel vassa , hörn. på eh | möbel, som .skall kläs med ett lin- netyg, bör man se till att:tapet« seraren . ”bäddar in” hörnet ' med litet > stoppningsmaterial, Resulta- tet "blir. att, tyget : på: de: utsatta får: ungefär dubbel livs består | av blandningar. "av ull. och lin. som kompletterar varandra” uts märkt, - eftersom ” ullens mjukhet bäddar in.- linets; stelhet och; för- hindrar att. detta bryts, linets' seg]: het hjälper den mjuka ullen att Pi hållbarare: > St . Linnekretonger -finns i-: del -vackra mönster. ' och ' "färger, men "man måste vara : medveten omv att. de" stela: och täta: sorterna tyvärr intel” håller : ilt pa många år om ”de'' svd ' somj" fast möbelklädsel, ' et finns följaltliget n ännu myer Ke att göra. föratt klara uta i vårt: umoderaas 53 öd ”Ceson
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.