FRÅN KASERNGÅRDEN
En anekdot från gamla Västgöta regemente vid Axvalla illustrerar den uppfattade trögheten hos västgötar, som Walter Dahlén beskriver. En officer beordrade sin hästskötare att infinna sig med hästen vid kanslihustrappan klockan tolv. Tiden gick dock, och hästskötaren dök upp betydligt senare än utsatt tid. Den ilskne officeren utbrast då: "Kommer du nu, din drummel?" Historien, som belyser en stereotyp om västgötens sävliga natur, är ett exempel på de berättelser som delades i "Västgötens jul" och ger en humoristisk inblick i militärlivet och regionala karaktärsdrag.
FYRMASTARE BLIR MUSEUM
Den fyrmastade barken "Passat", ett av Tysklands stora segelfartyg, ska bli museum istället för att skrotas. Beslutet fattades efter att systerfartyget "Pamir" sjönk i en Atlantcyklon 1957, vilket initialt ledde till planer på att skrota "Passat". Men på grund av elbrist i Lübeck uppstod idén att omvandla den nästan 54-åriga sjöveteranen till ett museifartyg, liknande "Deutschland" i Bremen. Samtidigt inrättades ett hotell på tremastaren "Heute Deern". Idag är det endast den västtyska marinens skolfartyg "Gorch Fock", världens snabbaste storsegel fartyg, som fortfarande seglar under tysk flagg.
Förtroliga stunder "Fönf' Fragen"
I spalten "Förtroliga stunder" svarar "Galle" en läsare som oroar sig för sitt utseende, särskilt näsan och leendet. Galle delar med sig av egna erfarenheter av att ha lidit av upplevda ansiktsfel som ung. Rådet är att framhäva sina vackra drag och inte låta små defekter ta över. Galle uppmanar läsaren att skratta fritt, även om tänderna eller näsan inte är perfekta, då ett glatt och uppmuntrande leende är mer attraktivt än någon fysisk brist. Plastikkirurgi avråds som onödigt och dyrt, och den bästa "medicinen" är en kärleksfull partners komplimanger.
Kärleksdrama: Lillian och Maurits
Lillian försöker lämna Maurits, men han stoppar henne, vädjar om att hon ska stanna och uttrycker sin kärlek. Lillian har svårt att berätta att hon älskar Stefan och inte längre Maurits. Istället uttrycker hon oro för Maurits mamma, som hon menar behöver vård. Maurits, desperat, lovar att ordna hjälp för sin mor om Lillian stannar. Lillian, fylld av medlidande, omfamnar honom utan att avslöja sanningen. Efter en spänd middag med Maurits bleka och stela mor, beslutar Lillian att hon inte kan dela sovrum med Maurits efter det som hänt med Stefan. Hon ber honom sova i arbetsrummet, vilket han undergivet accepterar. Ensam reflekterar Lillian över sitt nya liv med Stefan och ödets vändning.
Referaten är automatiskt genererade ur den avlästa texten och kan
innehålla fel. Skanningen är alltid källan.
kl. 15.35 ' Lös dh går upp kl. 8.57 och ned sl. 15.38," I gått ” . synnerhet” när. han inte är ; alldeles Lördagen. den 2 januari 1965 Idag: SVEA "Solen, går upp Kl. 858 8 och ned Solén morgon: "ALFRED len går up kl. 857 kl. 15.36. p och ned På måndag: RUT öv SAGT . 2 . Monica Zetterlund: -— Beslut och handling ” 7. hos mannen ett —- i nykter, MN NAR Red: Skelton; — Hon är en 'sån där s . som: tror..att man kan. göra av med ett par hundra dollar: mer i månaden än 'man tjänar, bara” man köper förståndigt, ” Stig Grybe: — "Världen är r dåligt :inrättad..-Tänk bara på en sån sak somiatt för en femtio år sen, här K äta ute ' i dag, för jag har letat.-hela: dan och jag kan inte finna- konserv- öppnaren, vr it 4 ot 3 börjar & ångra de synder de" inté be- tiker bör lova väljärna allt det som han vet att inte heller motståndar- na kan hålla. < - FRÅN KASERNGÅRDEN > -Västgöten är ofta” trög" och. be- tärksam, skrivér Walter Dahlén i Västgötens jul och berättar: En of- ficer vid gamla Västgöta regemente " Axvalla' hade” en hästskötare; vilken fått order att infinna”: : sig med hästen vid kanslihustrappan kl det fanns överflöd på parkerings- utryrnme, då"”fanns det inga bilar, Monica Nielsen: - — Den farliga åldern för. män inträder. när: de 12: Klockan blev emellertid -åtskil- ligt mer innan' hästskötaren uppen- barade & sig, Röd av. ilska ryter. offi- ceren: SL mo ”— Kommer. du”? nu din drum nel Lä PYRMASTARE: BLIR MUSEUM. Fyr astaren ”Passat”,.« ett 'av de "stora ”, tyska. 'segelfartygen inte skrotas" ned:-utan skall -.”Pamir”., i september. 1957 en cyklon på Atlanten gått "Botten" och bara 6 'av 886 ber sättningsmän räddats, skulle ”Pas- . sat” skrotas ned. Men Bon för- GR g sd « Liäbeck--Travemiindes ästan ,54 år. öarala 3181 BÅT | unedomihärbärge stora; sjöveteranen, När systerfar- i”P. A. .Jatt ni själv är mycket mer fixerad i världen" kan förta intrycket av ett -I som ni skola i likhet med "det i' Bremen liggande " fartyget "”Deutschland”. ”kitersom det” rädde brist på elen 'ver i Läöbeck, uppstod ”museipla- ' "nen. Vid samma tid inrättade man ett. hotell på tremastaren : ”Heute Deern” som i åratal använts 'som "under : namnet Körts” i det nederländska Delfzijl och nyligen återvänt till Tyskland, Bara den västtyska ma. trinens - nya: -skolfartyg "> ”Gorch i Fock”; världens 'snabbaste storse- gelfartyg seglar". - fortfarande - på världshaven under tysk! flagg. uu rans Sjukhus i Stockhoan) "Men vär: :tetiden är mycket lång och att vänd2 Förtroliga s stunder ”Fönf' Fragen” Kära vän, ä har vi ju "precis samma "problem." Min räsa har heller aldrig varit vacker, varken när jag skrattar eller är all- varlig. När jag var i er'ålder -led jag rysligt av det, ja,' det hände minsarin . att jag ibland förälskade mig i en pojke bara för att han hade så vacker profil : (Någon sorts kompensation tänkte jag . väl. Men sedan har livet lärt mig,: att om man framhäver det vackra man har (och alla har 'vi väl något tilldra- gande) och glömmer det fula, är det just ingen som märker de: små de- fekterna. Ser: ni, jag är säker på vid ert skönhetsfel än andra, - -. Så var det skrattet! Har man fu-; la tänder kan jag förstå att man är generad för att visa dem (men så- dant kan ju botas nuförtiden : med jacket-kronor och annat). Men att låta bli att skratta för att näsan skul- le se litet extra klumpig ut' just "då — det "är något ni-måste - komnia över fortare än kvickt Ingen näsa | vackert och gott leende. En ung flicka som ler eller 'skrattar med både munnen och ögonen — kan man möta något mer uppmuntrande? Och glädje är sannerligen något vi behö- |- ver möta” i. denna 'hårda'. och. ofta | trista värld. Titta - efter> i+ spegeln ska ni se alt iag har"rätt. Pojker trivs så bra. med' är ju 1 ö- tydligen nöjd med ert 'utseen-' de! Så något operation tror jag inie ni behöver tänka på Sådana :utförs på de 'sjukhus där. det "finns plas- tikkirurgisk avdelning” (t'ex S:t Gö- sig till vrivalpraktiserande plastikkt ” rurg ställer sig, faktiskt mycket dyr! - Om''er pojkvän vore så klok att ba ideligen ' upprepade 'hur. söt. er när - är :skulle det vara den: bästa 'med! cinen, Skriv: gärna igen "och hjär lig. hälsning. iz : "Galle" | BEATLES! FRÄLST EE Beat s- anhängare” : ligaste min son vet ö kakor, 4... är. r.något -onormalt.: — Men det tycker jag. Och hans: - fru också! a aRNÖrR? OR rer Hör, hela ressällskapet me historier och änfall.', komma överens ändå. i . EE TT SÄ Sch sönelag och Ia Ts [77 Fa fäjaen ” — och Vi gläder 02 Ål Ae Over Graag - . : HEY, MOSSE FVAD (per SAMLA VARS I EZ | | Par Ä Y Vi GÖR 2 FIGA —- ÅG VÄNTAR, ÄTT : LÖRDAGSE FIER SC ns RAÄDIOPOLISEN SKA AN AV so INGRIPR VILKEN — MIDDAG I SRA dv SÅ GÖRA I PÅ UBÅTEN = NÅ, SÄLLE, VAD SKA / NI SKA BARA GÖRA MERA EN LITEN ÖVER- SÄLLE VET PRECIS VAD SOM SKA GÖRAS.» ÅA AUT OM BåtAR Nn j UNveR UVEN. TAR JAG MEJ EN LUR JAG HAN VET KT KUNDE ALDRIG HA BY6GT BÅTEN UTAM SKLLES HJÄLP mannen, När de steg av”. värdshus utbad hån sig äran att få bjuda på middag. fl "men " & sjö 7 £0 er, sade han. Det skulle kunna ge oss båda en hel del pengar. Ni ska få höra mer om det vid" desserten. | -— Jag hör gärna: på; svarade medresenären, jag betalar rnä det; vi” "skar nog N Ivana vid det yrket; Dét gör inget. : esserten höjde” köpmännen” sitt "vinglas och sade: mi kt handelsresande! 1 Men snälla ni. nu— Ja, ja, jag: vet, I ni: har ingen Jag ska” "ära väpp.ér, Vad gö :-— Det ger varken pengar eller anseend "Hos" mig ska” ni få 2.000 frane om. nar ni nu?. Ah, ungefär 30.000! « — Förlåt så mycket, herr heter ni egentligen? Alexandre Dum; & PA JÄGERSRO -— Jag tror jag sätter e lage. på filékan d dä större utdelning. >. 4 Går hon; 'ut ordentligt? ” till sin mamma och sade: » Dot — Mamma, låna mej 10 öre för att köpa' karameller... Men namma behöver bara ge. mej I öre, Då blir mamma skyld:g mej 5 öre och jag blir skyldig mamma 5 blir " vi i kvitt .å . : BADADERA . Um Har du gift. dej, sen vi träffa dina strumpor själv? 4 = — Båda delarna! > + Din. dotter ; verkar "ovanligt Lille” ”femårige "Sven kom en Y dög. des sist eller'; stoppar du fortfarande "DEN FÖRSTA + Ni är' den första. modell jag blivt förälskad utit., . = Hur många här ni 'h vd förut då? : i a Två, en fruktkorg” och Zen | blömaterbukett!, Fe Ar ot VISSTE "7 ir "0 Jag kan inte säja exakt vad” klockan : 'var när jäg kom' hem i "morse, men. iden var nog någont)ng : mellan fyra: och fem. = Hur vet du det då? om Det brukar den vara när jag inte” vet ad den är. Na er = Uttrycket att gentlemän före- drar blondiner passar, bra in på oss -två, >< 2 - , -— Men du? är väl inte blond? är nea son som högg . Ion skrek ; förskräckt. till. tat på henne. ”gade' han häftigt. ” ou Hon mötte lagöt hans blick./ ”"kér resa. — Det ro | Brede I samma ögonblick” som ' hon steg ut genom dörren, var det nå- henne i armen. Där stod Maurits på trappan precis som om' han' hade stått och vän- > Vart ska du ta "vägen? frå -Ser du inte det? Jag tän- Det. vär som om ) hon slagit 'ho- "nom; "så ” "plötsligt förändrades hans. ansikte. igen och blev för- tvivlat som 'ett t övergivet barns." - LITT ser 1 vu - åpsäcken, sade |. ca Jura fostår” du inte, > SEM att jäg inte vågar stanna hä låt mej gå. of Hon slet sig grepp. och sprang ned för trap- pån,. men han följde efter. och nere vid syrenhäcken hann han upp henne. — Lillian... älskade. es för låt mej... stanna hos mej... överge: mej inte..: jag älskar dej... hör du... du får inte ge igen. on Borde hon inte nu säga ho. nom sanningen: att hon inte äls- kade honom längre och att hon skulle gå till den man hon äls- kade. Men orden ville inte' över | i hu-. set, Släpp mej nu, Manrits, och lös. från "hans dej i väg... allt ska bli brat jag är rädd för din” "mor, Hon är vansinnig. Mau rits, och du vill Ä krar:.dej, att om: en. läkare får reda - på "allt underligt hön < har: för, se kominer. han att tala. om för dej att du inte har rätt att:låta hen- ne vara. kvar; här... hon måste komma "Lill.ett ställe” där hon kan riker. a jag lövar al bara. då stannar. vt "Hon stirrade fullkomligt hand- fallen på honom. Detta hade. hon oh, -hur ska. jag nord, ” att jag inte ä é kade” he FJi ne alltså ändå: Stackars, 's Maurits. och jag wet ju kanske rätt ... kanske, hon "verk-, ligen ä är sjuk och då är "det. orätt av méj' alt inte ordna så ”att hön får vård. Kom; nu, ge mej LSTPp sanuma . ... nå, - Lillian; - värför T 3 dröjer delens Jag måste ' säja honorii, att. "det inte. är bara det, tänkte hon, men kunna säja ho: kar honom då har jag Kar .haft det, "Men .d överse nej si om "mamma är sjuk. | Lillian . hu ur svårt | har” ju bara tet motstånd, när han slöt .hen- i | nedslagen. och Lillian förstod, att "| det .var för moderns skull: enda som" var som” vanligt" var]. fru Dagmar själv. Hennes ”ansik- knän; medan hans kropp skakades nyftningar. Han var söm ett ergivet barn. det gjorde henne 'ont om honom. "Sakta lät hon sin. hand glida över hans hår. - SN — Stackars Maurits, sade hon. Nej, hon kunde inte säga ho- nom det nu” och "hon "gjorde in- ne i sina: armar. Ingen av dem > | hördervatt, det! prasslade i i häc: ken bakom dem. "För första gången på flera "da gar kom fru Dagmar "ned till mid- dagen, som åts under en mycket tryckt stämning, Lillian försökte låtsas som om allt vore som. van- | ligt, fast hon kände, att hon lyc: kådes dåligt: Maurits var djupt Den te var uttryckslöst som en mask. Hon var mycket blek” med mör- ka ringar under ögonen. "De se- naste "nätternas' dåliga sömn ha. :| Stefan, tyckte hon. Dessutom var öd Det. ären de satt sin” präg 1 å bennes'an-' slag 0 och blev. blek. - sikte. Men hon låtsades inte om något och konversérade' sin svär: I dotter” på sitt vanliga: stela sätt. " Det. var. en sak Lillian satt och funderade på under hela midda-. gen. .En sak som gjorde henne mycket bekymmer. - Hon. kunde inte dela sövrum längre med Mau: rits — inte efter” vad som hänt mellan "henne och Stefan: : "Det skulle vara som ett förräderi mot hon ju besluter att: inte stanna här. Redan i morgon skulle hon göra'om flyktförsöket. Och i natt ville hon absolut vara ensam. i > När ,hon efter” middagen blev ensam "med" Maurits,- därför: 0,27 dej om, Maurits.” "Vad då? Jag gör äm vad du vill; sade han 'undergivets - .— Jag vill be dej sova i "ditt arbetsrum i natt... jag skulle gärna vilja: vara ensam..." >: s. Han ryckte. till'. som för. .ett -:' Som du vill. sa han sedan > samma "undergivna ton, som gjorde 'det' så svårt för henné. att. förhärda sig mot honom. 1 + —' Tack, sa hon bara. Och sen talades inte mera om saken. Hon - bar själv.ned hans sängkläder och bäddade åt. honom. på, soffan : där. nere. « =" = : Det var en tjuvlig känsla att få' stänga" igen en dört om sig och vara ensam. Länge låg hon vaken och tänkte. På Stefan. på Maurits; på 'svärmodern,- på 'sig själv och hur allt hade blivit. Så helt annorlunda . än hon hade, tänkt » och. drömt. Och ändå — hon! hade träffat Stefan. Det var Tväl det ödet , Hade haft i bered ' skap åt- henne.' Och hon. var tack:' | sam. och ödmjuk inför denna lyc- ka.' Så hek annorlunda: än när hon "reste hit' som » Maurite hustru. |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.