Sydhallands schack '. vera. match söndag. 2 MAMB gre | Nodoger de 08 obs 1055 " Arets stämma” håll Axel' Kristi. i Harplinge bl han hälsade 18 - DS ombud och ett 100- tal. övriga RLF-are välkomna till årsstämman på tad a "> Grand i Hal fö: RET på : Men". det är : självklart ' nit jordbruket påverkas starkt i föränderlighetens samhälle" eftersom - mera räknar med mindre än. 10 tredjedel av befolkningen bara för; 30 år" sedan. Hr Krisfiansson 7 ”erinrade : även " om att det sexår 4 slut och att provisoriskt sådant”] på ett år kommer i stället. Vidare "berörde talaren” försläge till .ny torp valts till. ordförande för: stäm- man med hr Ake Kronqvist. i i Knä- red. som vice: ordförande. Startade förhandlingarna; vilka 7 pågick : över. fyra timmar. med avbrott för "lunch, Valen avverkades i rask takt - denna näringsgren genomgår en'så stark. rutionalisering "att vi nu- Procent sysselsatta i i denna mot en iga jordbruksavfalet lider mot sitt': jordförvärvslag amt bolagstö ingen Norde i Halland Johannes | Samuelsson, Idala K MOTIONERNA : & Södra Hallands "ortsförbund hade motionerat cm ;'ångelägenheten: av " RLF-stämmans presidium: Närmast i bilden ombudsman” Göte Johnsson, länsförbundsordfö "Kristiansson," SE obdamen :Arne H"Nilsson, årsstämmans ordförande Algot Hantoft samt st immans vice. s ordförande” sAke Kronqvist längst bort i bilden. ganisationer: genomför. en” - upplys- ningskampänj efter nma '.; önster som. 195 br "Fögereds- vävd protesterade mot att en "självrisk" på : 100 ' kr införts i kollektiva ansvarighetsför- säk ing. "Motionen föranledde ingen "Träslövs avd.h hade i motion tagit upp: rågan om släktköp ;av gårdar " | och lantbruksnämndernas rätt att i vissa” fäll:” vägra” ”förvärvstillstånd. I sådana fall. Sedan det upplysts. att att” ; odlingen : av " -polatis .- "över och följde valbered: förslag. Stä del erade. sig tydligen på de vitala frågor som tagits upp i länsförbundsstyrelsens skrivelser ellej 4 Till. styrelseledamö i av två år omvaldes. hrr.. Alvar An- dersson, Knäred, John Per SSON,” Asi- ge, Evald Karlssoni Ullared, Jacob Jacobsson, Himle, :"och'”Arn " dersson, - Släp,! -med hir John dJo= hansson; Breared, Richard "Andet sotl,' Heberg, Bror”Andef: lared, Ingvar Sven: och Birger Andersså ersättäre, ,. i tiansson, Harplinge 2 | Även" revisorerna ”hrr Claes 4 : dersson: Getinge och Johan Johans- son, Tvååker omvaldes, ;;' Ombud till riksförbundsstämman blev hrr Gösta / Göransson, Ros- torp, John - Bengtsson, ' Torup : och | Svenning Svensson, ' Harplinge" för födra Hallands: ortsförbund, Richard Andersson, 'Heberg och Sven-Eric Lorentzon, Ätran för Falkenbergs " ortsförbund; Ingvar Svensson,” "Två- åker och Göran” Carlsson, "Horred ' för "Varbergstraktens ortsförbund " samt Otto Johansson, Frillesås och Yngve Persson, Hanhals fö Hallands ortsförbund, : Led 1. förhandli sl tionen för arrendefrågor blev hrr . Ivan Högdal, Åled, Rudolf Jönrup, "Tvååker och Karl Johansson, "Skrea med Hans Olsson, Tvååker, Gunnar Jönsson, . Vallberga' "och Elon Nils- son, Eldsberga, . som: » rådgivande v' ledamöter i olika sektioner, - mofö : .Länsförbundets. el-sektion följande sammansättning: hrr: Per Andersson, . ordförande; ”., "Göran |. Carlsson, Horred, Artur Vv Johans- skördeskadekommitté utsågs ” -hrr Axel. Kristiansson, ' ordf, ' "Allan r Claesson, : Derome, v"ordf, Gösta Göransson, Hallandsås, "Richard An- dersson, Heberg och Johannes Sat muelsson, Idala, en .Taxeringskommitten består” ' av hrr Axel Kristiansson, ordf, John Persson, Asige, . Alvar Andersson, Knäred," John ' Antonsson, Skällin- ge och Bo Colliander, Falkenberg. > Till representänter i . Förenings- nämnden valdes hrr Axel: Kristians: son och John Persson, Asige.> I Studieförbundet :skall ombuds- man "Arne H Nilsson,. Falkenberg representera .RLF, 'i' Föreningen Hallands Landsbygdsintressen Axel Kristiansson, i Hallands distrikt av Bygdegårdarnas riksförbund 'Arne H Nilsson, Falkenberg och i Före- . skilj ande med ionen:; och att odlingsareal och skörd inventeras samt att” utbuden samordnas. Vi: däre' uttalades önskvärdheten av en |- åtisnotering för Sydsverige, .; -- Länsförbundsstyrelsen'': :hade "an« fört att problemet diskuterades vid RLF:s ; ; förtroenderådssammanträde i; Falun förra året "och då utmyn- nade i i n skrivelse till Statens jord= ä reslogs vid- VS dels förbättra det nuvarande Sys- j temet för uppskattning av matpota- sskördens stbrlek .med bl a sär- = och. fabrikspota- möjliggöra en torleken, av pota= idanfö andet av tillfälliga överskott, En . förutsätt- ning för att detta 'skall kunna ske är, att jordbruksnämnden äger be- : | myndigande "att vid behov. använ. 1 för dettå än- Ceniralstyrelsen "erh Å uppdrag att i samverkan med övriga berörda : organisationer och” organ genomföra de förslag som' framförts samt att i samverkan med SLR för söka" åstad en fullstä e organisati isodl hela: landet. Stämman beslöt även sända motionen till : riksförbundet och understryka angelägenheten av att möjliga åtgärder vidtas.” ” ' Hishults RLF-avd föreslog : att slaktdjursavgiften för 'de första" 25 producerade grisarna skulle slopas samt att avgiften ' för följande gri- sar höjs : med. 50 öre, Syftemålet |. : | |produktion..” Länsförbundsstyrelsen fick i uppdrag vidta åtgärder i i'sam- band. med liknande” uppdrag". söm]: höststämman gav. : : > Hishults avd ville. att" restituti 0- nen på bensinskatt . för traktorer i jördbruksdrift skulle höjas: från nu- i | varande 340 till 450 kr pr år. Stäm- man beslöt överlämna ärendet. till riksförbundet för bedömning av för- slaget: mot bakgrundén av en: före: liggande utredning och företa: åt- gärder därest förbundet finner. så- dana motiverade, ? . .. Karups ' RLF-. avd motionerade om" att. åldersgränsen för traktor- körkort "skulle sänkas. från nuva- rande 16 till 15 år 'eller i; varje fall att-dispens lättare skulle kunna er- hållas än. för närvarande. Länsför- bundsstyrelsen fick stämmans upps drag: att ifråga om dispensmöjlig- heterna” begära. överläggning med |. - länsstyrelsen i Hallands län och i övrigt följa upp ärendet som ? styr relsen finner lämpligt, -. >. Morups avd hade i en motion få git upp konsumentupplysningen och ville effektivisera denna. Motionen vidarebefordrades till riksförbundet na över |. jordbruk tern' "i sin proposition beaktat. remissinstansernas.:: påpe- kande” detta stycke föranledde i mo- da siffrorna i landet då. det ; -. gäller, gifta kvinnor i förvärvs-.. , arbete, sade byrådirektör Sven- ; ' Börje!. Nilsson”; I : länsarbets- i nämnden" vid ett sammanträde : Falkenbore ha m av de ägs" : 1 ; I le kallats körimunalmän fån Idde delar av länet,. Landshövdingen ha- de plötsligt blivit förhindrad att le- da sammanträdet och till ordföran- de utsågs "kommunalkamrer Ragnar Olsson, Oskarström, ; =” på länsstyrelsen i Halmstad på" Vv. ”fritidshemsverksamheten i Hal-: av naden av, barnstugor som kan” "> ta hand :om: de förvärvsarbe- ' '" "tande kvinhornas barn som 5 ”drager till detta, och hr Nils- son ville särskilt trycka på, att att få en bättre tingens ordning . idetta avseende. F + ; Sammanträdet var utlyst av läns "gruppen för dag- och fritidshem, . Halland. och. till, detsamma : had måndagen, angående dag- och :- '+ Jands län, Det kan vara avsak-". : > man i Falkenberg gör något för' |1 Isdirektör Lars. Ström- berg erinrade om att enligt läns- styrelsens beslut i oktober 1964 har en lokal samarbetsgrupp för främ- jande' och planering, av samt ut- byggnad av, dag- och fritidshem för barn bildats i Halländ,: I. denna :| grupp är representerade länsstyrel- sen, .länsarkitektskontoret, . länsar- ämnden, . läns Isnämnd. K smubbior d Halmstad ökning av Vrkodrerkeainhoten bland gifta kvinnor, och främst inom | gruppen : gifta”, .kvinror . med barn: under skolåld där yrk teten hittills: varit ' lägst men ök- | ningstendensen nu är stor. År 1930 var endåst 9 proc av de gifta kvin- norna i låndet yrkesart tande men Laholm lira ; (Forts. från : sid. 1)eta >. utplanteringen av ålyngel, € ”en- lot av kammar advokatfiskal- ämbetet uppgjord och av: vat- tendomstolen:' fastställd plan. Genom: nu meddelad, dom upphävs det "förfaringssätt, som "av samma vattendomstol... Al- yngel skall'i” + fortsättningen Jas vid Laholms kraft- 1 dag är .de majoriteten av den: kvinnliga: arbetskraften, Enligt 1960 års '; folkräkning fanns i Sverige 419.000 — ogifta, 423.000; gifta och 100.000 förut gifta kvinnor på ar- betsmarknaden.. Nettoökningen: av arbetskraften 1962--64 uppgick till länsskolnämnden, landsorganisatio- . | nen, tjänstemännens centralorgani- sation och arbetsgivareföreningen, il ' Den starka efterfrågan på arbets- el] kraft . kommer att 'betyda fortsatt Möjligheten: t Pe, jordbrukar- na. att i: framtiden. kunna be i driva sin näring som självstän- .diga företagare synes' med "den ; " senaste tidens händelser bli allt . ” mer Problematisk. De 'propåer : - som signaleras. från: regerings- > och? konsumenthåll;' synes ge - tullt belägg för denna uppfatt- ning, framhåller . RLF:s : läns-" >. förbundsstämma i ett' uttalan- . SD vars. fortsättning lyder: . Den ' avoga” och . tendensiösa , in- » ställning, "som i sy het ; stor- stadspressen intager till jordbruks- frågorna och" jordbrukarna, är 'an- ' närkningsvärd. Trots en långt dri- .ven rationalisering ' inom : jordbruk och föreningsföretag, grundad . på 'ekonomiskt-tekniskt vetande :och "praktiska "erfarenheter, framställes jordbrukarkåren som en i dagens . samhälle. onyttig ' och : efterbliven samhällsgrupp — ett hot mot väl- » ståndsutvecklingen -”och :, orsak till denz pågående penningvärdeföränd- ringen.” MM : Den sedan år 1960 verksamma ”jordbruksutredningen -borde' väl "så småningom kunna' ge objektiva och klara besked 'om läget samt ge riktlinjer : för: den ' framtida 'jord- brukspolitiken.". JoFdbrukarna 'har starkt i 'missgynnar ör elesbygderaa Ef- ter "diskussion beslöt stämmän göra i: frågan,: vilket ände: uttalande. i et i delar" av landet. som a ti digare kännetecknats. av stagnation ..« | eller, tillbakagång... "Tyvärr; "grusades dessa förhoppningar mycket snabbt, I en, aktiv lokaliseringspolitik ingår bostadsbyggandet ' som" en väsent- lig faktor; De "åtgärder regerin- gen: de: senaste veckorna vidtagit för , att: dirigera över. . bostadsbyg= gandet till störstadsregionerna in« nebär, raka : motsatsen ' till . de” åt- gärder Iokaliseringsbeslutet bor? innebära, - a : dels. att bostadsbyggandet ' skall - minskas, jämfört med det verk=' ..Jdigas byggandet; under. år. 1964, dels” att inom. denna krympta ram en väsentlig utökning skall ” "ske ' för ' storstadsregionerna, "Detta" betyder. att för städer och ' samhällen utanför. storstadsre- / gionerna sker. en kraftig : bes; i och för .jandsbyg : "blir det närmast totalstopp ifrå- ga om bostadsbyggande. En bo- stadskvot för: landsbygdskom- muner," som ger möjlighet att bygga en "lägenhet pet ettusen innevånare, . vilken: kvot :åtskil- - ' liga ' kommuner "erhållit 'i Hal- ., lands län,: innebär "att en: bo: "stad skall ha en. livslängd, äv. över 300; år; om man beräknar : "3 personer Pr lägenhet, Och då” g etablering. : Intresset ; i” många - kommuner : att: bygga: pensio= närsbostäder ges inget” utrym: » mer RNA ” Hallands änsförbund av RLF; vill uttala sin bestämda krotest mot re- geringens åtgärder. Om det ekono- miska läget är ansträngt torde detta gälla hela landet och de betydan- | de statliga bostadssubventionerna bör, antingen'. minskas ner 'eller kornam alla till del, ej som nu sker i allt större utsträckning dirigeras över till storstadsregionerna medan landsbygden ställes på undantag.,'. a "förbundet: för pöstanställda har varslat om Strejk som skulle lamslå postväsendet och telefon-. och telegrafnätet 'fullstän- digt” Om överenskommelse inte uppnås dessförinnan börjar strej- ken på tisdag. (TT-Reuter) "Schack Träning i kväll kl. 19. 30. Obser-. . Den som har förolämpat dig är |. antingen stärkare eller svagare än "od Om han honom; Om han i är starkare -— — sko. svagare — skona ma. dig. själv, a Att vara mera djärv än fö tig är; en levnadsregel, som" alla stora män har ' följt nat fram- gång. ' | 'på basis av: egna spekulationer be- Regeringens åtgärder belyder |. : ': blir det ändå ingenting. till nyt CT . denna ';. utredning : och "delvis" även beretts” tillfälle att del-' taga i densamma. Sn « Teoretiska :. ne jordförvärvsläg. "fick underbetyg Debatten - inom ; .jordbrukarleden har på senare tid dominerats av en stark kritik." gentemot jordbruks- minister, Holmqvists- förslag till ny jordförvärvslag, : jämte föreslaget upphävande ', av. gällande . bolags-' förbudslag. : I yttrande. från jordbruksorgani- sationerna ' har / starkt" framhållits angelägenheten av, dessa lagars an- passning till kommande jordbruks- politik. I konsekvens härmed har krav också framställts om" förläng- ning av nuvarande lagar i avvak- tan på att sittande jordbruksutred- ning/blir klar med riktlinjerna för den: framtida jordbrukspolitiker, ': - Då jordbruksministern nu,' trots vägande skäl för uppskov, föregri- pit . 1960 - års jordbruksutredning och i nyligen lagd proposition hu- vudsakligen'" vidhåller sitt. i prome- morian . skisserade förslag ', till. ny. lag, vill” Hallands länsförbund av RLF''' uttala . sin ;stora:. besvikelse häröver; Praxis i'alla' andra sam- h "med; jordbr V n i spetsen ” synes; emellertid” ha" den uppfatt- "ningen att läget är så katastrofalt, att -man' inte: kan, invänta” utred- ningen .utan måste. gå till handling träffande . jordbruk, '; : Inställningen "till; provisoriskt ' jordbruksavtal ta- lar: sitt tydliga språk. ." Jordbrukarna har blivit ut- satta för en diskriminering ge- ' nom att man diktatoriskt med” delat att inkomstregeln måste + bort från avtalet, om man skul-;” «2 le få till 'stånd en uppgörelse, Vid ”avtalsuppgörelser ”, brukar > man prolongera avtalen i dess;” "varande form” till dess "nyttav- "tal ”slutits.. Mal kan konstatera ” avsikten att jordbrukar- ” na utanför samhällsgemenskap | och jämställighet i framtiden. : " Hallands RLF-are ' "protesterar" mot diktatsfasonerna samtidigt som vi' beklagar. att Jordbru- ”kets företrädare vid ' avtalsför- > benälingarna fallit till föga och '” medverkat ; till: avtalsuppgörel- -.. sen & den form den ' föreligger. , ” Ett avtalslöst läge : hade varit, ss att föredraga i stället för. att i- " provisoriet acceptera inkomst- i regelns slopande, Då. det tyd-". "ligen i i framtiden 'synes bli frå-"”', ga om ' diktat och.att ännu en : - gång få kämpa för hittills gäl-: ” lande :förhandlingsrätt och ne? +. komstjämförelse, hade. en "så dan period varit ' av värde för "de: : överväganden; som måste < göras för : att" hävda jordbru- "karnas rätt vil kommande för-" ' handlingar... ;' Sveriges jordbruk: och, det. ärr de” 'en levande landsbygd utgör. är för värdefnllt att få förstöras Re- brukar ju. vara att av- vakta en. sittande” utrednings re- sultat, ' .: Det framlagda förslaget. torde" få konsekvenser inte" bara' för jord- bruksnäringen som sådan, där sam- bandet mellan . ägandet och bru- kandet av jorden har avgjord be- tydelse. Även. lokaliseringspolitiskt kommer främst frånvaron av bo- lagsförbudslagen att” få 'en starkt negativ. verkan. Enskilt 'och lokalt initiativ; oftast med ' bygdeanknyt- ning, kan på sikt ej hävda sig mot ökat jordintresse från bolagens och andra gruppers". sida,'. vilken kan | medföra avfolkning 7 och döende . | A bygd: NOV re a ;postalro, Tandstingsbeslutet i saken den .11 oktober 1963, 'att "ett 'sjuk- hem skulle”' förläggas.> till Mät td Fita 2 Landstingets . een . (Forts. från sid. 1) ' FS ner. FU har nu yttrat sig över besvären och därvid hemställt, att de skall lämnas” utan åt- gärd, , Vid 'utskottsbehandlingen fa lade Gunnar Andersson i Mar- karyd för att platsfrågan: skulle tas - under . omprövning ' och stöddes ' därvid av hr Albin "Johansson i Älmhult; Någon votering föregick dock ej ut- skottets ' beslut" om avvisande "av. "besvären ' och. inte heller” "gjordes någon reservation, "I sitt yttrande relaterar ut- skottet först frågans handlägg- "”Strömsnäsbruk eller "Markå- ryd”; Man'har tänkt sig möj- "ligheten av" att på vardera platsen bygga en - sjukavdel- ning” på ett'30-tal vårdplatser i. anslutning till ortens ålder- "domshem.' SS mia NTA "Representanter 1984 års sjuk- vårdsutredning i "länet hade ' den 9: december. 1964 överläggning med företrädare för centrala. sjukvårds- beredningen, ' som = sannolikt :ej längre kommer att” godkänna upp- förandet - av: sjukhem "i med ett mindre antal vårdplatser än, 50— 60. Sjuk årdsberedningen 'hade där- efter' föreslagit uppförande av ' ett sjukhem i" Strömsnäsbruk om ' 60 |: vårdplatser. :; Förvaltningsutskottet 160. 000 » Av dessa utgjor- des 3/4 av Bifta kvinnor, ; | : Arbetsmarknaden” har inte 'om- gående kunnat anpassa sig till des- sa ' nya ” arbetsgruppers önskemål och ' villkor. 'Kvinnorna : har börjat ' komma till insikt om att den "fulla sysselsättningen”. även 'i praktiken bör komma dem till del. Man ta- lar inte längre om de gifta kvin- norna som . en. arbetskraftsreserv - utan". som en outnyttjad arbets .kraftsresurs.' Ya sed + Det gäller att "Samhället - ordnar för "dem "så att:de kan ta arbete utom hemmet. Detta kan endåst ske om: det' finns möjligheter 'att .taga hand om deras barn genom tillgång till serviceanordningar för hem och familj ' men främst genom .barntill- syn. De former som kan tänkas är barndaghem, familjedaghem och fri- tidshem (eftermiddagshem för':barn i. skolåldern)." I Halland finns: för närvarande, . endäst : två "daghem ::i' bruk medan två är. under .anord= nande; Några, fritidshem för -skol= barn finns för närvarande ej i net, «or / » Länsbostädsdirektör - > Strömberg redogjorde för de ekonomiska för- utsättningarna - för uppförande : av dylika hem med statlig medverkan. Planeringen av. barnstugor bör in= sättas .redan på stadsplanestadiet. Han t de vikten av k "aktivitet ifråga om" barnstugor när planer görs upp för byggen. Man skall avsätta tillräcklig mark för så= dana hem, M>n kan ej anse att de. kommuns»!a ” engagemanget: bör vara avskräckanue, tvärtom, mena- de dir Strömberg. I det fick han emellertid inte enbart medhåll. : Hr Edvin Johansson, Oskarström, £ d ordf i landstingets förvaltnings- utskott, ville ar närmare uppgif- ter om kostnaderna, speciellt drif- ten av, hemmen. Han efterlyste er- farenheter av hittillsvarande verk- samhet på området och om det ma= nade till fortsättning. Enbart löne- kostnader för 15 barn på c:a 50. 000 kr inger respekt, Hr Ragnar Olsson betonade också att kostnaderna för driften inte blir små. men: dir Strömberg : lugnade med att man får ju: 1 verk. För transport och ut- släpp skall jakttas "att: ynglet - efter vikt räknat i stort. sett utplanteras i förhållande", till sjöarealen , och nederbördsom- rådet ovanför dammbyggnar den.” : För 'utplanteringen "skall föl” jande huvudplan ' jakttas: huvudån nedom Traryd” utsätts 10 procent årligen, i' hyvudän . Bolmåns vattensystem 44 pro- cent, Skålån och" :Toftaån . 25 "procent och i Häråns ' vatten” system : 6 procent, HARRY MARTINSON -I SVALANS « LYRIKKLUBB. turen betytt så mycket som” för Harry. Martinson,' och få har” i mat sina naturupplevelser till po- esi. Och dessa dikter är aldrig be- gränsade . till det botaniska eller zoologiska planet; stannar inte wid naturbeskrivningen :. som : sådan: utifrån den exakta och kärleks- fulla jakttagelsen av naturens liv indirekt till iakttagelser om. män- niskan, om den människa som står i centrum lika mycket här: som i hon ' står” också utanför den : och när hon talar om .den, samtidigt .om sig själv. ' Naturens liv och 'mönster . erbjuder inte i på rätt sätt. get den oss .svar. I bilder som. kan hjälpa" oss till in sikt och harmoni. Om en strävan till insikt och : harmoni handlar Harry Martinsons hela mogna för- fattarskap, och kanske talar han ibland t. o. m, ännu tydligare och skönare därom, när han talar in- när han talar mera direkt. -Det urval av Martinsons natur. dikter; :som : Åke Runnq' för Svalans Lyrikklubb och som buketten”. har ett företal av fil. dr Carl. Fries, själv en av våra allra främsta naturskildrare, uppskattad lika ter" av de förvärvsart de kvin=- ket. av :litteraturens ' som s ' specialister. - I. sin inled- norna och även av personalen vid barnstugorna.” en : "Hr. Nils: Hultman, Falkenberg, upplyste att.i Falkenberg. har: so= cialbyrån 'sänt ut 1.600 frågoformu= lär och fått in 700 svar från gifta kvinnor, av vilka de flesta önskade barndaghem ' och - ett : mindre: antal s.k familjedaghem.; Lekskola - ville många, många fler än man kan ge plats "åt ha. Man ville ha lekskola för 92 barn under 6 år men endast 42 kan tas emot, :ivsvx, Fru Anna: Guntell, Fälkenberg, ansåg det betänkligt: att det. ena bostadsområdet efter det andra vä= xer ut. utan att plats beredes barnstugor; FÄR ÄRM ag + Hr: Anton i Jönsson, Laholm, un= derströk att behovet är: alla över= ens om, men vad kostar 'det? En= ligt . av , socialstyrelsen .: fastställda normer. skall ett: barndaghem' med 27: platser ha en: personal :på sju personer: föreståndare, . fyra '. för= skollärare, kokerska och städbiträ- de, "Det är' rimlig" proportion med en; personalanställd på: fyra :barn, En lärare i-en' vanlig skola :får ta - hand om: en klass med '30 elever. K -för -blir stora trots statsbidrag och löneköst= me naderna så avskräckande att de hög= re mynd:; sheterna borde kunna pru= ta” på kraven och, tänka o om på den punkten.. + Hr ' Ragnar Olsson ansåg att det fordras nog, att staten | gör. större insatser men även industrierna som behöver; arbetsinsatsen bör, kopplas på och medverka, Landstinget.t ex får ju själv! betala daghem för /att sjukvårdspersonalen . skall. få -nå= gontsans att lämna sina barn.- Man får: nog kontakta näringslivet på respektive platser för att få ekono- misk medverkan därifrån, «cs » Hr' Hultman. konstaterade till sist att det finns arbetskraftsreserver (resurser ville ' byrådirektör : Nils- son att det skulle kallas) bland de gifta kvinnorna men att det ej är ordnat för deras 'barn är väl orsa- ken till' att de 'gifta kvinnorna: i Falkenbérg ej gått:in i arbetslivet 1 så stor utsträckning. -Falkenbérg ligger. efter, men i varje ny. stads- ning säger Carl Fries; efter att ha efterföljande urvalet äger, att den kvantitativa : aspekten - på .Martin- sons aneturupplevelser « ändå inte når". till. själva livsnerverr i denna diktning, Det finns. en ., « djupare grund, 'bakom alla de stora. även- tyren: : ”Varje människa. bevarar. i sitt minne en rad bilder, ojämför- ligt klara, liksom blixtrande. fram ögon, :Barnsligt nyvakna ser vi oss påtaglig och ännu: helt att lita på. Här . lägges - den grund. som skall hålla : genom > ett ; liv, - också när verklighetsbilden : . vacklar : och Iö- ses upp.— Harry Martinsons na- turskildring har lett. sådant ut- gångsläge”. xo s som Svalans Lyrikklubb sänder ut. Harry: Martinson : själv har. gjort teckningen. till: omslaget och. bok- konstnären ::Vidar. Forsberg svarar för . band och '- typografi, Priset är lågt — kr. .14:50 per inbunden VO lym. :Och- betala kr. Droskägare 'SOVv berusad i 1 bilen Ett ovanligt 'rattfyllerimål” "kommer . inom kort upp vid Hälsingborgs Tådhusrätt, För ' rattfylleri åtalades på fredagen "en. droskägare i'staden. Ingen i berusat tillstånd, men Polisen fann. honom sovande . i bilens ramsäte 'med : ”ledigskylten” tänd och taxiradion på. "Bilen stod mycket slarvigt” Parkerad. Motorn var: Vvarmy' som . om » vagnen” Nyss begagnats, även om. «vittnen: saknas, att till på del som; ras för barnstugor. Dee hade i. vederbörlig sordning till-| £55 styrkt sjukvårdsutredningens för- slag och" utskottet säger sig nu i sitt yttrande" icke' kunna finna: att tillstyrkandet ';'vilar . på. orättvis ning -allt- från -den.det- första! grund: eller eljest. -är , olagligt ai något. "avseende os SVR EES E NEN > måste ha kört bil i "provet. "visade 2,64 Promille. Vid senaste Polisförhöret i upp- ger ,droskägaren, som ”omedel. am gick körkortet : indraget, "al an satt 'sig a "sprit i i bilen och oda ficka "Han nekar till att ha kört se- dan: han . konsumerat - spriten, "ovanför. Traryd , 15 procent, formar sig Martinsons mnaturdikter. och för sig någon lösning på "våra... problem, men när vi talar till den vist gjort. omkring i, en verklighet som är tidigare varit i bruk enligt dom : ur. ett. mörker. De hör ihop med. det" tidiga” liv.-som vilar i . det. ovetna : och" ibland slår upp. sina' "Det är: em utsökt vacker volym. den :-som är., medlem .i ' Svalans SO behöver - bara har sett "mannen! köra sin taxi . Äklagaren anser det styrkt, : spritpåverkat » tillstånd, . Blod. : För få svenska poeter har na- sådan". utsträckning, - med så djup | inlevelse, kärlek och kunskap for-- författarens övriga diktning, Män- niskan är en del av naturen, men -talar hon | direkt. —' genom naturen — än - av en av dikterna fått titeln ”Vild- - . talat om" den: spännvidd : som det : sedan sommat. -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.