ma [ i l ed 1 Ed : Kördagen" den vart 3 ganvart 19037, - För! kr Lördagen den: SOLB Sod år av viredningsmödor och” ag till en framtida författning egeringen och oppositionspar- KET nu kommit överens om att Sitta utreda den, frågor, som . rt är både viktiga och kom- örkalljdar Lyckas man nå enighet. tinningen när man går Mm jen In på Tvet. skulle 1968 - PF års "riksdagar kunna fatta va beslut. bekant dök begreppet ”det pas sambandet” upp i val- a RÅ. förelsen. Statsminister Erlander an vände det, som sköld när. han : ör! SUNE f 7 fråmåt i i författningsfrågan EN FN 2 januari 1965 Lr väckte relativt liten Nya Tagar och förordningar "En" eller flera” distriktsåklagare ska finnas 3 varle äklagardistrikt. I ett ikt skall finnas krono- ” STOCKHOLM (TT) - Arsskiftet. innebär som vanligt Fn > en Ipe i många di: : Den b som ri be- het. Den återkom vid 1964 års riks- dag, men först vid höstriksdagens " temissdebatt kom den, liksom. lik- ” pande initiativ från folkpartihåll, ” : upp till närmare skärskådan. Även. ” konstitutionsutskottet har sedan. be-> handlat motionerna och uttalat sig . positivt om dessa.” cc. a =" Kan 'det tidigare" diffusa" ”resone-" manget om kommunalt samband le- 7. das in på dylika progressiva linjer, är "troligtvis ytterligare . "slöt för ett par år sedan träder å' kraft, "polisväsendet förstatligas” och "omorganiseras. Naturvårds- --Jagen, börjar tillämpas, Den nya fordonskontrollen inleds, Vi får en . ny namnlag. Landstingen övertar ansvaret för ambulansorganisa- tionen, 27507 2: - Den nya brottsbalken ersätter strafflagen samt lagen om ungdoms- fängelse, lagen om (förvaring och in- både önskvärd och nödvändig. Då ådet har. inte i för! i "Kan dess utari diskuterade med opposition , Vad det innebar hade ingen riktigt klart för sig: Oppositionen trodde att det var nå- gon slags täckord för bevarandet av första kammaren, Något riktigt bi sked gav aldrig hr Erlander. Ni spörsmålet dykt app i eftervalsde- : batten har det närmast haft karak- fär av en samordning av riksdags-, och kommunalval samma dag. Nu” blir det väl den parlamentariska ut- ? redning, som man är överens om bör tillsättas, som får ta hand "om : . En i sänningens intresse skall 7 även sägas, att det kommit nya prespektiv i bilden, nämligen frå-' gor om den kommunala självstyrel=, rt och länsparlament; Självstyrel- . å 1 t ak- op «| tualiserades redan vid 1963 års riks. | "dr genom en motion av centerpar- : ' tisterna Einar Gustafsson i Kårby - och Sven Sundin 1 Nordingrå. Den, | syftade till en' decentralisering av ' ! atatligr. förvaltningsuppgifter till länsplanet, De nuvarande landstin-. gen omorganiseras « och får betydligt. " ningen penet: ' tvivel gamtjdsdurliga förslag" T osv > ras med ökad kommunal självsty= . relse framför allt på iälinech då. är drö m . gorna försvarbart, Förmodligen ers står dock åtskilliga svåra nötter att " knäcka innan regering "och opposi+ tion kan enas om en: ny författning, . även om den överenskommelse som nåddes sedan julfriden sänkt .sig : över det politiska slagfältet” 1964 ” : tyder på allvarliga ambitioner här i « tills : fo hh fom” med" sådant vilsegånget ”anslags- tänkande”, "säger VK..- : . så SKALL. SKOGEN PAJ NYTT oa ”ATERGA we till att vara /en binäring till jordbruket, frågar sekreteraren! i , Skogsvårdsstyrelsernas - Förbund, nsjägmästaren .W.i. lhelm R os med anledning av det orga- och i skulle beslutanderätten komma när- mare folket 'och bygden.:Motionen SEXARSAVTALETS SISTA AR ' - har givit god skörd och hyggli- | ga priser varför man "på sina håll | tror alt allt är välbeställt inom: jordbruket, skriver Lantbruksaför- +. bundets NM ordförande - Bengtsson » Jordbru- + karnag "Föreningsblad. Men. det. har varit, mindre. goda” år. också | under "perioden: NA » "Att "fust det sista blev det bästa bör: inte av statsmakterna få ias: som "intäkt för en njugghet mot ” jordbruksnäringen | som de : sex årens genomsnittligt sett -mindre: goda : «ekonomiska utfall: inte mo- tiverar, : Det har varit "angeläget" "att I framhålla detta,'eftersom .det inte saknas röster som, under det pro- : visorlum, B&om måste till innan Jordbruksutredningens 7 i förslag kan hinna” Kenoinföras," velat ”av-|1. lägsna;, "vad ..som i sexårsavtalet dock varit: till fördel för: jordbru-' ket och som hindrat inkomstef- tersläppingen att bli ännu större. Är det .så orimligt, alt jordbrukar- na anger sig'i sin fulla rätt att kräva, 'att deras inkomster.,skall] late inkon en. alll ingen? . senare utvecktin sr allt expofi kottsprodukter: NN. Därför står vi ty' F tvånget att' i en värld"äv. svält allvarligt överväga 'alt”gå vidare på den produktionsminskningens väg som vi delvis redan beträtt. Från vår sida är vl också bered- "da att medverka till en ytterliga- » re krympning av den . svenska jordbruksproduktionen, Det är inte undfallenhet för en allmän eller utbredd opinion som förmått oss att inta den stånd- punkten, utan framför allt insik- » ten om att vi inte minst själva har att vinna härpå. : N om ANSLAGSFIFFEL . Statsrevisorerna anmäler i sin berittelse att de vid granskning en rad missförhålland Turel - nisatio förslag, 2 som nyligen > framlagts: av 1960 års jordbrukå: >utrednirig, där man föreslår att de tre länsorganen 'skogsvårdsstyrel- : se, hushållningssällskap och lant- ' bruksnämnd! sammanslås' till ett: - .-' Jag ;trodde annars "det: 'var tvärtom numera — "att sk i lt, lagen om ; villkorlig" dom, Iagen om villkorlig frigivning och. lagen om påföljd för brott- av "underårig. "Den innehåller tre ;huvudavdelningar.: Den första "upptar: allmänna bestämmelser, den andra , handlat om brotten och den tredje om påföljderna. —.;-", : Beträffandé brotten mot person än- nebär .den nyå -lagen en genomgri- pande revision! Detsamma gäller ka- pitlet om Sdvärn och annan -våld- . handling. Bestämmelserna om påfölj- derna har blivit omarbetade. Bl a "försvinner vissa påföljder. Fängelse och straffarbete slås samman till ett "enhetligt. frihetsstraff, 'kallat' fängel- fogde jämte exekutionsbiträden. M Då ett distrikt omfattar .stad som redan har mer än 50 polismän skall den övre gränsen för polisstyrkan i ett. distrikt — 0 man — kunna överskridas, : Reformen berör 18.000 befattnings- bavare. Landet delas i 190 polisdi- strikt. ' Som" grund för indelningen läggs den beslutade indelningen i kommunblock, . BEHANDLINGEN I IF 'ÄNGVARDSANSTALTERNA. " Mot - bakgrunden”. av" brottsbalken bör man. också se den nya lag om -å - fångvård: Ht: som träder i kraft 1 januari. Den avser behandlingen av dem som dömts till fängelse, "ungdomsfängelse eller in- ternering samt dem: som behandlats i anstalt i samband med skyddstil- syn. Permissionsinstitutet vidgas. Be- stämmelserna om frigång ändras, Planeringen och ledningen av vår- den i anstalt skall ankomma på en central fångvårdsmyndighet, krimi- nalvårdsstyrelsen, Ansvaret: för vår- den i frihet av dem som dömts till se, Förvaring och int i sä- kerhetsanstalt "ersätts av en påföljd "som kallas internering. = sz 43 fä eller in- ternering . skall ankomma på över- vakningsnämnderna. De nuvarande | 1 ä "avskaffas - och Den villkorliga "domen ' > anstalt: i M två påföljder: » villkorlig ' dom och skyddstillsyn," Nya är också de olika formerna av överlämnade till. sär- skild vård, nämligen till vård enligt -'barnavårdslagen, "vård enligt lager "om nykterhetsvård,' vård enligt sin- nessjuklagen- och: öppen Psykiatrisk "vårdens » För: ”varj särskilt brott anges om och inom vilka gränser fängelse får utdömas. "Även ' böter samt de: sär- - skilda: -påföljderna avsättning, "sus" bension, och .disciplinstraff skall. an- vändas, iden utsträckning "som fram- går av. stadgandena öm .de' särskilda brotten,” Fängelse skall kunna ådö- mas på viss tid, lägst en' "månad 'och ::högst tio" år: eller; vid 'sammanträf- fande: brott” -högs tolv” år; samt på - ringen var på frammarsch medan folkhushållet. Men det tycks vara > så att den 'starkt jordbruksbeto- "nade kömniittén helt blundat: för ,de tungt. vägande sakskäl, som en av de tre reservanterna, general- direktören Folke Johansson, an- - fört Hör: étt' bibehållande av fri- stående - skogsvårdsstyrelser.: För egen del frågar jag: Är det fö mätet' 'ått "begära, att man: först analyserar det framtida organets arbetsuppgifter innan. man före slår en: sammanslagning, som-i nebär påtaglig försvagning av ar- betsmöjligheter och utveckling för jordbruket. minskat sin . andel if: livstid. B "straff” utbytes mot” ”bröttspäföljd!” eller '”påföljd”. En rad omfattande och komplice- rade övergå den har beslu- övervakni; övertar i viss utsträckning deras uppgifter. si " NATURVARDSLAGEN' Den nya naturvårdslagen ersätter natursk; vissa regler i byggnadslagen. Ett nytt institut, naturreservat skall kunna användas för att bevara vetenskap- ligt och kulturellt värdefulla natur- områden och för att tillgodose be- hovet av mark för allmänhetens fri- luftsliv. Beslut om bildande. av na- turreservat meddelas av Jänsstyrel- sen. års + Allmänheten bel ver platser ” för bad och friluftsliv. Därför skall läns- styrelsen kunna förordna att ett visst strandområde" skall:. vara 'strand- skyddsområde: Inom ett sådant om- råde : skall "bebyggelsen "kontrolleras på i i huvudsak samma sätt som enligt täts ,'med anledning ', av' den nya "brottsbalken, De gällande" bestämmel- serna om” förfaråndet i' mål motun- derordnad lagöverträdare och om 'ef- tergift "av" åtal som" rör . ungdomar . har sammanförts i en lag i vilken " även "reglerats ett helt nytt. rättsligt institut, ' bevistalan, 'som- innefatfar : prövning om den som inte. fyllt fem- ton år har begått brottslig gärning: ' Söm följd” av i deri 'nya brottsbal- ken" ändras också sek bla .Det blir: också : möjligt att” ingripa: mot andra anläggningar som -: inskränker allmänhetens ' rörel- sefrihet i inom området, +, > XL c - Till skydd för landskapsbilden har införts ett allmänt tillståndstvång för täckt. av "sten, grus, sand och lera; Länsstyrelsen 'skall-kunna' införa. .10- kalt +tillståndstvång för by; .upplag och: andra arbetsföretag. Ock- blir: det: ett allmänt' isla tvång. så när det gäller reklam i naturen |; chefen —-skall jämte generaldirek- - tören bilda styrelsens direktion. - PERSONUNDERSÖKNINGARNA Ytterligare en del nya lagändrin- gar, utöver de redan nämnda, ge- nomförs vid årsskiftet som en följd av brottsbalken. En sådan lag gäller personundersökning i brottmål. Den medför en utvidgning av det områ- de inom . vilket personundersökning skall vara obligatorisk, ' Bestämmel- ser införs som syftar till att sådan undersökning skall komma till stånd -- |så tidigt som möjligt, En undersöks. -I ning skall få företas om den miss- tänkte erkänt gärningen eller om det eljest föreligger sannolika - skäl att han begått dem. Vidare ändras sinnessjuklagen var-. igenom -det blir möjligt att effekti- vare utnyttja resurserna inom det rätts-psykiatriska " undersökningsvä- sendet. Därför skall en häktad som skall sinnesundersökas' få. förvaras på annan pläts än på sinnessjukav: delning inom fångvården, ' ” LOKALA TRAFIKNÄMNDER — Den lokala trafikregleringen ' 1, stad och på landsbygd skall ankom- ma på särskilda trafiknä som Majoriteten av Afrikas ver fortfarande i ett chock efter den europeiska bl Y ventionen i. Stanleyviler Att Tshombe--— ”förrädaij det fria Afrikas sak” — ländsk hjälp "åtminstone ff. kande. Starkast upplevs” biskt land som Algeriet, och + vore riskabelt för Nasser att 1 Algeriet ensamt gå i spetsen 6. en: - antivästerländsk - » strömnin? Han. måste söka hålla sig i denö . Jafrikanska förgrunden genom att vända sig mot sin hjälpare USA, landet som också ' hjälper Tshom- be: Men i praktiken torde det rö- ra; sig om ett nytt egyptiskt ba- lansn — att inte förkasta skall bestå" av ortens polischef. som: skall vara ordförande och två av valda 1 Läns- styrelserna skall dock också ”i fram- tiden besluta om hastighetsbegräns- ningar och om vägs karaktär av mo- torväg eller. huvudled, Trafiknämn-. derna får hand om tillståndsgivnin- gen då det gäller taxitrafiken, : Länsstyrelserna beslutar om fora" dons: axeltryck och' bruttovikt, om : inskränkning i trafiken då' det gäller särskilda slag av fördon. samt om ' vad som lokalt skall tillåtas ifråga om fordons bredd och last. : sm > 1885-års lag om lösdrivares. be-. handling upphävs och ersätts med :; en ny lag om samhällsfarlig asocia- litet. Denna :lag är avsedd som ett medel .i kämpen inot' brottsligheten, -— Bärgningsbegreppet i den sven. ska sjölagen samordnas med de öv» - riga nordiska sjölagarna. Då bärgar- lönen skall fördelas, skall legala för- delningsregler med fasta kvoter be-. hållas i ungefär samma utsträckning som hittills men kompletteras för bl a. bärgningskostnader, » "i Genom ' en "ny fagstiftning un- derlättas för en, del. utlänningar; främst statslösa och politiska flyks tingar, att få” äktenskaps- och hem- :, skillnad! vid svensk domstol. även rätten att få” återgång av äktenskap . regleras, "> os Landstingen” och de "Jandstings- läggr att tillse. att det. jukvå, Y4område finns en” ändamålsenlig ' organisation :för "så”att "benämningen "Tvångsarbets- "anstalt”: utbyts” mot” Varbetsanstalt”, Övervak de största, nu -berörda. lä néEn,. skogsvårdsstyrelserna. Eg - Och bevakas. lika ”väl..från.' en ibyrår |; ohefsplats i' det” framtida :mam- mutverket - . Lantbruksstyrelsen som från skogsbrukets nuvarande egna ” organ . Skogsstyrelseri. Inte, . heller länsplanet kommer att vi a något om förslagets tungarbe-. ade; teoretiskt - uppkonstruerade låt skogen även i AT be- traktas som en. med jordbruket jämställd, - självständig närings gren, Det blir inte samarbetet li- dande på; menar hr Ros, BÄTTRE VÄGLEDNING H Vid en debatt om konsument- upplysningen för »en tid sedan konstaterades att upplysarna mås- te tala i klartext, och då kommer bländ annat bästa köpsrekommen- dationen in i bilden.; Inom Kon- sumentinstitutet har” man.' varit tveksam för denna form av.kon- lysning, Tekniska svå- när det gäller anslagsredovis- ningen inom det fria och frivil- righeter har anförts men också "rädsla för att drabbas av person- liga studiearbetet och d liga skadé d: åk,. Risken kad förenings-. och fritidsverk Man har kommit på rena luftcirk- lar, småfiffel med medlemsantal i cirklar, med åldersuppgifter och närvarolistor etc, Som ett resul- tat av skolöverstyrelsens gransk- ning har ett studieförbund fått återbetala” anslag med 200.000 kr. ett annat 6.000 och ett tredje 10.000 kr., heter det i V äs ter- bottens-Kuriren. Det är verkligt olustiga avslö- janden och man får hoppas att det trots allt bara rör sig om un- dantagsfall, fortsätter tidningen, De olika studieförbunden måste se till att strama upp sin interna troll, så att fiffel denser av denna art snabbt utro- tas, Oftast torde de bottna i oför- stånd och dåligt omdöme. Det syntes i varje fall vara fallet, 1 för | åndskrav tycks inte vara stor, skriver TC O - tid- ningen och hänvisar till ett bästa köps-rekommendation: ' Dessa från konsumentupplys- ningssynpunkt mycket 'effektiva TV-program har såvitt bekant in- te medfört några skadeståndsan- språk på Sveriges radio. Förkla- ringen härtill är givetvis -— som NO framhöll under debatten — att en fabrikant har mycket små möjligheter att få dylikt skade- stånd. NO betonade också att vill staten ha en effektivare konsu- mentupplysning, då skall det eko- nomiska ansvaret vila på staten och inte på de enskilda tjänste- männen, Däri vill man gärna in- stämma. Det är helt orimligt att enskilda tjänstemän på Konsu- mentinstitutet i sin dagliga tjäns- i skall behöva känna med ett 1 från Vä som nyligen cirkulerat i pressen. Någon verksam kraft inom FPU- distriktet där hade i ett öppet - upprop rekommenderat att vanlig mötesverksamhet. — rapporterades som studiecirklar för utfående av statsbidrag, Sådana övertramp bör genast påtalas och korrigeras. Of- tast är det folk utanför studieför- bunden som på detta sätt miss- förstår den statsunderstödda stu- diecirkelverksamhetens innebörd och syfte. H Statsrevisorernas — anmärkning innebär .en allvarlig uppfordran till studieförbunden att se upp SS rädsla för eventuella skadestånds- krav. Under sådana förhållanden kan vi givetvis inte få en effek- tivt vä lysning. Skadeståndsfrågorna måste allt- med det snaraste klaras ut Därefter kan vi slå in på vägar som 'ger konsumenterna . bättre vägledning. Bästa köp med en redovisning av under vilka förutsättningar som köpet är bäst, det är den väg inom konsumentupplysningen som bör ha framtiden för sig, slutar tidningen. tror någon på allvar, att det: en-. : skilda skogshrukets intressen”kän | r ty; längre "blir förenade hos gammö TV-program där man praktiserat . "nat med andra ord än "brottslingar och » lösdrivare”... nämligen -”persorier | - som ställts under "övervakning efter dom, å fängelse, skyddstillsyn;. ung» domsfängelse, internering eller "in- fagning i arbetsanstalt.” i 4 POLISVÄS] DET FÖRSTATLIGAS Polis-, ”åklagar," "och exekutionsvä- ' sendet förstatligas och verksamheten H omorganiseras,” Det. nuvarande orga- : nisatoriska sambandet mellan verk- samhetsgrenarna ' upphör vilket! bl a ” innebär . att: chefsfunktionerna! inte . fattningshavare, hn Landet blir indelat i lokala Hå : distrikt, vart och ett med en centräl- ort och dennas naturliga omland och ' så stort”att. det sysselsätter en polis-= kår "på 20 till 50: man, Ledningen "skall anh "på en AV len förläggs h ! innefattande. en rörlig styrka för be- i vakningsuppgilter : till centralorten, » Arbetsgrupper stationeras i andra ; tätorter inom distrikt, Stats 'och re- ; Servpolis-organisationerna upphör. " Länsstyrelsen skall alltjämt leda po- lisväsendet i länet och länspolische- fen, inordnas i länsstyrelsen. Han får en rörlig polisstyrka avsedd främst för. trafikövervakning. Som centralt polisorgan inrättas en rikspolissty- relse under ledning av en rikspolis, re, Adel "Blir beteck- |. serna 'om /nedskrä haturen skärps. BILPROVNINGAENA . Från årsskiftet införs den; omskriv- na” årliga : besiktningen 3 av .motör- fordon och släpvagnar. När. organi- satiohen"” är - fullt utbyggd” blir det årlig besiktning av alla minst tre år gamla motorfordon. Besiktningsskyl- digheten skall till-en början förelig-' ga endast för fordon av. 1960 års och äldre modell. Den nya. säkerhétskon- trollen, som. byggs ut successivt, skall utföras av AB Svensk" ' bilprovning som har. bildats för detta ändamål, "En omorganisation sker 'vidare av statens bilinspektion, Typbesiktnin- gen + av . motorfordon. effektiveras, "| Verksamheten. koncentreras till Stock- holm. Inspektionens resurser för prov med förare och körskolepersonal för- stärks medan huvudddelen ” av dess uppgifter ifråga" om ford troll t till och från sjukhus eller . läkare . av personer. som . behöver : transporteras i ambulans. | H « — De -särskilda: investeringsavdra- " gen för. industrins -maskininvesterin- gar skall. få göras. första, gången. vid .. 1965 års taxering.” — Nya regler 'gäller sedan 1964 äre taxering:' för -traktamentsbeskattnin- gen, Av tekniska skäl har. dock ikraftträdandet av. reformen beträf- fande, traktarenten från ' enskilda ar- betsgivare 2 uppskjutits" till. taxerin- gen 1965, — En ny 'stämpdiskatteförordning ersätter ' från årsskiftet 1914 års för= ordning om .stämpelavgiften och 1883 års förordning om expeditionslösen.. Reformen innebär en modernisering. Vidare görs vissa" "inskränkningar i det; skattepliktiga , området, Samma, skatteplikt införs "för tomträttsför- ” värv som för fö färv av fast egen- överförs til Svensk bilprovning. BORGMÄSTARN. A OCH . RADHUSRÄTTERNA - fv Jrigt liksom nu förvärv. av fartyg, in- dom, . Stä i öv- teckning av fordran emission av ak- tier, 'obligation.r ' och vissa andra svenska värdepapper, insatser I sven-" ska h di vissa. transak- bolag; . Magistrats- och k lborgmä- starinstitutionerna "avvecklas. De stat- liga förvaltningsuppgifterna fördelas på andra organ, i flertalet fall läns- styrelse och polismyndighet. Avveck- lingen sker i.samband med att sta- ten övertar kostnaderna för "städer- nas domstolar. Länsstyrelsen övertar. handels-" och äringsregister för stad samt magi- tioner med utländska - värdepapper samt slutligen lotterier. Skattefrihet . införs fö; : kommuns och . annan ' menighets-+ förvärv ' av ' mark för vissa allmänna ändamål ' liksom för en del överlåtelser i ra- de "syfte. Aktiebol skyldighet att betala dubbel lagfarts-' stämpel vidgas att avse alla juridiska' ing med fastighetsre- chef, — Styrelsen trädde dock i funk! tion sedan 1 juli: fö " vid förstatligandet == + Bestämmelserna för statliga" lö- netillägg har blivit så detaljrika - och invecklade, att det admini- strativa arbetet inte står i rimlig proportion till de ekonomiska för- delarnas storlek, säger statsrevi- sorerna. Det händer, att en löntagare med tjänstledighetstillägg kan få högre lön, då han 'är sjukledig än då ' han - arbetar. Underordnade tjänstemän vid ett truppförband kan nå samma lön som förbands- chefen 0. 5. Vv. "Detta tycks vara ett löneki- neseri för sjukledighetens främ- jande, Vilka begåvade människor lyckas åstadkomma dessa konsti- > gä bestämmelser? Bäst att låta en kommitté sit- ta i' sjutton år och försöka klara upp detta sällsamma kineseri, > -gister för, stad, Den skall även ge tillstånd att driva hotell eller pensio- nat. Polisen får hand om tillsynen om allmän plats m m samt hand- läggningen. av t 'ex lotteritillstånd. Domstol får i uppgift att utse med- Jlare i äktenskapstvister, Lagfaren do- mare i underrätt eller särskilt föl oränad vigselförrättare får behörig- het att förrätta borgerlig vigsel, Vid utskottsbehandlingen . förklaras i detta sammanhang att lämpliga. vig- selförrättare bör kunna sökas t ex bland kommunala förtroendemän. Rådhusrätterna förstatligas. Den nya organisationen övertar den nu- varande personalen och . rådhusrät- tens domare blir i princip: skyldiga att övergå till tjänster i den nya o or- ganisationen. ,; POSTVERKET OMORGAN ISERAS' En ny organisation införs för past: verket, Verkledningens : utformning ändras, En ytterligare" decentralise- U t görs :dock för gåvoskattebefriade objekt, lösbo, bo-. tadsrät ä ttiga' b öretag och krediti; ningar i vissa fall: Generalpoststyrelsens uppgifter som central stämpelmyn- dighet och som beskattningsmyndig-. het -för värdepapper och lotterier överförs på kontrollstyrelsen. sc Djupfryst sjöman klarade upptining Den 40-årige sjömannen Les- lie Ritson håller i dag på att tillfriskna" efter att ha i nära "tolv timmar legat infryst i en bottenfrusen parkdamm i Dur- "ham i England. > : ”"Ritson föll under en'kvälls- ting av b från centralförvaltningen till distriktsför- valtningarna. De delar av organisa- tionen som är av särskild betyde!se för verkets rationella drift byggs ut. "Pr d i den sex dm djupa dammen 'som frös till under natten.' Han hittades av polis- intendenten Harry Eirks utan- för stadsh -i Durham, där elsen ändras till pststyrelsen, Poststyrelsen får 6 byråer jämte pastbanken. Byråerna — drift-, kans- li-, personal-, intendents- och eko- nomibyrån samt kommersiella byrån — delas på två huvudenheter. Den ena skall omfatta de fyra förstnämn- da byråerna och den andra de två sistnämnda, En tredje huvudenhet utgörs av postbanken. De tre huvud- enheterna chefer — driftdirektören, ekonomidirektören och ” postbanks- dammen är belägen. '— Birks. underrättade oss, "och när-.vi kom till. platsen möttes vi av den fantastiska synen :av.'den helt infrusne karlen, sade en polis. Ritson ' fördes: till sjukhus, "där han väcktes till medve- tande under upptiningen. Han väntas hämta sig. Få å 1 i 'Västerbottens- Kuriren). - Lär av andras misstag. Du kan inte leva tillräckligt länge för. att hinna begå alla själv, EEE Laholms Tidning - Iokaltidningen-. | .- | temperaturer. "linte heller sökt patent på sin Thägrar, I Tyskland har I: GAår- USA:s- hållning mer: än”;att nya dollar kan strömma till, cd -r ” Dagens Nyheter, se Men - ferrorbalansens ' åt också de” små. Krigen. konflikterna bakom dem, " denna: förödmjukelse. i ett” ; nama för nära högerns, De små Krigen, hur de än be gränsas, är, död och elände för del; folk' som . bor där de utkämpas, absoluta” tvång att begränsa dessa krig ger; världen ex större chans att över- |; leva. Bara: om "världen överlever finns det en chans att göra något . Idas-Oberstein - (LT). larnid-Pfalz : miljoner 'år vuxit i den ' lavans porer, Det låg då satt sig, och så har Idar-Obersteir blivit säte för en mycket: bety dande bijouteriindustri. För ögon blicket är Idar-Oberstein på vä att. återigen: bli världsberömt - hos , alla som förstår' sig" på oc ren och ' uppfinnaren Walter Ze fass har lyckats med att odla s tetiska 'smaragder som är så r somliga, natursmaragder:” ed skönhetsfel. Detta har'i”alla ff. : kommission'; av internatione. ragdsyntesen i-"Idar-Oberstein : en stor överraskning. för: kän na,' eftersom ' ingen . människa tat någonting om odlingsförsö! Walter Zerfass har: emellertid betat i över ett dussin år på Smaragden ”växer” | "I lyckta dörrar. ' Inte ens ' någo 'boriebiträde får titta på, nä dande 'saltbad efter .något: lighållet .: recept ' vid 'hemlighlå Walter . Zerfassar |. finningy "för .vdå :skulle han kn] tvungen "att" skriftligt prisgivjin hemlighet. Och. det-"tvekarfan ännu att göra nu då framgjen benindustrie' i Bitterfeld frarfllt |! syntetiska . smaragder redanfre kriget och - kallat dem .”igial- der”, Men efter kriget: då a, 5 segrarmakterna, - förlorade: Farben också smaragdsyn tenten,. Någon tid därefter amerikansk - kemiker ' framställa syntetiska Hans smaragder har myck likhet med de tyska ”igme na”. Många sakkunniga ha för ofta givit uttryck åt sijupp- fattning att Chatham-stenar] tro- ligen grundas på den 'tys] IG- Farben-uppfinningen. MisteChat- ham är den. amerikanska emi- kerns namn. - Juvelerarna är mycket tjusta över .Zerfass-smaragderna Im är knappast någon fara att sytetiska smaragder skulle kunna ” ädelstensmarknaden”, enda kristall som duger, ill ett smycke, tar många mårder, så att priset för sådana ste; r, kom- mer att bli minst hälj som för natursmaragderhv me- delkvalitet. Smaragder kktar för ögonblicket c:a 1.000 DMper ka- Walter Zerfass har un de se- naste åren kunnat förlna sina odlingar i'så hög grad al han nu är istånd att låta stenar växa. till storlek av en karat, en ärt' eller ändå större. Han hopp& att få kunna framställa större mängder smaragder sedan han utvidgat sina laboratorier, Inte. bara Ädelstenar ? a jur retorten Staden Idar-Oberstein i ”Rhein- | hade blivit världsbe- römd genom de agater och ame- och . Stockholms Tidningen. Att socialdemokraterna är Hvs” rädda för mittenalternativet fram- står som allt mera klart. Så myc- t större: skäl för. .mittenpartier-' | kunde göra sig till herre ia att gå vidare: på den inslagna” on rets centrum har känts förhägen, även om den är "lång och K ärframkomlig, "och akta sig "att ö kblå. gnat grupper, viktiga + "ANndan "för "undan , rna har, yrket. efter. det - sbetsplatsen after > inner dem prak-. "i ärbetslivet och et. överallt» anden” ätt "de... g ger vid a platser: lika kulle fylla sing gäller” de. im” män, När sx gp "sbgern i iktuella "yrkena: slla arbets- dig. De” industryaktas fav. na som" alltjämt. 1 ens "förex - 2 gamla” : tister som där: i särdeles stort an<= tal påträffats; sedan de' under: 200 Ikaniska ära tilll. hands att .ädelstensslipare . där bo: älskar ädla stenar, Ädelstensslip: tioner, liker; "beslutat " avskaffa + att de förtjänar företräde framfn era” "realistisk och human & 5 en; grova :brottslingen skall sakkunniga intygat” åt ”den : ty: itvecklade uppfinnaren, när herrarna för säger aft” liv skall, med liv sond I lett "nytt: "procénteri riet.' Men det presenteras” som för. en förmodan att ökat : sexport - |mentöfande de EVA bleve Niktydig r överdrift påstå ' att' 95 Procent. al tittarna” sopponerar mot mer a den . varan; vo radikaler. andra, men själva” städse jämnbördiga med de - rurliga stenarna i avseende på glhis och Åå '+ ' "Hugin "och Munin kinlighet.' "finns ]-: -- kifterna. anv. blivit .; ligt, mer: ; differentiering "som" vuxit fram” i in a och" att "just Englå” "gamla? RS Det är lustigt med ' våra | kultur er Alltid på 'anfall' mo . i Svenska Dagbladet, Jag; skall låta” all min godhet eg rit som en. åskådare PA VÄGEN förbi ditt ansikte: "7" måste du sägarr. juvelerarna skall 'bli hans samma kunder, till de mest omt; ES [de tyska Smaragden: hör ju ;yckta ädelstenarna. to Ulrich; . har. låtit, hela sin -godl mig ' till mötes. Hans” varit obeskrivlig, - utan gränse; tröttnat i sin omsorg! om mi Och som : det: an j "vari tack- denna dag, har han lIgyvåt ken underbar Gud rT ännu åt dig. godhet gå förunderli; livet, när. blir : det u så mycket I ”Jag » skall gt glad s änning nästa? "Vänta. het skall: komm. tar dig i "hans. . tålåm änser, och han har? soldrig bara erren, Ännu mer LM hans tt det” skall vara alla ditt livs dagar. Vil- vi -har!s Han- beredskap” åta all. min, förbi dig” Det blir en över "Vi tänker bå detta” vad Kd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.