= ="L T- Lördagen” den” Srygkriti "mot daghem. kal lar "Dagens. Nyheter (fp) so alstyrelsens; : ljumma + inställning rtill daghemsbehovet.. När 'sty« relsen : uttalar att det generellt]. "sett; är, 'önskvärt att ”mödrarna ! själva. vårdar; sina barn åtmini | stone i småbarnsåldern” kan väl flertalet" föräldrar i och för sig hi ” tidningen, ”synpundaben ' "anförs some: argus ment. i. daghemsfrågan, får den karaktär av. pekpinne, och för- myndarskap- —' och att. det ” är just så, man har menät' framgår av meningen. i.en ledare i So- ciala ' Meddelanden, där det sägs att ”mödrar "som av. ekonomiska "skäl är tvungna- att-ta förvä vä "arbete om , > Av. bland; sahnat daghem, Ämredan Kvinnor i övrigt med små; barn. genom skattepolitiska och "andra åtgärder bör uppnunk atan. skuld -till. satt. vutbyggn . försenats, summerar, DN. - "givetvis bör ges allt: stöd . 27 plats. OR "Ingen, ska: "bestrida att 'möd- | rar, särglkilt': ensamstående men också de gifta som för familjens försörjning, tvingas" ta” förvärvs- r arbete utanför "hemmet, 'ska ges viss prioritet ifråga om tillsy- nen av. barnen; Men det: bör i "rimlighetens namn. inte ankom- ma på socialstyrelsen att, ta det- ta till intäkt: för att ,daghemmen är:en. samhällsservice endast för denna kategori- Kvinnor. N >» De ”uppmuntrande” skattepo- litiska och -andra "åtgärderna för att verkligen « stiniulera mödrar att. stanna hemma här uteblivit, i varje fall hitti — och kommer att göra det i ”ningsmöjligheterna. I takti här: med ökar, också , ehovet a av dag= Nhemsplatser. . re : för dör" storå eftersläpninge området är, alltför | genömski för, att kunna tas på : "allvar. Utz byggnaden; Av främst "fariljes ” roll, > > påpekar , motionärerna, ef .- värvsarbetande. kvinnor.har. ökat |; minst "genom - de - ökade utbild a gar "spela en väsentlig ; Skoltorge Säteri har i:et pa artiklar. av- olika anledningar. be- skrivits. i LT på sista tiden. Låt oss 'nu gå tillbaka till tiden för. sekelskiftet och: ännu längre, och gra minnen från den gamla gården. Bilden härovan här- stammar från år 1871. Men allt är . ganska” likt, "då som" nu, De ga popplarna till: höger finns ängre: . Hängaskarna: räc- ngt över dammen. Är det m omle , ryttmästaren" samt någon. ; som skymtar på stora trappan? "Men vilka' kan de" sir- "damerna > vara, 'som sakta sant, i sina; krinoliner? illa metaren, som kan- ske tror han skall. få tag i gam- tersom s de: | kra- kammas och ett: urpklarnunderu - tiskt "oväderscentrum Im lav ubbsjuka? Frågan ställs av d ds k a Soci al attn som framhål. ler att” både" riksdagen "och de kommunala”. : församlingarna upp- visar oroande: tecken: ! Fittar man på "resultatet av det har.refererats rätt på Stockhelina — ärbetarkommun; om han har för-| klarat, att, en förlängning av. nu gällande . - fordförvärvslag . ska hindras "av. socialdemokraterna i Örsta kammaren, därest” -opposi- ste riksdagsvalet 'ter sig den svaga ” föryhgringen': iögonenfal- lande, Inget parti kan visa upp en tillfredsställande åldersmässig för- nyelse' och ett parti — folkpartiet "har råkat. ut för raka motsat- "sen. : : Den” "hnya” ; akdra kamm m trädde till vid årsskiftet är Ze ligt äldre än dén kam- tligt tionen 'i ardra 1 en fäller" " bans förslag till ny jordförvärvs=" "lag," då har han” handlat! mycket oklokt, då ha han: gjort « en tab= be... Givetvis «' alls, om frågan om. ny" jordför- ": värvslag - uppskjuts : ett eller ah- nat år; Och" när, det ' gäller bo- " lagsförbudslagen, ' så "torde: man kunna säga, att det är ingen fara alls i dröjsmål — men Väl i bråd- der. ingen olycka : mare som började 1961. Och den tendensen har upprepats 'valpe- riod : efter " valperiod, : Förgubb- ningen blir" direkt påfallande om > man sträcker ut jämförelsen över några årtionden, / +"; I kommunalpolitiken — där det borde vara lättare att pröva ungt folk;'—' tycks förhållandet över- lag , vara likartat. De unga'kan- didaterna .: till fullmäktige och är. sällsynta fåglar, ' ska.. Jordbruk: n kan 'så- ledes inte hävda, att så stora vär- den står på spel, att det. var mo-] tiverat att han på arbetarkommu=- nens "möte i Stockholm överskred gränsen. för det. politiskt kloka och Passande; ; "Ha Holmquist” har, ;tydligen nte sina egna. med, sig. Vilket. inte är "att undra på: med hänsyn till de La grova metoder. han .fillämpar i en socialistisk: i iver att få. sin propo- sition. genom i riksdagen.” : : MEDBORGERLIG- SAMLING: ---besätta styrelseposterna ”manslagna Johanhes-Möllevång- ens högerförening i i | Malmö, N y a w. ermld g en (b). "talar, om ett svidande bakslag för MbS- aktivisterna och andas "idel" belåtenhet: - : Händelsen är glädjande och den bör glädja inte bara högerfolk 'u. tan: också alla andra borgerligt < sinnade .-:människor runt: om i laridet.”En. framgång för MbS kan gen bara vara till gagn, för demokraterna, é I föreningslivet går samma ten- dens" igen. ANÉ. detta måste sägas SOCIALDEMOKRA ERNA, SKRÖT I "VALRÖRELSEN ' + med. vad de äträttat för -syssel- ;lig! dokaliseringspolifik.” Nu: "har » man eniellertid fått en annan bild av: regeringens förmåga att plan- - lägga >. sina ; insatser; skriver Svensk Politik" (cp): . "Ett statligt verk; Vattenfallssty. relsen, har: planer > "på ett kraft- värmeverk där.” Detta" av ett an- nat statligt organ. Arbetsmark- nadsstyrelsen, sanktionerade pro- jekt skulle för bygden kunna be- "tyda ett kraftigt uppsving. Sam- tidigt hyser emellertid. en tredje statlig institution, Statens' Järn- vägar, planer: på, att lägga ner järnvägen til] orten., + Till yttermera visso kan staten a elev. på SROM: åren" 1905-1907. : lock produceras, (Den fö f. ö, år 1907 ca av greve Mörner. från Halm- - :Röken « bolmar. rakt upp en - och Ky oa flygel, yttar Oss" jar Jag” var då” vrädeärde | och = Cmyilig. , kusken Malm. [Själv lik en ”scheik,: gick han -väl il» med "sitt jekipager a med ” "de ac I Sjörna,i;som på. våren "var sann- skyldiga, + .-”Petri +: fiskafänge”, sprängfyllda , med all. slags insjö- trädgårdsmästare ' - Hansson, prima bas och läromästare;" hår. ijde” Zet inte lätt."Mén:' det va som: gavs, ty Nu vill jag till sist skildra ett ”. och "” gammal” trotjänare! amn var. Karl. Ryd. : : Han d på Sinclairsholm i: Gö- inge, och "hade i många år "varit gårdens väktare, kallades också + Väktare-Kalen”. En gång: hade han, i ungdomligt övermod låtit värva . sig till Kungl, - Wendes : Kristiaristäd.! Men så mycket kun- ön man. förstå, att kokare 'var det som Karl minst av allt pas- sade . till. . Han" var 'ytterst sällan berörd av starkvaror, men om så var någon gång gjorde . han ställ- ningssteg » och slog .träskorna ihop så det skrällde i matstugan. Gre- ve Barnekow hade i alla fall lyc- kats få, honom fri från krigarlis vet, Karl Ryd hade ett egendom- ligt ' korthugget tal, och kastade ibland om meningarna. Om går- den sa han:. ”Här.e. bra o.va, 0 roligt me föan”. På äldre dar blev han gårdens svinskötare, Han gil- lade ej den nyimporterade York- shirerasen, ' Gick. upp, till godsäg: ren, satte träskorna och utlät ”Engelska so-f-n, kroget på Nn san, fick inte mer än twau grisa, skulle" allri. ha några grisa mer”. Sade, klev i träskorna och gick. Men v.. Möller, som var utrustad med humor; kände ju Karl, 'Se- dan "det - endast. föddes ' upp - hus- hållsgrisar,” offrade” Karl. hela sin, välvilja på dem. De blev så fetä, så de nästan fick ligga och sörpla i sig. Han hade också på sin' lott att hålla rena alla mjölkkärlen, och med detta var han minutiöst noga. Men om söndan vat det Karl som gick till kyrkan, sommar som vinter klädd i en ång blå -vad- malsrock och yllehalsduk, Ja, i två år var. han min: bordsgranne. När det blev fläsk eller äggaka- ka över, stoppade han det direkt ner i lomman på sin mollskinns- rock, till merafton, Vi brukade säga, att den var nog vattentät. :lUnder årens lopp hade han sam- lat en liten förmögenhet. Efter hans död blev dess avkastning till en frisäng på Laholms sjukstuga. Ja, Karl Ryd var en heders- man, en av dem som vår Herre gett få pund, men vilka han för- valtade väl, I Gustav, Nylander. SEN Rs Lockholm (IT). MN I . En» sundare Personalpolitik samt méra tidsenligt .och, rationellt : :pla- 'nerade' tbutikslokaler "blir. på längre sikt” nödvändiga "förutsättningar till att: den svårartade” personalbrister: får en "tilltalande och varaktig» lös- ning, . skriver : tidskri ens" Modern Textil, M . 2 a De. nya tsnabbkö iperna |la : nodig.. att kunna planera: butiker för bå- de dessa” ytterligheter, men det står väl utan vidare klart, att man. nu- mera i allt högre grad måste" strä- va” fter. en hög. och. jämn” omsätt- Orsakerna ill. Chrusjtjovs fall har ännu inte offentliggjorts och Aktuell i kommentar | samlingarna. Fortsätter den nu. varande utvecklingen ' så "att kom- nm en endast har avt sitta klarhet över det:'intr ta fe- nomenet torde i inte. komma, att spridas förrän Sovjet får en led- ning, som "sitter säkert i sadeln. Detta lär ' på nuvarande stadium inte kunna sägas” om Brezjnev och Kosygin, i «' Sydsvenska Dagbladet + Att kraftigt "rusta äpp den. fö-)— rebygganide ' tandvården "är det bästa sättet att dämpa en hotan- de ökning av tandfäkarbristen. Men ' viktigare ändå är att, före- byggande vård kan förbättra sven- ska folkets usla tandhälsar Ett fle- ra gånger diskuterat” förslag : om utbildning av så kallade tand- hygienister är” värt ' att prövas |rärmare, I USA gör sedan många år denna yrkesgrupp goda" insat- ser särskilt i den. förebyggande tandvården. Dagens Nyhete » Satsas inte tillräckligt på 'grund- skolans - framtid, kan - snart. flera av hörnpelarna i grundskolebyg- get visa sig 'stå ganska ostadigt. Inte minst- kan ”det fria. studie- valet” bli illusoriskt, om inte fö- rebyggande åtgärder snarast vid- tas. ae " Helsingborgs Dagblad. - ST har något större upplaga. än Svenska Dagbladet (h). Men SvD gynnas av annonser;. på samma upplaga har den mer än dubbelt så mycket affärsannonsering' som Motiverat utan” delvis subvention. SvD får gärna subventioneras" för behöver. 'subventio- oss, om den- tro att den talar för fri opinions- tik som leder tr ökat monopol; i pressen. "Stockholms Tidningen; i Den "kommunala ”självstyrelsen är .:en- .omistlig ” tillgång. för ' folk- styret. Detta Her. emellertid. en: Många” företags börjar med förlav sagt I bli. en smu- 3 . Arbetstiden ' är samt varuöverflödet och iden rela- HT tivt höga : köpkraften hos ;allmän- "| heten ' har ' skapat i ett nytt "slags köpmentalitet' -som : sveper allting med sig som en flodvåg av hitills försäljningspsykologi och butiks- planering. , samt .. konkurrens... om kunderna: ställs "i "dag på huvu- dét, Det" är klart: att det ären betydande skillnad "på intensitet och arbetsbelastning under den tid Ik] handeln pågår och övri- "Att "allvarliga ” brister ..vidlåder . handläggningen av” abortärenden synes framgå av vad abortsökan- de kvinnor. berättat om s'na erfa- « renheter: från sina besök hos oli- ka kuratorer, Att skrämma veder- börande till efterrättelse, : vilket tycks förekomma: ibland, vittnar bara "om ätt man "missförstått s'n uppgift. -"Huvudintrycket. av den förda debatten 2 är emellertid att det in- «te så Mycket är. abortlagen, som ver förändras, söm” samhäl- eredskäp ' när - det "gäller. h älpåtgärder för de, kvinnor, som «genom ett: havandeskap kommer i i - en! svår: situation,: Upprustningen på den fronten är: mycket "ange- lägnare & än att man löser de" prob-' lem, som, finns. genom en generell och obegränsad aborträtt. UVEckobposten); sb fen "terås, där det lokaliseringspolitis. ” ka behovet härför inte kan bedö- -.mas vara på långt när så starkt "som i Valdemarsvik." Detta är ett” avskräckande ex- 'empel hur det kan gå när den ena .handen inte vet vad den "andra -har för sig.' Det finns kanske an- ledning. för ykraterna ”att göra en "omvärdering av insat- serna i Valdemarsvik. Man' får : hoppas-”att inte alla tegeringens ” lokaliseri litiska : initiativ får sociald inte släppa loss 'i medel. till orten; däremot: får: så-" -Åetta utseende i praktiken, / dana a medel utnyttjas tex i Väs-' : julkla ga. tider | på. året, Det gäller "alltså ofta: från” kl 9 på morgonen till kl; 20 på kvällen utan; minsta 1e- egna julklappsinköp. och afton. Per- en "jämnare' ar- humör. och : trivsammare, kortakt med kundkretsen” Kunden vet nu- välj att hon "alltid har net | Bostadésamarbete "kommunerna = 2 - näringslivet Det : är nödvändigt med en inti- mare samverkan. mellan närings- livet och ' kommunerna "ifråga: om bostadsby De finns anledning att diskutera om man inte inom de centrala. närings. livsorganisationerna . borde 'bygga upp en central service till kommu- nerna för att ge dem en. mera samlad bild av näringslivets behov av arbetskraft, kompletterad med synpunkter och önskemål . beträf- fande bostadsproduktionens inrikt- ning, Detta skulle också kunna ge impulser till ökad samverkan mel lan, kommunerna ' och företagen i bostadsfrågan, konstaterar direkz tör Axel Iveroth i en: serie artiklar kring aktuella 'byggnads- problem i Industriförbundets tid- skrift, ce ' Kommunernas bedönining av sys- selsättningsutvecklingen och . stadsbyggnadsbehovet. har hittills vilat på allt för lösa grunder och kan”därför knappast tillmätas stör= re' värde." : På sikt skulle ” detta” kunna. mycket ogynnsamma konsekvenser för kommunernas | planering och i värsta fall: det leda ' till: en mur landets ' synpunkt .; mindre : ända- » | målsenlig- fördelning av. bostads- produktionen mellan olika: orter, + :» Offer för byggkonjunkturen ' En överhettning leder : till "pris: rubbning .i wvilken. bransch. som helst. Men byggnadsbranschen bez handlas som skyldig, som subjekt, när den: egentligen är objekt "för konjunkturen, främst för de: stat- liga . och kommunala åtgär -gärderna, säger direktör Sten Källenius, Svenska Byggnadsentreprenörföre- ningen, i samma nummer av Indu- striförbundets tidskrift. Direktör Källenius påpekar wi dare . diskrimineringen av . enskilt byggande. Särbehandlingen av en- skildå byggherrar när det gäller nödvändigt skilda "produktionen och : det: en- skilda : ägandet .trängts -- tillbaka. 1939 "svarade 'enskilda , byggherrar för'ca '80 procent av nyproduktio-: nen: i 'flerfamiljshus.' Nu är ande- len "bara" 20 «procent, På. senaste tiden har ännu en diskriminerings.' åtgärd 'utlösts mot enskilda företags verksamhet, nämligen den 'statliga och ; kommunala inställningen -att all mark för bebyggelse skall ägas av kommunerna... Erfarenheten wvi- sar att enskilda företagare alltid ställs sämre vid. marktilldelningen. ”Världen är av kvinnor. full." ve "Stockholm (TT): sng :r Större eller ' mindre "kvinnoöver- skott: föreligger i .de flesta län- få | der" i. världen 'att. döma av 'en inom. statistiska centralbyrån sam- mäanställd . internationell översikt. Bortsett " från Berlin tycks det våra Sovjetunionen - som har-mest gott: om kvinnor :med ett överskott om, 209 på varje, tusental "män. :löverhuvudtaget har de'i 'världs- krigen ' deltagande länderna betyr dande underskott ' av. män, ' Den jämnaste sexualproportionen " fin- ner man. i Bulgarien och Sverige. Närmast ' Sovjetunionen när! "det gäller ' stort kvinnoöverskott kom- mer Tyskland: Här finns på varje tusental :: män: 1.118 kvinnor , i Västtyskland, 1.208.i Östtyskland, 1.365 - i Väst-Berlin och 1.322. i Öst-Berlin. ' i Rätt höga siffror noteras vidare för: bl. Österrike med 1.135, Ungern Lon, - Finland 1.074, Po- len = 1.067, Storbritannien. 1.061, det: är de och: deras valmän som [1 som beter 1 2 de kommunala = ST, "vilket inte är affärsmässigt |t a tera med den: Men" den ska inte li bildning, när den driver en poli- : S och taxera'ut medel till eeformer som, andrä beslutat: kommer ; ins tresset - och förutsättningarna för den demokratiska självstyrelsen i fara Skånska "Dagbladet; | i Några tusen - byggnadsarbetare ; murare, . målare, timmermän och andra i byggbranschen — — går för närvarande - arbetslösa - runt om: i Jandet, Man kan förstå att de” finner, situationen . underlig, När herrar socialdemokratiska statsråd ' ska" förklara” varför det är sån, brist” på bostäder brukar de ju hänvisa till" bristen på ar: betskraft! Men :här .går alltså tu- sentals 'byggjobbäre. omkring” och önskar "inget högre: än att 'de fick bygga . Bostäder,” Visst är det tå > « |någonstans. "Vad ' säger förresten det ' statsråd : -gom' lovade” ätt ””vi ne ska bygga böos der” intill siste mu- . Tidningar. . det uppen- barligehr aid för . rensning.” > Kontrollkommittén Jår börja göra skäl för” sitt namn och hala problemet "öm ”supporterklubi barna "och "deras "anknytning! till idrottsföreningarna måste tas upp till. en" "genomgripande = ompröve till; ;kommer' den få velaktiga- ekp- nomiska« moral: som. frodas” i lag- sälja ”sig' för vad” de högstbju- dande" täcker. fram "under bordet. stort. fog för”sitt tvivel på idvot- ten. under det: äylliska. 1930- talet. skall. stå för kostnaderna för vadjs « oe Text: Ioh. a d2: 20-33. - " Om vetekornet handlar vår text och då vilja vi låta 'vetekornet predika för oss": Vetekornet predikar" om liv och död. "Det predikar om” död . och grav; var gång. det blir vår, ty "Idå. myllas vetekornet ”ner i jor- den , och dör”, Men. vetekornet håller också en predikan om upp- ståndelse och liv, ty det' spirar upp ur jorden i sommarens glans och när hösten kommer, har detlä mognat till gyllene. ax. Det 'kan synas bättre att låta kornet ligga [4 i ladan. Då har man det i behåll — nej, att låta det falla i jorden, bära det är att komma det att” frukt, = 1). Vetekörnet predikar om I sus - och hans trogna: ” : När Jesus talade om vetekornet, tänkte han först på sitt eget liv. Hans ord om vetekornet.. gick" bokstavlig uppfyllelse på honom själv. På Långfredagen gav Jesus upp sin ande och samma dag blev hans. kropp lagd i en grav: Vete- kornet kom i. jorden och- det såg ut son om” allt beträffande Jesus vältade bort stenen från ingången till "graven och snart stod: han 9 [mitt ibland, lärjungarna - och häl- ? sade : dem: F id vare med eder! Vetekornet, som "varit: dött, hade fått liv igen, Och redan på Pingst. dagen förvandlades : sådden skörd." Och den: kristna försam. lingens historia > tog 'sin början. Och som det var. med: Fe har och, Belgien 1.040, ERA L är 1.027 och Japans 1.036. . Ifråga om de 'skandinaviska län- derna har kvinnornas övertalighet under senare tid' alltmera minskat och proportionen mellan . könen Itmera jämn. För Sverige blivit ” pr 1.000 män, för Norge 1.007 och för Danmark 1.016: : : ; Indien "är det land :' för vilket redovisas det största" underskottet av kvinnor — 941 kvinnor pr 1.000 män, ' Närmast följer, Turkiet med 960, Israel och Mexiko. med. 972 |. och Island med 978, Underskotts- Spanien 1.061, Frankrike 1.057, Ju- 051, statlig belåning, skatter och hyres. sättning har medfört. att t den en- 4 : ' goslavien Tjeckoslovakien, 1.050, Rumänien 14 046, Italien. L0282republiken, Irland Mm Jområden ' är "vidare 'Carada, Au- stralien, 'Sydafrika, Förenade" arab. var slut, Men — ' så : bröt... -påsk= I Inorgonen in, Det ljusnade i öster och Herrens ängel steg ned och till ter. annan --har: Jesu trogna - lidit förföljelse fö alla liknas vid: vetekorn; som bu-' rit: mycken. frukt. Världen + har aldrig med 'makt och. våld " kunnat förhindra, tt i: eh; av. de "vackraste" och imodigaste handlingar, . "evangelier- na berättar ' om. Då. gick". Nikode- mus öppet, så "att alla 'kunde se det till: Pilatus "och: bad "att få begrava Jesu kropp. Det kan fö- refalla" som om mången "Herrens trogne" predikare ' fick ' arbeta få- fängt.: Nej — det: kanske” dröjer, innan: skörden mognar, ty den kommer. mången... -gång först, se- dan såningsmannen 'gått” ur tiden, Det finns kraft 'i Guds ords ve- tekorn, » hjärteförvandlande : och livsförnyande' kraft .:. 3). Vetekornet ' predikar om. oss själva. 1 Vi människor..äro' som . vetekorn, Guda vetelsotn världen, En gång ' läggas ner i jorden. +Tack " vare 3 vår: "Herre . Jesus -är graven: för. oss kristna ett .vänt- hi Nn, "där vännen och "David, from "Jonatan om- A avd a pykläda 1085 ädnad. och ikläda allena den.. skärande . skruden, som ill , Uppståndelsens med s som " gör under med det lilla vetekorret, kan och skall Föra 'under med dig och mig. > "Tra vad vetekornet predikar; så "det, ljust och, glatt. i ditt 1 hans skull: De. kan .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.