: lade . till. 'representantskapet för]. ett. par. månader , sedan ' gjorde han ett" -utfall- mot. de "grupper , som ansluter till industriarbetar: nas lönéavtal och :löneutveckling, Han. glömde" "härvid inte bört att nämna jordbruket vid'naran. Att hans” fortsatta plädering i: ären- det var ologisk, då han erinrade, om; att låglönegrupperna Jnomj 10 "solidariskt borde. få sina" 15 ner ”utjämnade, är en annan sak: iDet är tydligt 'att hr Geijers uttalande tämligen väl, återspeg- "Ink äl förhandlingarna. tydligen fall det :syfte,.:som.. .förhandlingspar- -efter, "sexårsavtalets' : "slut. gå: över jordbruket. med iektap. er; både, som :jäm- nan '; information: "s.av” - intresse, « nämligen: den: ändrade "vikt! som i kolöverstyrelseria” nye” Chet 1ö vid ven sintern överläggning : för sedan ha sagt, att äm- net. musik: i-den framtida' skolan, väntas" blid frivilligt eftersom: det inte: kommer: att finnas: utrymme! ” lenman å' sin sida: offentligt, att, .det nya, ärare.-i teckning och) I dets, kx noi j egeln verkat - på. 50 procent" åv jord: brukets :”'samladé i produktions- . värde; Under provisorietiden .t blir det” istället i verkan. på 60" "pro- musik "även 1 fortsättningen kom- |. mer att vara övningslärare,- vilket " betyder" att 'musiklärarnas social vdrad.' Redan, nu förhåller det; sig så att de” flesta 'I Ibegåvningar” . | bland 'de : utexaminerade. musiklä ranna” söker tjänster: som" kyrko- musiker ' eller kommunala'.-musik. ledarve;" Att: musikläraryrket blir I allt mindre. attraktivt framgår av ' arbetsmarkiadsstyrelsens” "utred: t ning våren. 1963; enligt "vilken det t fanns 435 kompetenta och 440 icke t . Finns. det ; någon » bot? -. Finns det då någon bot mot" det a. onda som hotar hela. vår. mu: högre. "musikutbildningens” utförm- , ning . som -« läraren i. musikhistoria i vid: Musikhögskolan fil,. lic, Bo” Wallner Jagt: fram, på uppdrag av tet," skymtar vara jen fortsättning av.s "alla" ”väsentligd |: punkter. Så längt - det. i varje ring i "priser "eller villkor. Allt bin. förut. "Trepfos” - cenisregeln, söm” ävser att skydda . E) ket: :.möt « prisbeti kostnadsökningar samt vatt oge ett. : " långvariga” växlingar i . världs- XY marknadens: prisnivå, finns. kvar. | i emellertid en första "olikhet | imfört "med sexårsavtalet. -Kons fen ny musiklärartyp som på 'grund av, sina intellektuella kvalifikatio- ner skulle vara. bättre 'skickad.att stimulera , elevernas , musikiniresse än. den - gamle ”hederlige; skolmu- sikläraren 'som :hjälpt till att byg-' Ba.-Upp- Jandets: fina». körtradition, ; Walln: övertro "på de akademiska” betygens Ttrollkraft:"på: bekostnad av konst: närspedagogerrias. musikaliska. kva. "| lifikationer.... Hans vision av, en framtida: mus.mag. - som" tack vare sitt "skarpa intellekt” och sina" vida kulturhistoriska vyer skulle rycka upp skolmusiken" ur: det” träsk- av slentrian och + konservatism den i c sig ,har ju - hittills | 2 sällan skadat med "universella kuni i 645 -.skolor:y med.- 326.694 "elever «» , ikkultur?. I .den>idéskiss: om den :' : i | a examén skall bedriva” tre år mu- sikaliska . fackstudier, därefter två terminer studier av. ett. läroämne och stlutligen ett femte år prak- tisk” lärarutbildning i musik ' och läroämnet, ' undrar "man om : utre- daren: inte: hemfallip' åt j fanska verkli i gh etsfrö Bö Wallner har. gjort sig känd fressera honom. i : iden mån, . den kan bidra till. att. skärpa de. ce- rebrala funktionerna hos eleverna och göra ; dem, > mottagliga. . för avantge ti kl långt innan fått sin musikfost- ran: grundlagd genom - bekantskaz pen med sådana. perukstockar som exempelvis Bach,' Mozart, . Beet- hoven och. Schubert, I sanning. ett "| gemensamt. intresse: att Mere inte :Ina-ändra på någonting. Med fort- "självuppgivelse q .| därför 'vara statsmaktens 'angelä- | på "dessa "två institutioner." uell:'::. kor a chans : att" framflytta gre söderut : i lämnas" en sinä "positioner Sydöstasien, Frågan” intressegemenskap , vär tillräckligt hållbar för att föra frany parterna till" förhandlingsbordet, Under alla förhållanden kommer ' de" nu int "om denna |.0 rimligt. "De. har på". "detta , tidiga ' stadium visal;prov: på god kämpa- anda, Öm" den ! ger utdelning, det kan - ; sol sagt: ingen , uttala sig" 4 v av. . Joppet, Den ökade” iörre våt- kåne kräver s ä'Byds ; anledningen, é tensivt aktiva fred: dlarna alärig [4 bi det tålmodigt väntande F världen.” Och genom att' söka släta över, det kommer vi. inte att Kkun- satt" undfallenhet, och | eftergifter 'koramer .: . Vi” bara visar ' fasthet,” beslutsamhet . "och , Kommer mani | Kreml att få oss till Vbundstörvanter och ryggstöd mot Peking, att skörda förakt; Blott om. Europa: : "| bekvämare: och”.mer: rationella vilket ; till förslaget att. leda. vatten i en | tunnel: från + Småland - till" Skåne. ttre- "att i "stället tvivelaktig: kostnaderna" stora” och: riskerna för. Pr töntar ökar. "Fö huvudparten”, av löntagarna: "finns? ”avlöningssystem” eller” bank-"" räkningar” som ter sig” Betydligt. Nordvästra. Skånes Tidni st "Fria. partier och: fria tidningar är”t grundförutsättningar för ett demokratiskt 'system.. Det. måste genhet att ge grundplåten till par- tiernas' och pressens verksamhet. Så "långt är allt gott och väl, svå- rare är det adt förstå varför. man överhuvud taget försöker ' skilja !£ .Ge' pengarna till partierna ' och låt dessa använda dem där de an= ser, att behovet är störst, Det är sc inte, börde "vara: helt, omödern. Västerbottens-Kuriren . bruket en ganska”. bra: "ånstitution.. Det Kar stor.elasticitet. Ger 'chan- sen för människorna att tänka och = - som" en. avi våra mest engagerade diskutabelt sätt. att främja : den förespråkare .: för den ; radikalaste | seriösa musiken i popkonstens fö nya .:musiken. .Man.. måste: hålla [lovade ' tidsåld detta faktum i, minnet när man ij. : tar” del” CM de värderingar .söm skåper 'och et brött' register. Men när /tnvan fläsery Bo > Walliers "bes : Serivning av. den. framtida skolans ”musikadjunkt” som. efter. studert- en linje som är" praktiskt hållbar i mi och den" enda "riktiga på lång sikt, Svensk - Politik (ep); n itiönsmijölRer Ihatl brikopplats t Forskning om Beatles. 4 ; På tal. om: -popmusiken . wäntar sig "Wallner att den musikpedago-| Hallands län” ; [giska forskningen skall ta itu med länsutredaren i' detta problem och upplysa oss om äns > de funddmentala" behov”! som lig. j sedan regeringen "söka knäcka. Att |: ger' bakom -t..ex..The. Beatles. po- hallänningarna kommer. att strida pularitet, ; Vad > Wallner, i utred- ä ningens andra del, som" behandlar de" högre musikaliska ' utbildnings- möjlighetefna i framför allt kungl | huvudstaden, hår, att säga 'om. en |; Uuniversitetsprofessur . och nödvä digheten av att skapa. ett musi- Hur det "kommer att” gå med Vv ol andedrag” att det är inte nöd --I digt "att ' vägen mot: musikförstå- else; endäst leder” genom "det trä- ditionella , kulturarvet: för att först när detta 'är .erövrat nå vår egen. -Itids- produkter”. Inte bara" skolan utan även: Musikhögskolan, ”Wall-' ners arbetsplats, får en reprimand för" att..-Uden' moderna, musiken inte alls: spelar, den roll i utbild ningen son är rimligt 1;förhållande de: inflationsskyddet: kan" komma att 1 ör jordbiuket: under; ett : dåsvärst” belastade; ; + till: den:-historisk-stiistiska "infor mationen”., I-. ett - speciellt > kapitel som" behandlar den moderna mu- ning (sid. :$5) går" "Bo allä till” geheralangrepp "mot musiklivets. - försoffning, överbetoni Skolmusikens "framtid "och" musik- lärarutbildningen tycks” endast in. d.v.s. en:av traditionsstoffet, tadot rar? > på. . motorvägen. Hal Skottorp, skriver i agrononi A : Den h r på. nånga ställen sku: | rit små kilar och uddar från ge: norikorsade åkrar. De där småbil |" farna kan inte: längre "odlas som |: ' 4 åker, möjligen: skulle man kunna ha'får på dem; men det. är fråga "öm. stängsel, marken, och tillgåhg till drick$- - nomiska: föréningsr felse- Å dan 7 gåmmalt £. Li privatföretagarna på 'slakterisidan,; iskrivör', - desinfektion” "utav | - "ma Nicerad sak som knappast lå genomföras. DN "Det som närmast kommer vu karna är att plantera skog och d barrskog, gran eller tall. Men inte detta fel? Skogen i i det bälj ' där vägen går fråm är redan hu ; så, gott som, uteslutande. de båda barrträden, : Den' är. inte vacker” men: kan kanske förbättras , något, genom lämplig gallring. | "Nog borde: man -på - dessa. små områden intill vägen få in 'syds svensk lövskog, jag, "tänker? på bok, ek och kanske alm. Det är dålig” marknad för ' virke -av' de tre just nu' men det' är "inte" det I". Dess r'vti viktigaste, Detta är istället ' satt vi ll "I varna från Göteborg och Örestad; Boken. bör odlas på danskt vis sås i rader och gallras ' regelrätt. it som ctt-rotfruktsland, :men med |. större. .7tidsinterväller :” . mellan "hackningarna”. Vem "det åligger att: ordna det här; är mig obe]. kant, :men: länsstyrelsen. har ,väl sitt, ord-i laget och Hallands I näs dek tillverkningen - oci av livsmedel. De pri gens huvudkonkurrent; 'Slakteri förbundet; sägs" I månopol påvar mycket stark ställning ” också när det Bäller, , förädling, "Motiv -num- mer två är. enligt Köttbransehen jördbrukarnas: nya tränsportföre. |. tag, Agro-Shipping" AB. Nu tycks man: frukta på: : privatsidan,' "tatt denna - "böj gan Köttbranschen. "påminner ; i. :sätt |. ; och ton mycket "om privatkolle- "gan Spannmålshandlaren ' på" ve- getabiliesidan, är:det” Köttbranschen ' "Den här' gången i.som” ser i. garderoben. densen. till engagemang från” bon= :ooperationen, i allt flera; led. i distributionen indernäs . egen + spedis= .går ut på ingens |; sting mindre. än en, .bondediktatur .” inom livsredelshandeln Ls '; talt-monopol och. tnakt. för ”l -ibrukets : organisationer; att 'be- ; :stämma både. vad- konsumenterna. Rn och : TE sk I tala lant- | ivata företa-t] vtalet : eller. på annat” "Liksom förut! får jordbruket dock : behålla . ch; den: chans ; till. standardför- ibättring dessa "ger. :Rationalise:'] ;fortsättningen;" även. om förutsätt=' iningårna-att,denna: väg förbättra "inkomstläget' starkt” växlar ” fråri ' gård, till” gård. I". stort'sett- borde avtalet; still följd” av :råtionalise- | ;ringsvinster samt geriom; tillkoms- iten. av -det.. speciella -..inflations- skyddet, ändringen av 3-procents- regeln” och , utökning”; åv till före "regleri d ige som resultat: att jordbruko rd Ikan:- bevara. dagens position i förhållan i befolkningsgrupper. :.längre sikt ä är naturligtvis "ett sådan re. suktat: inte godtagbart, + i u edningens huvuduppg' ft att an: + visa , vägar, som. för dem som idag + till en för denna befolkningsgrupp Telfredsställande inkom - ser, gett upphov till.. ; rationaliseringsvinsternå | av En. nyssabortutredning ” lovade justitieminister ” Kling". fru” Hamz -rin-Thorell 1. första... kammärets frågestund. Det & är ett gott beslut. , Det ä är idag utomordentligt svårt "att ta ställning till det' komplice- "rade och grannlaga' problemet. om raborterna, inte'minst därför att det :.saknas, en" mängd 'konkretä :upplysningar om lagens nuvaran-- 'de tillämpning, om de aborteran- des situation och om"den abort- "förebyggande. verksamheten, Låt oss hoppas att den kommande ut-' " redningen skall slippa arbeta un=' der ; trycket av, en sådan psykos som::de' senaste: veckornas händel- ell Handelstidningen gen Den: bärånde å och skogsbru- ; kets organisalioner förde" fram, i faller” "det 'som 'om jordbruksmi- "nistern. har. gjort, en del för. lant: "bruket väsentliga förbättringar. i "det ursprungliga förslaget, fort- 'sätter tidni : ik ind med ren bet ndlingen fvsförbud för juridiska perso- 'ner;" men med möjligheter till un- ”danlåg ” i särskilda” fall; bar” helt " Industriföretag tycks åa en nåä- got minskat prioritet än.i det för- slaget, ' renä : "skogsbruksföretag skall "främjas, och" något . större pe förståelse visas ” för . gemensam= och möjli na; till Ur El > för "lantbruket 'avgörande ' frågan blir därför hur starkt: den ' prioritet :byte: mellan bondeskogsbruk och 'industriskogsbruk. Det kan "alltså konstateras ' att jordbruksministern på 'dessa och en del andra punkter inte varit okänslig för den" sakligt berätti- gade - kritik - som framförts "mot departementspromemoörian . bl.a från. jord- och -skogsbrukets or- ganisationer. Samtidigt måste ty kaliskt "centrum, där: olika institu- tioner kan samverka under samma tak.till fru. Musicas fromma, utgör utan tvekan utredningens största behållning. I. sin beskrivning -av både denna: centrumstanke och den nn; dveörande punkt som -tyvärr- helt. kommit ibort'i den 'wallnerska ”ut-" redningen. Med rätta hävdade MR:s/ ordförande - Tore Levander i: sitt", inlägg vid årets internordiska mu- pyramidbyggnad 'som är: en för- utsättning... för - att' vi exempelvis skall klara av återväxten, på stråk- fronten visar sig' Bo Wallner vara en män”? som >inte ” lider någon : brist 'på konstruktiva idéer. - Det är, bara synd att hans tankar för det. mesta kretsar kring rikets hu- vudstad och 'att' han så lätt glöm- ortens” kultutliv ” och de invänd- ningar statskontoret med. all sä- kerhet'kothener'ått rikta mot Wall- ners mycket, kostsamma , projekt hade, det varit I bättre att inte en- "Ibant "satsa på” staten utan - även räkna med kommunalt stöd. - +Huvudsvagheteri"i med den wall- nerska idéskissen Jigger i-att.ut- Tedaren” nystar upp problemets skol- nusik- från fel 7 Det. är där- för? både Musiklärarnas Riksför-. bund. och 'Kyrkomusikernas Riks- ; förslag "på ' vä- sentliga "punkter." -Kyrkomusiker- ndet :säger isig, ingenting ha inda mot. att kraven på Im bildningsnivå och. öka- "musikhistoriska - ' kunskaper skärps, hos musiklärarna och - vill inte motsätta sig förverkligande av den nya musiklärartypen ”mu- sikadjunkt”, : "Men " det : är med största förvåning; skriver förbun- det, som KMF konstaterar, att inga hänsyn tagits till ide insatser kyr- | komusikerkåren ; gjort för. landets kol möusikkultur: iska kongress, att. endast! den 'som . tjänstgjort i klacsunder-: visning vet, att dess musikmetodik |; kräver . en arbetsinsats "och ”ett kunnande av sällsynt stora: mått. Man. måste 'då förstå en ung och visa. upp vad han. kan och" vill men redan första veckan i. skolan! möts av cirkulär från. den ;kom-1 h a sj mer' bort" att .det "finns något som munala musikskolan om ”deltaganz 1 VI i ål tänenar äter har gjort; under: heter ; ; lokalisering och "decentrali- de i. det. eller: det. : Han" 'avkrävs. är + ;under 'säkerligen. att :. uppnås -- också :-, .|sering,, Både med tanke" på lands-]av sin skola högt kvalificerade in-, satser vid morgonsamlingar ”och! högtider: men det finns inget ma- terial att-arbeta med förutom ' det": söker ' sig ett tacksammare” och” läraren .i dagens . skola i :stället.:. höva ringa till musikskolan - eller; ABF "eller. Kyrkliga Stadteförbun- det för-att. låna . barn?, Man bes dylik. utveckling... Det som, i. ”daä- på bred. front ' mellan de olika musikbildande institutionerna och deras Järare, dels , ätt. med: ålla musikliv. Förlorar skolan' sitt grepp om: eleverna på -det estetiska om- rådet,: "utarmas den, miljön blir kärvare «: skicklighet: med konstnärliga : ans både .vokal- ' och instrumentalmu- let "råd att” avstår från "kömbina tionsmöjligheter!. mellan + organist- tjänst. och »musikadjunkt? Måste inte "väven i framtidens musik- urdervisnirng själva upplevelsen av musiken vara det centrala? Utgör det. i, så fall inte en stimulerande -| faktor "alt undervisaren själv är aktiv utövande musiker med" vana att" syssla med: musik från skilda epoker och på' en: nivå, som en- dast undantagsvis. kan uppnås vid Musikadjunkt-lanken- men önskar vissa . kompletteringar och alterna. binatiö- nen; - Dill 2 den. av: Wallner "före slågna nya; musiklärarexamen emot ställer 'sig förbundet helt. av-. n skisserade Aimplaneny tiv. vad gäller. den” musikaliska sik, t: ar inte den bild. av den: nya skolan som: skolkommis- sionen för snart 30 år sedan skis- serat," so. ) ” Herbert "Connor entusiastisk. musiklärare” som. vill: för eget - inspirerande arbete be! höver inte . vara "statlig .- utredare |. för att förstå omöjligheten -" i. enj: gens läge behövs är dels samarbete . medel slå vakt om: skolans: eget 1: lag och praktiska - färdigheter il I Dörren. 'gick>inte Oav: ett straffet? Det fvagnärn: hållit på: Ta Det É skandal; att : SJ.: trots: livligt - mi vetande « "öm: riskerna ännu ”lå- . bättre avlönat jobb. Skall musik- ter ip Skultorg-. borde mål tet vara r rågat ' -och trävagnarnas ; inskan är ett svånt | språk, omen ' vi får väl vara glada Över. att åts minstone ordet”. ”Kyllä” genom och diseiplinproblemen. BO ökar. En', skola, avfolkad på mu-|' rare, som förenar pedagogisk å,' när denne hade ta, sil emot” brödstycket. for. Satan in N.N honom, Och Jesus sade, till honom: ””Gör snart : vad du" gör”. Och "strax ; gick han” ut.” Och det 'var natt, ; COH 13: 27 och 30. : sluppit - dag :- hjärtedörr med + ena > foken - satt. få igen, Och dust: i. det heliga. ögonblic. . 2 fe väcker honom brö- besittn or: Satan "honom helt i. bestimt De" heligaste ögonblie- ; jen. är, de färligaste" för dem so örjat 'Ee efter, "för den: onde. gång, att” lärjung- n värr konstateras att d - a turskyddsförening borde” säkert tionsfirnia”: är ett.léd.i jordbruz Som samfidigt tillerkännes de fys | nisationerna förordade ”fuvsd IS sägs "det "i ”wemissvaret,' är" ohåll- göra” Inköp? a skall ut. för att observera” görhållandena och : karnas uppbyggande .av. en. egen personer. som avser att för- principen om: förvärvsförbud' för bar; ”Vi måste ha en musiklärar- en gåva åt. det tg och med” ER. de strå till stacken, Expertis På kolonialhandel; som skull kunna sön juridiska personer med möjlighet”) FEMER med musikalisk bredd för ; Det" finns.: STAN : 'äd inom" 'sistnämnda - förenings: , erbjuda annan. handel 'e; äger över. den . prioritet ' söm till förvärv så snart lantbruks. | (0:-Kvalificerade, :alppgifter .. dessa, mister besinni g jä styrelse bör inte saknas, Jag tror "mäktig NOA irTens, ; andra :förvär "näringens: cs inte arsa ingshehov lärare skall fylla.” MR förordar ning, Men det: då SR ckså ätt över hälften av. ledamöterna, känn : Man skall nämligen ha klart för ytterligare "minst "en termins 'stu. som till od; ört sädana : sig -att den. nu föreslagna lag- diegång:" Frö. ahser förbundet att et yttre bevarar: sitt "Det är bråttom,' det föreligg risk att vi "får ännu mer granåki -rar. "där landskapet : borde: - burit stiftningen inte lämnar möjlighe- ter. för alla. tänkbara kategorier "att utan prövning förvärva jord- Ej heller är hänsyn tagits till de allvarliga erinringarna beträt. fande riskerna för betydande ut. en ny utredning: bör tillsättas med | i uppgiften att hand- nde som är av störstå är ingen annan" 'so Om att de är | satta än de själva, ills besattheten bruksfastigheter: . >. ländska förvärv så. snart utlän- delse” för för avi: TT - . PA andra träd; na. n- ikbildni N von > Vi en mera' gynnsam mus; Nings.: y . ningslagstiltningen slopas; ”altuationa, samordning och, samvete. Umm mn Fn normamhr Ii he om ov Gör ma KR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.