RR Rn ENN "ot Hilding : Karlssoi stan. > "LAHOLMS TIDNING a 'T Redaktör; Sven B. born MARKARYDS: BYGDEN ”Lobolmå Tidnings Iökalteäskuion: Jönsson, Te 101 59 Markaryd, Villagatan Vå wa : od " Dei blivande inflationsskyd- "Har 4 Växjö efter " KrobergsoHallands . skola + inviäts bk » derborg, Delary, Ingrid Svensson, Karin Wingren, nafi Å Master da i har” hållit -årsm te. "under Srdf ' randeskap "av .Lennart', Ahlberg, "Avdelningen: > hare 59. "medlemmar. Kassan "har balanserat” på 6.471 kr, Till+ ordförande” omvaldes Lennart . Ahlberg, : I övrigt fick styrelsen ljande sammansä' tning:'"'kassö: " Gösta "Nilsson samt. Nils Malmberg, s - Kjell Forsberg och tRune rNilsson.. .. Revisorer: :Ingvar» Andersson, Sven; Tollgert,. Bror Nilsson. Studieorga. nisatör: Rolf: Mattsson. Personal. ombud i' Markaryd:' berg ; Persbnslombud ” "Alvar. Olofsson, :Ombud;” serie -- : Nils Malmberg, " Ombud” I '"Marka- ryds: -FCO- CNS Malmeréy. Per Anderssofis KMR + Markaryd vann i I Skånes Fagerhult Markaryd” "spelade" i fredags” én klubbmatch i. bridge i Skånes! Fa- gerhult. : "Matchen : ingicka'i.: årets -”Riksettan” -:och «. gästande Markaryd : hemförde segern med 1273 "poäng 'mot 1099.” Medelpo- ängen var 168 och 'c ängsumma kom 'följände 'par:; 1) Sven : "Paulsson--Helfrid Carlsson, Markaryd, 200 - poäng, 2) Rune Wiesel—Thure - Olsson, Markaryd, 192," 3) -- Göte. » Lundkvist--Anders Henling, Markaryd," 190," -'4) Töre Regelbro—Hilding Nilsson, :Markaz- ryd, 185, 5). Barbro Wiesel—Gullevi Henling, Markaryd, ' Åke 'Jalmgård Göran" Paulsson, Markaryd samt Johansson—Nellsjö, Skånes Fager. hvult,' 170. poäng. en dag ..en.' 'gammal känd "militär, löjtnant Karl: August Wal- fridson, Halmsta i många” än unga, ”resie ö er till USA, där han stan- nade” en del” är, "Aterkommen - till hemlandet brukade: han jämte en broder Björka gård: i , Ysby. Efter försäljningen av denna byggde han "villa ' vid "Månstorpsvägen.' Avgjord » kristen tillb ven si: Laholm. "25 år Cl "fyller I morgon hémråahsägare sarp; : Laholm. -JBEGRAVNING IG i Tblomstergärd - hade ä "I" Knäreds” kyrka” jordfästes. lördags stoftet efter fröken Augusta Hansson," -Tvehöga; » Östra ” Karup. |. Kistan var tidigare placerad i ko-' ret, e.där hrr Karl, Bengtsson, Dal- Akten inleddes ”:med Johannes -lAndersson:: sjöng i Jesu, jmin. Herre, till Dig jag längtar. av] J, SS Bach. Efter ps. -144: 1-4 höll: kyrkoherde Henry” Ljungman griftetal >" och ' förrättade 'jordfäst- |]. ningen, > som följdes av ps; 66:1 och. begravningsmässan samt på. 297:3.' Kantor .. Andersson - sjöng Kommen till. en Fader av Gustav / Nordqvist och" spelåde, medan kis-|' fan "bars ut; Largo cav Runbäck. ; I Vid. graven talade" :en: - brorson, ingenjör - Harald Hansson, Stock. holm, fru: Britta: Svensson,” "Sik, Tvååker, lantbrukare Bengt Bengls- sony, + Eskilstorp;t. samt fru ' Stina Johansson, : Finja. "Ingenjör ' Hansi son tackade för hedersbetygelsen och sist sjöngs. ps. 396:5, En. rik "håller > årsråöte i på 'Lagagården på | torsdagen "den 4 ' mars.> Konsulent Olof:” Olofsson; + Ysby; "och r Ingrid Margareta. Persson; Köpinge. . Vig> Rolf: Andersson, ,”centralkassai lar ” ört en "resa vi Amerika förandet' beledsegås av. lj tå selförrättare" var: Kyrkoherde. Mel- Cher Håkansson, Laholm - Medlemmarna ' med damer' Se annons: Pn ec komna; " "”RIKSPROST” STIL! "GOING.STRONG under sin emeritustid farit runt he-1- "la vårt land och predikat och: hållit ' föredrag.” Därvid här' han, samlat in drygt en hälv;imiljon kronor för Lutherhjälpens" flyktinghjälp, 'Un- il der alla åren 'har inte ett. öre be- hövt' debiteras flyktinghjälpen ire- sex: och uppehällskostnader: ”Pros- 4 I h ; 1 i sultatet han uppnått är. typiskt för "honom: ”Detta gläder sig den dum- : me gamle. gubben åt”. Prosten Kloo » fortsätter sina 'resor och insamlin= ,; "gar. Lr > 3 ' > VARJE FRIKYRKLIG” fö GER 300 KR/AR Inom de "svenska" Håkyrkobåm .ten Kloos. endä: kommentar till”re-]" a alliansmissionen = - och - ;Fräl ningsarmén, De kommer från samt-: liga . partier. En ; komminister är kommunist Å ETT BUDDHISTISKT CENTRUM | kommer att uppför as'i Göteborg på. initiativ av några svenskar, som' övergått till: = bud "Först. liden, och" Gunnar Nilsson; Hem-|: det i i korthet följande: i den mån grupper inom sam- » hället tillerkänner sig inkomst- förbättringar av inflationistisk karaktär, skall jordbruket ges "samma möjligheter, säger lant- : bruksförbundets = ordförande, 'advokat Ture Bengtsson, i ett . uttalande för SvD. Hr Bengts- son, som själv lett jordbrukar- nas iförhandlingsdelegation, tecknar följande bild av det aktuella läget före och efter uppgörelsen om det nya provi- soriska ' avtalet - mellan . staten "och jordbrukarna. . . 1960 års jordbruksutredning med sina 25 ledamöter under "ledning av förre jordbruksmi- nistern - landshövding -' Gösta först hoppats och trott — fär- dig "med sitt arbete i år. Men om knappt ett halvår utlöper det. gamla avtalet med .stats- måste därför ha ett provisorum för tiden fram till" den 30 sept. 1966. vat En "Våra förhandlingar om detta provisorium började vi med att föreslå. en . förlängning . av. Ifö: pande sexåriga avtal. "med vissa "förbättringar, i vill koren, : Vår motpart ' vägrade emellertid godta” gamla "avtalets .ånkomstregel., Den. säger ' att "summän. av. jordbrukarnas ar- » betsersättningar Varje år skall höjas med samma' procent som "industriarbetarnas totallön un= "der -mötsvarande” tids i da” parter" var ens denna inkomstregel har brister i sin nuvarande "utform? "hing och konstruktion. ' > Vi. jordbrukare . har ' fortsätter hr, Bengtsson, ansett "att, denna ' fråga "inte: ensam skulle: få hindra ' oss från "att nå en uppgörelse. Men. — och det "vill jag : Särskilt ; . under: Netzén blir inte — som man” makterna: från hösten 1959. Vil: t | köttigare fläsk med hög kvalitet. tly Det :: Jordbruksutredningen: försenad Provisorium fram till nästa år!r stryka — att vi nu övergår till ett inflationsskydd innebär inte någon ändring i vår jord- brukspolitiska målsättning. Ila fortsättning, en liksom hitintills stär vi alltså fast vid kravet, att ett rationellt arbetande jordbruk skall ge sina utövare inkomster som är fullt likvär- diga med dem: vilka i övrigt uppnås i samhället. . Hur: detta tekniskt , skall. lösas är en fråga som den stora jord- bruksutredningen är sysselsatt att utarbeta förslag "till: Problemets fäckvidd framgår av det faktum, att experterna i år anger inkomst- klyftan : mellan industriarbetaren och en: jordbrukare, som äger en gård om 25 hektar odlad jord, till c:a : 6000 kr. per år: En "sådan klyfta i "inkomstfördelningen låter sig inte snabbt utjämnas, Det mås- I te ske under viss övergångstid, > Det är i väntan på förslag från jordbruksutredningen .om hur den- na inkomstklyfta skall överbryggas, som" vi ansett oss. kunna' godta det' förslag till: provisoriskt ett- årsavtal, som nu föreligger, Detta så mycket mer som det i-stort sett — enligt våra beräkningar — rent ekonomiskt bör vara lik- värdigt med en förlängning av nu löpande avtal Man får därvid ta hänsyn till att kalkylerna — enligt beslut från 1959 — fr.o.m. i höst skall: baserar -- på gårdar om 25 hektar" odlad jord mot gårdar om 15 hektar enligt ' gamla avtalet, slutar Jantbruksförbundets ” .ordför rande. ' . i "Det kan. tilläggas; att den nu träffade uppgörelsen tillstyrkts av Fkn a ELF. och jord- ruk tion. kelaréa” har "på" äc sehaste fyra åren "ökat. i omfång” "med va - 1 procent :—— "från 26,8 cm" år 1960 till::29,7: cm”: 1964. . Samtidigt ; har det omgivande - späcket minskat i motsvarande grad - eller.» mera, ,, I dagligt tal betyder. det: att. fläsk- kotletten blivit. större. Och ännu större” skall” den” bli!" Avkomlingar från” Sveriges "bästa galt levererår redan "idag ;kotletter, som är. ber tydtiet större och köttigare & än nor- än större fläskkötlétt & är bara ett åv : många” praktiska "resultat: av husdjursforskningens punktbehand- ling" av 'grismaterialet från landets 200 'svinavelsgårdar. Målsättningen för detta långsiktiga" arbete är ett viktigaste : "instrumentet i” avelsarbetet. är. den s.k. svinstam- kontrollen, ' som : startades 'i början av 1920-talet och 'administreras 'av Lantbruksstyrelsen.' Det : finns sex kontrollstationer, "nämligen i: Kvä- linge' och Öllsjö utanför Kristian stad," i.:Eskilsryd : utanför "Borås, i: Hallsberg,; i: Stenstu på Gotland och Stensfors i Västerbotten... Kon- trollen är obligatorisk -för landets Svinavelsbesättningar. » På så: sätt husmor: 'som:-är» ute "och handlar eller. hälsar: på en väninna sätta på ugnen: i köket. därhemma. ge- nom - att helt: enkelt ringa hem och .. sedan . slå. ett speciellt kod- . jnummer. En familj : :som blir bju- den på middag: av” några . vänner kan innan. de går hemifrån 'slå ett kodnummer som gör. att. alla: sam- tal; till. hemmet : i. stället kopplas ill " värdfolkets -telefon. Jourtjänst blir tydligen Jätt att sköta i fram: tiden; 'Och ingen "behöver! längre sitta ; och, slå. ett; "nummer ” som tutar. upptaget eller anlita telefon- kön, , Är det "upptaget Jägger, man bara 'på luren och? så "snart det andra numret ' ä + ledigt ; kommer en , klarsignal. 7 dan nldets "telefonnät" nu. läggas om Hill? elektroniskt V varit > uäder utarbetande" har "det kommer! man: att anskaffa ett'bi- bliotek; som kan förse intresserade med litteratur om buddhismen. bes fet , JOHN IEDLUNDS as ' KORSÄGSTEAM -. har: 10-årsjubilerat:” Hedlunds team" var "det ' första» evangelisationstea- met i- Skandinavien" och. har fått! många efterföljare. Man har” haft, ett 40-tal korståg i landet; men nu-; mera "har man bara'ett'större k tåg per år, Nästa korståg blir i tält i” Uppsala "på ”eftersommaren, då funden ' ligger bidraget per: medlem "kring "300 kr ” "årligen och åtskilliga samfund. får betyd- "frikyrkoförsamlingar: i sta-' den” 'och: bygden med ' tillsamrmäns ca 4.000 :blir 'ansvariga.: ..ligt mer:än' så av sina dl ; En” beräkning. av: de årliga bidra- ». gen per capita till de. elva fria sam= + funden,ser. ut. så. här:- Helgelseför+ « tobundet 490 kn per:medlent och år, "> Örebro » missionsförening: 375 + kr, Fribaptistsamfundet 349 kr, Fingst- + rörelsen 317 kr, tEvangeliska foå= ” torlands-stiftelsen 317 kr, Svenskå å När teamet: bildådes 'bestod det av John " Hedlund, "Arne '"Fröderberg' och : numera . käride >TV-sångaren; Artur Erikson, och samma besätta! ning kommer det att vara i Upp-i i 290. kö, baptistsamfundet 287 i "kr, "Svenska missionsförbundet 248 kr, Svenska fräls) 'mén” 246 kr, - kyrkan 243 kr och Srälningsarmén ":189:kr: Detta framgår av en artikel YR nig ä tidskriften Industria ätt ppsala, Ulf” Johinssön, ” Eragenäs, ställde nyligen frimodigt upp som officiant vid högmässan! 11' : Havstensstnds' kyrka "och Grebbe- stads; : folkhögskola, Ordinarie präst Ch blivit: sjuk: UlE". Johansson |” de fö ;både' predikan ' och? als ' fat” sig" som. "sö Uppsala." Till, Fjellstedtska? skolan "kom han "efter realexamen i i Ström” 64. Han. ”ämna; P5 ST ER OCH I PASTORER a le ST RIKSDAGEN 4) i I En finns det ör r Aorer, från sju: ivossamfin di "dageni; 5. Irån.. Svenska. kyrkan, 2 från”. Svens ska - och I "från: vardera Metod fana I Bvenska Rp Te vi parente: 'missiohsförbundet.. Västerås," är mer r beres de: flesta" äv sina ämbetsbröder, Han har' va-' rit i Kinar och 'skåll snärt dit'igen.: Amerika :har' hån i besökt ett! halv=; dussin gånger.” Vidåre har'han vas, rit 'i' Känada, "Indien," Afrika ' och" de: flesta europeiska länder. Till! Sovjet, , Lettland och "Estland : bar! an varit inbjuden gäst: Ränneslövs bridgeklubb ” "Efter tredje omgången i klubb- i lynästerskapet är ställningen följan- de. med omgångens resultat inom : 1) Kärl Nilsson/Gunnar Nilsson - 553 089), 2y' Maj-Britt och "Tore Dahlman 529 (192),'3) Inga: Johansson/Kuno : -Nilsson ;504 0252), 4) "Stina "och. Anders Jönson ä90 (145),' 5). Helen ' Wilde/Nils Benediktsson . 482. (196), '6)' Greta ta: Larsson/Sture on 473. (169), - Medel AB"; N ilsson- 413- 06 rövats ”åv abonnen« ter "i ' Morris" i Illinois.” Inom; kort skall världens” första: permanerta elektroniska: telefonväxel: installe- ras i 'Succasunna i 'New Jersey ca 90' km” sydväst "om New' York. Växeln i'Succasunna' här: fått be- teckningen No. '1 ESS, vilket" ut- ching System (elektroniskt växeli system). "Omkring ' 200 abonrientér i Succasunna kommer att få glädje av :det nya systemet. '.- z : "Om" ca fem år skall. utveck! lingén äv” systemet: ha” påskyndats i så- dan takt: att omkring två 'miljont teleföner i "USA -:skall om ällas till--det: nya > systemet . varje ' år. Det -kommer troligen att la: om- kring 35 år innan samtliga: tele? fortapparater. + landet; har om ställt: Av Re i : Försäljare - ute på fälten kan an- vända det: nya' systemet för att kontakta datamaskinen på" firmans lager. som - utan medverkan '-'av mänskliga krafter mottar ett visst kodnummer, och omtalar huruvida en v viss vara finns på lager. = :! En husmor "kan" med hjälp” av en lista på: kodnummer handla från lägenheten genom. att +: det" .: Iheter 'som "ännu" "inte kan ”över- lephöonées" laboratorier i New York, + ldär systemet utarbetats, främhåller att det är 'så arpassningsbart att "att ge servi lig- blickas, Varje abonnent” kan ' an” passa stemet "efter | sitt. eget ”be-|]" hov; ” Systemets "mångsidighet. har möj- liggjorts: genom den nyligen utär- TELEFONEN: "ER TJÄNARE? ritats för att' kunna” opérera med 1 skrivet betyder” Electronic Swit- 1: vt Haven: i Connecticut; "Sedan ”dess ”Vetenskapsmännen vid "Ball rel syssl; NET uti ina Minimal felmarginal : Med de. ytterligare förbättringar av systemet som kan väntas kom- mer en elektronisk telefonväxel att kunna ersätta fem konventionella, Med det ?' ” elektromekaniska systemet kopplas. samtalen stegvis, och varje 'steg-tar någon tusendels sekund; Den: snabba : elektroniska växeln gör 'samma: sak omkring tusen: gånger' snabbare — alltså på någon miljondels "sekund. t Liksom den konventionella tele: fonutrustningen «i: USA” kar . det elektroniska - systemet::.en - enorm pålitlighet. No. 1 ESS har, utarbei genomsnitt" mindre: än' en timmes totalt ' avbrott : på ' 40 år. En av anledningarna till att man väntar. sig att: systemets . felmar-= ginal ”skall "bli > så 'försvi d 1 käs Samma foder används vid samt. i : | föga. att ' tillföra” mer. äggvita om ; | kylning: till ca: 6 plusgrader följer ; Jen-noggrann bedömning av expör- : p över hela 'den' svenska -svinaveln, Kon- trollresultaten är'':nämligen ” helt avgörande för: urvalet äv: avelsdjur —sen garanti för att endast, de bästa avelsdjuren sätts in'i pro- duktionen.. se snar a 4000 bedömda i fjol I fjol ' kvalitetsbedömdes" drygt 4000 grisar 'från de-sex köntroll- stationerna, "- Under - uppväxttiden pysslas: de "om 'som' små” barn' och framlever sina» sista dagar". 'behaglig;' luftkonditionerad kullar. om. fyra. och fyra. Varje vecka sker individuell wägning. vid ett” bestämt , klockslag .och med ledning 'av vikten justeras sedan fodermängden för, kommande, vec. liga kontrollstationer.' Det är 'stan- dardiserat;. vetenskapligt kompone- rat och noggrannheten med givor- na. närmar sig. det apoteksmässiga; | "mna. frog a Anslagen "måste finna Hur grisen. utvecklas, ber i första hand på tfyra- faktorer: savel, foder; skötsel och milj Arvsanla. gen I Betyder mest, därnäst kommer matfrågan. En, allmän regel säger att ' grisen "aldrig kan” producera mer muskulatur, d, vs. kött än våd som "motsvarås av den mängd ägg. vita "djuret får. Men ' det. hjälper anlagen, för köttighet inte finns. : Vid. 170 dagars ålder väger. g sen i -ällmänhet 88—90 kg och är då .slaki ring iv: lig ordning. Efler ned- ter; Slaktkropparnas ; kvalitet un- dersöks mycket 'noga från ett:20. tal olika -. bedömningsgrunder, av vilka späcktjockleken i ryggen, tills mäts, den 'största” betydelseri.” ”Koå- trollanterna'' går, fram med ”millis métermått över hela svinkroppen. Späckets fasthet; svålens "finhet; bukens' form : och ' jämnhet bedöms liksom; skinkans form: och- storlek. Man. sätter j betygspoäng efter . en skala från 9 till 15. Kotlettmuskelns yta mäts med; planimeter och .p0- ängsättes. För att kunna bedöma slaktkroppens: köttfullhet färgfoto- graferas ett tvärsnitt” taget bakom. sista. revbenet.” På de senaste 10 åren har 'avdle- arbetet "intensifierats och "späck- tjockleken, , har under denna. tid minskat med -hela 23 procent, När liten är att 'värje växel är försedd med dubbletter; för - alla :: viktigå delar. Det elektroniska minnet koni trollerar ständigt systemet och om någonting ” går ' galet frånköpplas . automatiskt ' den: ”felande ? länken” och 'ersätts . av - sin. dubblett ; så snabbt att avbrottet i ns blir hörbart.” Samtidigt som” rgången” till ESS" äger. rum” sammanlänkas "det amerikanska "telefonnätet med and- rä länders i förberedelserna för den internationella" : ”.- direkttelefonen. Abonnenterna "skall" alltså: kunna ringa från. en: kontinent till. en an: nan «utan någon - telefonist : som ”mellanhand”.' NN | - Pigg åttionioåring För 89 år. sedan-uppfanri -Alexan- der Graham Bell -telefonen i USA. |- Världens första kommersiella tele- fonväxel "upprättades 1878 "i: New ar "t vi ått - i | utanför. Krylbo. Den 3-årige galten. kontrollverk heten startade 1924 var den: genomsnittliga späcktjock. leken i i grisryggen' 41,4" am idag är den, Nere i 217 mm : Sveriges bästa galt ia "Sveriges bästa galt heter. Vemack av Lyby med hemoörtsrätt. i Alsbo lämnar nu avkomlingar som i me- deltal blir slaktmogna vid 173 da- gars ålder, är 96 em långa (räknat från! första” halskotan blygd= benet), > "har. en " späcktjocklek : ryggen om ' 24 mm. och, får 138 köttpoäng' av ; maximala” 15, : Till- växthastigheten . är 751 gram per dag. och: foderförbrukningen | 2,87 kg korn per kilo tillväxt." . Vemack - skulle säkert 'kosta en köpare” 5000-46 000 krono men är inte: till: salu” medi a Avkomman” från denna fina galt Tevererar "idag " fläskkotletter som har en muskelarea på 30,45 om? i medeltal. Det betyder ännu större förbättringar. Den mest uppmärk- sammade 'var' införandet 'av den automatiska växeln 'som helt "re- volutioherade: telefonservicen: Ex+ perterna -tror nu att det elektro- niska - växelsystemet kan. kommå att bli samma genomgripande res volution., . i i n Sverige "har ? nan sédan' en tillbaka med "elektroniska . växels system. "Telestyrelsens ” förski ningsstation i Farsta utanför Sfock. hölm "har må utårbetat ett system på "samma" principer é ätt ber g > : Under 1967-räknat: mån med” att kunna upprätta en” provserie i Stockholm > samtidigt: som” 1 Ericssons system -AKE Prövas i ett annat » Stockhol åde.. De båda betade elektroniska” ust- ningen. I likhet med datamaskiner har . utrustningen ' ett omfattande elektroniskt minne som håller reda på 'systemets informationer och in- struktioner, vilka kan. ändras när önskas. : : Bengtsson/Gösta ” " Andersson ' 477; i SJ 4 I "stället > för mekaniska: kogp- lingar: används transistorer för att "välja ut: och koppla de DR el naci vä y fsAvnansana 4 Av fenan även sveriskä” systemen "skiljer sig i'de tekniska detaljerna ”något från det T änietikanska men erbjuder möj? ligheter till 4 -stort-:sett--samma service, Syftet , med systemen : är dock "först. och. främst aft utnyttja deras snabbhet och effektivitet samt - rdelar” de?erbju- kotletter, än” dagens genomsnitt. "Ändå -är "Vemack ingen enastå- [ende leverantör 'av stora'fläskkot- 4 äragbilarna orkar" med.” letter.” Det "Finns "just Pa tekom . s HÅRET MVÄR: ent HUVUDSAKEN hen nevvl a Sällan här väl håret varit en hin vudsak ' för . landets” yngre. herrar som i år. Beatles-modet :har spritt «| sig. Ju -yngre kunder hos frisören desto mindre att klippa. Långt ska håret vara och ”utegångsfåren” ge -| nerar-sig inte ens för. att sitta i torkhuv efter shamponeringen.. + Men skenet bedrar: de långhåriga är egentligen inte alls så "många. ' De flesta herrar i Sverige är allt- jämt -könservativt 'kor tklippta! >- och kommer att så förbli» = + Svensken klipper sig ungefär var 20:e dag; vilket är en hög siffra, i in- ternationellt sett. ' "Italienaren : går till frisören dubbelt så ofta och kan inte tänka sig att -.enbart bli. klippt. : | Tvätt av: ;håret betraktas som ob= ligatoriskt. . I Sverige är. det annorlunda på flesta frisörer är eniga om att den svenske. mannen" har betänkligt li- tet" intresse för huvudhygienen.”: i Jag 'ska' bada när jag. kommer hem :så :det' behövs ingen tvätt, är en vanlig replik när kunden:liksom gäller ansik efter rakning, Om man våtrakar sig får huden en 2 lagom borondline vid den: punkten, - Faktum är att del” ska urskulda sig inför sin Figaro | D SST är inte' alls så många som man tror. De flesta ' rar och ynglingar är' "alltjämt konservativt kortklippta, De som N använder Jäppstift är säkert ännu färre: , ve Ne LR a FR intvålningen, ' Sedan de elektriska apparaterna kommit-i: bruk har denna våtmassage försvunnit, Her- rarnas hy har blivit sämre. Det är dyrt att bli av med hår och skägg i vårt land. Men kostna, den för själva klippningen är täm. ligen « fixerad över hela ' landet, Dyrortsgrupperingen' spelar en li- ten roll, men för 7:50 kan man bli av' med överskottshåret både i Stockholm; Umeå och Kalmar, Där- emot varierar prissättningen betyd- ligt när det gäller hårvattnet och pomador, Och : rakning som före kriget - kostade någon tolvskilling betingar i dag minst 2:50 över hela Sverige. Trots detta kan man spås ra en viss ovilja hos frisörerna att ”bara” raka, Man vill helst klippa också. . Hos några frisörer" har man e- lektriska apparater till uthyrning. Kunden får raka sig själv. Men den metoden har aAdrig blivit populär, Svenskarna går mer och mer in för är | våtrakning med : hyvel. . Moderna rakblad är så. ”åliga" att, det' rlic- ker att ta med sig ett par blad om man ska åka till Mallorca på några veckor, , -. SOT ” Stockholm TT). 0 N :Bolidenbolaget har på projekte- ringsstadiet landsvägsfordon,.. som skall kunna ta:c:a 75: tons last, tal Nn bol t: tidning Smältdegeln, För att med god eko- nomi kunna ta så stora laster krävs så, stora dragbilar att sådana inte finns”. i. Sverige i 'dag. Redan. de fordon man £n. har lastande . 50 ton, är. egentligen ' tyngré. än. vad de; största... Volvos, eller S sanias Bry I brist på lämpligare drägvagnar använder .Bolidenbolaget dock t.v, svensktillverkade bilar, men detta sker i viss 'mån' på "bekostnad'.av en, del 'av , vinsten. Redan 'för : 10 år: sedan” "aktusliserade ' gruvförd valtningen ”behovet' av större dråg- bilar - än" vad ' som fanns hos" svenska tillverkarna, Dessa har” så småningom kommit "med nya” mos deller men under tiden har, gruv= bolagets. "behov "hunnit: "ytterligare ett'steg.”Så' länge"de' svenska till= verkarna ' inte: kan. leverera till- räckligt stora fordon blir det nöd- vändigt att importera. sådana t.ex. Amerika" öm "inte" en ”fort- satt rationalisering - skall, så ? i ton nar domineras ”Boliden> j bolagets. transporter:. av 'malmer och sliger.s På bil, järnväg, lin- bana. och .båt transporteras. totalt inom koncernen c:a 2,5 milj., ton per år. Det. är då naturligt ' att bolagets. ansträngningar i. försla hand inriktat sig på att få ratlo= nella t sport. och : : anordningar för, dessa godsslag. Med de vägbyggnadsmetoder som nu används ' och 'som'' förefaler sannolika. -inom överskådlig tid. är det : inte troligt, skriver Smältde- geln, att Bolidenbolagets” fordon får framföras med nämnvärt" högre axeltryck " än 10 'å 12 "ton, Med detta som »utgångspunkt torde det inte, heller: vara lätt att i'ett for- don på allmänna vägar kunna ta mycket. större laster än c:a 75 ton. Det .råder emellertid en sjudande utveckling inom nästan alla om- råden 'som berör transporterna och om 20 år' betraktas kanske dagens ”tusenfotlingar”. "bland lastbilarna som ett. föråldrat transportfordon, I. stället satsar: man: kanske . sina från |utvecklingsresurser; på raketer för godsbefordran, tv setts - körba "Bilisten "måste. ha mörka. "Blas ögon "för - att även vid svag 'sol var: a säker på att lägga” märke till de vita” markeringarna, på körba= nan — den'saken är man ganska | v. klar över, vid det här' laget. :; Men ändå fortsätter” i' även här' i lan- dét "att år efter "år smeta på ton- vis "med /markerlingsvitt' inte minst längs vägkanterna, påtalar en skri- bent i motortidningeri Vi Bilägare; Om det' nu ändå skall" vara vita markeringar 'på "vissa 'ställen' och gula på andrä, ” så emellertid det första” man kan begära” att de skall” vara fullt synliga; ” Och" där brister det katastrofalt" ur uider- hållssynpunkt.” "Vissa": "vägkanter tycks; inte. ha målats om på mång- 'den "detaljen -& mör från aridra gältar söm nu visar upp "ryggmuskler 4 'på ända upp 4ill 35: cm”. ir genomskärning. ; - Dagens idealgris är. strömlinje- formad, 196-97 ..em” : lång," här " étt fyggspäck” å 22-23 mm. och fettet fördelat så jämnt som "möjligt över hela - kroppen. Skinkar skall vara stor och köttig," svällande utan: att våra fet, ' En :stor köttig bog är också fördelaktigt, - - ri grisen har Tusdjursforskarna ett av sina fogligaste 4 försöksobjekt. Pet går: .— med en lätt överdrift -— att göra den precis som konsumen- terna vill ha” den. "+. "RÄTT! BEKÄMPNING Vårens studirämne "Iden effekten, att den respekteras ”övertramp” dana' mer eller - mindre ' "osynliga vita eller. gula "markeringar - kom- mer att påfordra samma rätt som tilll "dem 1 ligen full: ansvarsfrihet; om” "något skulle: hända i samband med för: vittrade . vägmarkeringar! - Överträ- delsen av” I körbanans/ markerings- linjer hör. ju dessutom till de ;van- ligäste” 'olycksorsakerna! at Psykologiskt har vidare vit. färg nemarkeringar : « oe "ay tvivelaktigt: värde ildade betydelse, tran bemålning och gatumärkeringar -— oawsett” färgvalet -— och renhåll- ning av skyltar'är fullt tillfreds- ställande: ur" säkerhetssynpunkt, d. ,'8/ är fullt skönjbara från for- 1 dönet även 4 mörket. Varför drö- jer det för: resten: ålltid .så länge innan en 'om- "eller nybyggd wväg äntligen: får sina märkeringslinjer frågar Vi Bilägare: Pte . 'I varje fall;är det inte" mer än tt "och billigt: äv! bilisterna ”att Begära,' att: man 'också här: hemma r' förhålland dö stäm ielse” "med utländsk, trafikjus- tis. "Enligt. den kan man inte kräva av bilförarna att de när otydliga och därmed vilseledande" trafikmar- keringar dyker” upp dessutom 'skall börja . ; grubbla ' ör te Det - vilar "på de ansvariga gatu : och "vägmyndig= - heterhaå” att” na för. fullt "tydlig ning. me " Och «vad: det, "vita dd an- belangar så kan det väl. aldrig för- hålla sig på”det viset,”att den" vita färgen ' ställer "sig "så ” pass” "mycket billigare - att” man "Para för "den skull valt en kulör” som inte ”hål- a ler måttet. ur vare sig trafiksäker- hets- eller hållbarhetssynpunkt?; " minst ”bland 'de' i trafik hang använda" färgernas mångfald. Titta bara - på ”signalljussystemen av olika slag, där man - måst till: gripa "helt" andrå' utvägar för: att få önskat, resultat! ” "47 NA - stanserha gr klart: för. Sig, att. väg? "Det avgörande; i dagens läge! är dock, : att” de ansvariga : trafikin- en olma fen ra bor ter fra mast 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.