|" BEC som EFTA.. Däremot: före LAHOLMS I TIDNING ro 2908 Imedi den 12 "mars". : i löner till lantarbetare har pu- I »; blicerats'i Jordbrukarnas Före] i ningsblad der & mars. ' Översik- | "ten! grundäst på” statistik som]. "0 fionella. dr rialet ' inhämtas genom att ” pertis'4' de "olika länderna” fyller - 4 enhetliga "frågeformulär, Dä v der "sker en! gemensam” grans! $ ning av experter från de- olika [.. AFAP: "a ländeina? Detta” sker” + kontor i" Paris;..'. =" "Man får alltså, utgå «ifrån: att j man: "här" hår gjort vad som he "rimliga medel : kan ' göras för jatt!|: få” "statistiken jämförbar." Likväl | är det — och det: undeistrykes dén : 'nämndä': redogörelsen mycket stora: svårigheter atl > totsdefinitionérna, 'En annan '& lernas ' betalningssystem, : exe piska -:- länder, "Fi franska: 'wespektiveé | svinproduktrone. a nan även: gjort "en geno! snittsberäkning> för" de. svenska l- ; eter nell på jordbruks- ” sak? är skillnåder i'de' olika län- 4. elvis ifråga om kött "och: fläsk. CI de” flesta" länderna” tillämpas ä alltjämt : betalning ” efter / levande] vikt : för, slaktdjureni I Ifråga: oms svinproduktionen : teligger. som. - bekant olika ; målsätttiingar.> I de! nordiska" länderna,' kanske ' främst |- '4, Daninark” éch "Sverige, har man » de:t båda]. nämnda "nordiska - "länderna - är]. "därför kvaliteten överlägsen : «den |. -'som "gäller : exempelvis för. den]. s FDan ”Frodsgen, den- 12: mars - 2005 ITE = — » Ifråga om; produktionimedlen är det i "första hand ' arbetet som varit föremål för: kommentarer. , lönerna "är "mycket "betydande. Liksom ' under" tidigare år ” lig- ännu: :knäppast: : förefäller. att ha inskat” något > på löneskillna- | derma gentemot ' "Sverige: . En; di- fekt' -jämförelse har. gjorts med ' och "det: & d » prisuppgifterna "för' de olika”län. - derha helt jämförbara.; Er grund ]' "till: dessa” svårigheten är' kvali- | , - den "svenska ”lönenivån för” djur- re låg 59. Procent” över” de) ""dapska,. medan - lönen till! "icke- |” specialutbildade: arbetare var st Pe procent "högre'. i" Sverige än” Danmark. Det konstateras; även, | - "ätt dén” svenska” lantarbetarlönen - låg 67 procent högre än i Stor- ' Britannien.” Ifråga” om ”EEC-lärn- Je derna. saknas statistik. för. ett: av de änder, där, man" kan miss djurskötare har :konstaterats vara 64-102; procent. högre :å Sverige, ämnda, , att > Lå BATHURST GAMBIA pen 18 februari gick ens och på samma "gång tog den ; "alltjämt: mycket. stora: Med hän- syn -till ; ;arbetskostnadernas stor > brittiska — kolonialförvaltningen - slutgiltigt farväl av Västafrika - efter - att- tidigare i. ha” lämnat let -Guldl « (Ghana), vt andel: av'. produk derna -i' jordbruket kan konsta- . berag -attr skillnaden '; si »produkt="| priser mellan :å- ena "sidan ”Sve- rige::och"å andra, sidan. genom- snittet för. BEC + + Des. EFTA är "Leone och Nigeria: Ye. FET ever Gambia, det "nya riket,' som stått" under” brittiskt beskydd sedan 1780-talet, sliter emeller- = tid inte”BKelt banden med det . gamla” t örmyndarlandet.-: "Det fortsätter att: hylla Elizabeth Ii > som sin drottning och uppgår i . samväldet som dess tjugoförsta ” och minsta medlem; &:> vv ox är en' historisk 'nyck att Jan- Gambia alls finns: till. Nam-: översteg ” I EEC- n rande; prisnivå » med + + procent, sa : » Det bar. 'Konståterats att mj 7 prisomna - förbättrades. undör högre ån genorkmi tet pe ” onskilda Tänder både i EEC och) EFTA., Beträffande "nötkött detstrykes särskilt alt” jämföret serna, är ' osäkra.'. Den svenska prisnivån > för , nötkött förefaller | « emellertid .ha legat någon pro-[ cent lägre ' än "inom EEC; men) däremot cirka 15' procent högre! än genomsnittet för EFTÅ, Sn "Ifråga om fläskpriserna ligger Sverige . över " genomsnittet ' för såväl ERC"som' EFTA. Här för-| + tjänar ' emellertid understrykas . den högre kvaliteten ” i Sverige än' vad som "gäller för ERC-iän- | derna, ja ” Sammäanfattnin; gsvis kan” be träffande: produktpriserna näm: - nas, att iset under hä sig sin SollR "och "Därav Kom det: sig ätt Gambia "blev 'en kil i'det'stora Senegal, - som dei” "geogtafiskt.” "hör "samman man, 7 . Landet består av: vå smala rem- sor. land. på :ömse sidor -om floden. + Ingenstädes- är Gambia bredafe” än soch hela ytvidden i är: mind- | Östergötlands.” Folkmängden - "och de "vita I "landet töknar inte Sierra | :I biafloden' av de kringseglande por- | hur.det lllå landet skall klara sig. patienter, För europeer är Gambia det. häl sofurligaste landet i Afrika. ;] ens >300. Tillsammans : blir.” det 316.000." Utöver "huvudstaden Ba- '] thurst finns det inget samhälle med mer än 5 .000 invånare: - I PORTUGISER UPPTÄCKTE - : ; GAMBIA Redan år 1477. . upptäcktes- .Gam- 4 tugisterna, som inbillade” sig att de hade hittat en. ny mynning till Ni- len; Ryktet i sjöfarande kretsar -att Gambias stränder var guldbärande lockade. äventyrare att segla upp för flodens lopp, och många: gick. un- der i det mördande klimatet; Till" och. med ' svenskarna ' -gjorde strandhugg ” på. : 1600-talet, innan området slutgiltigt” införlivades med isk « Gångna tiders ' lyckosökare : fann i måste tillskjuta 565.000” pund, : nästan en fjärdedel av budgeten." -"Även i fortsättningen måste” Gambia förlita sig på hjälp utifrån, om budgeten. skall .kunna” balanse= ras. Storbritannien bar” ovat: att till. skjuta 745.000 pund" under de förs, ta 18 månaderna efter självständig=" heten - och ytterligare 360.000: under - det nästkommande ' året. kommer brittisk hjälp i andra for> mer och för andra ändamål till ett" sammanlagt belopp: av 1200. 000 : pund (17,4 miljoner kr). MR : -.Samverkan. med Senegal ' ser ut att vara, "den: haturliga : utvägen. för . Gambia. « Men. trots alla :likheter.; finns. det: starka avgränsande.: :ten=: denser, Gambia ' "fruktar att förlora sin identitet i: det: stora Senegal: Gambia här gått i engelsk skola och” . | Senegal i: fransk. "Atminstone' "hos hl dfolket i Bathurst är engelska”. inget : guld -i' Gambia. 'och - rikedo= mar finns: där: inte heller -i :våra dagar. Tillgångarna är i själva ver- ket; så - små. att man. 'måste "undra | Ekonomin, vilar till: 98 procent på jordnötsodling, och priset på: jord-' nötter är lågt på världsmarknader./ + Gambias ”utgiftsbudget ; 1963. än tadé på 2,5. miljoner pund (ce i miljoner > .kr),fäå men koma stannade vid: 1,9 miljoner pund (28 'géringschef. Någon större "skillnad 1". .kas mellan Jawaras parti .och det . | Pärty” utom "att "det, sistnämnda gt miljoner; kr). Brittiska” Fegeringen' Une vJäwara rororaar. Mit nationalspråk. . Sedan oktober 1962 h åtnjutit «inre + självstyrelse. förste premiärminister David: Ja=. Wwara, ledare för Folkets Framstegs= parti: (PPP), står" alltjämt som". re=" politisk" uppfattning kan” inte :mär= : främsta.. oppositionspartiet "Uni lör sig skeptiskt” gentemot > det när= mare" samarbete med" .Senegal: &om ' id v tord ur ko s mat. "och ..därav. betingade. ” Kicter "ifråga om ' krav. på eh vdernas standard ete..- : Sett. ur. företagarens synpunkt, |. kostnadssynpunkt, lönejämförelserna” ” Fo mör: realistiska. Det är uppen- bart" att: en -icke-specialutbildad arbetave i Sverige 7 som har BT ger så hög lön som en-icke-spe- cialutbildad lantarbetare i Frankilz ; subventionerna : och genom ett rike gör en väsentligt större in- | sats i produktionen per dag eller por timme än den” franske ar- - betaren. ”Att';den' svenske ”arbe- farens' prestation” "skulle vara nö rå tre” gånger "så stor, skulle” krävas . om arbe! skulle vara likvärdig" ur” f tagarens synpunkt, är dock inte troligt, ' Trots - de . reservationer som" lämnats i vedogörelsen med dill ev ”., 1963/64 i Sverige var lägre än för.” ERC-ländemna ” - nötkött, "högre ifråga .om mjölk,” fläsk, ägg och: potatis. Jämfört medi >" genomsnittet för” EFTA var den - ATT TA MÄNSYN sÅ inte endast till: kvinnans: utan också till det ofödda barnets rätt, är en etisk förpliktelse, framhål- ler Vå't Kyrka med an vete”. och korn” "mén |: bakgrund Europa. . Centerns, A ledning av, den te . tidens ". sbortdobatt:' un . De 'som' i det nuvarande in flammerade läget kräver totalt fri abort 'tycks inte ha: någon känsla . för att även detta är en allvar- lig sak som man -inte kan bortse från: Man bör inte anklaga dem " för att vilja ha fri abort för att - möjliggöra » promiskuitet. Deras verkliga motivering är uppenbar- » ligen omsorgen om de kvinnor, . som råkat i ett svårt nödläge; några av dem har insett att fri abort kan ha icke önskvärda verkningar ifråga om ökad pro- - miskuitet, Men det är svårt att förstå att de inte inser att deras behjärtande av kvinnans situation står "i en ofrånkomlig' spänning till respekten för det ofödda livet. Här har skett en egendomlig och kanske ödesdiger: blockering av tänkandet i denna svåra fråga; : Det vore fruktansvärt om man utan vidare skulle grunda en ny- ordning på ett massdödande, '”” som "skriver: ” svaret, ” riksd vara i: vilket önen att draga. direkta paralleller, är det uppenbart - att ide produktpriser som” förekommer . i tämligen hovsamma" 'sedda' mot av t' lönerelationerna mellan ' Sverige och det övriga Sverige är "FRIA. RESOR FÖR VÄRN- oh "PLIKTIGA «ov unga. -”sittä i'statens knä”, den må vara ; aldrig så stor: och mäkti ig a anser Mon / ingen” LÅ fjdning ör heller diskrimineras av staten genom att ”Undanhållas annonser: Geriom ett » slopande" av de : ru. förefintliga ” slopande tillika av all diskriminez » ring" skulle konkurrensförhållan- dena bi vettigare. .. Chefredaktör Söderbergs för. slag . är i korthet följande: F. n. . subventionerar 'staten indirekt pressen på så sätt, att tidningarna "har befriats , från .omsättnings- skatt, Vidare har tidningarna en ; indirekt" subvention genori "låga " postbefordringsavg: ifter. Enbart ""omsbefrielsen - innebär, att den svenska pressen har en" statlig subvention... på c:a: 70 miljoner «kronor. årligen. . ”Jämställ tidningarna med and- "ra. företag, rekommenderar nu chefredaktör Söderberg. Låt dem ibetala oms som t. ex. livsmedels- . produktionen, textilindustrin er ler verkstadsindustrin. D.-v. tag ut omsättningsskatt av tid- ningarna, Detta skulle som nämnt | ge-staten 70. miljoner. om året. . Samtidigt bör staten sluta med att åka : snålskjuts på pressen. Staten bör annonsera upp. 40 mil- joner kronor på radioprogram, om fartb Bertil. Johansson. : och. Johanries har motionerat om att de "värnpliktiga skall få fria rfe- sor vid permissioner.: Detta kom- menteras i Un g Center + Förslaget & är bra och helt rik- "tigt: För a många utgör värnplikten ett avbrott i utbildningen och den - uteblivna arbetsinkomsten vållar -ett väsentligt avbräck, Dagpen- ningen är, trots höjningen, blyg- sam och det är en rimlig begäran att de värnpliktiga skall få åka på svenska folkets järnväg gra- tis. Positiva” följdverkningar, av ett sådant beslut är också att den omfattande liftningen' kommer att : minska, Liftningen som de värn- pliktiga av ekonomiska skäl ofta | anlitar, är ur trafiksynpunkt en inte önskvärd företeelse. : . I detta sammanhang kan man också ifrågasätta :om det inte» är på tiden att” genomföra” femda- garsvecka året om inom hela f för- "nya a m, m,. Staten bör an- nonsera lika i alla tidningar till ett väl tilltaget annonspris.- Detta betyder, att alla dagstidningar, . små som stora, skulle få en an- nonsinkomst . från staten på c:a « 350.000 kr. var. Tidningar med -små "upplagor skulle inte nå upp till någon större oms. Ungefär 150.000 kr. för en mindre lands- ortstidning. De stora: tidningarna med stor försäljning skulle natur- ligtvis komma upp i högre skatt: Genom denna ordning skulle sta- ten få 30 miljoner mer i skatt från pressen än vad den skulle annonsera upp. Dessa 30 miljo- ner bör, anser hr Söderberg, gå till de politiska partiernas infor- mationsarbete. . Vi tar för givet, att de stora tidningarna gärna skulle gå med på ' erläggande av omsättnings- skatt. Av deras uttalande på se- nare tid har det framgått, att de endast. under 'svår samvetsnöd kunnat finna sig i den .subven- : tion'som omsbefrielsen utgör, In- Prankfuct/Ma (LT) "Finns det möjlighet att skriva världshistoria från verkligt inter- nationell synpunkt,- alltså med .o- mutligt : vetenskaplig objektivitet, och... jämte så: omfattande som möjligt . samt - allmänfattligt? -Det N Världshistoria i 3 | Fischer i Frankfurt am "Main gör nu. ett intressant försök-i. den vä- gen: Det gäller den ' "under: många år "förberedda" och sedan länge avi- serade" ”-världshistorien”: ”Fischer | te heller skulle då protestera mot att svagare konkurrenter fick" li- - ka 'stora. annonser om: radiopro- gram m. m. som de själva. Dess-. bättre förhåller det sig så inom tidningsvärlden att ' kollegialitet och solidaritet står över kortsyn- ta ekonomiska favörer för egen del, kt "Växjö osubventionerat "spydigt: terar ybladet "VARFÖR JÄKTAR VI SA? = > — Vi fortsätter att jäkta efter pro- duktions- och standardökningar, fastän vi uppnått ett välstånd, som ' utan : ekonomisk olägenhet tillåter. oss att ägna nödig upp- märksamhet åt andra sidor av tillvaron, skriver författaren E. R. Gummerus i Jord brukar nas Föreningsblad: Till en del gör vi det, arbetsti- dens förkortning, semestrarna 0. s. v. kan tolkas i den riktningen. Men vi vill fortfarande inte till- godose andra alternativ än de be- prövat produktionstekniska. Gäl. ler det ett naturvärde t, ex. får det nästan alltid vika för 'pro- duktionskraven, även om det in- te är , oundvikligt." Vi tar föga hänsyn till folkgrupper, som blir lidande på exklusivt ekonomiska produktionskrav. Vad skall man säga om småbrukets och familje- . jordbrukets vanlottade ställning? Om ”omskolningen” och förflytt ningar av norrländska skogsarbe- tare? Om de -samhällsinteriörer, som ' avslöjas i Sune J' - 134 band i fickbokformat och kom- Welt shhichte” "som" : skall: "omfatta na ut mellan 1965 och 1970. Över '80 historiker från olika na- tioner — företrädesvis franska, en- gelska och tyska auktorer — skall medverka .i denna moderna bokse- rie för att ge en historisk helhets- bild om politik, krig, kultur,' nä- ringsliv och den sociala" utveck- lingen .på. alla kontinenter: från forntiden fram till våra dagar: Ett särdrag i denna planerade världshi- | storia är också att alla medarbetare är representanter för den moderna historieuppfattningen vilket tydligt framträder -. i' deras = bidrag: "Författarna beskriver de historiska händelserna och utvecklingarna in- te bara under aspekten av de poli- tiskt-militära > aktionernå -- vilket hittills till. övervägande :del' varit vanlig i historieskrivningen > utan de tar i sina framställningar också med alla de' sociala, ekonomiska, tekniska och. kulturella tidsföre- teelser som i väsentlig. grad på- verkat historiens förlopp. Det visar sig ofta att det är bara. mot bak- grund av sådana företeelser som ett skede i historien kan begripas.och riktigt tolkas, Numera har de första” två ban- den i denna världshistoria med tit- larma ”Die altorientalischen Reiche” ”Griechen und Perser” (Greker och perser) kommit ut. Sex ytterligare band skall ges ut redan innevaran- de år. Hela utgåvan skall föreligga färdig 1970. Verket blir mycket omfattande och. syftar - högt enligt vad som framgår av de enskilda ”Den stora flyttningen”? Bristen på jämvikt och differentiering har skapat en betydande social vantrivsel, Vi har exempel på det i litteraturen, det' har behandlats i sociologiska avhandlingar, det har observerats av, utländska i- akttagare. Detta måste vi övervin- na och därför behövs en justering av det ekonomiska synsättet. Till slut rimmar det ju illa med "den rätts- och frihetskänsla, som varit drivkraften i I samhällets c om- ” daning, mr = : Bysans, Islam, Centralasien, Indien, Sydostasien, Kina, Japan, Afrika, USA, Ryss- land, ”det moderna Asien”' skall behandlas samt kolonialrikena o. a. Det stora verkets vetenskapliga ledning innehas av Jean Bollack, professor för grekisk litteratur vid universitetet i Lille, Bland de and- ra framstående:.medarbetarna må nämnas: professor. Jacques Le Golf, Paris, R. A. C. Parker, Oxford, :pro- Main = och ' professor w i Mommsen, Kö! ? igang Johann: -Mauthner. - Därtill (De fornorientaliska rikena) samt |' fessor Franz Maier, Frankfurt ami i na. med att Österrike och "Dan- mark : anslutes till” EEC." Nästa land f tur blir — enligt. ”vad.man räknar. med- i Bryssel — England, och" i Englands. kölvatten följer automatiskt :Norge.! ov : | Nordvästra Skånes Tidningar. En ' Högerns verkliga dilemma be- står 1 det faktum 'att den själv inte” förfogar ', över” "nyckeln till enighet. . Den ligger. i andra hän- der. - Kan folkpartiet ' och . centern övervinna :.aktuella och framtida |. hinder. för samverkan: och ytter- ligare fördjupa denna är det möj ligt; att” högern en. dag: ställs in- för ' ett; val" mellan 7 en. kursför- ändring” mot: mitten .och ett kvar- stanhande' i 'en flygelposition. "med risk att” ”pattiels moderata” krafter som "borde t vara «majoritet bland i medlemmarna 'i landet bryter upp. terar mot .”en ".mittenkurs måste bedömas mindre Även de måste Hju: : värdera . tillkomsten ',-av "ett breddat ” oppösitionsalternativ. ” Sundsvalls” Tidning. Högerns. "partisekreterare neve Holmberg har wid "ett fö edrag i "| Stockholm ondgjort' sig över för-i4 slaget . om statsstöd ; till: pressen. Enligt..DN: har -han yttrat: :”Hö- gerpartiet ' "avvisar ” varje form av direkt" enningstöd ill "tidni garn .U andet a er. onekligen falskt, när C man > "vet: hur: storföretagen ätte" stora 3 högskol : värnpliktiga". skulle : : kosta. staten .ca'64 milj. kr prår — öm de. ät- . nyttjades , varje. veckoslut, — mot 8 milj. kr nu för :fem' fria resor, upplyste försvårsministern .:i ett interpellationssvar till centerpar: tisten Karl Boo på tisdagen. : med tanke på den låga lön de -värnpliktiga får, dels den omslut- ning på i runt tal fyra miljarder | kr 'som försvarsbudgeten . har? Dessutom brukar inte utrymmet särskilt: beträffande "”Iokaltågen ; och. bussarna: våra särskilt hårt » ansträngt. Därtill kommer att eg. "na bilar används i stor utsträck- "ning, varför siffran 64 milj kr sä kerligen ”kan reduceras : mycket kraftigt. Och nog skulle admini- strationen av dessa ' fria resor kunna förenklas” genom . någon form av biljetthäften, som gällde hela värnpliktstiden, ' Tyvärr kommer nog en gene- rösare friresepolitik för de värnz pliktiga att dröja, då försvarsmi- nistern tänker hänskjuta ' frågan till. 19657 års ' försvarsutredning. ' Kan. inte regeringen tänka sig en liten specialutredning precis som i vissa andra fall? «= -.-- (Hallands” Nyheter. —A 2 Risken; för: att:'de. mörkblå revol- 1 ligt Komma : ” - Obegränsat antal fria resor för |Vå .: Men är. detta ;så orimligt- des sl är mer som (angetägenhaen ; griper, djupt in: å en Innas Jiv, "än partitaktiska och prak. tiskt politiska problem. Skilda: ge- " inte dika- bara till de "skrikhalsiga . ra lerna” utan. öckså till de mer låg. mälda röster 'sori' varnar, för stör= re och fer. ingrepp 7 än "nöden rs maffären skadade för- svaret. men.inte i sådan utsträck- nin, tt allmänhetens + tilltro till | våna: försvarsmöjligheter. allvarligt rubbades. .Dettä" framgår: av. inter- vjuundersökningar +; + låtit. göra . under ” fj låret . vid. två | våren då: ;affären.- var aktuell för > upp Även: om, två. "tredjedelar. av de tillfrågade vid första aillfället och ungefär hälften d det senare an- såg "att wåra - försvarsmöjligheter | minskat" genom: spionens ”verksam- het; : trodde”. dock::85. procent" att: våra nuvarande förs rärsmöjlighe- bra ller," "ganska "bra, Dagens; Nyheter. : teendemönster; låtit" f är den; sanna” ”demokra i fnungens” "inflytande när. >Radio- tjänst. "beslutat" att Programmet I rätta Sig. efter tvärtom är. modernt i år; Men. det är märk väl en modesak och inte något. . som : är självklart, Så det ger föga hopp ' för framtiden. ” : Göteborgs-Tidningen, ” på VÄGEN Jesas teg. - g 26: 63.: "judarnas, + överstepräst, Kaifas, tog Jesus, den himmelske överste- prästen, i förhör, - Vittnera kom fram med sina anklagelser. Fräckt och falckt. Men ” Jesus" teg.-Han, som med ett ord hade kunnat stoppa munnen: till på -dem,' han -låter dem sl sina falska anklagelser. Ene bj tystnad i ..rättssalen, PS lätt vidare: 'esus står ' som "den anklag sade. En oändlighet "ay . synder tillvitas honom, Grov synd och fin synd. Det väller fram-en aldrig sinande ström av nya: förfärliga anklagel- ser. Men Jesus. tiger. Ty ankla=' garna har rätt. Visserligen är det inte hans' synd, men .det gäller ändå" honom, för han” står där, i > syndares "Men tanken går vidarer - "Den store åklagaren, Satan, trär der fram inför Gud' och anklagar mig, Han: håller fram för. Gud min-synd och min, skuld, Ankla: gelsepunkterna läses upp. Och jag arme syndare; förtjänar. den hår- te dom, Men. då tiger inte Je- sus: ”Den' synden är. försonad. Tig med - anklagelsen," Jag har gåt Å löper vår dehne syndares : ställe” Då: bl Satan tyst. Han har ingenting mer Att-säga, Och Gud-dömer:- frikänd, dels ' TI fagert tal: och: ett tillfalande. her. "Med ndra ord, att skon o dal . När vi föreställer osg denna” Jesu” "som-r, bered= No
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.