i .. ningen äv åldringarnas "4 Halland kommer:d ”EAHÖR Re > mellan då tunga regionerna ” Hallands län oo Ant för framtiden, z; Men” vi hävdar,” att det. fin Göteborg och Malmö och. nu har. vi tänt en moteld .mot 'de- krafter;" som vill. rasera d. Jö a: sin pre i "slag I a "+ Svenska kommunförbundet | väl underbyggda ke kpmmittéförslag. fick också de 150- talet Krafliga”. bifal frågan.”, Vid. det ' talrik, besökta. ”länsmötet med” i Töl å' måndagen.: Detta och nsmöte - i Tölögården ” större, uppslutni se "kommunen > väntat... . Samtliga '. kommuner utom : Hishult'. "representerade - Äl » deltog , ett flertal: tjänstemän -/länsorganen ;':samt " ' stadsful mäktige och "dk-ordf. från stä Få I cialstyrelsen, hes RR -Han. skiss Je Latt” ger le la :e Irygghet och s NR dighet, . "d ji året. Flåskhals gång, på iblatser önskvätdheten av mera pensionärs- lägenheter i ”den' teguljära betydel- . "en ”ävdeln g på 15" ; 390... Totalt har, Halland nu 4487 platser för långtidssjuka, -1nen” här j ju i också" visat sig vara en funk- $dugli enhet; | 2 s i planerna, siktar. man på det” dubbla; När det talas om bät' "Isom: om den ena handen inte - » vet vad :den. andra gör vdade, bantals så hårt att den närmast oron; ifråga om byggregleringen, aln Klistelit blir eölgae o j hemmet: frågar. .kanske' "någon. Själ" icke den hem möjligt! att nå på ett - kruminet. T fortsatt”. "knapphet ; på: q kravet på dist sa och se rdrar de, en: Jängre vård hans Man kan inte blun- da "för: att: det "måste" byggas” mest erna: Om”. nu s resurserna”; på”. bo- man hellre" avstår "frå ter ock: socialstyrelseh också vägas: på kunna. st Alla: erfarenheter: gåmla inget" högre: ö gamla miljö. . Men detta innebärlo- |: te ätt de kan bo på vintern” under hurudana' förhållanden -.s ger. dem mi jlighet at! pelisionärslägenheter el Tustat sina gamla :bostäder.: äga om, det.: i kommunala bosta ekillnaderna inte ä lämplig "uppgift för tekonmnen na'i rekommen" derade han. FoNper 18 ge tar n as avsevärt. De "vänder sig i min omfat per till socialvår de' har lärt. sig hålla u m begränsad resurser kommen i ett annät |. : gärder” ifråga "om ”långtids > byggnad "av . nuvarande” "vård re. . bostadsmiljö” förefaller: det - syml volisk, och "de statliga : 'organens, Byråchet Ändersson; sade sig förstå men påpekade" att detta” inter vär' 'dår man. har de största. bostadskö- " Komununalordf .:" Sveri teborg? och; i Onsala. Han -var' inte lideles nöjd, med Hal om vägväsende, I men erkände att.det i örjar | bli. bättre.” Många götebor- gare med nordhalländskt ursprung ' sina. förbättrade. sommarbostäder i H men; här dragit: sig P 2 a 1 N Do nya lasarettet? i Varbel seomtåde. | H |! Ktngibackablockel H Rahmn ! Onsala, erinrade: om ati, redan" 1840 byggdes'.den första" elektriska: tele= ; "fonledningen i i Sverige! mellan 'Gö- ? d fråga - ; skulle? också" gärna flytta ut till I direktör Ingemar A borde; byggas. ordligare j .han., s Ae daingen härutöver undanstö- ' kades snabbt: Styrelse=' och. revi-' siönsberättelse” godkändes . och” an-' ;svarsfrifiet Le beviljades. Samtidigt och". inkomststat. fast- ställdes. bes) ts om” ett” årligt; ar- vode" till ordf på . 200, kr och för Ragnar Claes -Åndersson, ; Ge- kommunalnämhdsordf s, som 'suppl. NU Add årsberättelsen,' som” vi. tis digare' redogjort för undrade hr. Al- got. Hantoft" om styrelsen "framfört ning: dill stånd och .det "kan inte få fortsätta som det n nu är -tillad h EN rad kraftfulla ickebiskopar, « och vår de som” tog" sig för att fruar axoch 'hermmädöttrar;;; son. Torup,', undrade om på bekostna 'tionärslägenheterna, ann muelsson,”. Löftädalen, ”redovi- sade. Jandstingets' planerade åt Vv ösorim "och andr utryminen och - | påpekade: att: bostads- - 1] kvoteringen "drabb; Ål d istisk med” ett” i bidragsunderlag blocket r den; I Laholm kommer en til + hemmet, Halmstad har ma färdigställt. . en + klinik'. på 160 «siktas på en väsentlig utökning "försäkrat sig om .73. platser på « Apelviken, men : haft svårt att få gång: byggnationen - "genom sa tänka sig långtidsvård" på gamla lasarettet när detta. blir sponihelt, Kungsbacka har av. ' platser; för falkenbergsområdet : och i .varbergsområdet , .har man > : "myndigheternas : dröjsmål! Nya” [F och hän: tyckte ät 2ebörgsr skulle.x vara värdefullt få" slagit fast att'det kommer att tillhöra Halland även. framgent .så' att: blocket 'un- der:en' tid av, oviss väntan inte stäl- från lä RR rén / på; de: nordiska "utrikeshandel. År £ v precis tösen” år. sen råde och "utge egia” "mynt. Det är detta Bremens stolta frihets- sekr på 400: kr. "Som" revisorer åter= ' il "stat. EN bör ör I | håde bland hallänningarna sjöl- nn va” och hos höga vederbörand 4 Stockholm. På måndagen tog > a riksdagsman Johannes 'Antons- n upp frågan i ett föredrag i” föl ögården; där "ban: talade" in- i "Antonsson, mötets RA öNSNAET Eric- Larsson och byrå- : dersson, Stockholm, obe rn ha 180.000.” Länsstyrelsen, har: ogr. iska omfattning. In ånaranta- let är, nu 175.000 och beräknas 1980 nat med 178.000 1975, Det märkliga är" emellertid att” 1960—63 uppnåd- des ' halva: den; befolkningsökning som mahr "räknat" med 1960--75. Hål- ler 'denna'” trönd blir. befolknings- ökningen. 3 gånger så "stor. sort. man : räknat "med fram 'till 1975; Örsa> ken. är dels inflyttningsöverskott, förtrogen -: ed problemet, då' han suttit - > som ordf i den utredning, som : viorts i Halland för att utreda ' nets ' "möjligheter, till fortibe- - stånd." Och "visst kan" Hallan bestå "som länsenhet för över- skådlig' tid. framåt — det. var; talaren tämligen övertygad om. 7 2 Hr." Antonsson” erinrade om” att | trgeringen för två år sedan tillkal- lade f statsrådet Carl-Henrik Nord- lander :a't som. utredare 'framläggå "förslag till ny'länsindelning: Utred- hingen skall vara färdig i slutet av Jetta” år. Det betyder att vi de när- måste åren kommer'att få en 'in> debatt om. våra länseénheters åren” rymmer: vårt, lands omdaning från: ägrarland till modern" industri” lerina'' process "har niedfört -folkflykteri: från; landsbygden:. till tätorterna med:-allt vad dettainne- är, Den:char förändrat den gamla spontana "geografiska. orienteringen 1 förhållande, till 'de: gamla centra, och. amtidigt "har länsstyrelsernas "gamla uppgifter "starkt förändrats, "gift," där som . på- landstingssidan. Dessa "förhållanden" är ett bärande motiv för en översyn av de amla nsenheterna. : Ett län. bör för”det, första vara sådant. geografiskt område, som ger ' goda", förutsättningar - för: läns=. styrelsen”, och "landstinget att full- göra sina” funktioner som régionala |: företrädare, " för > samhällsmakten, För i det” andra, : länet "omfatta en befolk :som i mesta” "möjliga UT mitten "av "1400-talet blir men, en;av: hansäförbundets . mäk- " tigaste: "medlemmar, och därigenom ökas dess' roll för den nordeurope= iska'handeln ännu' mera; CO 1300 år senare avslutas'tre ga: kriget med "att Sveriges och Bremens öden knyts samman ännu mer; skaffade” sig Sverige "kontroll: över mynningarna'” till norra Tysklands Weser. Det vår ett "genialt drag av iden "svenske fredsdelegaten Salvius, en "av. sin tids ' mest ”durkdrivna diplomater. n Dj röminlen om Karlsburg nu Landet Bremen”. omkring floden Wesers, mynning i Nordsjön "blev nu, en. svensk besittning, men själ- va stader Brémen, som ligger någ- ra "mil inåt land vid samma” flod, lyckades bevara sin självständighet. - Men. 'den .svenske. kungen :. Karl X.:Gustaf drömde stormaktsdröm- mar, Just där Weser. mynnar ut i havet ville han anlägga en ' stor tad, som på hans nådiga be- isittl odelade" gillande av, detsamma. Hr Johannes Samuelsson ' hävdadr vatt under: senaste ' årtiondet har IK kablocket ingalunda" varit ställt på undantag från” .Jänssidan. "Han pekade, på landstingets positi- intresse för, utbyggnadsn : av jukvården i området; och. betona- i vordhallänningar : vill till det kvar i vårt län även inom Göteborgs in- Det Borde, vara en verkligt god ai är "att köpa- Människor. för de- Abris pr värde och sälja dem de'' Rare -Aterhömta tnifigen- efter > | fallning rent äv skulle bli större än Amsterdam och som skulle. bli den ? | svenska stormaktens, lås: för hela Nordeuropa. . Staden skulle heta Karlsburg, men; "ett krig med dans- karna .satte:streck för planerna, ""Karlsburg kom aldrig till. skulle dröja 150 år tills borgmäs- taren Johann Smidt i Bremen . på allvar tog upp Karl. X Gustafs idé och lade grunden till en hamn- stad' vid: Wesermynningen .- i Bree: merhaven.' D.': hade Sverige ” för länge” ;sedan "förlorat , ärkestiftet [Bremen till "Hannover. , on > Bremer ' Bremen och :Bremerhaven bildar nu «tillsammans: ” ett" självständigt a I ”land”, en delstat; ;i;den tyska för- buhndsrepubliken ” "med 725.000 in = pestfaliska - freden |- tre största floder. => Oder, Elbe och | >> mån hör samman på olika sätt; Det är givet att' ett större län kan ska-' pa en effektivare förvaltningsappa-. Men '', om; storleken : innebär längre. resor. för. befolkningen; stör-, Te. tidsspilian ”., id: kontakter: med länsstyrelsen etc 'då är inte] myc- ket, vunnet... Man kan "vidare. inte använda samma mall i Skåne" som i "Norrland; Det är nödvändigt” att "lokala avvägningar. 2 F ingsgeografiskt-- anhållna. och naturligt gränsade” kring residerisstaden, inverkar: också sådana "faktorer som ”och.h håflanden, skolor etc. LR , När "allt. detta + pekade mot. "att delsför- -stod' på spel, beslöt landstinget och Halmstads stad att göra 'en utred; ning, för att” klargöra" förutsättnin; garna : för, länets fortbestånd.: 'Som ordf'i utredningen kan jag ko: méiifera resultat : st Jag tror: mig; känna påstå ät "Halland : skar "goda förutsättningar att bestå redan i sin nuvarande ger. I dels födel "Planering har; blivit en huvudupp- Hallands framtida existens som län' |". 'vid ballandskusten, ":: erskott.': Om” vi- utgår. från "ovan 'ahgivna- frend kommer : länet att: ha+200.000" år" 1975," "alltså . vad 1959 : års ”Jänsindelning' räknar de. ned som "normalt för ett lä -Till”deita- kommer att turisterna" kommer : vatt "öka. årsmedelbefolk- 1 arbete fungerar. bra, orre redan, uppdelad. .regionsmässigt, fefa utgå. från” en residenss ad oci länd "samt. lägga till mindre: själ i | ständiga” regioner. som. har natur- - lig orientering” dit, Utifrån detta lår vi att'det nuvarande länet tillföres” "Båstads -och' Ängelholms" block "i :Kri til Markaryds och Ljungby,- kommun= block i Krönobergs län .samt: kom-' munerna Burseryd,' " Villstad ” och Reftele från” Gislaveds komrhan- . = råden -har” en" naturlig - orientering åt. Halland, 'åt kusten "och" mot IHalmstad ikation förbin-- delserna : : inom : detta;' område "är Bättre i. förhållande: till- Halmstad ” |, rätt p 1 Ho rätt 73 kr. . : Stryk ps: I "den senås sången! får. 36. vinnare” med, tolv ätt p ri iminärt 22, 481 kr Var, 952 ' med elva rätt 850 kr ök 105 250 d et » Siffertips: «. En A ; Malmö, "med, fem > | ndrt 48450 kr' och 175 vina fyra rätt 128 kr var, er ""Poän si poäng 123 "med '20' poäng 694: - med 19,5 poäng 152 kr var, setltmläet 34: 157 kr vår, och: 3 «Långa. banan;" 8” km: Sundgren . 13105, 2) "Greger Bund gren 1.38,35 ,'3). Mari Erit Korta” banan, 5 kan:.v Sundgren 1.08,20, .2) Lennart Svens. son: ”L11/5, '.3) Edgard - Kärlss 1:22,30,: 4) Kerstin" Rönström; 1.27,10, 5) Britt Petterssori.- : 75-tal - Personer." "sökt ; sig. z Efter kaffe "med hembakat,” som” kvällen, - rr "Munka Ljungby jäsén j ngar | ngleke också. Å programniet on lotterierna hade” en: strykande berga,: vice ordförande: Karin: Grä- ve, i Perstorp,i sekreterare > Linnea Nilsson, Perstorp; vice. sekreterare Margit > Christiansson, : 'Tönnersa, ' kassör | Perstorp, : vi- ce" kassör : Inger. Larsson, Perstorp. Revisorer . blev = Elvira Hansson, ' Inga Inga-Britt :Wulff,'-Eldsber; ombud utsågs för EldsbergaIn gä Britt"r Wulff, "Tönnersa; Margit än någon annan resid d. Han- :Idels-', och” ieleförbindelser, pressen, ' gymnasiernas elevområden eta vi- sar. att detta tänkta län' 'skulle vara organiskt sammanhållet. har vi stöd i objektiva kriterier: Detta "län skulle "omfatta" 261.000. invånare om. man: utgår från'sl jan 1984.” Ar. 1975 skulle: den, ha. växt . vlrantäämlare för tidningen Budkavle. "Til : distriktsombud ; utsågs. Rit Erlandsson och + Lisbeth: : Andrén. son; Gully. Sverisson, Anna-Greta Persson, och; Inger: Larsson; Pressi referent "blev. Linnea: Nilsson och till 300.000. De problematiska" oms: rådena är Kungsbacka och ; jAngel-: » Vissa” I hänseenden, char.' Angelbolnisblocket mera. organisk med Halmstad 3 än med Malmö stration 'av' Plastartiklår tävli; "Märtha semesberkommitté valdés; styre! Ti. Till kommunalkonfe 3 kenberg” den" 5ä mars. kla 13.30: hos Soma: Torup, där. det: framförallt mellan: Tysklan och länderna i-norr; Det är: därför. ms ' inbjudit” "Sverige; Danmark; Norge d att anordnaz "Värpsin Eg ; vår. befolkning ' skulle”, bli"utans flytande. Men det: är. ganska ”k att ett område med” 200. 000 -männi- | myndighet, som .känner med". 1 befolkning. Man har också skäl”. avvisa tanken på.ett län från. kust till kust” med. Växjö” som” central- ort, inte' minst” på grund av. de nä- ringsmässiga förhållanden» som : spe kar mot en stark näringsexp nsion världskrigets . : else har gått otroligt snabbt, men man är ändå inte riktigt glad åt ut- 4 rn Folket i: Bremen har stolta tra- ditioner. som köpmän och sjöfarare, I över tusen år har Bremen spelat en framträdande roll för den inter- nätionella” handeln. >Det sätter: sin prägel på staden och "på människor- na i staden; som inte kan tänka sig något hemskare än - tullmurar och andra handelshinder. , +. Nu: håller " BEC-lånderna, ” dit Västtyskland hör, på att skapa sin om EEC försvinner det ena han- delshindret : efter det andra,' men mellan EEC och de' utomstående rt -£ T.t Soda handelsutbytet ” alltmer" inte minst genom den gemensamma tullmur, som ”EEC-ländérna” håller : på” att bygga upp. en för. en starkt, krympan handel mellan Västtyskland: och de länder, (å naturligtvis en styggelse för” Bré- nien, -som ir århundraden levt och blomstrat på just den handeln.Om Bremens senat finge råda, så; skul- Ile man göra hela Europa till ett én- da stort frihandelsområde eller var- för inte en enda stor "ekonomisk en egen: gemensamma marknad. In-z | ov. re i sin långa historia arbetar Bremen za. europeiska länderna . försvåras. su för- friare- handel mellan? Händerna, <7 fär hard trägikomiska vecka under; stadens. -tusenårs; leum:Det.är "liksom, en;pro imot . . centraldirigenterha nere. i. Bo och Paris. och d mur, x . »Utställningarna skall 'anordn den i nya Stadthalle. i: : centrum: djärva betongkons tioner, Stads- hallen; som efter behag kan: an. vändas « för ' konserter, cirkus, : id-' rottstävlingar,».i: isrevper, : utställnin- man :så vill betraktas: = bol för det kraftsvällande, betong. stå kal Västtyskland, ;Breniens gamla srådhus, « som r bör. jade byggas redan 1404, ger också ett intryck av sforvulen. kraft; men det tunga och kats- upp. genom ,en,. lån långt påmurad i i festligare, 1 renässans.” : Framför" rådhusét Står: en' stör staty aviriddaren Roland, även den : från! 1400-talets allra första: år," och". sålänge: den, finns kvar påstås: det enligt; en .gammal: "legend; int Någon risk" för Bremer ns deuropeiska = handel en "den väldigt ridd: FIRE, Je leende: på Sina slenlänpan inske;:tänker han : : På det; seviga bråket om band de”europeisk. bytet, mellan folkeri. inledde ” "Ides ordförande Else Noråker,: -Elds- - bud-i. CP:s Styrelse. blev..Göte-Jo- ' ; och "blev - även: ; prenuine- - Kretsombud: blevx Laila Gunnars- vo Bremen; 'en' byggnad "med stora: 'och Igar ochem hel: del: annat, :kan om SS betong. : "gedigna, mju- ... senare, - frihet.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.