TI oral I ansareal 9 9 rt är. ovan syns den omfuttning, som länsutredarna anser Si . » län bör ha, Kungsb ka blir fortfarande utpost i norr, Ljungby ny sådan i a + es 2: . som ' tillsattes 7 nyåret |. 1963 i välte a att skissera' én ny. känsindelning” för hela riket; har rört . om ordentligt ute i länen då ryktet .berättat”att” en "mycket hård ' - centralisering ' av länsmyndigheterna ', till” . ett : mindre "antal storlän " skulle vara på gång. I syfte att erbjuda : alternativ” "till de' förslag : bankdirektör C-II Nordlander kan tänkas framlägga; startades Ioka- -' la länstitredningar i i flera Jän, Bland dessa befinner sig även Hal-" land, På torsdagen presenterade. den.; ; halländska änsutr edningens "för slag "för pressen, Det. föreslagna hallandslänets ' geografiska - omfatt- > i är ovan: I denna artikel redogör , Hal-' rslaget, dels med ,ledning av riksdags- " dels. med” hjälp ' av. det digra utred ) ce ning framgår av, kartski: lands: Nyheter närmare” man -Antonssons synpunkte; ningsmaterialet omfattänd . ; : Den; » halländska ,. ;länsutredniigen | ningeé ; har bestått” 'av fyra” repr "för landstinget och fyra för. Halm- på den hittillsvårande” utvecklingen .stad ståd, Senare har den utökats med företrädare för samtliga stä- der samt Kommunernas samarbets- Utredningen bygger: "på 1959 års » länsindelningsutrednings: betänkan- de samt på direktiven för denna utredning och för 1963 års länsin- delningsutredning.: En grundtanke ” $ dessa direktiv är att länen så långt , möjligt skall omfatta ur ”näringsbe- perafiska, trafiktekniska” samt be-. år. Befol ” grundas under: 1960-talet" samt på en prog- (nos för näringslivets arbetskräfts- | behov: En. folkmängd på 195.000 å 200.000 personer beräknas vara fast bosätt i länet år.1975.' Länets:ser- vicekapacitet,'. bostadsvolym m,m är emellertid även dimensionerade med hänsyn, till en betydande fri- tidsbefolkning” från andra” delar av riket, ' fortsätter att öka blott "i sin nuva rande takt; kan déssa befäknas höj. lbefolkningen ::-med-:: hära an «1959 års ' länsindelningsut- redning .fann, att' länens befolk- "ej bör understiga 250.000 inv. Denna fråga skall emel- lertid enligt direktiven, upptas till " förnyad” granskning av 1983. -års 0 - det 'mellan län' och 40.000 år 19751 enlighet ” "Mot, det svaga norska motståndet r det inte mycket bevänt med 'nå- ? gon ingående spelarkritik, ”Honken” » Holmqvist? fick aldrig visa "vad han kan i målet. I sista perioden. tex - dröjde det, nästan 17. ve min innan han" bekövde' mota en” puck. Rolle > Stoltz ' var ' nonchalant i överkant i ” börjän men. skärpte sig lite mera: se-' dan.' De andra tre, backarna skötte sig hygeligt.rz : CC, En enda kedja kan få godkänt” : betyg; och 'äet var A-trion Ro- . nald -Pettersson,' Nisse Nilsson,”- "Tord Lundström.” Speciellt Ro- : ;| Tumba spelade vänsterforward: me- a dagsinid dagens match i ishockey-VM. Trots den överlägsna seg rn var det inte mycket att, : glädja sig åt. Det bedrövliga och sömngångaraktiga spelet i första perioden lämnade en >> fadd eftersmak, Så ointresserat får inte ett landslag uppträda som under de första tjugo "minuterna. Det kä inde spelarna också tydligen på sig, för det blev lite bättre takter i i andra - perioden med 6 mål som följd mot ett enda i den första | Aldrig" en dålig insats utan. all '/ tid över "medelmåttan. : Hälften av målen svarade trion för; Ville : sedan 'Nisse' Nilsson och Tord ' Lundström hjälpa till litet mera N - bakåt skulle .de tre bli ändå ef, fektivare.' M : Acka-kedjan gjotde fyra mål och det var inte så dåligt, men inte är Acka och: garvisarna i någon. stor- form, ,,. tvärtom, - : : Tredjekedjan, var helt under isen. Åningen bättre, blev den de sista fem minuterna då Hå- kan Wickberg kom in som center och dan , Lillen, Öberg vilade. ..Då lycka- des också Lars-Åke Sivertsson pillra 2 ' vald" håller "stilen. I Tammerförs.' i | svenska forwards utom Lien Öberg : finns med i målprotokollet, > N Det norska laget var mycket svagt, a Det verkade som om de inte 'tordes satsa. vare sig i tacklingar eller an- ' nat, När de åkte fram och bara ha- : de en svensk emot sig så petade de : undan pucken utan någon som helst mening, . « Sverige: Ronald Pettersson, Uno Öhrlund, Tord Lundström och ' An- ders Andersson 2, Nisse Nilsson och . Lars-Åke Sivertsson Utvisade, Sverige: Anders Anders-'" son 2 ggr. Norge: Jan-Roar Thoresen och Arild Hammer, . «i. : Domare: : Harold Trumble Loch Jan Wycisk, Polen. oh rangeras av Jugoslavien, vilket dan förut. bestämts; > . Pre länder . '. konkurrerade. I första omgången föll Schweiz bort |- ochi. nästa fomröstning stod "stri- den mellan. Österrike och Kanada, Wien. fick 3 röster mot Kanadas ”123."Att känadenserna' definitivt; inte kom ifråga. berodde på att de: "bara | ville hä med, fem lag i VM: : Även : om antalet turister | - ”framlida" Hollands : ster i; och "Ängelholm. in Jönköpings ; län södra häften : av. Gislavedsblocket, (kom=" munerna ; ”Bbrseryd, å Villstad 'och Reftele). kommunblock; som är delat mellan Jönköpings, och Hallands län 'syn- nerligen starkt: inriktat mot Halm : Slutligen ; ELVA KOMMUNBLOC I DET NYA LÄNET! ;De halländska" ”länsutredarna slår : fast, att: med hänsyn till" . näringsliv,=> befolkningsutveck 7 "ling, kommunikationer m m ut” » gör det nuvärande Hallands län ” där ' expan-' | är hög. Det : ler 'andra "sättet har -spohtai!! orientering till ' Halmstad och Halland, På den= -- fa "grund: har länskommittén "enhälligt : framlagt "sitt förslag, ” SOM . omfattar : följände, elva + kommunblock: . Halmstads, Fal- .kenbergå, "Laholms, "Varbergs, | K backa > Båstade ;t Ängel: | med den .ovan+ redovisa -progno= sen kommer. sålunda årsmedelbö folkningen 1975 att uppgå till om- kring -235.000 nv. Tidigare gjorda prognoser hår visat sig vara alltför pessimistiska; snabba" och kraftiga ömsvängninz | . gen ;i livets” konjunkturer |-: de skall bibehållas, . Kommunbloc- ken bör enligt direktiven. för, den På -grund'våv- den |- "holms, -Markaryds-Strömsnäs- : tuks, Ljungby och Hyltebruks amt" , södra: delen av, Gislaveds: ; : fattande Bur- : kommun, . som -har ” tre skall. man där arrangera en turne- ring. Dei skall: gälla. Veinge -kom- : munmästerskapet och” skall börja på i' Genevad: De tré klubbarna ;som är? aktuélla och Göstorp.: så och 54" spelare: skall 'göra upp om utgången i:141' matcher, ; stort intresse behom - -att anslå. me- del till bland ;a annat ett t vandrings- Få arrangeras av. stimulera bordtenniigihtresset > inom Veinge - För: att” "ytterligare . klubbar, ävlingarna | i öndag'i Folkets hus r Gel evad,: ; Veinge 1 Mästerskapen örmfaktar " klasser ; Fullmäktige i "Veinge har visat så ett 'uppland; som "sträcker sig ; ren - Halmstads tjänar ett. område som tom sträcker sig utanför de nya läns” gränser, som skisserås. Falkenbergs och Varbergs hamnar betjänar” ock- Prostituerade : an in ett mål vilket betydde att samtliga ”(Foris." från sid."1) en. våldsam - seriekrock : med tri långtradare” vu inblandade. Ma en,” som hade” én, passa: ”gerare, ' skulle , köra Om . en "-Jångtradare,' då han: upptäckte att en annan långtradare, sö- derifrån var på väg att köral: som en tredje, Han hann just svänga. in framför sin ”egen” ångtradare,' innan en” kolli- |: sion; "inträffade, men , törnade |” "emot ,;vägräcket och studsade |: över på vägens” högra sida," ” Vägräcket' tog emot” och ”sän- de honom över "till vänsterkanten igen, där han blev stående. Un- :der tiden. hann en. av: långtra- .darna som kom söderifrån pas- "Sera och 'köra vidare; troligen o- ” vetande "om tillbudet.: De två andra: stannade och' mannen tog adresser. Förarna ' märkte då in- -te-någon spritlukt från tysken, |. 'som körde wvidare med sin ganz ; ska illa tilltygade bil: : fn Mercedesen: & "såg alltför ärren: big; "Han provsundersökning. inga person: skador. uppstod. = : : (Forts.; från "sid. 1 ;bussar; "hotellrum - mm. "HH plat- ser. — har äv naturliga skäl inte kunnat kartläggas i detalj. Sannolikt: har -kvinnorna gjort "betydande" för jänster. - gen att. .prostituera Sig. lo. Vid 'socialhämndens mantråde på tisdagen ' anmäl" des den' utredning som ' snabbt verkställts” sedan: det i början "av året kom fram att kvinnor . haft' både sjukpenning. och so- » cialhjälp "samtidigt :' som de "gick . på gatan”. Utredningen sär. delvis .. hemligstämplad. långt inåt. landet där k ika> Skrä a seryds, - "Villstads : och Reftele "kommuner." Vere ; Arealen, uppgår. än 9.000, kvkm. kan. länets > befolk eckling inte, bedöm: s, med. hjälp av de: a tas som" de minsta” enheter - varav s HALMSTADS OMLAND SPRÄNGER NUVARANDE, » För Hallands: del fastställdes nuvarande länsgränserna så ti- . digt som år 1720, då antalet län i rikel blev” 20. bjälvelatt, är | beträtlande såtal kommunika- Halmstads omland, äv s det öm- Folk, den var den I januari 1964 261. 000 inv. Kustlandets näringsliv och folkmängd ' expanderar Snabbt. Den', bofasta befolkningeri 1; Hals råde inom vilket Halmstad domi- nerar över en jämförd ort, har av- Fränsats gentemot de omkringlig- -:| gande residensstäderna. Härvid har I restiderna. och resmöjligheterna in till. ; residensstäderna ”"uppmärk- Ande 1 3 omfattar betydande områden i Kri- stianstads, Kronobergs ”och Jönkö- :| pings län både vid bil- och tågresa Inom dessa områden -har alltså' be- " "utveckling m m betydligt an- » > norlunda nu än då, Det är från de. nu aktuella förhåll folkni) kortare restid till Halm- stad än till sin residensstad. -Även . inriktningen av ' ' befolkningens och med ledning av undersök- hingar, och prognoser för den : utveckling som kan förutses un- der överskådlig framtid, som förslag till ny gränsdragning för - ett framtida Hallands län; : ver ”"nder den hittills förflutna de- av 1960-talet har (expansionen Inon. industrin varit betydande och jämsides därmed' har folkmängden | kare orienterade mot Halmstad än ) har undersökts enligt skilda kriterier såsom flytt- ningar; inköpsresor, telefi 1 delen av Jänet: har beräknats öka . med 20.000 å 25.000 inv: fram till :år :1975.. Även om tillväxten i återstoden äv länet samt årsmedel- befolkningen ej beaktas; kan ':man sålunda räkna med "att: länet: år 1975 " har" en: "folkmängd: på "nära 300.000 inv. Länets- skatteunderlag enligt 1953: års taxeri sedan lt gått utmed älvarna.' Den planerade och påbör- jade motorvägen - utmed ' kusten ' kommer . att . ytterligare - förbättra 'kommunikationerria” i länets längd- riktning. "Med hänsyn” härtill "är Hälmstad som; re: densstad ganska | lättillgängli, och:« utredningen räknar oe att : även de som: bor: längst: ut i länets periferi kan. nå dit med bil” på. ca en och en halv timme, - LÄNETS ARRONDERING BLIR VÄL ANPASSAD :; : Länsutredarna' blundar. inte för till 11,1 milj skattekronor och anta« let skattekronor . per. invånare” till 42,97.” Expansionen inom ' närings- liv och befolkning. kan. förväntas. öka skattekraften väsentligt. : Folktätheten å den föreslagna. fänsbildningen "är avgjort : störst 1 lens riktning m m.. Härvid har det Jvisat sig att befolkningen i inori sto- ra delar av Kristianstads, Krono- bergs och Jönköpings län är star- mot sina egna residensstäder,. De kommunblock, för vilka Hal d kustbygd "Kustblock folk- mängd utgöres: av” 204.000 och in- landsblockens av 57.000. Man, vän- tar även 'att befolkningskoncentra- tionen -till kustbygden' blir : ännu starkare i framtiden: Ett av argu- menten för den nya länsbildni; att: vissa övergå . kan uppstå -: för landstingskommuneh "särskilt beträffande servicen. på sjukvårdens . område. Detta 'gäl- ler även "investeringar" och "dylikt. Dessa” svårigheter "bör emellertid inte tillmätas sådan vikt, att de fär motivera en justering av. en från andra vägande synpunkter lämplig arrondering av länet, säger läns kommittén." - . Slutligen bör understrykas — . och det är inte minst viktigt — : att det. här skisserade nya almstadslänet att få” är också önskemålet att kust å- sålunda är en lämplig resid d, det från K backa i norr till Än- är i Kristianstads län Båstads-- och X Iholmsblocken, i 'K bergs lholm i söder ' sanhålls 'i ett län då näringslivet där och plane- ett starkt expanderande mn « ringsliv "med' goda arbetsmöj- . ligheter och ett snabbt växande : skatteunderlag, som skapar . växt i allt anabbare takt." Inflytté Kidnäppare sia (Forts. från. sid, 1): Ye me mee Prensa fru och- andra flickor- till. Ara- Man - visste inte om Otter fört flickorna. till Kuweit mot a : deras : vilja och under falska förespeglinga r..Om han. gjort Prenumerera j på ' vevan a > det riskerar han” att dömas för -kidnapping. eo: förutsä för en god ser-. vice för. länsbefolkningen på samhällslivets olika områden. Väsentliga fakta talar alltså för ett framtida hallandslän enligt de, i "lä ittér "sas. Utredningen ger. en bister? bild av. ”träsket” i Stockholm, Närmast : kommer - nu - en rad åtgärder efter hand att vidtas för ; att. ..rädda: Än "Utredningen + har gällt" . kvinnor. Totalt anmäldes : från . åklagarmyndigheten 40 perso- . ner varav 12 män. Tre av de .28 kvinnorna finns inte i-so- .cialregistret. "Aterstår alltså 25 ', kvinnor : av vilka 2 finns i re- - gistret. men inte ' fått någon som” helst ”socialhjälp. "De 25 kvinnorna är i äre 22 till 53 år, 21 är under 40 år, Bara sex av fvinnorna är födda i Stockholm. 19 har kömmit från landsorten. Tio. är ogifta, men ; detaljer; redovi-: Lita aldrig: (Forts, från sid, 1). "mest . med Problemen. kring barnet i trafiken: Hon berättar följande "lilla 'sanna historia: i « En 6—7-årig pojke kom en "dag gående lugnt och oberört genom den värsta trafiken på ; Stockholms ' gator. Bilar” tuta: "de: farbröder svor och ' t "näven: mot hönom, : "bilarna ; doppade fronten i i asfalten, När "gossen kommit över gatan gick dag "fram till honom —"-Såg du inte att! | bilarnå Varför "s' "trottoaren 'stanna' för bilarna! Nr "— Jamen, 'sa' pojken: och [8 tittade förnärmad upp, Jag är ju ett expresståg. Och express- tåg” stannar: ;väl inte: för bilar : heller! Pojken : var alltså - inte: en 'pojke när han gick över. ga- an. Han. var ett :expresståg. Vi tar" för lite', hänsyn: till de långa perioder "av i roll- lekande som ingår 'i varje : batns utveckling. Kanske par- | --'veln ' som : sprang på” din: bil "inte var en "vanlig pojke, utan > en : flygmaskin, : eller Dragos, eller : en” astronaut? ” Ser och hör annorlunda” Men det är inte bara barnets be- teende' 'som'.är rätt avsevärt olikt den” vuxnes, också när det. gäller reaktionerna är barnet. annorlunda utrustat." Det' ser och, hör: annöor- lunda än' den vuxne. Genom om- fattande Undersökningar har läkare och barnpsykologer - kommit fram till att barnets'seende ännu i sex- årsåldern är begränsat. Det "har | svårt "att flytta blicken från : ett föremål långt borta. till ett närma- re "ögat, Reakti iden kan. vara ganska lång. Ar En vuxen kan: uppfatta rörelser med ögonvrån, på” ing och sidan . Det ”Kan inte: ett. barn, - Och det! är omöjligt för en "sexåring att rätt uppfatta ett föremål som rör sig i riktning mot eller ifrån det, att t. ex. bedöma ' en. Snnalkande bils . håstighet. ae ” Vidare är. det klart bevisat” ätt ett barn i förskoleåldern och en bit uppåt inte förmår att avgöra från vilket. : håll: trafikljuden > kommer. Vid undersökningar har man kon- staterat att en" 4—5-åring om man ropar på honom kan' gå 'åt precis motsatt håll som det varifrån lju= det: kommer. a dem sr 7 Inte höger och 'värs +1 lekskolorna får barnen lära sig att gå på goddaghandens' sida . av vägen eller gångbanan. Trafikfost- ran på detta: stadium är väl-ge- nomtänkt och” har hela tiden bar- nens mognad och ' psykologiska förutsättningar som, utgångspunkt, barnen." Man använder : 'ord ' och uttryck; som ingår i' deras: vanliga njed | vokabulär. Alla. barn vet på vilken ma därför att de avtjänar straff, en är. änka och tre frånskilda. Tre avi i ogifta” har ' barn, Av de gifta har en' kvinna sju barn, av. wilka ' 4. är, omhändertagna, ' en annan kvinna har sex barn varav 3 är omhändertagna. "En kvinna med 5 barn har själv hand om "Jtvå' och en' mor med fyra barn har fått Ni sida. goddaghanden är,- men ” inte förrän i tioårsåldern kan ett barn reflexmässigt -skilja på höger, och vänster. - « Ett viktigt led i i strävan att ska- pa trafiksäkerhet är den. trafikun- dervisning som varit obligatorisk i skolan sedan 1936 och som intensi- fierades 1959. -- Redan i-småskolan sätter . trafikundervisningen . « in, främst genom lärarnas' insatser, — De flesta barnen är omhändertäg- na av barnavårdsnämnder i lands. orten." En av mödrarna fick sitt första barn när hon var 16 år, Sju. hade fått barn i innan de var 20 år. A PERIODVIS ARBETE ; Det här Rv att kvins "redovisar i i sitt förslag, . + sne od + Bagnar, norna periodvis t an- ställningar. De har arbetat - som diskerskor, köksbiträden, hembi-. träden. -hotellstäderskor, servitriser, SE SE Ar ” H a - i ? se PE + sjukvårdsbiträden och telefonist Åtminstone fyra har inte haft t på got arbete alls, . - Männen som kvinnorna klientel som går mt och in i fäng- elserna, « Det finns” ett par . kv fenskapet. bestå förl | Vallbergå'. ; fel kurnare på "området; a | träffande höll på atv ' köra” över” dig? I; Man får inte gå över huvudet på |det: stadigt :]bott ihop med ' har. tillhört det Or: öm . varit gifta "”med” män "som : vistats (Forts. från sid. 1) —' Men "kraven. myndigheterna; Tvort av höns, , hr" Svensson". - med sig, att hönsen SR i: rantän ett år innan de kan der överinseende av docent Börje - Hansseny en. av vårt Jands ler. av kyckling Sen a TPelautomgtise a täck gsmaskin : krylkler -de hiäekta pipande kycklingar, som, när. hela ' kullen är klar; kommer avt könsgranskas av japanska ex rter. — Det finns inga; som” når upp: i till en sådan snabbhet och: dessn utom” säkerhet; 'när "det gäller. pat könsskilja kycklingar, ' sön å nerma,' förklarade, han .vidäre: Ber säkerheten når . de... så nära hundra: procent, ; och ” mera: kan man' knappast begära. I Det är M klart att dont' har brå bet talt, Then, det är: de sannerligen "wärda. 2? < Under , vår vandring fr Svens- läg n återkommer | aa OM hor viktigt det är, med hygienen 2. föds od ve Vi. har. ju anställda på kot- trollhönseriet, sa han, och av des- sa. har var "och en sin” bestämda avdelning, som de sköter utan 'åatb: urider: arbetets gång komma i kon- takt med varandra; Den: som skö- ter. kläckningen och pysslar med de.” nykläckta” kycklingarna". "har alltså inget samröre med den, som sysslar med de:mera wuxna. äh M Laholm - Det är med tanke på detta, som hr: Svensson” planerar bygga i La- hölni, Han: har 'köpt' en gård och > där ämnar" han "uppföra" två fas- tigheter, vardera ”60x11 meter. — Varje huskropp , skall: rymma” 3.500 ”åvelshönor, berättade” ham och kommer "givetvis vatt för vårt vidkommande ". fesultera "ytterli=" ' gare expansion. :' - Ty stordirift måste :: det var: både på der s : verera : värphönsen | ker. iskall lev. soner. som i kbompanjonskap skulle starta med. äggproduktion,';: PU — De -håde från början! klart för sig att skall man: lyckas, mås" te man driva i stort, sa han, Var. för de. utgått från en kalkyl med .. - 10.000 höns, . som fört örövnågt c skulle ' man kommer att utnyttja alla de de tekniska " hjälpmedel, : ' som branschen ' till: buds. : I en av lokalerna ':stod:.låd; låda med åvrigt. sfracklande: kyck- lingat; som nått den artningsvärda". åldern. av "åtta veckor. FÅ ingarna - är : klarade för länge & sedan. och: nmw gäller det >: att få / . orderna - effektuerade; 7 :: Vi » och, ett . välsmort : ana Evarar för att alt "skall men Också dör lokala polisen med- verkar. Zn : "NIF och skol verstyrelsén an= ördnar 'varje år en rad. -foribild- :' ningskurser för lärare" och" polis- Personal, Sedan” 1960"-har :' NIF bis > dragit med sådan Undervisning. av lärare i 130 kommuner.» där. sam-: manlagt 6.000 län e har deltagit. vr : 0 Grundlig undervisning "I de första årsklasserna ' går man ' in för utidervisning : inom japitlen: gångtrafik: och ' .-cykelåkning..-: polis. och lärare. Högre upp .i klas- serna :blir ' det en:mera vittomfat- tande kurs av. trafikregler -och-. i, de högsta. klasserna - får eleverna genomgå . en utbildning . som' mot- . svarar, de ku Skäper, € en. | aspirant har: ckså .r Där går .ma ' juridiska, sociala . och psykiska » konsekvenser > en "trafikolycka - för med tsig.:' Man wvill:träna barnen .- och'ungdomarna. till- ett lojalt -tän= kande gentemot medmänniskor och älle i trafike; | kolsäkerhetspatruller Skolsäkerhetspatruller,.« vs eller skolpolisér som -.man . numbra - säs ger, började, utbildas i Sverige. för ring tio år sedan .. 'efter: "- en amerikansk idé. Nu har man över 22.000" utbildade” skolpoliser i Jan ”Man plocka ut Toppelever i i i klas. serna 5, 6 och 7, De ' får, efter målsmaris tillstånd! genomgå : tio : timmars: intensiv träfikundervisning Kursen" -ävslutas med - prov. som: rmånga vuxna trafikanter äk " inte :skulle 'klara.. -.. : erligen ' : "Sedär skolpoliserna : a kom ” till > Sverige har:inte"en enda olycka inträffat i-närheten. av de" "skolor som skolpoliserna ”beskyddat”, Db i | äupplöstrare : : "Det ' bästa "med ' trafikundbrvis- nt ningen ha skolorna . är att inte para arnen får en ordentli |trafiktrågorna 9 de ig' insikt > t är otvivelaktigt” så att bar- nen i stor utsträckning 'undervisar sina föräldrar och rättar : 4 dem 1 ett trafikmedvetet : skolbära ' ,kan ingen: Vuxen fåln ou, vw Kerstin Berlman : i fängelse Vader hela: den tid äk- - har: praktiska övningar .ledda'y äv . . trafiken, Och. en bättre fostrare än 2.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.