LAHOLMS 'mbNING "Fördröjningen & hindläggniog I av. -och bost: isbidrag pätalis i.en interpellation av hr|- Wikberg (cp); som anser att'spe- ciellt invalidbostadsbidragern' bor= "de kunna .betalas i förskott, "då fördröjningen drabbar denna ka-l: tegori; människor särskilt hårt. "hastadslå pel anför inter CN | beviljade” t invalidböstadsbidraget” . Det är uppenbart att' den Bi- dragssökande i sådana fall råkar | in i synnerligen besvärlig situa- tion, Räkningar och påminnelser om; ;betalninigsskyldighet” från -ep- treprenören och dJewerantörer hör + Kinas toppmän på värvningsresortA Mu Den I kinesicke regeringschefen Chou! En-lai och utrikesministern Chen IYi bar på sista tiden- åter varit Hitiga resenärer. Chou En-lai har bl.!a. besökt Rumänien, Alba- nien, 'Ålgeriet, "Egypten, Pakistan och Burma, medan Chen Yi å kam” I Alan Som ett. alt "då invalidbostadsbidrag |: beviljats & juni i fjol och ar- böterna med upprustning och änid- | ring till: invalidlägenhet. var, fär: diga' i september. . I movember : avsynades' och godkändes lägen< N heten. Ännu: ett halvår: efteråt | hade. vederbörande inte "att det): stater, ? Nepäl med sina besök. Båda åter- vände i dagamna till Peking. - Syftet .med Chou En-lais resa var arg. diskutera de afro-astatiska och ; Vie krisen. i sy I 5js. | folken het beräknade "tidpunkter för. ned-j; - "avbrott r avhåller. sig” från för- "na kring såtten til I tllägessfuk- penning vid barnskörd kommer hh Riksdagen ställde sig "pösitiv vill centermotionen' av frå Olsson och)” hr : Börjesson m. fl som begärt]: altredning om möjligheterna för ming "i samband mid barmsbörd |” även om-hon.:en kortare tid. tar I: förvärvsarbete under den tid pen "de arbetat" ett äta dagar. utan för: hemmet. ”I' ett fall -har-"det |; > Sjukpenningen utgår: enligt las gen om allmän försäkring fr. o.m. den ; séxtionde "dagen före: den | d .komsten ' och 'senast fr.o.m för-Å .lossningsdågeri! Detta” gäller. enigt | : bestämmelserna om skvinnianrutan | är . vi får faktiskt gå tillbaka till ens kb väldets dagar för att fi tjo ring ) gar för atf finna någo : generösa erbjudandet att. lämna , » som. på senare tid" undfägnats | vär dock svårare för honom" att T iden in g tar upp frågan a IN di ireniingens > > Särna cn var i ”brukstårbundet, Isom. yttrade si :g mycket. kritiskt om. statsrådet | näring denr ne satts att: sköta | högsta nivåuskriver. 'Sve ns minenta . partikamrater. | anföranden lindrigt sagt härda ormé je dömen om håns' sätt 'att rykta värv. gig od a a Landshövd; - ing betecknade: sålun a jordbrulis.t]. . "ministerns -utspel Lsom, lyckligt "och att hän ma mid ha” Båt; tet hk Ing. Det skulle ha' varit till" gagn för värje jondbit som odlas I detta "land, -Hr . Sehlstedt underströk I ji dér en , kortare tid kan ge kvin- nan. sådana: inkomsier . "att det ; jordbruk ; är. det viktigt att "göra snotivera., indragning av ägessjukpenningen:. En -upp- skull DET ”KÖSTAR” Satt upprätthålla > svenskt ett p rbskriver Sy dsyenska Da g blade år "De danska produktpriserna för jordbruksvaror ': ligger ..: ungefär 25 procent» under. motsvarande - svenska -priser.s Om: man” teoré- . tiskt tänkte sig att hela: der sven- ska; produktionen" ersattes : med import;; skulle :/”vinsten”. utslagen "på. alla sorter; "varor bli -uhgefår "25. Iprocent" lägre : könsumtion$- - prisnivå. Dessutom kunde man på ; goda :grunder, befara' att beroen- jordbruket; E: let tjä- Y.en belysning av: hur begränsad '-den kan -uppnå "genom vins även att det är ett en från jordbrukets gera i.detta läge! I « Den socialdemokratick . fullmäktigeordföranden. ykö- ping Sten Eriksson "talade om k demokratins undergång vid åsido: sättandet ' : av " : intressegruppers ju " berättigade krav '"och - framhöll jr att det, är, rätt unikt för. vårt I "land att de 'makthavande så öppet. - som här skett 'viftat bort åvgö- rande frågor för jordbrukarleden, I; "Uknande, :-Hr Holmqvist har tydligen be pansrat sig mot, de. sanningsord |: -+ honom från jordbrukarhåll.” Det värja sig för kritik" från "politi ska - meningsfränders . sida... Av, sina egna skall man höra s sann gen: er VÄRFÖR SKALL DE KRIST A TVINGA OSS -. ev? att ha "tråkigt på, "Hångfredag, | : har, en "del" kritiska röster frågat, Vestmanlands Läns om: långfredagen ' bör. strykas > ur vår borgerliga kalender' och an- F för! - Varför led'gt just på e en fredag? Redan detta att göra just denna kristet förankrade dag till fridag måste väl kännas som något. av ett'övergrepp för den sant troende hedningen? re Men, man kan vara av alldeles. motsatt -mening också, "och detta kan. gälla även den som; saknar .tro . på kristna dogmer, Kristus- gestaltens höghet och renhet står "ändå. kvar: som mänsklig idealbil- "dare med en ljusverkan, 'som' do F minerar vårt sätt att vara -— ell ler rättare vår önskan att försöka - vara. — för älla oss 'som tillhör den västerländska ' kulturkretsen, oavsett att dogmerna blek och iF le ee kvar och fylla en uppgift | "kan "haturligtvis inte lura någon; | .; hållningssällskapen. ' t som aktade och nyttiga organisa- Inte-heHer de krystade formule= ringarna" att; ”olika 'utvägar un- dersöks” för att lämpligen ordna saken. 'Kvar står" att de. tjugofem hushållningssällskaperi degraderas till. -kontaktorgan: med obestämda -uppgifter, ', ”syföreningar”, inget ont sagt om : verkliga sådana, fri-, - stående från den statliga myndig heten',”och.' följaktligen utan -an-" slag från det 'allmänna. Det är en ekonomiska "bidrag ' till den nya ” organisationen, Gesten ter sig så mycket ' mera flott som den nya " lantbruksnämnden först 'skall i' nåder! meddela 'huruvida" den är villig ta emot pengar ; från hus- Utvecklingen. har gått från aris-' .-tokrati och byråkrati över -demö- ”krati till "socialisering och makt för denna' lika ärevöj tion; i det! praktiska jordbrukets i mm. direkt Merhållsamhet med produktionen -. uppmanas "odlarna av: "fåbrikspotatis innevarande år. För att komma i” balans efter den kraftigt: "ökade lagerhållningen p måste den; preliminärt : tecknade kel: is redu- nes ka pressen. nistisk "Int fi ] "I de ord, med vilka den "det: av.:- importen .: snart skulle i]: pressa upp importpriserna. - ” He pv €n: nédläggning ; av hela det |. Bukarest konfererade han med de ck; delegåtioner från, Nord-Vietnam, "| Nordkörea, och ' "Albanien. Hans - sammeanträffand ed sawvjetpresi- olärn MiKojs sm också anlänt ti Sf äl king : eventuellt har för "grunda en ny kommu av drter) Lär sidan hedrat Indiens granne ; & "partiledarna och med: : [0 Kinas ”sogeringschef Chou En-lai sident' "Nasser denten Ali och" ministerpnesi- Sabry, varvid de 1 1 diktalör Enver Hodja framförde sin hyllning till Chou: En-lai vid en avskedsbankett i Tirana, Han lovade att föra ”en kompromiss- lös kåmprför att slita" masken av den "moderna ' revisiornismen” och förinta? denna och : att ””med « alla medel - understödja 'de marxistisk- leninistiska krafter, som mognat i mot revi I Algeriet konfererade Chou En- får med - president Ben Bella, I avslut: ingskommunikén under- ströks en gång ' Pekings stånd- punkt i Vietnamkoniflikten, medan Kina; samtidigt utlovade stöd år arabländerna ' mot Västtyska För- bundsrepubliken och Israel! UI Kälro sammanträffade den ki- nesiska regeringschefen med pre- i mänhetb diskuterades. I em-intervju, me daktören för yrån Middle East News Agency i Kairo besvarade Chou En-lai en fråga, vilka mått :och' steg Kina tagit för att: grunda en ny FN-organi- sation.: Den kinesiske. regerings- chefen sade, att det icke kan bli tal om en ny FN-onganisation men att det blir nödvändigt att om- forma den nuvarande. a Om -Chou En-lais konferenser med president Ayub Khan i Pa- kistan och general Ne Win i Bur- ma har inga meddelanden givits, Vad. Ayub Khan beträffar reste han omedelbart efter mötet med Chou till Moskva, där han bered- des ett mycket varmt mott d » den" skillnad gällde tydligen först och främst önskan. att försvaga Indiens posi- tion genom maskerade, angrepp från grannstaternas sida. I. Kabul ingicks ett avtal om ekonomiskt, "tekniskt och kulturellt samarbete. I Kathmandu försökte Chen Yi > driva in em kil mellan Indien och 'Nepal: ' Han förklarade, att det nepalesiska folket aldri | böjt. sina : huvuden -unider uf förtryc- kares och nerventionisten ok — " och han menade härvid Indien. Av allt att döma hade emellertid Chen Yi inte mågon större framgång i Nepal: Ty dem nepalesiske vice statsministem Bista framhöll i sitt svarstal i tämligen kyliga ordalag som råder mellan ; Nepals och Kinas regeringssystem, NP. S -| av svårighet Som: gesällprov i statemanna- |! yrket är nog hr ”Holmqviste kona frontatiori. med ” jordbrukarna /; enklaste . laget. Får 'vi kanske; be hr Erlander wid-mästa' ommöble- [ring placera honom på en post, där han måste ta ett rejält nappa” tag. med ' den facklige bundsföj vanten? Klarar han sig ur den ba- taljen med äran och, självständig- heten i behåll, har han kvalifice- rat sig för större uppgifter. Man kan förstå om hr- Erlander - drar sig för. att. ordna sådana prov. Risken 'är. stor ' för att det inte skulte bli några kronprinsar kvar. or | Handelstidningen ” Regeringen själv- hj ilper till att genom. sin politik” lägga grunden till en löneinflation, . söm ' från byggnadsmarknaden sprider” sig till amdra delar av näringslivet. Många att i dagens läge "VILL DU LÄRA MER — INNAN SKADAN SKER? :: :. Röda Korsets kurser KORTET UTARDETAT AV SÖDA KORSET OCK Utrikesminister Chen 'Yis resa A ban Men BISMARCKS' F Den 1 april var det 150 år sedan Otto” ”von” Bismarck (1815—1898) föddes. Fast. hans politiska verk- samhet ' går nästan. ett århundrade tillbaka, är han. alltjämt omstridd hos sina landsmän, Den ena sidan I hyllar honom som den ”store riks- grundläggaren och. järnkanslern”, den, ahdra ser ”den tyska militaris- måne "och" imperialismens vägröja- ” i honom, Hur man än må stäl- lassig imot; Bismarcks person och gärningar, så kan det inte gärna bestridas att han under en hel mansålder "bestämt historiens gång i: Europa; Hans politiska verk ut- gjorde en oerhörd: kraftprestation: :Ilmot inre och yttre motstånd enade - han Tyskland 1871 och gjorde det till Europas: centrala makt inom ett årtionde, -— - ”De "Väl" avvägda ' nyansernas” diplomat som han var; lyckades Bismårck” förena motsatta politiska system till gagn för Tysklands ut- | rikespolitik. :En akrobatisk -allians- politik.-gav rikskanslern ' möjlighet att hävda sig mellan de båda världs- makterna . England och : Ryssland. Bismarck gjorde inte någon politik enligt » fastställda , riktlinjer. Han hade alltid flera mål samtidigt för ögonen.” Och -med realistens aldrig svikande blick såg han vilka av dessa "mål /'stunden krävde att för- verkliga” - På Berlin2kongressen år -1878 uppträdde Bismarck som ”Europas skiljedomare” som räddat. konti- nenten undan ett krig. Han kalla- des ”Europas minister”, och det är ganska häpnadsväckande att den tion + utanför kontraktsramen . "måste helt ske på vederbörande . ”cerås 1 viss mån? Sveriges" Stär. .vittrat sönder för så många I and OSS. Och i denna: mänskliga ideal- bildning står självklärt långfreda- |. gens självuppgivelse, offret. även, av livet om så kräves för den sak = man vill stå "för, som den avgö- |: kelseprod förening varfar på det bestämdaste odlarna att i in- "te "sätta. större : arealer , än som motsvarar. den '' godkända kon- traktsvolymen. : 3 " Något utrymme för överlev rande höjdpunkten, Le + ranser: kommer med, största + kerhet inte alt finnas, Speki dl egen risk; Odlare som "avvisats vid ' kontraktsteckning- Sen bör inte ta chansen 'att odla ” fabrikspotatis i den optimistis- ka tron att: stärkelsefabrikerna trots allt'skall ta hand om skör- "den, Så kommer inte att ske lika "Htét"som”i fråga om förra årets chansodlingar,. (Exon i IF) hi 150-ÅRSDAG +. || mäktige tyske statsmannen i ni alla europeiska huvudstäd åtnju-' | Ulonanka hejda en: inflatorisk prisutveck- ling är”sålunda självförvållade — [I men därom talar megeringen” så tyst som möjligt... i: Svenska Dagbladet För de, bestämmande tycks - dåt vara mycket viktigt at ”friharidetn sitter då högsätet på alla marknader utom arbetsmarknaden, Skall verk- ligen livsmedelspriserna i' Sverige "Mars "månad blev kall med både winterns 'kallaste dag och winterns största snödjup. . Annars' skall" ju mars vara . vårmånad, därför har' jag .ej några. vårrapporter från andra delar av Sverige, blott från I den trakt jag själv färdas uti. Ar- gående rovfåglar såg jag endast ormvråk, sparvhök och tornfalk i februari och i mars såg jag katt- uggla, ”ormvråk,'. tornfalk - och eparvhök. Den 2 mars blev årets kallaste dag med .--23. grader, Det frös de. 40. martyrernas natt och det bådar ej gott för då plägar det frysa långt "in på försomma- ren, Den -12 "mars ropade nötväc- kan ut sitt: vårbudskap över nej- derna och den, 13 ,,sjöng :lärkan, den var. kommer: innan men sjöng ej, . ag” var ' hämplingen s i och tofsvipan åter-här. Vårregnet föll; dem 15; mars. + Den - 21 war ringduva och :stenskätta - åter här och den 22 spelade /storspovern på sin flöjt för första gången” Den 28 var hägern: åter här. . Och. 'så har jag några - urklipp från Stockholms- "Tidningen. Den 8 Rådjuren illa ute i: vargavintern. Den semaste tidens stränga kyla går illa åt rådjursstammer: i Åse- "I leskogarna. Mårten Fellinger och Hasse Holmberg: i Åsele. har i vinter ,. regelbundet > jutfodrat- en grupp rådjur åt vilka man lagt DEN MARS. SOM FARIT” ut hö ien grusgrop i närheten av Åselesamhället, Härom dagen på- träffades ett av rådjuren i halvt medvetslöst tillstånd på grund av kylan och trots att de genast tog in djuret. i värmen kunde det inte räddas till. livet. :De andra fyra djuren «i gruppen tycks klara sig |: bättre.” Härom natten war:det 23 minusgrader i Åsele. Den 20 - åring . åkte kälke. under älg: Ei stor » älgko "stod : härom dageri i vägen för en kälkåkande nioårig Hagforspojke. Pojken : kunde. inte bromsa in kälken, utan passerade under buken. på den: stillaståen- de älgkon. Efter intermezzot lun- kade älgkon lugnt iväg. Två var- gar. på dalamarsch. v ; Vargspår -har synts i snön på Vännsjön på grän- sen. mellan; Dalarna, och Hälsing> land." Det är två” djur. som, gått över sjön, Iakttagaren, Kurt ”Da- niels i Rättvik, har tidigare träffat på. vargspår; i. Dalarna. Det war för tio år sedan, då: :några" vargar jagade i trakten” av” Grövelsjön. Den 21 Bjäre fåglar har det kna- har i vinter haft det knappt: med |: alltid kvar där över vintern .< Gunnar "Svensson. ” amarbete igh : mellan amerikanska och ryska ve. än pågår för närvarande | tit. respektfullt erkännande om. in- te absolut förtroende. Till och med en icke välsinnad brittisk diplomat yttrade vid den tiden: ”Europa får känna sig tryggt under hans 'våld-,; samma och kroklinjiga välgörenhets. ledning”. a H Det. är ganska makalöst att en statsman som vunnit sådana stora framgångar. som Bismark styrt ”en' politisk kurs som avsagt sig "all maktutvidgning . och: varit ytterst nån om fredens vidmakthållande, Här kan: Bismarcks vedersakare klart vederläggas som gärna velat göra en sabelskramlande militarist utav honom. Upprepade gånger an- satte den tyska generalstaben ho- nom med att Bismarck borde föra ett preventivkrig mot det allt star- kare Frankrike eller mot Ryssland. Gång på gång svarade Bismarck att Tyskland skulle aldrig få föra nå- got preventivkrig så länge han var minister. ” su Bismarck visade sig "också . rara en klok segrare; Med all makt sök. te han efter det tysk-franska kri- get 1870/71 hindra Elsass-Lothring- ens ånnecktion enär han med rätta ansett det vara källan till en fransk Hans ansträ var FN i detta fall var'den tyska generalstaben starkare, I al- la fall gav Waddington, vid den ti- den fransk - ambassadör i London; sedermera ' under ' åttiotalet fransk ministerpresident, tyskarnas” håll- ning sitt erkännande med uttalan- det: ”Jag är övertygad om att vi kan lita på Tysklands lojalitet så- länge Bismarck får sitta. vid sty fet. När kanslern en dag kommer att nedlägga ' sitt ” ämbete, blir: det stormiga tider för Europa”. Järnkanslern var inte utan” Fel, men detta oaktat kan han sägas va- ra den tyska historiens största statsman. På grund av sitt väsen var han' realpolitiker, "men i sitt politiska livs avgörande stunder lyckades han behärska sin medföd- da maktvilja genom moralisk an- svarskänsla. Och det utgör hans varaktiga storhet. - - Erik Korte .: jen. värmt. vänskaplig atmosfä på världens kallaste plats. ' "Denna ' plats" är den. ryska 'an tarktisot stationen? T Vostok, där man för några ”år' sedan uppmätte' re- kordkylari:: minusgrader. Vid denna station” installerade. ameri- Acts med utbytesprögrammet' deltagare i kommer" -:att tillbringa " ett ” år. på” den största fö robiolog från "Texas universitetet. som skall studera: mikroorganismer st i området kring Mirnij. En sovje= tisk . glaciolog,. Igor Sotikov, "skall |. tillbringa ett. år: vid. McMundo "I lagstadgad underhållsplikt mellan makar, vilket konserverar . äkten- pert. Sjöfåglarna" vir "Bjärehalvön där, kostnadsläget är mycket Jägre, "=. f”Lan Behovet ' av "en upprustad Eri luftsservice i: landet är mycket stort, Betydligt större än behovet. för statsrådet Gunnar, Lange attt bevara sin och regeringens prestige i detta ärende..." vd Stockholms-Tiäningen ma kommande” sommar, .Å god tid innan: rushen på vägarna ter; in på” allvar, bör all omk ning där spärrlinjer är anbragta vara . förbjuden enligt lag. Med den stora trafik som under hög- sommaren är rådande är det före=. nat med dödsfara. att "företa en omkörning då sikten: "är skymd och det. är just , "dessa vanvetliga ölyckor. vi & första. hand vill kort då En, dylik omkörning bör medföra - omedelbart. åndragande” av, körkortet på exempelvis 1 år. "Douglas Hamilton, 'ordförande i r Svenska. Motor Förbundet ; net miljerägtskommittn hade' tagit in .senaste årens . köns- har d st varit fallet." Kommittén föreslår 'er 'rad bestämmelser ; som i praktiken verkar, könsdiskriminerande, bl... a. Det som nu 10 framka mit. om 4 9 aprit 1940 är. måbända inte €ns - eflermäle. Men . på . en punkt; måste man. med stor: Atill- Barn? | ”Vanför inte . "rikta" vädjan täll "alla sommartorpare ' "och fri- ms tidsstugeägare - runt" om i'landet? oo födan, på grund av att' ett istäcke Sn legat. från stranden” långt 'ut tilll:: havs, En mängd sjöfåglar stannar |. måste. "tas, upp Åm forskning: på ett rent: vetenskapligt plani” Fråge- : komplexet ä nämligen så inveck- lat; att: det måste. angripas bit för kåt" från” - grunden, -. Mer kommer man att: lyssna till vad vetenska- pen : kan. : komima att ” uppenbåra någon gång i framtiden? Den: frå- gån står öppen. Men redän nu kan 'mänekligheten mås- . på: "detta klot: måste - lösas "i ett Sound, den' "största amenih ant: joner. kanska fysiker, nyligen i och wutrustning' för : observationer |: av, elektriska laddningar i. jonos- fären- och" deras varialioner. «+ :Vostok-arrangemanget föl oå de två försöksprojekt som -leddes av . John Jacobs, em radiofysiker vid Alaskas universitet, som. var]: .. fjolårets amerikanske deltagare il..: det årliga utbytet av mwetenskaps-' män mellan USA:s och Sovjetunio- nens antarktisstatiorer, - - -:Vostock-stationen ligger ca 1200 km från Sydpolen på en höjd” åv 4000 : meter över havet, Den är belägen' på själva axeln till jor- dens. magnetfält och utgör således en nyckelplats för studier av geo- magnetism, kosmisk" strålning, na- turliga ' fadiovågor och andra fy- siska "fenomen, ; 2 Jacobs mndersökte' radiosignaler som framhkallats av jordens meg= nvetfölv och underhöll. på samma] M gång : Vostok-länken å ebt'trans- antarktiskt mät. av detektorer för kosmisk .strålning. Båda dessa pro- jekt fortsätts "nu av ryska veten- skapsmän. USA och Sovjet delar data - Det arbete som Jacobs utförde banade vägen för de nu pågående projekt. som startats av professor Victor P. Hessler, geofysiker wid Alaskauniversitetet, samt ingenjö- ren Jean Whitcomb vid U.S. Na- tional' Bureau ' of Staridards, Pro- fessor Hessler upprättade ä Vostok system: för mätning' av pulseringen i jordens magnetfält och de elek- triska strömningarna på jordytan. Forskningen bedrivs med anslag från U.S. National Science Foun- dationi, ett regeringsongan som stö- der det amenikanska ' forsknings- programmet i Antarktis. 'De data som 'samlas av de ryssar som utför de :amerikanska - experimenten Sovjetunionen. upprättade >Vo- stok-stati "under internati la: geofysiska året för sju år se- dan, . främst för att studera .sol- strålningenis inverkar: på jorden. Norr- och sydsken » utforskas De fysiker som | sysslar med den övre atmosfären har bl a som 'sin uppgift att-samla- nya kunska- per om norr- och sydsken,' magne- tiska stormar, kosmisk :strålring; strålningsbälten och soleruptioner. Dessa besläktade fenomen kan! det- vis studeras - genom "de "effekter de hår på det magnetiska fält som omger jorden, jonosfären samt på själva jorden. ' Professor Hessler studerar £ det magnetiska fältets förändring- ar'— samt &. k, ”; pulseringar”. . fan dar ” att ringarna” . orsakas av jonosfäriska elektriska strömmar som i sin tur uppkommit av laddade »” iklar från soleruptioner.- - " Det andra experimentet grofes- sor Hessler apparat. med vars: hjälp man re- gistrerar: den elektriska ström som induceras i på. islagret: i ytan . Antarktis genom elektriska ströms mar i jonosfären. ovanför. sn : Whi exp PI tl a. mätning av antaleb'radio-|i vågor från. yttre galaxer som pas- serar genom jonosfären. .: -Under de amerikanska veten- skapsmännens , vistelse på. Vostok- stationen vajar de ryska och ame- rikanska flaggorna sida wid -sida över huvudbyggnaden där man möts av em stor Välkommen skylt ovanför dörren — ett tecken på att Antarktis fortfarande är ett centruny för: internationellt - sam= arbetet för att lösa många veten- "sänds både silk USA 'och Sovjet ' Nå skapliga. gåtor." tl r "med är: enl: enda hang, Hur skulle det vara om man :från stormaktshållt gav, ”vesurser till -en dylik forsk- ning och-visade sen ärlig och äpp- riktig ja in fn ” om-. "PA VA GEN i ” Given: rakt: på hur det går; eder. I sån mycket, men inbärgen. litet; I äten, men fån icke. nog för att bliva mätta. Och den som får nå- gon inkomst;,. han får den” allenast för. att lägga den Ven” Söndrig pung. Varför : gick det så? säger Herren Sebaot, Jo,. därför. a hus får ligga” öde;; under” envar 'av' eder hastar " eget. hus, ' Därför har ' "himmelen gt sig över eder. 7 HA :. V alt på hur -edér”. : säger Herren. - Och "då menar han: hur .det: går. med: den , N komsterl, Här talar. han, liga ut- SN i Fymedan du egel ba Herreris hus öde. Du dlömsagr se ge Gud vad Gud tillhör. Femlig-', heten med ett ' Jvälsignat liv ligger i dessa Jesu ord? Söken först Guds | Ge så blir du: rik "ochi | : "Given akt. på hur det re Ack, Järn, os, G Gud, med d fröjd och
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.