" EAHOLMS mme dvs en tadé . "gostliva sidor '- Skolans : och h aa vgl = i varje fall]. "en 'eriligf alla: vackra. 'deklaratione = «att .bland :mycket annat lära "de :unga' vanlig -hyfs ;ock -hän egen "skolas; -verksamhet! '7 Derma: attityd” ära: självfallet I FR 'sym: Barn" har olika? möjlighet att i -fisind, men ett. är säkert: det bec- . hövs” korrektionsmiedel. .' omgivnings "skull. « Två skolelevers' busaktiga; höt- fulla. uppträdande mot; &n T'de- ras' ögon misshaglig lärare ” Bergäskölän i Malmö” hör” knäp? 1 de mer "””normala”” dis-. ciplinproblemen i skolan... Dess- bätlre? Men :dét inträffade" tårde aktualiserat. ett annåt problem, |” ” past: Igodogöra , sig dessa "del ' mentari mänskligt. umgänge; Det |- uppstår: "disciplinsvårigheter, hå-| de” i hem och "skola. De - rätta ör "de ungas” egen : och ' "deras ärmaste '.Det sätt. i värpå. -profésso nar ' Heckscher : störtade E " sin' position -som ledaré' för hö- Adarpattiet. tillhör till: vall "lycka | undantagen ,' 'i rt syerisk, politisk | verksamhet. Metoden - -att -gå -bak- i" om .ryggen .på. ledaren: och rycka undan häns politiska plattform ö-1." , ver en natt är vanligare pär det . tvingade: .den. definitiva «avgången . var infe eps så. generös mot Guh när” "Heckscher att den” gav” ho ran" som under. årti högerpartiet” all” till; . Å Först efter två dagar; ;békvämäde] mar sig till! att informera” profes- | sor: Heckscher: om: hahs falls + :.+1- Då hade han redan fått höra. tat] motiveringar .som:. wi ger Se | frnner Ar be tar bladet "Den ena, mycket viktigä” inotive- ringen är att en sådan ledighet : kan ge den enskilde arbetstagaren] . ökade" möjlighetér till vidareuts ; "även i. framtiden? .Det är inte. sål de T alldeles . säkert, ' Samhällets insat: ' ser även för. vuxenutbildningen ökar visserligen förutsättningarna för allt flera, att tillgodogöra" sig en sådan; Men mycket talar sam-= tidigt för. att det. till väsentlig del blir på samhällets bekostnad. Le- :' dighet för studier bör med andra ord. så småningom kunna ordnas ”” ändå; utan att den inkräktar: på , eventuell ”semestertid eller mins: kar ' arbetsinkomsten, Så sker-ju för vissa yrken redan 'nu. as Avkoppling och ' kraftsamling . anges som huvudmotiv för ' en längre tids ledighet, Ökad chans för allt flera att se något av vår värld är ett annat argument, Någon svårighet att finna skäl " som motiverar en längre tids Jer " olika slag av dighet än vad en normal semester ger finns säkert inte. Svårare tor- de, bli ätt i en-tid med allvarlig brist på utbildat folk; av alla ka- tegorier : presentera” övertygande | bevis för att just det här är rätta : sättet att bäst hushålla med re- surserna, resonerar Arbetarbla- ” det. : or - DET SVENSKA SKATTE. ' SYSTEMET är lika enkelt och lättfattlig som att spränga spelbanken i Monte Carlo skriver Fri! Kö pen- s ka p och påminner om- att 31 mars är sista deklarationsdagen för butiksägarna: fö - Lagstiftarna- har :under många år på-olika sätt försökt underlät- ta löntagarnas deklaration genom ingar, Saöodkan. med hittengartierda: Il oanggr lönndom petades: hr Heckscher,'(en | S ”"taxeringsgubbarna, som. inte" tän- 'Ker på att detta höjer: skatten till "en, orimligt. hög uttagningsprocent;. b.sin:: tr .ofördelaktigt på” .likvidit ch stöd i lagen” ör' tydligen inte "så mycket; ty, de; Saker: händer: som vid iBergasko- lan:; Läraren är" inte mer än ”en - människa) . AU +celeverna'? ifråga enligt > uppgifter ; shör till-- "obsér- S lar” med förmyndarattityder;” : stark :'vi-känsla ' inom ”arbetar- t ingsskolan, folk i arbetar; mer, att”. rasera; ojö terna, ärgiank da Költurbärriärer?” var temat för en -animerad kulturde- batt som ingick.i den av SLS an- ordnades: idlistriktsstudieledarkonfe- "gångna ” veckan Sånga-Säby, Vi: är" alltjämt benägna medel- klass, även om det skräm- " hävdade docent .' Harald Swedner, ' Lund; ''som ' inledde ' de- batten: Det finns en: ojämn' för- delning: av fritidsaktiviteterna, Det ett ; ; demokratiskt, ' rättvisekrav > skapa nytt” ”kulturinnehåll> Det behövs samhällspolitiska. åtgärder ” för: att ändra" på: de: institutionella faktor i kallad i Ti som ' man bl. a. den-artikeln? .— Min erfarenhet är "alto när man - ska ordna » föreläsningar -el- ler möten, med experter. som med- verkande, talar dessa: på ' exper- ters språk — de talar till var= andra.. Vanliga människor ä da da för att erkänna sina bristf kunskaper ' i ett eller annat ämne: '— En professor berättar som en rolighet att han, älskar . deckare: Sånt kan han. kosta på -sig, Men en annan stackars varelse skäms, säkter, ” Har: vi: från folkbildnings- organisationerna :x skapat - dessa rer som orsakar. ' ojär > Till debatten hade inbjudits; ele- Jä skul dkä hos människor, i vaD ÄR ARBETAR- KULTUR? oc. i i. Jtur? : undrade tudiesekreterara Ehrling. : fo För tl stadsbiblioteka f, | Docent Swed Jag menar, att Nacka; ”dch. studiesekreterare . Rå; 8-, = nde barriärer mot fin= som; . mottagits "med > kulturkretsar. ibland uppträtt ' som 'kulturapost. grupp: na "med solidaritet med den liga" finkultuteny . :£a omii . -den ;&sociåla: distansen mellan borgåre;. och sarbetare är: en ,rea- IA försvårar "för. finkultu- sprida sig till arbetargrup- r det. gäller .skat- nac met utnyttjas. av de unga, ”Aktivi teten: sjunker efter 25—30,' års ål- der; Mellah: 1525 -år. når den sitt maximum, .: ; Detta" återspeglas också i-brotteli gheten;. deri ] :20-å "rader ; ur? taxéringskontrollutred- i rätthåller s n mötiverar mycket; mer. Har, du. En Ilvarie? körisekvens ' blir nga Håll katastrofal ned- ”pmåhusbyggandet vilket r rade. docent ÅN turaktivitéterna:” a x ck |enormaz-allvar;a stoppa, inte. ”vid ivsstilen" har: inneburit ett - den hos. oss ska Få. samma tyngd som” den : engelska, I England fick Iman 'en'arbetarkultur långt innan den ' borgerliga finkulturen :- hann sprida sig, I Sverige har det gått långsamt. . oe ;— Och dess innehåll? - —" I : arbetarklassen finns 'ge- menskapen, man talar omv? sina vänner, man talar om sitt i-regel likartade - arbete, Tillvaron fylls. av iga I ij vån sad ; framföra url fäder. sa f ac oe Och därmed" hade man väl. ock. så i” stort sett.» enligt reporterns begreppet: ar=- ”borgerlig fin. kultur” Vad sär det att diskutera om:— i ett samhälle där man än- då til. syvende 08” sidst raderat + alla "väsent- Vad . menas ', med” arbetarkul li ' Ii arlielar-- och "filur A uppoffra denna” reell gombnskap.'. d DUM KOMMENTAR? mellan"; arbetar mening : definierat 'bejtarkultur contra Studiesekreterare :' Ehrling: Folkbildningsarbetet" har" blivit själv: läst, sett. dom. som man inte i. vårt” strävat efter. : 4 en mer intim aktivitet. "Och dessa «| människor: är:” inte . beredda att tillvaro för ' att frekventera stadsteater, bibliofeka- riecirklar etc. De håller ihop, i en Arbetärsoner-bibliotekarien Belt. zikoff trodde inte att. skillnaden och 'finkulturen var så rasande stor: — Jag und- Tar .om' man inte:kommer. sahning- en: närmast : om: man: "för. in: Hr dis- la.tilltyglat. Men vi fortsätter med att. dra-+var, och en /'vårt strå .till stacken, man förmedlar vad "man Den där rangordningen vad som | är. fint.. och. inte fint är hemskt, i | Får man -pösmage är det en sjuk. bete grekcypriotiska ' förberedelser ” för anfall mot den. turkiska, minori- teten. - Både vid ett sådant anfall och om grekeypriotiska Tuftvärns- robotar "monteras upp. på ön ho- tar turkarna att ingripa 'på Cy- pern., "Den för. dagen allt : över- -|skuggande uppgiften "blir att söka släcka alla gnistor i den” cyprio2 tiska 'krutdurken; Om” det "blir nya . strider på. Cypern, . kommer dessa av allt att: döma "att bli långt "allvarligare >än : sommarens sammandrabbningar. TT ge Dagens "Nyheter. + ås > Ledarkollektivet i Kreml hjälp- — te” 'oss "ätt ' bevara "proportionerna : på. inänniskans storhet.” Den skim-= rande gestalten: som : svirylar - frah genom. rymden är bara en :sida av : verkligheten. Den "andra är i |det dystra gäng som; misstänk- samt . bevakade. partichefen Bresj- nev ' när. hän' vidarebefordrade centralkommitténs ” ; hälsning till | kosmonauterna ' så att han inte rf Ad I ARBETSLOSHETEN ' Tusental I > [uttalandet "ges för egen del, | : | Handelstidhingen. . "så "Har da folkpartiet lämnat sitt -Isvar på hr .Hedlunds per brev . främförda" trevare" om ett upp- ” Iskov' med den bebådade nya jord- «Toch .skogsförvärvslagen. I ett myc- ket” kortfattat uttalande konstate- rar riksdagsgrupper att tanken :på ett tippskov saknar aktualitet." I ingen motivering till. att man nu” säger ett. Klart nej till uppskovslinjen. En : viktig beralare "och mer rationaliseri vänlig jordförvärvslagstiftning : - Hallandsposten ” (fp): ér..196 2 gav tydliga utslag: på hets dennä: ;börgerlika. finkultur? und- Swedner "med: adress 50-ÄRINGAR, "Bibliotekarie > Beltzikoff, reagera I de; mot: docent: Swednöers's, påst ende: om "åldersgrö miker: ligger: det : mig” varmt- om hjärtat” at Tyckliggöra "även arbi d daäktör &' Margot: 2 Jol ergård rklarade sig ha réagerat mot det den. högtidli raden; ; Arbetskraftsre= sursérna. motsvarade inte den höga efterfrågan," och - isvårigheten”. att tillsätta lediga platser ökade; skri: ver "Svenska Handelsbankens" eko. jämnare NS arelsält under: föregående tr rade” arbelslösa förstå kvartalet 1964 är ÄCgenomsnitt 21.700 per månad mot 300 under :sämma : kvartal året innan" Under" sista" kvartalet: 1964 Jag dock: månadsgenomsnittet. nå ned. ' Liksom under 1968 var "dets sam- Det : är, inte" realistiskt 'att. ri k na med kommunal skattesän i |Möjliet är förstås" att man på, got håll vill! ge utjämningssyste- tas "så att: det skapas" garantier "Turkarna "har slagit” "larm "om? Iskulle. frestas: att åka 'snålskjuts i "Ipå .de nya hjältarnas., popularitet. met den effekten, : De framlagda . [förslagen bör. i' första hand fat- £rt belastade” kom- muner. ges behöva. höja Samtidigt kanske dock en nan" kommun " tvingas” göra: justeringar. uppåt. : ”Dala-Demokräteni. skatten ytterligare. och an- Det bar intö' varit "någon måtta på -spådomär' om alla de olyckor som skulle "drabba landet "och den fria ' pressen ” om . förslaget > om presstöd gick igenom, Nu kommer det -' emellertid inte ' att gå som motståndarna . till. förslaget ' rar. Staten är:redan mr hårt 'en- gagerad. 'på många : -områden ' utan att för 'den" skull: vilja” eller kun- na " varken” I dirigera eller ' "censu- rera.: Dessutom. har - -dagstidning- arna redan nu ett' betydande stäts- stöd genom de” subventionerade pösttaxorna. Vidare - är. undantagen - från ”omsättningsskatt, Hotas .det fria. ordet i: dag så är det. "av. pol . "eller vettigt «utformat : som möjligt, bör ejda Gunnar . Sjökvist 4 i Lantarbetaren. Frikyrkorna” har spelat en 'vik- äg ; 'foll :i' det” svenska : sanhället. Även irden nya samhällsbild; som växer" fram; :kan "man: förutse 'vik- tiga uppgifter för. dem, främst riär det gäller ungdomsfosträn och "ge- menskapsfunktionernas utbyggan- de,: både" i: nya botsättningsmiljös Men : för. att. kunnar ftyta ippgift måste nde «lösa sin . Jorsak,; är dock självfallet : att par-|s mm. är > |tiet i många år agerat för” enli- É 8-1. tyvärr. säga,” att sen" god idé 'ge- Inom: dåligt: praktiskt handlag” där är "på" väg "aft : förfuskas:. Kritiken mot: handlaget avser både MbS- "antalet ' redskapsarbeten: = och + ningskurser.: dor genomsnit 22.000 per "månad: ee lsatta'i-bez is: omskol- ”"Medborgerlig | samling £ 2i 'Skåne' måste ! nian: "nog ledningen ' ock högerpartiet.” Gunz nar Heckschers: samarbetsansträng- ningar char. under inga: omständig- N h Antalet Sysselsatta inom indu- strin' var under:: året + i- "genom- snitt knappt 1 procent.:större än under: 1963, Detsamma ' gäller ”an=-' talet ? utförda” "arbetstimmar ' per vecka. Sysselsättningen inom han. deln var'1-å'2: procent: högre än under: 1963. En, fortsatt betydande, sysselsättningsökning — med i ge- nomsnitt "ca 3 procent" — skedde 524 kr. anslag : till .; idrottens: på ; d Från riksdagen: JE Det: kan hända” "lustiga: saker>i|- riksdagen ibland. Man kan få upp- leva" att nära nog en hel efter- middag ägnas åt att: debattera om boxningsförbundet : "skall: ha 3. 52.000 i-statsanslag' eller: inte.: Dessa ”eH er:".20 000.:är då en. :literi pott. inom byggnads. verksamheten. Lönerna :' tydande 4 sade” en "fortsatt: b göt "högre "än. fö genomsnitt för hela året var antal let "arbetslösa per i månad 3.600 lägre" än 1963. Hela minskningen föll på. södra ' och: mellersta ; Sveri Vv siga, lönel "procent, och -anläggnings- "Den "totala Iönez sumifharn"' steg ed drygt 8 procent eller i stort sett lika mycket som föregående: år: : Härtill. bidrog av- jningar med ca löneglidning ' "med yBt? 2: procent: och sysselsätt-' : ningsförändringar med 2 procent. dagen : skulle "uppträda ij :| myhdare -över : sRiksidrottsförburidet "I och påpeka -att ' inte en krona av anslaget :fick gå -till:; boxningen. ”Jultomten”;' och MBS-aren;.Sten Sjöholm från Hälsingborg slog, vil ringen” -som boxningens : dödgräz vare.” Hans våldsamma frenesi verz kade" något forcerad när han sam- och. pondus: som. . mån. tar” till när k. från ; folkbildningsorganisationerna, - för att hu: inte. tala" om, ”pösmagar” SA 'med "fjolårets". "kvoter, medan särskilt de-största bristort. ” terna bör: få en. ökring, vars stör: --lek-självfallet. måste. -bli- beroende av planeringsläget, tillgång på ar: betskraft” och-.andra'; faktorer. Centerpartiet har: vidare - föresla> git: åtgärder mot: det s.k rivs ningsraseriet samt er förstärkning satserna, varigenom, ca,4 000 nyå arbetstillfällen varje år skapas i orter; -med ”'sysselsättni heter. - SÄveni B ändiga för” att minskat trycket : 1 storstädare holtadsköd rhas 4 sina tjänster. åt Incdborgarna; tr - ex." ett' samtal "med 4 en "generaldi rektör, 7 skriver ten: signatär . ningsblåd:t 4 r Jå; varför vinte? Staten är na- turligtvis inte till för medborgar: |: nås . skull, utan . medborgarna är till för att statens företrädare skåll' ha” riågra som” bär upp dem. - En annan uppfattning ä är hopplöst gammalmodig, €'3vi.v oc --Om"ien:; bonde kommer t Stockholm och frågar .en polis- Er för att inte tala om sjömansskat. ten,. där preliminärskatten är så definitiv, att någon deklaration inte behöver avlämnas. Detta har en del taxeringsmyndigheter fun. "nit så "välgörande enkelt, att de "> helt på egen hand utan stöd i la<; gen' funnit på att schablontaxera . rörelseidkare, genom att antäga . att. alla. rörelser inom 'samma bransch har lika hög bruttövinst- pel, " ett statens". yttersta pekfinger,.. var ' Lantbruksveckan hålls; så' bör han åtminstorie be- tala' en-tia :för upplysningen. El- ler en femma för att han 'besvä- rar, om konstapeln. som troligt är a Jan a ge, den önskade ”upplys- sa Själv hälsade - vi på jordbruks: |; ”Tainistern, 7 Vad ': skulle : det inte ko | : av" de lokaliseringspolitiska -in-| bvent nerar; . flera ådda : + förmyndarattityden I - var: en > sport-på /ut- "Jag sitter "på "en . omkring mig. sitter människor som talar. .om. något," som i tidningen fått. rubriken: Poppräst chockade. ; "Tankarna kommer; Var. det per- r' fel: med. hans ' .uppträdande? Gick : det" inte i stil med så myc- ket "annat "som: når". oss . genom etern? Tåg inte det ' uppseendeväc- kande" i det faktum att han är an- ställd .inom kyrkan”, och inte i nöjesindustrin? : : "Som vanligt” va meningarna lade; ”Det är sådant som tillta- lar moderna människor, :som : drar ungdom till kyrkan.' Är det bättre. med tomma: kyrkor. än” "med ipräs., ter 'som följer. med "sin tid?”; hör ig ågon säga, SÄr det insignum om Låt oss (exemplifiera: Kockums. för anledning att anrionsera" "om7 tankbåtar: i 7 |: Sydsvenska I Dagbladet? : "Det kan ki er motorvägar.” -I "vissa stidringar: har skrikits högt. om: vådan: av ett statsstöd, «Tidningen. skulle bli” bunden av. « staten, och av; sitt: parti och skul- > sikter" fritt. Mot "detta: skall" sä- v gas att de” tidningar som. skulle » erhålla - -statsstöd ' är: de, : 'som 're- - dan. nu är beroende av pengar » från" olika hål” för” att existera. "Ur Vår synpunkt är det betydligt : hederligare att dessa pengar kom- "mer från staten via partiet än att ;-tidningsledningen ä är köpt av. pris -vatpersoner eller företag. , Polivis k Tidskrift -att hon slukar allt nytt oprövat? -Kyrkaris budskap är. tidlöst, dess kärna får inte :förvanskas,- det är inte':vik- tigast att folk går. i kyrkan: utan det att, det budskap hon förmed- lar, har: "något: av: evighetsvärde att eu ; äger” någon annan. >. > tankar spinner: vida Skulle det inte väcka samma: upj seende. om 'en' som utbildats. till läkare och tagit anställning | lasarett förvandlade lasarettet ”till fån | så. här det hen' som chockade? Vad var det|d på ett. tydelse, om de står tomma. lämnar: meningslös tomhet,- "I ag got '. värdebeständigt, ger. varaktig glädje och trygghet denna otrygghetens värld. modedirektris - och prästen popsångare, då har vi råkat in men är det lande falkskyltning. S Tatjana, NM krut; Vingen" större . Be Alt" det: där ”som"' bara. efter- ängs- lan:, och? otrygghet: finns . överallt, behöver. man. inte. gå till. kyre änslå av alt" män- niskor uppsöker 'gudstjänstlokalér- na "för atb få” höra. talas om;inå- " något som ”Om''matvaruskylten hänger på skoaffären, läkaren uppträder som'j "som: egreppsförvirring, i så fall säkert, att det- bara: är ' konservativa 'bakåt- |? strävare, som: reagerar negativt? - Att byta yrke är fullt legalt för att' inte säga tillrådligt, om man vantrivs -.med det man först valde men att ägna sig åt något annat än det :man utger sig för är .vilsele- hotas' av. svältdöden? Hr : Sjöholm Vr: niot 68. hållanden - som ” däremot. liknade |! golvning var ”hem och: sybehörs. ministern” ; Ulla 7 Lindström som fick ' bakslag - "andra" ifråga om anslag rationsnämnden, : Ön mu Ulla ville.ge nämnden 400.000 "kr. för: nästa. budgetår, men andra i, kammaren beslöt att ge 100.000 kr. mera genom att bifalla ett förslag från borgerligt håll. Centerpartis- ;.ten' Bengt Sjönell från" Stockholm var "en av. dem 'som i debatten "medverkade ” till att. ”golva stats- rådet. Lindström. . Visserligen vann statsrådet Lin - ström -med fyra i rösters. marginal i första kammaren men det ”kom- munala sambandet” lär inte "rädda henne' från; ett nederlag i den ge- i: detta ärende, Förlustsifirorna” i stora som - 1220 mot 89, Debatten om idrottssna de sig emellertid om sanslaget a ningens vara eller ick Ibör kanske. ; Sa 2 Detta påpekas till riksdags. männens heder; Centerpartisterna en. att det är sådant : moderna niskor . som kommer till läsare tet för att söka bot för en 'sjuk- dom :skulle bli föga hjälpta "om läkaren inte 'hade något annat:att komma med än - förevisandet. av moderna kläder. «> 7 : ', Eller: om "en människa 'g i en matvaruaffär för att fört nå- got att stilla sin hunger med" och finner "att .i affären finns- bara skor. Även om det är. vackra skor och. moderna skor så kan säkert inte "motiveringen att det är”så- dant moderna människor -wvill''ha, hindra att han: går: både tomhänt "Om i " gudstjänstlokalerna inte bjuds "annat än defördriv, - det hastigt" förbleknande glittrej t kring det. snabbt ” flyende. "människolivet, en" modesalong under motivering] r människor tycker om? Men mär- z Lars" Eliasson' och Torste; son. "kämpade. båda för "den hg ning av idrottsanslaget' som cen tern 'och folkpartiet motionérat om och som sedan I högern anslutit sig till : under. riksdags dlingen. Det påpekade: es "vilket värde "det,d ligger i idrotten som en föreb; fade ”friskvård” älle är bristen på motion o rörelse" ger anledning. fra i fonsfall och kostnader, för sam” "Det höjda: ansla, get till - samar a som tll idrotts tveratnhanget ng hade speciellt : mo. Såväl för skolornas som mänhetens vidkommande är belo- vet av simanläggningar. stort, nr ; De sve är. ju nu en & na somrarna. ång inte alltid.sådana kan simma utomhus ens at vi mk "Cesom," miljoner. Debatten gällde. om riks d da”. rallarsvingar när: han' ”gick i tidigt - flera gånger påpekade, att döende ivårt land. Varför så - mycket på "en "kråka ' som: ändå förlorade "matchen på - poäng :.— närmare. bestämt. med röstsiffrorna andra kammaren ' var nämligen” sål vårt samhälle | fi behovet av simhallar. | h höra talas” om: att Spubilismén har som smål att: tunga. män, skall ska- hem. för .de-familjer där båda för- äldrarna? vill: örvärvsarbeta, förs vi: sett förut i Hörna verkligen Korsnäsg; | kande.” angelägen att.--ma avbryta honom, mitt i? mensamma votering 'som följer il... " Den italienske frihetsnjälten Ga- ribaldi. tillfrågades” en. gång av den lilla skara, som följde honom: Vad. bjuder du oss, om vi föl- jer." dig?” . Garibaldi : svarade: '”Jag bjuder "er försakelse, svält, kamp, sår, smärta och död, men till sist. ett fritt Italien”. Och skaran sva= rade: SD följer vi dig. i kam= Peä. -vära" en. kristen är att följa Lammet vart det än går. Vi följer ine: Kristus av ' beräkning, inte för jr att vinna något, inte för att önar sig” ” ia sin ig”, Också Jesus bju jan; självförnekelse och då gen 'som "vill ha det bekvämt "kan följa'. Lammet. Det är ingen de kristnas skor som följer. en tåg. Det är männi- bär ett:kors, Och: som som blev korsfäst, uster, De väljer inte sin. väg torfölja De är inte ledare utan ef- dlare.”De förorsakar att. i allt a. sin. ledare,. och. ledaren : är Tammet, det tåliga, stilla. offer- jänmet, & Sn SOm segrar genom att är de som f Lam- met vant. det än gr, Sljer I | ära och glans över har: sagt ' nej till sina, egna, "bättre resurser utan' att | :wissa er "pressen " strävanden.' Ett direkt presstöd;:så : er, : och i: alltmer: uttunnade gles- ' utom vägra: tex. att bygga: dag- skara -bedrövelse, of- ' löd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.