(DAHOLMS" "TIDNING: :5 2 Man beräknar - att bortåt". 1.200] människor ” dödades" i trafiken under 1964. Det ären ökning sedan 1963 i absolut. tal men en minskning i förhållande till tra- fikens ökning. Glädjande är att barn och 'åldringar' klarat "sig något, bättre 1964 än året > in- nan, tv ” Enligt NIF sker många a lolye kor, på fredagarna under som- mären, då” människorna har bråttom” Hill? sina stugor. På sön- dagarnå däremot sjunker olycks- siffrorna” beroende på att trafi- "ken då sväller så att | stockningar uppstår, -. Detta visar, enligt vår” rening, att” farten har betydelse när det fl gäller trafikolyckor: I'stockning<|' ama är naturligtvis -hastigheten ganska låg,. de kröckar. som då sker är oftast lindrigare. I fråga om ' Stockholm - är dödssiffrorna . mycket låga cirka 50 för 1964. ; Det , är. på . landsvägarna de svåra olyckorna sker, Det är här farten är hög. Sunda förnuftet borde säga att det är lättare att hålla en bil på vägen i 70 km än i 120 km: Alla vägar är som bekant ånte gjorda för fartåkning, men att anpassa, hastigheten .i förhållande «tillv vägens begskaf- fenhet' och 'sin egen skicklighet tycks "många inte bry sig om. Nog tyder det på. överskattning av : egen”. skicklighet. när: veder- börande i. en kurva sladdar - av vägen, för att inte tala om mon=- chalans och omdömeslöshet, Sist- 7 Frafikdödens ; härjningar. nämnda "gäller framför allt ung- domar, som medvetet tar risker dels i ungdomligt övermod, dels i ringaktning för mänskligt liv.- - Trafikpropaganda är nog bra men som vi tidigare påpekat den biter inte på dem; som verkligen är i behov .av den. Dessa "förare "bör åtminstone temporärt tas ur trafik vid tecken till missanpass- "ningZ” CE ö ” De som "inte är mogna" att kö- ra bil bör stoppas. Då först kan vi få slit på de svåra olyckorna. Och för övrigt bör "ingripande ske inn'ån en olycka skett, när "det klart : visar : sig. att föraren är livsfarlig. Man kan få se kör- Läget på. den svenska kredit- =ursbaerm et kreditmarknaden 06 064 Och Lig Av bankdirektör Lars-Erik" Thunholm igande produktion och "ökad wutrikeshandel har reedfört en. livlig efterfrågan på: kredit; från näringslivets sida, Samtidigt . har” ju det 'kapitalkrä- vande en rekordnivå och även den stora heten -har : aktualiserat stönre - fi- nansieringspröblem . än” . tidigare. Både för affärsbankernas- och ka- pitalmarknadens ' del har ' denna högt ' uppdrivna aktivitet på olika områden; . det förelegat. uppenbara svårighe- ter "att b ningar ” i städerna som Pp om rallykörning. Är detta" inte uppenbar; vårdslös körning - som borde” motivera körkortsindrag- året, tiotusentals skadade; varav kanske ett par tusen blir invali- der. på ” livstid, ' iborde motivera kraftåtgärder. För att inte tala om den ekonomiska "sidan "av 'så- ken.', Trafikens skuldkonto' torde snart uppgå till - ett par miljar” der;; Det. skulle vara intressant med statistik. över hur stort pro- "duktionsbontfallet är på grund av alla ” skadade ' och”. dödade, : och hur mycket: de som .nu är 'sys- selsatta med: bilreparationer skul- le" kunna . producera, Samt :' inte minst vad 'det skulle betyda för per RADER INGEN. TVEKAN : "om att' resultatet i "1964 "års ” andrakammarväl blev. er besvi- | iåldemokratin kölsdd för 2båd ett: allsidigt'.och.'. detåljerat:. .te- formprogram för "de närmaste årens "politik, Väljarna fick klara ” besked :om..socialdemokratins -av-' siktgr-både i. fråga om- "mer när-; liggande problem och när det gäl« lex politikens utformning på läng= re sikt. Tyvärr” visade det sig'att den" social 4 vd » politiken'i stor: utsträckning för- svann 'i. valstridens 'vimmel.; Där med - försvann: också-möjligheten-I till nya” framgångar, > Framtiden intresserar många r än nivet och det: förgångna.; . SAP och .LO syftar nu till 3 sin gemensamma "kämpanj i ”Råd- släg 65” — att I första, hand sam- la rörelsens: tiotusentals." aktiva över hela landet >, till grundliga studier och' diskössioner kring.de « nå” effektivitet: i-anbetet; att.i nä- Ta samarbete” med, "personalen . :sö- . åstadkomma” en . franisynt” |. nålplanering," bedriva ej . gariserad: introduktion”. av .nyan- gynnsam riktning, . fortsätter ; tid z Man här med. friskt inpå. grivit sig ån med att söka komma till- "rätta med den personalvård; som - hittills legat rmiltals söm :-sedan;'..länge. "bedrivs : vid storföretagen, och: där « målsätt- | ningen: enligt , utredningens : for- mulerin; skall vara ätt vid lands- |. tingets'. ättningar” skapa, en an- möjligheterna dessa kreditanspråk” starkt försvå- under "1964 . och som -bl.7 a: kom- mit, till uttryck: i tvenne räntehöj- av konjunkturpolitiska ' skäl inrik- tat "sig på abt med olika åtgärder öjligheter. ' . Inlå "bakom den |,; bankerna - har' visserligen” fortsatt än«- under - tidigare - år.. Ökningen mellan gp vemben 1963 och novem- ber” -" sålunda -vid ca 9 Iiocentr Bänkernas utlåning ket . betyder” att, möta 'de stora kraven från sina utlåningskunder fått lov att i viss — ehuru rätt: begränsad utsträck- ning .—' rhinska "sin likviditet. >" Utlåningsökningen '. under -: året Jhar i första hand kommit bestads- byggandet . tillgodo. Av <oen total utlåningsökning -av närmare 2 mil- jarder, kronor svarar sålunda -bo- stadskrediterna : för "drygt . hälften. Vad "beträffar - krediterna till nä- ' da: av”förfröende? och samarbete, | nå ätt” genom' modern i arbetsledning marknaden har under hela det gångna, året varit mycket. anspänt. "och a ade”! högkonjunkturen med sti bostadsbyggandet -legat "på" en, storleksordning som” : Vad affärsbankerna beträffar har. att, tillfredsställa , rats av: den ' mycket” restriktiva penningpoalitik 'som riksbanken fört - ningar under året, Riksbanken har minska" bankernas likviditet föratt . därigenom. begränsa deras utlån : att stiga men i "något mindre takt” har,å andrå sidan ökat med något : mera eller. drygt 10 procent, vil-. bankerna för att : t på Jlånemarknaden hi E | ansträngt under" 1964. Några större lättnader är inte att " vänta ' 1985, förklarar "Svenska bankföreningens ord- förande, bankdirektör Lar se. Erik Thunholm i 5 "dinaviska Banken. Han ana. ”lyserar ” och: I ”maride::konjunkturavmattning. En trycket" på: våra (resurser och . via en "lättare" kreditpolitik kunna öka "samhällsekonomien. ' Detta betyder -rvaturligtvis inte: att man har an- penbart att åtskilliga nya: investe- ringsbehov kommer fram i sådana företag som nu fullt utnyttjar el- ler t.o.m... överstiger sin dapaci- tet. Det är maturligtvis ett" stort samhällsintresse att sådana inves- teringar ' som skall skapa ' möjlig- heter för en fortsatt produktions- ökning kan - fi Det är osa aldrig. förhandla. av - fruktan, men låt oss aldrig frukta avt för- hand! sättni President . Kennedys ord: Lät ”, borde gälla också mot- rna i Asien och bör gälla emellertid svårt att-se: hur- detta skall kunna ske vid kreditrestrik= tioner av. nuvarande ' skärpa. En väg att .skapa- finansierings- utrymme. voré maturligtvis . att i viss mutsträckning skära ner bo- stadsbyggandet, » som nu "utgör en stark belastning på våra reala och finansiella resurser. Detta är emel- lertid'en fråga med besvärliga po- liti ska” aspekter, ' - € Näringslivets kreditbehov £' måste tillgodoses ” : Vv ner man: ingen ' lättnad ' "på förändring. av. läget. på kredit- marknaden, : knappast förväntas förrän... samband med en kom- sådan skulle naturligtvis : minska kreditutrymmet . för alla delar av ledning: vatt gå” :och , önska sig -en denna ”. artikel" ” utvecklingen och bedömer, läget inför 1965; : "Hans ' expesttord har intresse både för : allmänheten och” företagarna.” sd (> med 'att under sådana förhållanden finansieringsutrymmet, i warje fall i affärsbankerna,. kommier att vara ännu mera. begränsat än wunder 1964, Bankerna. kan nämligen inte, såsom under "det. . gångna året, minska ' sin likviditet 'utan måste tvärtom 'sträva att förbättra "likvi- diteten.”. Samtidigt måste man ju ”Tockså. konstatera att en mängd fö- retag på grund av kreditsvårighe- tema "under de båda gångna, åren fått lov" att tära på sina' likvidi- tetsreserver :”och ” därför kan" vara nera” beroende av kredit: i fort- ten sättningen, än tidigare.” Kreditbehoven : i. det' nuvarande läget. ssynes ”icke"-så" mycket sam- ka lösa, gemensämmiå problem;,: ått aktivisera ”rekryteringen' ställd. eller omplacerad” personal, verka irbättrad fortbildning, k öretagsrnämnderna, Det "möjligt ritan trolikt; ”ärflinte ba . att' den såmlade : effekten av -al- "la :dessa åtgärder får" sin stora ] etydelse” "för" trivsel 'och effekti- vitet inom: landstingens förval ningsområden,” och ätt detta fi modligen i”sin' tur också k r ich | sionsutrymm: "sevärt större "under -1964” än ”un- a med olika investerings- kortfristiga + | j obligationsemissionier i på. | marknaden. i Visserligen. 'har : emis- totalt: sett - varit äv-. der! 1983,. men anspråken har stigit i: ännu högre: grad. Särgklit gäller detta för böstadsfinansieringen: som under året i hög: grad, favoriserats när det gällt tilldelningen av emis- sionstillstånd." Trots detta” här vor lymen "av. ”föstfrusna” ; tiv i färdigställda" fastigheter som väntar på avlyftning, under året kat kraftigt. En sådan ' effekt har också; varit märkbar ; "ifråga om att påverka personaltillgångernz: i industr där möjlig- veterna;, till avlyftning genom ob- N ligationslån. br året varit myci aktuella : » kutera uppgifter. ifråga' Toms" la handli sprog ningen. "Få ve ket:;begränsade. 'De "totala , obliga- Jå Partiarbetare a örenings3'7 H > Itions-+ och- förlagsemissionerna för folk kommer geniensamt att dig- bd inte De a an man]? industrj 5 etäg torde undes året igenom 5 "arbetar relsens läggning av orsakerna "till den vid” miljo unde de ns ö stora” — personalavgångeri '.s- från j. under 1963 blom, löner och priser; .demokra- tin på arbetsplatsen; fanilljepöliti- ker, utbildningsfrågorna och upp- gifterna i internationella samman=- hang, I det'senare fallet blir det i första hand frågan om' bistånd till u-länderna som -kommer i centrum, ; +. Generalinventeringen inför näs- ta val tyder på att ”de nya djär- va: målen” inte var annat än vad de , uppfattades. som, nämligen fraser. erat . PÅ NAD sär SKALL | > FRIKYRKOSAMFUNDEN År "kunna "undvika 'en -hotande medlemsminskning? Frågan ställs 1./Gefle Dagblad, som påpekar att de många samfunden och den stora splittringen är på- "fallande och att det är naturligt att eri väg ur tillbakagången an- tas gå över ett väsentligt utökat samarbete, söm i' vissa fall kan resultera i fusioner: : Den- andra vägen innebär” att man vänder sig till stat och kom- mun och: etablerar ett. utbyte av -tjänster. Ekonomiskt stöd i dessa former är man numera inte 4lls främmande för som tidigare; men meningarna är delade om det är klokt, att göra sig beroende av staten, Det är inte alltid så sä- kert att man vill vara samhälls- nyttig just på det sätt som stats- makterna väntar sig. Det är också tveksamt om det någon gång kommer att gå att åstadkomma en politisk , majoritet för ett.större statligt engagemang på detta om- råde, Hela frågan om: förhållan- det mellan stat och kyrka torde böra klarna innan det : på den punkten kan sägas "något mer be- Vv tät, . ”Fromfidsfrågon är "inte: "bara ekonomisk. Det finns, framhåller Gefle Dagblad, djupare liggande orsaker, till det nuvarande läget. Att komma till: insikt om.” dessa och handla därefter är den ange- lägnaste uppgiften. > DET FERSONALVÄRDANDE a . PROGRAM som landstingsförbundets per- I dsk itté nu fr; hälsas med = tillfredsställelse av a när det gäller av vårdmöjligheterna. Sju år har |” ” uppgift att 1 Tärtellex eller lampa Ljusnan El sjukvården; att man kan få ven; riktigare” bild än den' "relativt wa] gä, Osy iskt. och 'vis' sammanfogade" som man "för närvarande . har. Riksdagen har|: inför, + några , folkpartiframstötar på "senare år demonstrerat ett mycket . ljumt intresse - för” dylik undersökning. !: + Personalvårdskommittén... har : tagit allvarligare: på problemet och till: och' med låtit .; utarbeta formulär för. avskedsintervjuer, för att mån skall få reda] på ör- sakerna till avgången.” - ns a EPILEPTIKERNA HAR HAM- cv NAT LÅNGT NER 1 KÖN : upprustningen en utredning ansett. 'sig - behöva för att" komma med inte: "alltför |. omfattande förslag till: förbättring - av vården, skriver H'an dels- ltld ningen. Av”dess för- slag framgår att bristerna ä är ber tydande: . | : I Norrland finns det inte en enda anstalt. De svårskötta epi- lepsisjuka barnen kan nu inte pe- redas en kimplig ' vård. Någon specialutbildning existerar inte för dem som:arbetar på anstal- terna, Endast i mycket begrän- 950-milj; kr, "under 1962. Re-. - har. t en ' ytterligare fr "av företag som väntar > på” emissionstillstånd frå . Hur'skall: man då bedöma: frami : tidsperspektiven" för "det nya året? Ja, detta är en- fråga som matur- ligtvis 'i hög grad - beror ' på den förväntade konjunkturutvecklingen, Så länge högkonjunkturläget fort- sätter är 'det svårt? att ' förutse möjligheter, till några mera avse- den: "Tvärtom Horde: män få räkna ; byggnads- |" kreditiv i bankerna; ”d. v.s. kredi- | | hundra" år härefter -— värda lättnader ' på : kreditmarkna- | ; utan torde. -allt. ha latt -göra med det ökade rörelse- kapitalbehov.. som ' företagen ”;har |” vid” stigande; produktion "och 'om- sättning: Fortsätter : kreditrestrik- ågon längre ' tid måste man därför; befara svårigheter för en Hel del, företag att finansiera detta SSA för sin 1 öpande där alla korij Vv Allra lyck: ligast ' vore om vi kunde fortsätta att "åtnjuta, en högkonjunktur där det svenska näringslivets kapacitet är så. långt möjligt "utnyttjad och åra produktiva resurser är fullt. sysselsatta. i I; längden torde wi: dock inte kunna . ha.ven "sådan fortsatt hög- konjunktur om -vi inte vidtar åt- gärder för en viss -omfördelning i kreditgivningens inriktning - på olika ändamål, Vi kan i längden] inte ' fortsätta att "vid 'kreditför- delningen på nuvarande sätt prio- ritera — bostadsbyggandet : och ' de offentliga investeringarna och låta inte” endast ” Amerikas - nuvarande ledare, utan även Peking, New. Delht och Moskva. En . asiatisk Wienkongress kanske inte har mågon . Metternich eller Talleyrand, "men da senare her-|" rarna förhandlade ju 'inte' heller : mot bakgrunden av ik och :långdistansrobotar, => ": livsviktiga "intressen ” att rand emot är av avgörande'. ekonomisk i gorier,” som sam gt' efterfråga allt: starkare, "från? alla andra: håll. Men: därför > att ” " drastiska ”över- gångsproblem" måste uppstå" i dén- na fås i sjön — och inte heller. borde 4 racka,” "behöver" yxan inte kaö- gare anst 4. |göras: i syfte: vatt förbättra. den; Sovjetunionen "saknar: ' verkligt Latinamerika och Afrika, som där- betydelse för Förenta staterna och i" Europa, Varken "Förenta ” "staterna eller, Sovjetunionen” har heller an- mat, än imaginära försvarsintressen att bevaka .i Euvopa.' Kinas politik. både: i Lati amerika, : Sydostasien och: Afrika och dess anspråk på gammalt ryskt territorium. utgör ' däremot ett :all- terna och . Europa : som Sovjet- unionen. Hotet” blir än allvarligare till följd av "de probleni, 'som offentliga sektorn. Härige vinnas: bättre "resultat Hill. minskar; detta ' a Meda tväveffelter så i på " den "totala SR varligt hot mot såväl Förenta" sta- ti medföljer . den .d fiska ut- vecklingen ÅA Förenta, ; staterna "och Sovjetunionen. : Vi i folkpartiet har" en ytterst rationaliseringsvänlig hållning :till den statliga jordbruks-- och: skogs- livets behov i sista hand. Skall vi ha en fortsatt pro- dulktionsökning, en fortsatt utveck- ling "av vårt näringsliv. och därmed förutsättningar för en, fortsatt höj- ning av vår levnadsstandard, "är det ett 'ofrånkomligt behov "att be- reda ' tillräckligt "kreditutrymme" för investeringarna" inom industri; han=- politik Vårt ” gamla , krav ; på jordförvärvslagens avveckling, som hr Holmqvist nu. tar. upp, fö del och. andra” nar: och att” finansiera det rördlsekapital- behov som” den ka ut- vecklingen ; aktualiserar: ” : Skall man 'från banihåll uttryc- ka någon nyårsönskan | bör det vara att. vi. under "det nu inledda; året skall, få "en ' sådan "orientering :av den ekonomiska politiken 4 ' vårt land, ett: en omfördelning av kre- ditresurserna ' å här "angiven > "rikt- ning kan. komma till stånd. immer varje år med jamla.;, övenskrift: varje nytt blott: årtalet är "ändrat. -I''en ok se man ju: EV redaktör. efter” månad. skriver jag. ned mina iakttagelser, - välkända och kanske började skriva -och i sina: sammanhang. Om ,man, se- dan. vid årets slut 'går igenom allt månaderna har man faktiskt åstad- kommit en publikation.med mind- kommer ju bara i ett: enda exem- plar, och man. tycker att nyheter- ; småningom skulle bli för- "är ingalunda "fallet: , där > sommar -' och «.' höst - urvalsin- Dn Studentbetyget som > ' strument har fått en ny hård törn...Vid en universitetskurs ” fysik. som på försök. anordnats för trettio ' utvalda gymnasister klarade sig tre av de fem bäst i förmåga, Epilepsianfallen tvingar fram, visar det sig, endast obe- tydliga begränsningar i yrkesva- let, Utredningen lägger fram för- slag för att undanröja dessa bris- ter och det blir nu statsmakter- nas sak att gå från ord till-hand- ling. Men lika viktigt är det att man följer utredningens råd och utser en eller ett par tjänstemän i den centrala förvaltningen med i ligt bevaka sad omfattning bereds de epilepsi- | som hade de lägsta betygen i sjuka» egentlig y Jesutbil skolan. Materialet är litet men : mingen tar tillfället i akt äger ändå nå se 20. och försöker undanröja en del det, säger "ändå på sitt sätt mer fördomar rörande deras . arbets. | 2. omfattande undersökningar .som ger besked om att det finns sett positivt samband mellan stu- .dentbetyg och akademiska ”stu- dieframgångar. Rimligtvis bör det existera ett: sådant men det är oroande att man så lätt slagit sig till ro efter att ha konstaterat detta och låtit studentbetyget till den grad som nu sker avgöra in- + till de spärrade utbild- de epilepsisjukas intressen. -v : Varför inte utvidga rådet till att gälla alla de minoriteter som lätt glöms? « öd samhällen med RRotes va VägBaiysning -Ningslinjerna. Dessa små under- sökningar visar att det finns många ungdomar bland de ratade "som skulle kunna bedriva högre studier med större framgång än åtskilliga av dem som kom och går, de är gamla: för hållandet: med" allt som äger liv, såväl ' djur som växter, förflitna händelser .: upprepas från börjar och. blir ändå senaste nytt. Under "det nu gångna året kan jag sam- manfatta ungefär följande. Vintern blev ovanligt mild, våren kom! ti: "digt med strålande solsken "i hela mars' men: med hård nattfrost, bön- derna”. sådde.: på "många ställen ovånpå' tjälen, i den torra. jorden men, skörden blev det oaktat bra, sommaren blev "den : vackraste på flera "år, då :särskilt försommaren, då inte onormalt ful, hösten blev den kom in välbärgad; både hör rd, vardagliga, "men: ändå. alltid — i. Idag och som den. första dag: jag il lika aktuella | vad man” skrivit ned i de olikat: re: vanliga" regenskaper.; Den. före- 1: semestertiden blev sämre, men än- |. den vackraste tänkbara: och skör-]| d är den sista: I len studentfrekvens bära”, låg >vid 510 procent, Sstudiegynnad "kate notis. från "en stor tidning i:hi- vudstaden ; hittade | jag - följande: En 'frostig men” solig dag hördes den första vårsången i en av par- kerma. Det. var. talgoxen som sjöng, | alltså ungefär : en månad - senare jag själv "hade hört honom Gjunga: "Lärkan sjöng den 1:febru- ari, Den 2 var, det +, 10 grader: i skuggan .då var; staren ; kommen och flugorna! hade börjat. uppträda på ; söderväggen;, ; samtidigt som m | myggorna” dansade över häcken : i trädgården, : Meri: så kom den 2 med underkylt - regn och smycket svår » » halka, . blommorna och : växterna .tilk liv, efter sin vintersömn. Den 7 mars var. tofsvipan åter" här: och livade upp ;' naturen, ' med. -sina' vårliga luftlekar 7 och. sitt > karakteristiska kvidande” vårljud, inget annat vår- tecken kan, i så hög grad. känne- teckna ' våren som. just 'vipan, 'un- gefär mkamtidigt blommade .snö- dropparna... Det frös ej de. 40: mar- |) tyrernas <natt,; därför blev "våren tämligen frostfri/ Den 10 mars 'ro- pade - nötväckan ' ut sitt "vårbud- skap "över nejderna. Den 27 mars var. det: 17 värmegrader i solen, samma dag hördes ett förunderligt flöjtspelande över ängarna, det var storspöven : som hade 'anlänt och genast börjat med sin vackra kon- sert.- Påskhelgen blev - varierande mellan sol och värme och västan- vind med råkyla ' - - April” — hömvändandets . : å . "måna Densa” månad kallar jag hem-' dandet; månad, därför att de skörd, rotfruktskörd - och. betskörd. Men jag skall nu återgå till några av- a ur min dagbok årgång 1964, Januari -— den rasande NS " hungerns månad . Råttor och möss har redan gjort slut på vinterförrådet och därför blir det för dem hungerns månad. De har uppsökt husen och spann- len som hotas av en allvarlig fara. De håller sig noga undan och ur'vägen för katter, illrar, -. hermeliner, - småvesslor, ugglor och andra - fiender, men hotas ändå av: stor fara genom giftbete, fällor och andra bekämp- ningsmedel. Redan den 4 Hesta av "flyttfågl | .'| material som” belyser den. svenska: : ' gande; bör, sade Jandshövding. "Helen, : Gunnar Helen skapa i Växjö,: som: därmed skulle kunna bli ett centrum: för emigrantforskningen.. . Landshövding Helen: tog på "mån: dagen emot". länsstyrelsens .befatt-' ningshavare och omtalade. därvid att han startat en insamlingsaktion med , derlag för ett sådant emigrantinsti- tut. Tanken, är att man, redan till. 1968 — hundra år efter missväst-" och nödåret 1868 — i institutet skall ha fått ihop en samling" av" brev;' foto-' grafier, 1 beskrivningar och annat värdefullt | emigrationen till: Nordamerika,” Ur' intresset för detta institut, som också | skall ställas till forskningens förfo-; kunna växa ett nytt intresse: för: "det; Småland som segrat över fattigdomen: och nöden och 'som så många ameri-; kaner: räknar. som. sitt Uursprungs- land. , : Med bidråg av "enskilda" 4 före- "tag i':Sverige och Amerika! skulle" kunna: skapas en, ”dollarfond”, vars" avkastning . senare ': kunde ,användas: även till andra kulturella ändamål i Kronobergs län "och 'när fonden nått: en 'viss storlek" även 'till att främja ny.” företagsamhet - i länet : i” jamråd med länets företagarförening, hövding Helen och hans hustru ställt 1000 kr till förfogande och en check på samma. belopp har överlämnats från författaren Vilhelm Moberg med ett bindande löfte att han till det kommande ' institutets "förfogande. ställer hela "den samling :Amerika-, och utvandrarmaterial : han lagt till grund för sin stora romanserie. Tid- ningen Expressen har skänkt 5.000 kr och en lika stor summa har Fra ska balalskenken skfokt. co ov mer till oss i denna månad. Myg- gorna ha: börjat bitis,. Ack ja, ingenting är fullkomligt. Samtidigt som man. vill göra en vårpromenad i det vackra vårvädret skall man behöva fäkta illa mot värtrötta. myggor. De första aprildagarna såg! jag de första blommande t gon i dikesslänterna. Den 6 var åter här, och samtidigt pryddes naturen upp av de första : fjärilarna i den skira =, deras närstående frände gräspar- stjärtarna, därför att pilfinkarna körde iväg dem från deras boplats dessa luftråttor som pilfinkarna |” är, fördärvar andra vackra fåglars : Nordvästra Skånes Tidningar i syfte att i en första etapp skapa un-: Å kartor, släkttavlor, "levnads- | .jheliga 'kärlen.; tar rummet” varit, det”: ärbetande [svenska: folket: vid "maskiner, bak 5 träden > och '— inté minst : laridets "största. ”o namngiven - person, - som "verkligen pg AE "ansvarsställning för; olika träda i ram: ock förklara ' "och" För- svara sig” när "skilda : "program- makare gör djupdykningar i platt- heter och: ; smallöshet:. Ansvarslös- . Som en första grundplåt har ”lände=" Nn , Renen eder, I som bären" Törrens värl. DEN ES, 50: uu, : rare av: de ör” allt de som har. en. särskild tjänst att utföra för Gud, I Abt bäna i I Herrens irl är "ett Erde den: största” ära, 'som - Va Verie kristen är, bo i långt större utsträck ing än ven. : Maj — sångens månad Den finaste fågelsången före- kommer i maj. Var och en firar grönskan. Ungefär mitt i månaden var tjälen gången wur jorden, snö och is har varit borta länge, Att sommaren står i annalkande Syntes på himlen den 14 april, då del vackra började : bönderna plöja de åkrar de inte: hann med under den gångna våta hösten. Vårtecken är : bofinkars, . häokarna, sig väl till gymnasiets studieord- ning och lyckats skaffa sig höga betyg. Hur skall alla kunna få en likvärdig chans? : o(Handelstidningen). oh koltrastens lågmälda - | små kvittrande under, soliga dagar, - " Februari — vårväntandets Under denna månad väntar man allmänt på mars och vårsol, Detta 4 VA visade sig, ungefär liknande höga snöklädda elptoppar. Den 18 var det + 25 grader i skuggan, samma dag var och |svalorna åter här, arten var Tadu- | svalor. . Ungefär samtidigt hördes 'arsäng | den vackra sommarsäången från | snåren, det var lövsångarna som, var i farten, dessa små fåglar" som sjunger även då de arbetar. Rödstjänten kom och tittade om sitt fjolårsbo i slutet på månaden, ' tyvärr blev det ej något av med hobyggandet för” de vackra röd ädel våren på sitt- vis, men fåglarnas sätt är det voligaste, 'Tranorna , dansar på "myrarna, Maj ' månad "ingick i år i grönskans tecken, de |både träd och åkrar hade fått vå- rens späda grönska" över sig och .bönderna hade i allmänhet slut- "fört vårarbetet den 1 maj. Gökens lförsta galande från skogsdungarna n syndig människa Halt "an kräver: iskor som har blivit; helgade.: Remi dä själ, från . avundsjuka; Sd od ömtåligt, Na snarstucket Guds förlåtande nåd och Guds Ira Gud förlita pi "Vänta Litet, innan du nästa gång bär det heliga kärlet," Försök först | Och: hördes den' 11 maj och som sist få din.själ renad sedan anlända gäst kom torsvalan den kärlen. .— ven här s . 22, Pingsthelgen blev blåsig och en råkylig utom annandagen som blev varm och sommarlik. Det blev en tämligen. lång torr "period i slutet på maj och början |Lär av juni, dock gjorde denna vackra vår ingen skada på ' växtligheten. Skapa i mig, ( d, ] i som är heligt, gott oc ärta 7 och "med" dig & fröjd och" smärta - förent, mig onda lustår kväva och ' mot kött och värld så så att i tankar, "verk "och ord: N > Gunnar Svensson, blott din- vilja” bliver. spord.. un -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.