” LAHOLMS: TIDNING: » det :klart' att” ndstygdens pro= i » blem inte kän lösas genom ”kvars i verklig redningen har. bl samhällets ansvar för g " nas' utveckling, jord- "och skoj brukets lokalisering och arron dering, det mindre: "jordbrukets problem samt: förslag till 'åtgärder; på vissa områden, :Alltsammans är skol " problem, som” behöver diskuteras: Mia både- av” "direkt berörda- befölk-! ningsgrupper och: av politiker och, > ir ner, RLF, Sveriges. Lantbruksför=. I bund : och” Jveriges . Skogsägare- + föreningars- » Riksförbund; har: tit en gemensam arbetsgrupp ra en utredning om vissa gles- bygdsfrågor, och i dagarna ligge 'utredningsmaterfalet , klart.” O : förahde' 1 ärbetsgruppen" har. Tit RLF:s förbundsordförande Sig-" ge ” Oscarsson, ' Lit, och bland le=! damöterna återfinnes riksdagsman”. Vissa! handikapp; Axel Kristiansson I Harplinge," Ut-- landsbygden ökade on bön för i" väsendet, och vidare bör men lät= « tar på: Testrikliorierna för” "trafik< - : alla; ungdomar: samma, chans . i noden - "innebär : grantier" för att. gsfrågorna' på land: den” blir tilfredsställande . lösta. såsom "avstå; den, den kontinuerliga . ""befollé= kni "och: det : låga" ålat's hah ar ant Jorla ansvariga myndigheter... ” Bakgrunden till det” ”framlagdå. : Betänkandet är den ..enörma.folk=" omflyttning fråri landsbygden Hill” städer och:samhällen; som. ägt rum: 1-vårt land under senare-år. Där=-- till "kommer > också . .flyttningarna”. från ”norrlandslänen; "till. sydligare " deläf?av född del sk a n nin "det minska folk 1; bygdens skolproblem snarare. för- värrås. Lämpliga "åtgärder för. att' överbrygga”. svårigheterna ' "anses, vara” ökade, "statliga ' bidrag. ; till): "skolskjutsar och skolmåltider samt rings-É Ia ata Antalet: åldringar t. land! - I ökar: för- varje: år, och särskilt på: "landsbygden har man ett procen-, täellt. sett stol bo nämner: man: bl a. specialinredda., är arbetskraftsbehovet ” "och skogsbruk; och denna utveck- i ling väntas” fortsätta: 'Gjordar'ber räkningar: tyder” på” 7att -arbetg- ; jordbruket . kraftsbehovet mellan åren: 1960 o . sher, att minska. med ö pro "cent" och i' skogsbruket” med: 251 vet på landsbygde > > än hittills "satsa: på turismen; som” fogdar. .:. N 4 procent, Samtidigt kommer "ålders- M än? då de” olyckli, kvinnor fått till: "att: så Den: ökade ,ef-,,; É vit ståthållare i Danmark och då i sist blev drömmen. om" att yckliga innor, som. fördelningen ” att 'ändras,' så vatt "elesbygdsnäring.. en':öka han ; inte länge" styra sitt välde. antagit namnet Ulf:Järl, Denne återeröv gland uts olycka. ab vt i Polen,. 1 der [ ill "att sven- Tror. ” glesbygderna "får procentuellt flör ” or åldringar än tidigare. 'Landsbyg- den väntas också-få'ett votillfred= + ställande, underskott på kvinnor: ,' : + Den. antydda :utvercklingen. vän= "tas: medföra stora problem I för.be rörda glesbygder. och "dess. fo Samhället får vidtaga sär inom Ada gärder. för | abt-- ! hållandot nare" år. är : säkert / bara början '. till en allmän" expansion på detta: ' "område; Dels, bör” mån ta 'vara på ' redan "Befintliga" byggnader ochi: "behov' rusta upp dessa” för darnål,. och dels: kan ' det. på -lagt' ned "mycken energi. sbenå'” upp " glésbygdérnas” ijord- och "skogsbruk, . som: int ; genom rationell. produktion -kai .uppnå e ett acceptabelt, inkomstläge. -- ven i beslut .konfirmérat si na” må sättningat i för glesbygders ”tika rätt till sexvi ; tiska ' genomförandet - dock. alltjämt: störa brister så .kan; samhället sägas: sakn. + helhetsplan för" den; fra föreslås speciella å nämnas kommunikatic tills inte skett i takt. med trä! .sportteknikens' utveckling och den ökade " motoriseringen '- Däremöt” vid. de nde dn : Enyt anB vg Danmark, som är: : dskol kall 1 "princip ge "Grundskolan: si Kol t medför att 'lands- . väl a byggd service ifråga: om: hälso= och, "sjukvård.- "Bland: detaljerna . : I berättas -.om- ”hur jul dracks - hos ån : . livade också Norge 'med sitt im- .J land och fick 'sin gräv! is Winches- =. | HardesKnut ur:tiden. Vid: ett bröl- "op:ivLambeth i England drabba "I des" han; av"ett: Slaganfall; just då Läntda följer det Äntressanta fö- redrag, - -Bom . för borgmästare Axel Malmquist, höll om Knujf , den -helige, då Krnutsgil- let i: Laholm på lördagen, fira- de sitti femårsjubileum, mat i] [Knut vkant det :vara av. Speciellt intresse: satt-veta någob om 'den S:t kyddspatron. Men 'det . kan dä sett, intresse för "alla hal- ; länningar. att också: veta något om AN » historia, ' som ju 4voofa han n höjt bägaren för att. hä ett lyckönskningstal till brudparet, och föll död ner. Efter honom upplös- tes ”Danskwäldet”.: England fick en egen - konung. i Edvard Bekänna- ren; son till den .av Sven Tveskägg fördrivne' kung' Ethelred 'och ' — egendomligt nog — också styvson till Knut den store, gom. gift.sig med kung: Ethelreds änka Emma, Edvard Bekännaren . levde ända fram: till, 1066 : och efterträddes då som" engelsk. kung av” sin - kusin Harald. Godwinson, som under, sin endast halvårslånga :5egering : fick uppleva - först segern över Haral Hårdråde av Norge, som i eröv- ringssyfte : invaderat ' England : och nu: stupade i slaget vid Stamford bridge, och sedan — endast några dagar därefter: — själv fick - möta samma: öde :i slaget vid Hastings, tdå -'Wilhelm -; Erövraren :. lyckades i med: sitt: invasionsförsök. och blev den: nye:: konungen ;' av - England. Efter det slaget har England ald- rig mera blivit invaderat - av ;en främmande ; >» 900-årsminnet "> [nästa år koinmer säkert. att firas över hela England, ; :1I Danmark blev efter många års i stridigheter,” motgångar och : andra ! svårigheter Sven Estridson' erkänd "som kung' 1047. Han 'var son till Knut: den: stores halvsyster Estrid och en engelsk storman, -som" bli- provins. Kven hade , vi "till "in på 1100-talet -, ett geménsamt- språk > i — Den danske" tunge aförvandka 3 öarna, medan” svenskar, ' danskar och nörrmän "utvecklat 'var sin vå- riant.av det' gamla "språket. .' Danmarks" äldre historia. - är. fa scinerande." Landets kungalängd är känd oavbruten från 900-talet, då Gorm" denz gamle” levde" och resi- I dag: står där »utanför "kyrkan två a a sen ena. rest av. kung Gorn hans drottning - Tyra, fr nämnda "ungsparet. av sonen och Gorms. efterträdare kung Ha- rald Blåtand... Enligt stenens in- skrift var. det denne Harald "som ”vann' hela: Danmärk | och Norge och, gjorde, danskarna: kris annorlunda bild "av, honom får wi i ettlavide' mustigaste "och. dråpli- gaste-kapitlen i Röde Orm, där det Året: efter. erövringen" dog > "han ' ij den engelska staden Gainsborough. ! + Efter Sven Tveskägg 'blev' hans; son :Knut '-— senare kallad ”den store”.:.— kung i England och se- nare' även i Danmark: sedan: hans äldre" bror: Harald, som" ärvt detta rike," dött." Knut iden:'store” inför- Sven Estridsons far — hade emel- Hlertid "råkat i motsatsförhållande till sin svåger Knut den store och hade på dennes tillskyndan mör. dats i Trefaldighetskyrkan :i Ro- skilde 1026. Här i Laholm känner vi speciellt till en av episoderna i Sven” Estridsons levnad, "nämligen sjöstriden,; med - Harald . Hårdråde av . Norge . 'utanför Hallands kust 1062, då "kung Sven' led" nederlag. ”Kungadrabbningen”; "i gest: "wid Samrealskolän-f till:; 900-årsminnet 1962, minner om denna tidiga hän- delse. i vår historia: Men.i myc-' ket ”annat hade "kung Sven fram- gång..' Han ' blev "en fredens man och föll inte. för frestelsen att för- söka: återupprätta Knut den stores imperium, : Då hans kungagärning. des 'i: Roskildekrönikan perium, det: mäktigaste: välde" Nor- den" någonsin:.skådat. 'År' 1035 dog Knut i Skaftesbury i Södra: Eng ters..klösterkyrka; de ' gamla." ang- losaxiska kungarnås: -Panteon, Han ”'son-”Harde- ständigt? År: 1042 gick vilja och förståelse. ller. emellertid inte" bära de' bes folkningsgruppery' « som: nu bor: på ndsbygd .dern är: välbafögad: ne nen borde: Sblemen : | "landets, äm jer - "fat. sig: kunna: bocka och hälsa ; från : omkring” 1140, fann 'författa- ren; att. den ' varit av sådan :bety- delse att - han. gav, Sven .tillnam- net. Sden : j Sve son I sitt sig med Gunhild, en så . nära "släkting att de katolska. kyrkorätten, som då gällände" i; landet, : förbjöd förbindelsen... Trots. kung Svens protester , fick. äktenskapet. återgå Joch: "Sven: gifte "sig - Slärig mera "Knuts ' hårda ::r : "honom Ho kända barn, av vilka fem söner efter: var. andra iblev kungar av Danmark. En -av dessa var Knut, den -bli- |- wande Knut den helige. Redan vid kung Svens död 1074 hade strid: om dronan stått mellan den äldste sonen Harald och den något yngre .Knut, Harald. hade vunnit genom sin större. fridsamhet . och. folklig- het, som ' tilltalade " kungaväljarna — bönderna — vilka var trötta” på vikingatåg' och inböndes fejder och ville. odla» sina. tegar i.lugn.och ro, Knut däremot var .en drolig ande, ärelysten och "krigsvillig. Då han nu inte lyckades: vinna» kro nan, gav han sig ut på vikingatåg till : folken . på andra .sidan- Öster- sjön, Där gladde honom. faran och det gods .och guld, som han kundel. så ett försök att':återerövra' Eng-|'” land :— alla unga ärelystna - dan- ska furstars dröm på den tiden' —, men försöket misslyckades snöpligt, Då kung Harald dog 1080 lyckades Knut att bli broderns efterträdare. Som kung gynnade han . särskilt kyrkan — + han, var byggherre för blad nya "stenkyrkan i' Ro- skilde, ' för S:t Albans '— numera S:t Knuts — kyrka: i Odense. och framförallt , för Lunds domkyrka, vars store. gynnare han blev, "Han upprättade" en mäktig ' härsmakt! och stärkte kungamakten;' bl. a, ge- nom att hävda att kungen. var till- satt genom ”guds nåde”, en pre- 'tention som formellt hållit sig kvar | ta behövde 'han pengar och bön- derna i. Danmark klagade', under hans tid. högljutt : över de höga vilken' dessa drevs in av kungens Tanken. hade aldrig släppt honom. Genom ' giftermål :med Edel, dot- ter till greve Robert av Flandern, en ' ivrig: motståndare «till . Wilhelm Erövraren: i England, hade. han försäkrat sig .om hjälp . från, det hållet, ' Även 'den norske kungen Olav Kyrre hade lovat stödja ett sådant: företag. - På sommaren 1085 samlade. han i den västliga delen av. Limfjorden, som. på den tiden stod i direkt förbindelse med -Väs- I; terhavet, en ledungsflotta' på. tusen egna "skepp och 60 från Flandern. Ytterligare 60 enheter hade. lovats återgå till sina hamnar, med order att åter, samlas ' nästa vår. När Knut då anlände till sitt befästa härläger ' "Åggersborg "på 'norra stranden ' av' Limfjorden, : möttes han 'emellertid av en befolkning: i uppror." Man: hade 'fått- nog : av röva” till: sig: -År' 1075 'gjorde han | ända in i våra dagar, Till' allt det- |, skatterna och den hårdhet, "med |. "Även när. ”nervspänningen ” ”blevj som” störst inom FN” visade su- på, viss. återhållsamhet.. De, när- maste ” månaderna : - kan” ge" dem chång att I' samma: 'sinnestillstånd nalkas « en acceptabel lösning — men också. risk för Motsatsen, . Till sist hänger avgörandet på "att stor- makterna insér -att FN intel får FN utan deras: aktiva medverkan vore meningslöst. s : ” "Dagens "Nyheter, Att: Polen, några andra sta ter medger fri abort är inget: skäl |: för Oss att' göra likadant, det kan förefalla. populä l u. Däremot” tvingar det oss att se na att förhindra abort garanterad ; möjlighet för, alla: : barn; till: 'abortsökande, av de sista föraktfulla attityderna [Je gentemot ogifta : mödrar.” De har, rätt till ett hyggligt : liv, Men. det; omland. retaghia och 3 i landets lagar,” som är straffbara. snabbt. Hela denna dystra historia gör: det. vidare” angeläget". stitiedepartementet” snarast, honom ' från. Norge.- Men . avfärden | - : blev fördröjd och skeppen : fick | - tigt” kritiserat polisen ; ning - av det "faktum att husrann- att "det. inte: är. polisen utan för- | di ledaren: (åklagaren) borg överfölls och förstördes och Upprorsmännen” ” förföljde den fly- ende konungen ända iill Odense, där "Knut ' tagit sin. tillflykt i den kyrka som han: själv låtit -upp- föra. Där satte han ' sig wid: hög- altaret, bad och sjöng psalmer- i den förhoppningen att :en ' sådan fromhet skulle rädda hans liv, Men (Forts. å' sid. 7V 7 Frankrike, Tyskland . » Det har varit yft ' Bånigstöflation: i Sverige, 'De elä- ty Gunnar no 7Syästfikaerperten” [KA "lindriga "besvärligheter "som trutet: sin. hat-: och hetskampanj r-första ,... engångsinflationen mat" Sydafrikas' regering och ' par- mkade : vårt” närings- lament. "I "fredagens" P I'Vunder programpunkten:- : Hänt: i veckan media, "som. SN älvilltgt ställe hans: förfogande bara. mörka” och att lämna; Man blir, onekligen be- tänksam; te. Aggers- |" 7 Iden i. riksdagens första lagutskott, i advokat. till: yrket, "bör -i- så falll”5 ;: |vara desto mera mår om att läm | - na korrekta besked = och åtmin- | nedvärderande . uppgifter. han. har] som fattar beslut om: husrannsa- kan, förklarar fru” Gärde -Widemar ”allmänheten ” skall "göra skillnad i bedömningen" om 'en po- lisaktion sker på 'order' av en för- : jgarmyndigheten” eller" en: tjänste. man inom polisen”; Men” ordföran- permakterna USA och Sovjet” prov linte kring” "ett börgorligt | "alternativ skall mö igt : man; samti idigt. son” MbS-ansluten mera till de positiva" möjlighéter- fä tryggad . ekonomi och: bortjagande |- stämmelse med : det främmande | Det vär väsentligt : "att så” : sker - att man ' väl inte" kan begära attiy Tiågon lyveksa. jundersökningsledare: : inom: åkta- |: öka "freda upp ite Varg” partis utplånän= bli meningslöst, Säkert är att "ett frå a.” talar 'om tutbetal gsfo : åtskilliga "löntagare sakan företagits "hos hr "Nestius. |. -q När : polismästaren ; nu ' "erinrar - -oml, rleda oss att tro att " jbyrålådorna för” "oomtvistligt ällv md, I - Jäst "hans gertiklar sm rättsfall: och låta bli det i frå: |ta olonier. a ' gången . an prisar hän: den: portugisiska regi gasom. förseelser som ' varken”. det!. mens: åtgä "för att klara eller störa. I stället har” man : den rgde befolkningen med den vid kända tillfällen gjort råka mot- beskyllde” han sålunda missionä- rerna :Nilsson och: Filsting : från a | Örebromissionen : fi r att fåra "med cc dren "oförfalskad lögn.” Dessa herrar hade .nämligen- fredagen den 5 d:s Skall vara lägre än 'den "som gäller" för kammarlédamöter- |, na: -Detibästa. vore” förstås : att avskaffa - kutigadömet så slipper |: : vi ifrån de. här: bekymren. med kan" nä att» .1 - folk tack vare TV fått mera jämn=' ställda möjligheter "med andra lgrupvver att se t.ex film och teä- - . MED. STIGANDE FÖRVANING + har jag följt: resonemangen om tronföljden: ” SvP måste för: vi i samma". program. haft djärvheten påstå att" den av Helander et con- sortes. "dirigerade": Sydafrikapropa- vita och ger regeringen en :honnör |. för dess vidsynthet. "Andra gången klandrar han "samma" regim för vana” kan inte bekomma” "myndig satsen. Misstanken att detta är en är ge a ändan 5 Söder sim och -över- : riven. :De stöder sina påståenden '- be” om internationell. valutahjälp bl. a. med än tills hu 20- resp, 15- blir, det den logiska: följden -av |årig verksamhet - från ' sitt arbete regeringens ekonomiska" bli indhet. dess: kolonialpolitik: Vad finns "det |" för logik i ett sådant resoneman I samma” tidning” lovordar han yt randefriheten; i de härtagna bal tiska staterna" och” säger "att! kri- tiken mot regimen "där -är fri, Att | han fick ett' sakligt svidande 's härpå .av:'en. estnisk. läkare i teborg' bekymrar ej den '.store.fi kunnaren. : Har: -Helånder proteste. rat mot Iden fupprörande "behåndi lingen av judarna i Sovjet? Enligt DN har de senaste åren inte mind- re: än” 107 judar likviderats, an- klagade -- för i förmögenhetsbrott, Brott som enligt västerländsk rätts. uppfattning skulle niedfört kontare vädö som skulle ha hänt Handels Hfiningen om den varit. :befoende : "partianslag: under ” ; kriget; framhåller förre Ny Tid-redaktö- ren' K aj B i ö nki i Aftonbla" "det: an vc « Är det möjligt att alla dibåttö-. rer har glömt vad Torgny” Seger- stedt faktiskt råkade ut för? Hans envisa särlinje ledde till: att. af- färsmännen i Göteborg startade » eri annonsbojkott, som fick ' all- varliga konsekvenser, Den: trista är ju att S antinazism förstärkte "Göteborgs- Postens övertag på tidningsmark= |: 1 ig det. ller "bandy ell - kanot; "kommenterar Ytroc holms Tidningen med: en .shegling. på. hr Palme.” VART TAR DE VÄGEN? "Vart tar "alla bortrati småbrukare :vägeh; undrar. An Non'sbladetilund Det blir allt) : svårare. för: dem att! : finna arbete, Staten måste hjäl ti bland : afrikanerna 'i' ländet; Deras uppgifter måste wäl tillmätas mera sannolikhetsvärde' än > 'Helanders, I som ju ej på flera år: varit verk sam "där och som tydligen får sina ko expertuttalanden i : andra] hand. Andrat ibter "kar ju. ofta- vara påverkade i en viss rikt- ning och ej tillmätas samma nyhets- och . bevisvärde sonv fär- ska förstahandsuppgifter.” er : Man” får" väl. också erkänna -att herrar” Nilsson ' och: Filsting > visar e "ören d's tr nas: Föreningsbl med” anledning « av "att .bostads- - byggandet föreslås "öka i. stor- nerpa men minska i lä- d ade | ej mycket mer 7 5 He i nattens. sena timmar. = Och Lagan blir" så vit. som Snö i'strimmorna på strömmen : : . fett ovanligt moraliskt mod, då: de [fängelsestraff eller mest troligt bö- : naden i Göteborg och Västsveri« +, Myndighetörnar. rmast, "Lan för fram åsikter 'och synpunkter, tesföreläggande. Ryske nobelprista. sa glider hon a sår sångens sstyrelsens ' inställning: till "missgynnade landsorten har över- |Om: är: obekväma" och helt: avvi- |garen Boris Pasternak förbjöds av |? | "Problemet förefaller ' positiv 1: så]. måtto, att man på "olika. sätt . 2SÖ-” ker: underlätta en omflyttning; De. "Handelstidningen överlevde an- mn minnena fö nonsbojkotten, och initiativtagar« om na har ångrat den. Men'skall man kande- från vad de kretsar säger, wilka hår pätent På vad som anses rätt och riktigt i dessa frågor: Den sin regering att ta emot och hämta sitt nobelpris. Det fick däremot den - sydafrikanske . nobelpristaga- ' väldigande I majoritet. i” riksdagen M sd: ti ; och: storstads-.; eller landsortsin- god; ett: värn ic nödens ren tid, Han'. känner; dem ' som : taga Hon. sjunger .om. mitt stilla hem 3 ”tressena skär genom partierna kan inte alls låtsas om att åtgärder som. kommer: ifråga tär 3. Ik. -Jocalisäti itiks ren 7 ; Albert Luthuli "göra. Ryska i: växande beroende av anonsian "omskolning och utbildning” samt, omröstningen hicvanligt intres- enligt de två ät rna att Ba- re som vill förena sig och endast viskar orden; - UI NA HUM 1; komster innebär en latent fara? I na Jninst. viktigt,” bistånd-att av- riot betydelsefullt Ur nom läsen sutos' (som . är Jen största inför med anhöriga i Sverige har fått |— O flydda år, jag .minnes dem! godt; « dagens läge, när Segerstedts kam- vm Cfterirågan. av klarg skal är |] Ffriställs i ökad. o mfattning arbets dingsgruppen)" och | grupper j vänta upp till 20 år för att få ut- | Vem annars, vem i ' På" detta "svarar mitt - Ppanj mot Hitler avlösts av Harald Wigforss kampanj mot. FN, riske- rar väl HF inte någon ny annons- resetillstånd. Är detta: en mormal tingens ordning? i «Nå; allt detta kommer "Helander afrikaner få: får nya städer som byggts av: m a att flytta än i och att slummen i de förutvarande ja, jal: Herren är :god!" "i kraft: inom. jord- och uk, baler är soft 1: I ånga. landsortsindustrier expan- starkt begränsad. ' behåller dem ' på jorden2. Till" vilket pris, i kalla "pengar |" . bojkott. räknat; sker då detta ”avhändan. rar, särskilt' i” större" och me- | infödingshyddorna . ersättes ' med licke vid. Han trasker på oförfä- Kring hav och kust i i silversk För den” 'skull bör ' män! inte de”? Utgångspunkten” är. den i delstora' städer, arbetskraft. efter- nya hus av modern typ. vi idare har rat. Geriom att anpassa sig till: de snart dagnin ” a s ken bortse" från möjlighet tt st ” Prisnivå som allmänt gäller, heter | ' frågäs; "konjunkturerna är goda. | de infödda rätt till sh ildning |nypriviligerades skara har han fått gningen sig tänder: öjligheten att 'stor-]| det Lantbruksnämnderha” , :har | "Detta vär av: stor.; betydelse. för |och har egna universitet. Helander | ett fett Pastorat och hans skriver | Det goda livets makt är. en, annonsörers öppna” eller” dolda + bygdernas ekonomiska liv, men dock vissa möjligheter "att : vid rinvände,. att de studerande där ej [rier och föredragsturnéer' ger. väl |av ljus allen misstag kan ta knäcken på tid-| Prissättningen ta hänsyn till det ” drivs. de ; bortrationaliserade till kan utbildas till ingenjörer, Fråga också honom ett bra ekonomiskt välsigna ra ningar— liksom att 'deras välbez| Värde fastigheten inklusive bygg- "störstadsregionefna, så försvagas | Vilhelm Moberg 'om alla aldrig så handtag, Han har ju själv i brev ont vårel händer. år - mi hag kan' hålla and; tidni nader haft för brukaren: Härige- ligen' det. ek iska li- |välkvalificerade i-wårt : kan Hill . NST-chefen Thure ' Jansson vo : Folke Loufke." står" mig+'som han. ne ra idningar nom kan han: erbjudas. ett: pris I vet'i' landsorten.. Glesbygden ryc- | öppna bokhandel! . Det föds" man |uppgivit, ' att han måste för :sin Han. s hjälpa mig som han, ver vattenytan.” . som "underlättar. hans omställning "ker allt närmare -bestående tätor. |+till; enligt denne, som - anser att |ekonomis skull föra sin Sydafrika- a en 5 ihner.. en Uuväg, där jag ing- KRONPRINSENS DvKTIG lokalt och yrkesmässigt. Det all. | fer, > dessa stödjepunkter för |bokhandelsmonopolet . » Snarast "bör | kampanj, då han har fem, barn sämt varje läskunnig afrikan. Allt t ker (Fran tänder jus ade HET männa å'sin sida vinner på affä. |' landsbygden, inberäknat jordbruk | avskaffas, Missionärerna" anförde |att försörja. . detta slaktande för att han sedan y., i att allt är. beckmörkt." tan "diskuteras av några smålännini- ren genom att'vissa sociala jord- | : Och skogsbruk; Detta är obestrid- också att inkomsterna för de fär- Vore det inte bättre om prosten skall kunna bygga' upp ett Kongo lröst ver NN trösta, när: alla människors. gar, ett folk som "dock: alltid vi! bruksstöd bortfaller, exem el -liga skäl för att regionernas tät-|gade' är de högsta i hela "Afrika. jHel a på enligt nya ritningar, Tilläggas kan|.; b bara bringar. -smärta.: sat viss "självständighet mot kun. | arealtilä pel vis "orter! får bygga tillräckligt med] Detta bemöter H. med att säga, att [hemmaplan ex. vid de kandalar- jatt den ,kongol --rebelledaren SR känner dem som. taga 'sin Sån åt. de inflyttade. ” ', « ärtill : kommer att man, kan bygga 10 bostadshus, , på annat håll : ör vad det kostar att bygga. Så - Stockholm och "att, jättelika £ jdinvesteringar krävs ' vid bo- » |. stadsbyggandet i storstäderna men "inte. i landsorten, mubgifterna även är de högsta, inte Kongo rekord när det ST priser?) Är nu situationen verkli- ger så- som Heland Utmäålar, hur. kan det. då - komma sig att immigrationen till Sydaf. vika 'är så stor bland ” od nerna? : Alltid är det när man läser ad ler hör den ”frid:; ” prosten i honom”. Han, känner Follan "vet råd. Han ser aan? känner deras en -var” 5 "egen. å vel han alltid att sjulpar Herren är go ; Mannen och familjens | [0 ning är en arbetsmarknadspolitisk ; fördel,” även den" värd” sitt” "pris för statsmarkterna.: vt tade raggarupploppen i Karlskoga ; "får helhjärtat . stöd .i dessa sina d som enligt polisen var de wärsta i strävanden av Sövjet och Kina: Enl, Sverige, Om prosten nödvändigt härlig "framtidsvision eller hur?:>» vill ha Afrika till" verksamhetsfält, I Herr prosten har som sagt tagit | varför inte då missionera i Rebell. 'Sydafrika på välbetald entrepre. Kongo? , Dess ledare har enligt en nad. Aldrig har han 'mig weberligt välin tierad amerikansk journalists haft något till övers för den: män. artiklar på HT:s tredje sida för- niskojakt, som-bedrives 4 Berlin- klarat, att han, den store a murens skugga; Inte heller synes forn”, skall låta mörda alla v. - : (Forts, å sid. D. gamakten. Hr Hamrin (fp) i Jön- köping har: emellertid i riksdagen | . framhållit, att kronprinsen redan klarat de representativa plikterna | : så” väl, att en höjning av hans trontillträdesålder är onödig. So- saa raten hr Lundberg på- + STÄDERNA iv "kan aldrig byggas Kort, I Sannirig vara, | . Tre: med. mig går: doch ur all fara. ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.