Måndagen” den —= = UT Ledande krafter i inom n den sven= . ska finanspolitiken har under” de senaste månaderna hyst viss oro för vår ekonomiska utveckling vi- . ", savi andra länder., Ännu ligger svensk exportindustri relativt väl ' till — bl a tack vare den höga - Ä investeringsvågen under åren 1957 En 22. februari. 19653 — ”IT= Kb i "I Stork i företedde dock en klart avvikan= , ; de bild. Där hade man under fjol- året 'en oförmånlig” utveckling av': » betalningsbalansen. '.: Industripro-. : duktionen” visade, under året en.! och landets : —1981 — men konk tycks bli allt hårdare. Kraven på effek- tivitetsökning tycks vara större än någonsin ' förr, . eftersom vårt Jands » produktivitetsförsprång ef- terhand minskar och vårt relativt höga lönekostnadsläge består. - Industrin i en rad andra länder . brottas med liknande problem som den svenska 4' fråga I om Testriktiv penningpolitik och minskade brut- tovinstmarginaler, men i Sverige är: påfrestningarna kanske' särskilt. stora.: Blånd annat har 'många - svenska: industriföretag ont. om, ” eget kapital och har svårt att-an- skaffa riskvilligt' kapital utifrån. Den'. svenska" penningmarknaden ' är ju'I betydande grad tvångs- " styrd, " varvid sparandeströmmen ; dirigeras i prioriterade fåror, sam-= tidigt som banklagstiftningen be- ' gränsar, låneformer , och finan- sieringssystem. . » Det är 1. första "hand det. ökar < de: "bostadsbyggandet; som .. un- der senare år-dragit till. sig ka- - pital och "arbetskraft, Svenska fol- ket har under så lång tid: brottats - haddh bostad. "och totala” produktion steg i lägre ' fakt än inom Västeuropas övriga : industriländer, Den: - stigande, ef- terfrågan inom. landet , ledde till en starkt ökad import, medan ex- porten endast steg långsamt 'och . kapitalexporten fortsatte i ökad " takt, Den nya brittiska regeringen : ” vidtog i höstas' drastiska åtgärder - för att stärka, betalningsbalansen, "främst genom exportsubventioner, höjt diskonto-vch en 15-procentig importavgift-På bearbetade varor. "Vidare fick mar: utnyttja . Inter-. £ nationella! valutafonden :och € « rad utländska "centralbanker f "att ge. landet" erforderliga" ekon miska resurser. '””. : . Det ekonomiska läge; som upp- : "stått i Storbritannien, blir säkert, . gå, industriländer; kanske främst ; Västtyskland, :som under fjolåret : noterade en 'produktionsökning på - drygt 6 procent, har; fått ett stort. . försprång, och det blir s för britterna att knappa in. Man behöver väl:inte för tillfäl- ? " let överdramati: Sverig2s eko--, med: köer; att samtliga "partier I stort ; sett varit: eniga om att: befrämj bostadsproduktionen. Därom. är bara gott att säga. Man. har dock inte kunnat bortse åfrån att, det intensiva bostadsbyggandet 4.viss . mån hämmat industrins och and- ra "näringsgrenars utbyggnad; vil- ket 1 'sin -tur - bromsat : produk- , nomiska situation eller'dess läge på, exportmarknaden; Det är dock « : värdefullt ätt hålla Storbritanniens ” utveckling 1; minne ” och; tai den som, ett "skolexempel "på, "hur, kan. gå, om. valutaläget. blir. för 'snedvridet.- Både: våra ”politi-" + ker och. ledarna nom industri, handel: och : arbetsmarknadsorga-, er måste . noga" överväga, - a mivocke Det ekono - uppsving, som, förekom d 'Väst- éuropa under' 1963, breddädea, och förstärktes ytterligare under fjol- året, "De vä ländernas samlade produktion steg sålunda med;'ca 5.5. procent från 1963 "till .1964,. jämfört: med z 4.0 . procent, 'ett år? tidigare, -En .hågot svagara .produktlansökring noter DET BLIR "ALLT SVARARE. : "alt få kompensation för de oav- Brutet” fortsatta Koålnadsstegring-,| . särna” skriver: d:r jur. C.R. Po - "K o ryd Hidninged Förelaga- | zcn? Må Vinstmarginalörna är. tryckta, Man vet även att varje. gång den internationella. prisnivån tycks stabilisera sig och kanske > visar någon förbättring sätter den'stora mutlä industrien omedelbart i gång med nya investeringar, och bygger ut sin produktionskapacis tet ytterligare. För Aår. industri, som -inte har möjlighet alt. hålla. jämha steg med de internationella jättarna, blir därför t så bekymmersamt. : . Får vi nu dessutom denna 'en- gångsinflation på halsen är det uppenbart att våra industriföre- tag, både exportföretagen och' de företag som arbetar för den«in- hemska marknaden '— med uh dantag för de företag, som arbe- tar för, byggnadsproduktionen ” -— kommer 1 ett ohyggligt tvångstä- EC. ana : ABORTFRAGAN oc sdt . Den enklaste men också den mest felaktiga av ståndpunkter är att påstå att kvinnan äger ! ”rätt alt själv bestämma. över sin kropp”, Vill hon ha abort, så skall hon naturligtvis få sådan menar de som hävdar denna ståndpunkt, I ' skriver Vestmanlands Läns Tidning: 1 Den som inbillar sig att. en så- dan ordning skulle vara - möjlig bör besinna att kvinnan knappast | > kan undgå att lyssna till sin när- maste omgivning, Det kan vara föräldrar som av' social högfärd eller andra skäl inte önskar-att deras. dotter skall avslöja annat » för andra människor än det föräld- rarna predikat; då: andras barn råkat i samma situation! Det kan vara mannen som inte vill: höra talas om: äktenskap som överta- lar den blivande modern att sö- ka abort. Exemplen kan mång- faldigas, De visar orimligheten i det resonemang, som säger att kvinnan suveränt ' skulle kunna bestämma över sin kropp i en så- dan situation, Men ändå är inte "denna in- vändning den väsentligaste, ” dep inte" minst i; viss huvtidslade- press nu:'så utsatta lantbruket — det” påstås "jä vara” för, dyrt: och simproduktivt a skulle! det; dock vara värdefullt om. man 5 ibésvära- över pro= "de 'sig' "lite. hed att. fundera ' vad 'som' i. verkligheten ”duktivitet,: En , människ. ; ett . serviceyrke tjänar; mer: än. "en bonde och” ger. därmed ett större "bidrag > » till) : nationälprodukten. Intet" ont on "serviceyrkeras ut- "övare, de” är. nödvändiga och kan svara, värda sitt: pris, Att de. skul: Je” vara d egentlig . mening”, mer produktiva än en bonde är, där- "för inte bevisat.. Eller har det I på "det hela”. taget. alltid. ett samband - med. -produktiviteten- att ;. ändras yrken -åtiger:, snabbare i" pris än 'bondens?. Det. kan bero på något annat, som lgång. och, ef- 7terdrågan, ; för vart år växer, och att bristen överskuggar: alla” "andra faror, Vi menar / faktiskt ' alla "andra, Härs till:t tycks komma andra skäl som inte är att” ”undervärdera. Man kan kalla dem irrationella, emo- "tionella celler” romantiska " "eller något annät konstigt - — men även 'om de orden används's som älls- ”AVSKAFFA' IJÄLPKLASSEN sutropar La TSE la mi ch artikel i Svensk; .Skolledartid- ning.. ofta » wållar . placering hjälpklass problem för föräldrar- na, eleven -i en hjälpklass . bi- bringas lätt den: - uppfattningen, ”att:han eller:hon är annorlunda "än andra, » Detta driver" på en : självvald isolering - råh "övriga kamrater: " ns n Ofta - visar sig bj p! lasseléver mäktiga till intellektuella -presta- tioner i en del ämnen;,. som inte bara kan ligga i nivå med de ”vanliga” ' elevernas utan också "överträffa ' dessa." På landsbygden vållar . hjälpklasserna ofta speci- « ella problem, då man.t. ex. i den "Ulla skolan inte har tillräckligt elevunderlag för . en " hjälpklass "utan hjälpklasseleverna får fara förbi: sin ”egen" skola: till. . den större: . skolan, . där . hjälpklass . finns, Det vore bättre "enligt Lars om den vanlige läraren och den fria abortens = fö helt bortser ifrån är; att' även det påbörjade livet — fostret — skall åtnjuta samhällets skydd. Abortören släcker ett Påbörjat liv, då han eller hon gör ingrep- pet, påpekar VLT. =. LAGEN OM PENDELN I SVÄNGNING : " som "alltid slår tillbaka försö- ker Jordbrukarnas :specia ren gemensamt tar an. Vad "svar för de här eleverna; Den a ist: de -'blir en" si € | skoldistriktet de. k "De erfarenheter man har från femtonåringarnas återförande till mycket svårt att -/itta. till Övris. |” såg I instel ännen, .; militärerna .-och - köpmännen .i > » Gibraltar, vilka i tusental be-.: folkat "den : spanska Solkusten:; "från; Algeciras .; till. Fuengi- . Kommer Gibraltar att åter mnas till Sp anier via > : "ikloka” "krafter på- ömse nåll vore beredda. att. åstadkomma . en kom- promiss.. En sådan skulle. kunna be- stå uti, att: Gibraltar återlärbnades till 5 spansk överhöghet, medan en- : rola-Tor li Mal :har” "plötsligt sett sig nödsakade att bryta; upp från sina "vackra i'sin tur 'av Spanien arrenderade och: rimligen" betalade tiför” att” fortfarande få Pormisslösning, bart "kunde :-åvägabringas, Här-- det nu spelet, bogsgnå . FGibraltar som": örlogsb och. flygstödpunkt.: Dels har antytts: ; att general Franco skulle vara vil ..; lig att gå -med' på en dylik' koni«' : fall ' den omedel= on som måste göra ut= eter” ,; en, : som-: hittills :- säger H olererat " britternas' ' skattefria. ! : "residens på ”Klippan”,: (som > Gibraltar i dagligt tal behäm 7 nes), "vilken" ju " ligger "på: + - spanskt ; territorium; - har - nu” «+ ställt dem" inför. alternativet, att: fö östadstillstånd,: som "är. kiivet., för, alla andra utlän "de. samtidigt”. blive "underkasta: de; de; spanska skattelagarna och ic- Tk mer, finge" tillåtelse ätt fritt in- föra": ;skattefria bilar "från friham-' nen ' Gibraltar.. Ännu : sent: i, hös- tas var! det lätt att konstatera, att dessa med G:;B Z registrerade en- gelska privatbilar utgjorde” en stor, j på den:syd k 'auto=: stradan ” "mellan; Lå :Linea> (Gibral-: fars spanska grannstad) och Mala-. gär. ve '' Hundratals , engelska. Gibraltar-, sk vna familjer har nu "alltså tvin= tak. över huvudet på: grund: av: den. redan starka överbefolkningen. Den ständiga : :strömmen av: bilar och ö ' kilometerlånga. ifästningsstaden. ed: 'Också” stoppats, ” ty: även" inköpsresorna' från”. 'den : brittiska kronkolonih.: till: skiljezonen. mellan : och-La' "Linea ' har: d ra.-upphört,. och .den' spanska .ar=. betarströmmen- till: klippfästningen' har också ”begynt 'sina.. Lönerna: i Gibraltar (sorn "är" åtskilligt högr ände! sydspanska) förlorär sin Ioc-: kelse; då de inte: längre kan.om-' sättas, i tull 'och, skattefri. skotsk whisky,” engelska” "cigarretter, kryd- dör' och. tusen' andra tullfria va-" ror, fom kunde 'smugglas över zon- gränsen till' Spanien och där säljas med dubbel avans; T Urallev Den, spanska regeringen . vil” nu visa Gibraltars befolkning, "att”en oavhänglig” "Gibraltar-stat,” även. om den står. under” brittiskt protekto- I = :' | Banken ser: på denna fråga, : Frågan: om: avgiftsbelägning' a äv ; för. 'bett : bankdirektör . A x'& 1 R 0 0 s i Skånska Banken om ett uttalande" om hur man i. Skånska säger "Jag anser- det .. angeläget, : iv | bankdirektör Roös, . att tillrättaläg-- :.Jga ett par saker beträffande check- | met; :" Hönerna; Inledningsvis: vill» jag un; fi H derstryka att vi i. Skånska Banken [di tycker att checklönesystemet 'ä är ut- ' | märkt. och "att: checken är: ett smi- dig "betalningsmedel! Våra check- lönekunder 'har också uttryckt sin störa. belåtenhet med” detta löneut- betalningssystem, Bankerna har in- troducerat: : detta system - utan . att belägga 'det med några avgifter 'öch det har. snabbt vunnit; en mycket stor spridning. Det är "därför orim- ligt att tänka sig att affärsbanker- ria i efterhand. börjar ta:ut "avgifter av samtliga checklönekunder, ':” : Självklart är att hanteringen: av checkerna >» kostar” spengard; och "att na verksamhet är lönsam för: ”banz det' spanska" upplandet. har ; mnume=; NN v, Stockholms” äktigö berättade” för: en" rändäkz gt lyssnande skara” tittare, ått én "motion lagts "fram" vari ”föröslås "att. Stockholm skulle få de olym- " piska. vinterspelen 1972. -Detsvar så fiffigt uttänkt att det kunde bli ett jubileum : = 60 år efter -sömmarolympiaden —. "och: något mer' svenskt än: jubileum -i -: tid > och "otid kan ju knappast tänkas. " Nordiska spelen” har lagts ned Och några större mängder: - . faller sällan över: Stockholm; som även "saknar. konståkningshall "och ; med ien, om inte kr Gi- braltar skall prisgivas åt utsvält- ning. För britterna gäller det 'när- mast en prestigefråga. Gibraltar är ju den" sista symbolen på europeisk ” och . härlighet. Strategiskt sett är” klippfästningen ir dag ' nästan utan: betydelse, För spahjorerna "gäller det nu att för- verkliga en hundraårig dröm att få se Spaniens. flagga åter vaja över. ”Klippan” och den engelska kron- kolonin återbördad till Spanien, " General Franco kan här räkna med "säkert 'stöd ' av Förenta -Na- 4, vars Ia, 8, 3, 1 - 400 13 för. hastighetsåk- ning. Några” större chanser har : därför inte "den motionen. : " Och som på beställning meddelades "dagen efter intervjun att vinter- spelen ' ganskå 'säkert - skall gå i " Lahtis! "Som redan fått löfte av Åre .om samarbete; ” -Iite " Varför frågade: man för övrigt inte idröttsstaben' på TV? Den försagde intervjuaren hör varje fall inte dit; . iMersingBores Dags . . blad) mitté uppmanat London att sätta sig ” vid ' förhandlingsbordet med spanjorerna för att uppnå en rim- fredlig lösning, Franco tor-. de: också, vilket är ännu viktigare, kunna lita på USA:s tysta samtyc- ke. Ty amerikanarna önskar helst, att. Gibraltar - införlivas ' med NÅTO:s "stora" försvarssystem, vil ket kanske skule. Du svårare, om ställande sätt, På de e skolor, "där sådana här liknande erfaren-' - heter gjorts, har man inte längre » den fasta tron på i första hand hjälpklassernas saliggörande in- verkan och" nödvändighet. ' Man har h heller inte — och. det torde lelse — samma fasta ata tilltro li av människohänder konstruerade Gibraltarkol förvandl til :e en -”oavhängig” - vanliga" klasser' i . med nionde skolåret kan redovisa en hart när Ohegriplig tendens - till för de elever. det här är fråga om. En elev som aldrig tidigare kun- "nat åstadkomma' en: stat. s Konflikten” mellan London och Madrid har nu nått en höjdpunkt, som -lätt kan-leda -till-öppen -bryt- ning om "icke inflytelserika och .provräkning till ' exempel - kan mycket väl efter: en tid i någon av .nians praktiska linjer preste- ra inte blott" godtagbara : Man faktiskt ”konk Föreningsblad göra tillämplig även på vår tids dyr- "Det finns "också exempel på att rent teoretiska ämnen som exem- pelvis nians biologikurs klaras av f.d. hjälpklasselever på ett i jäm- gande , resultat ' på 'de yrkesräk- ningsprov, som sätts. in, : förelse, med kamraterna från de vanliga . klasserna helt tillfreds< mätnij som vi: f, ” nn. disponerar. . sig om inte en: människas intel- lekt är avsevärt mer flexibelt, än - vad man tidigare -trott, om Änte dett vaknande intresse, en "inträ- . dande kö d, en "av vuxenvärlden "kan — om :de kant grad påverka det. iga intellektet, väcka hos det tidiga- "oanade; slumrande resurser, : checklönerna. har; på senaste tiden 1 ive livligt debatterats och, vi har, där- 'Tkerna..pengar, ten: skullé bli bättre efterhand som |: man därför kan. ifrågasätta om den-' stadstull- . > Man börjar -helt enkelt. frågå i ” ges möjligheter därtill — i mar- HE men. att” räntabilite- tog även; .hänsyn ill värd kundkontakter; om! att. taga ut givarna" - : (vilke vissa «besparingar ” net)” eftersom denna fråga icke di- rekt påverkar checklönekunderna,i ” Däremot. vill "jag "klarlägga vår inställning till frågan" om transak- tionsavgifter, Talet om: en dylik av' gift har. väckt stärk opposition” och det är: inget att förvåna sig över. Tyvärr"här frågan blivit helt shed- vriden.” Mån har uppfattat saker på det 'sättet att det skulle kosta pen- gar-att få ut sin dön.: För vår ' del vill jag. med all kraft understryka -Jatt detta aldrig varit meningen, och att vi-tillfullo: instämmer -med dem som upprörts över: detta: " 'v/ "Vad som kan diskuteras och bors de "diskuteras är det äntal' "checkar som man normalt behöver skriva ut under, en månad, Med utgångspunkt från. att” varje. transaktion kostar pengar, 'så måste, det ligga i varje checklönekunds intresse, att antalet okynnescheckar , minskas.'-Det kan nämligen icke vara rimligt att'skri- va ut checkar på belopp under: 10 kronor. för. exempelvis biobiljetter, tobaks- och, chokladköp. Bankerna har här givetvis ett ansvaår och bor- de informera sina kunder om”.att checken icke är -avsedd att använ- das på detta sätt. Trots allt så kan den icke helt ersätta kontanter; : Frågan, bör allså rätteligen gälla om hur man lämpligen bör .kon- struera: en-spärr: mot .dylikt ”miss- bruk” av 'checklöneräkningen: -En möjlighet är att.ta ut en transak- tionsavgift av de checklönekunder som skriver. ut alltför många chec- kar' peri:månad; "Man "skule med ”Jandra ord söka att frikostigt fast- ställa - ett. ; genomsnittsbehov. '. per månad, och ingen som skötte "sitt konto 'på'ett 'checkriktigt sätt skul= le belastas med avgift, : :: Utan att. ge mig in på det antal fria checkar som bör gälla, kan'j; jag ur den fortlöpande statistik, som" vi inom Skånska Banken tar fråm för att följa H köstnadsutvecklingen, hämta - några belysande" siffror... 65 procent av våras .checklönekunder skriver ut, högst. 5 checkar per må- nad och 89 procent högst 7 chec- kar:: Endast 5 procent skriver: ut mer än12 checkar per månad men svarar för 18 procent av checkvo- lymeni "+" Som slutsats, säger bankdirektör :].Roos, kan man, därför konstatera att en minoritet är på väg att för=- | därva ett bra system som majorité- ten "ibland" checklönekunder - och banker ä är belåtna med. =. [digheter vill. man: hoppas” att. den j rande. klarar: den: saken?:; räkningarna och h "i 'avlöningsruti- 17 :: | grundlig. självprövnin; : |'har begå : Jning till - självkritisk vaksamhet”, kordef "Ea. övervägande opinion: finna de nuvarande fem indikatio- nerna. för: legal ; abort. "rimliga och välmotiverade. Under alla omstän- nuvarande ” | upprörda : atmosfären; som . beror: på. "mycket, .speciella faktorer, inte skall ogynnsamt på werka utredningen. ”Abortlagen bör behandlas med lugn 'och saklighet och minst av allt i affekterad. eller hysterisk” stämning. fn hlad ifrån idealiskt, . Den män pres- sen - dominerar i många”, "områden, Starkast 'på västkusten, .: Högern dominerar! starkt i: Öster. ötland,. Kalmar län; Malmöhus län, Älvs- borgs. sö Värmland ”och Jämt- land.: Soci Idemokraterna och cen: Iterpartiet, Län i, ett Klart. 'underläge. . Man bör. kunna! förstå att vare sig ' socialdemokraterna eller cen= terpari a är. nöjda med den ; Svenska” Da "Det är: kvinnan som "alltjämt tar ojämförligt största ansvaret när det också finge” bära ar för. att inte. "föda det-:barn. hon inte önskar. Först då kan vi börja "Det heter på många håll, bl. a i Aftonbladet (s) att varje kvinna själv . bör ha "rätt att ”bestärnma om och när hon. will ha bara. Får vi fråga: Har inte varje kvin- sony; heter. preventivmedel? Behövs ökad "upplysning? + Biter upplysning över huvud taget?- Nog är det. -besynnerligt,. när wi inbillar oss. att 'u-länderna skall : bromsa kunna det; 'när;, inte ens, .svenska 3 - och : uni självprövning sist. Detta' iranslutning 4 Dagbladet: Vad. vill. MbS?. nar: . efter - ett: par ..spalters . text i:en rekommendation ;. till. Underliga äro. samlingens Karnpen ;' om ' högerföreningarna fortsätter” i de " södra: landamären bland de medborgerliga samlarna.. Detta har, såvitt en förbryllad ' lä- sare ' rätt uppfattat Sv. .förans lett den yrvakna 'frågan. å Chefredaktör Allan He högerns huvudorgan tillhör”san riksdagsgrupp - (eller: hur? MbS-pampen: C:: G.: Regnéll. Vore det ändå :inte. rimligt. .bi gära att Regnéll berättade för på tibroder, : Hernelius. vilken” politi han återvaldes på till riksdagen? Eller -"ska'' det " vara ' och : för en hernlighet?. Ve : Sydsvenskan: har :ju sagt: det som. så" att :vad som -håller på "ätt hända: (det: att : högerföreninga "splittras i MDbS. gick: till val på, ' Vd A gnéll i sin riksdagsgru, inte; definiera, ; Till..stor. TREE hr : Hernelius. ' Kv : Men Sv. D, vet i varje fall: vad | sanningen i':dagens :svenska ; poli- tik är, nämligen den att ”då cen- tern och folkpartiet snabbt-”glidei” tätt : efter 'socialdemokratien (hur |- sa'?), då är det minst: av. allt på- kallat . att: underminera i högern. Tvärtom. finns skäl ' att med: all kraft förstärka detta. part d städer er, "samlingsgubbar; ä 4y stads. :. sor En väsentlig . reservatio, till denna st n fogas olta dagbi - tion: ag ladsdeklara- ”Det betyder inte” att högern är i alla avseenden förträfflig. (hur så?). Åtskilligt inom partiet kunde göras mycket bättre än- det görs, besynnerliga misstag: s(nejmendå!) tts och det finns anled- Så tror man isin "enfald att. fort- högern att sluta, alltså med - dom ; latt dess polit; tämd. po bli en maning till ”besynnerliga misstagen”, N Men nejdå. Istället får man läsa s ik måste” förbli / be IK ning sist? -; Det är lika svårt "att: peka | sanningen, som detz är att på ” fånga en solstråle; - SIngen är fullård. förrän a han sig tiga. -- en ; den största” ”risken” eller. har. det II na vetskap om att det finns något. frå folkökningen genori födelsekontroll, kl men hur 'skall okunniga "människor |i 1 en märklig j ledare” i dess” huvudorgan. Svenska |. Den "pretenitiösa frågan. utmyni röri mii ingsorganet, - enda samling) påminner om Iden 3 ”förnyelse” "i "svensk: "politik som: " När hade: högern "e en självpröv. ren I ny rande I ordningen... Och även om: de vore. det. — Hur skulle: det; + ill”. ha! sen : dörr: på glänt” "till republik, ” det: rörande = ; finns i omsorgen - Om rätta: uppföstrar.. åter ill din ro, min rren har gjort val mot Ta själ! Säg "också du till dig äl "vänd ”åter"till din 3 ro, min Själv Din 'oro; och rastlöshet förstör NS Byt sut..all mot till SR ro och förtröstan: på Gud. själv: Zör väl mot dig så åter till ro och vila. Sr lege Tågor, >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.