ot LAROLMS TIDNING Ze LT Bristen på daghemsplatser och dess olyckliga konsekvenser för.” många familjer har belysts i fle-: h ra . Någon I; under överskådlig tid. Liksom ti- digare avslog riksdagen även här- om dagen förslag till samhälleliga åtgärder för att tillgodose det sto- ra behov som föreligger på om- rådet. oc Med - "hänvisning till pågående : : Onsdagen den" 28, april 1965" Satsa på: familjedaghem! tycks inte heller vara att vänta | LT "att arbetsmarknaden söker sig un .den . ”sysselsättningsreserv - som. finns på .kvinnosidan, = ost » Ett ofta förekommande : argu- ment mot en effektiv utökning av daghemsplatser är” ” den storå” " bristen på "förskollärare. , Onek-' ligen försvårar detta faktum en”, önskvärd utvidgning av, verksam-= ”' heten; Men i det läget" borde det ” vara desto 'angelägnare : att med kraft satsa på -familjedaghems- ' sksamhet, , i vilken: kommunen. utredning kunde riksd inte heller 'i år besluta iom ändrade " statsbidragsregler i så måtto att dessa också skulle omfatta ett ge- nerellt stöd till familjedaghems- - verksamhet, . Vad ' man; främst tycks tvista om i debatten är vil- ka former av. baratileyn « som är. att föredra.. ” Alla är självfallet överens om att tillsynen skall vara den bästa ; möjligt. Och vad som är det bästa '" har insyn, och vars > fördelar > är obestridliga: : ' Den utredning som nu arbetar: med dessa spörsmål har att pe-- netrera "också frågor av mindre . brådskande karaktör, Problemen kring den' viktiga serviceorgani-;: " sation soni barntillsynen utgör. bör. "därför kopplas på en särskild ut- redning som snabbt arbetar fram förslag till. en god foning av : hela -problerm komplexet: » 2 möjliga varierar från ort till ani l nan och från den ena familjen -. till den andra; I stort bör emel= lertid de. lokala. behoven få dik= ' tera vilken form av daghemsverks samhet komrmiunen ifråga. måste . inrikta sig på. I större städer, där | (holmsiTläningthl t - Förmodligen är, det. den. totala. . avsåknaden av: jäkt' "och : stress som är” orsaken.-Utanför, , på :ga-" , torna, kör' man bilar, snubblar: "genom: t 1b dörrar," missar . den kvi - den är högst, är de vanliga barn- : daghemmen den kanske närmast” ” lggande. tillsynsformen. En 'un= i dersökning från 1962 visade att": drygt 60 procent av det totala äntalet .barndaghemsplatser åter- finns 4 de tre. stora stä bussar, äter. arbetsluncher. I':riks- , dagen” däremot är allt 'sövande, ; lugnt, harmoniskt, talarna har o- « ändlig :tid' till förfogande, dialek- terna är”långsamma, tunga: och " provinsiella, : humorn = obegriplig och, otymplig. Svenska folket vill folkledare:. Stockholm,: Göteborg och Malmö: På mindre platser i landsorten: |. är däremot antalet. förvärvsarbe= |' ' tande kvinnor så pass litet att det |: . Inte ger-underlag för uppförande av daghem, 1 dessa är familje- daghemmen den enda tänkbara : . barntillsynsformen, : fa ; Hr Johannes Antonsson i Dehla framhöll också mycket riktigt i riksdagsdebatten — att' nu ' måste konsekvensen av växlande behov: och önskemål bli den att man lå- ter såväl de reguljära däghemmen,. Häresndaren lyssnade jag på en långsam: debatt, om: olika. sorters problem: : på "landsbygden. Då, plötsligt; : mitt. under. den. lång- sämma "dialektala : musiken . från talarstolen, yttrades ett av, dessa märkliga” riksdagsskämt. . ..Herr . Lindström sade. till herr Lundberg, att denne levat alltför länge i domkyrkans skugga och därför levde i en förfluten tid; Självfallet skulle detta. skämt förfölja åhörarna genom, en: lång rad följande anföranden. "praxis i svenska riksdagen: - Herr Lundberg replikerade med » och men växa fram sida: vid 'sida för + "att ; tillfredsställa -friast ” möjliga konsumtionsval på. området.' Men' > framför allt, vill man” tillägga, för att tillgodose. det redan befintliga "behovet och de stora -krav som inom en nära framtid. kommer . "att anmäla sig.' Antalet förvärvs- arbetande. kvinnor kommer” att "öka och därmed också efterfrågan : . på tillsyn” av, barnens; . > Bristen på "arbetskraft blir om "några år en av arbet; sknaden . "också... den. för. mig obegripliga: repliken,' att hr Lindström bodde i närhe- ten 'av. Döda fallet i Jämtland," > I fredstid - är villig betala vad ett I normal Ivamedelstillgång å händel- " Träcklig' Tivsmedelsbenedskap,. Jordz | ibatben "om" livsme priser & fredstid: och svälta eller i wanje fall ha det ytterst knalt fredsmässiga med hänsyr; till möj- ; evt upprätthålla respek- ten för ransonering och fastställda regler. Men inte kan mar wäl di- rekt påvisa något samband som säger, att ” livsmedelsberedskapen bör varieras med graden av för- under en samt en anman grupp, som under rationellt jordbruk behöver wid de prisa och, lönemässiga förutsätt- ningar "vi har och som samtidigt vill räkna med att se behöva [göm allt, för ;tadikala a se. att jen - längre / eller kortare av ofred i världen. Tywärr är detta inte möjligt, I ett land måste medborgarna & detta, liksom i mångå andra hänseenden inna, sig iv.en gemensam. :”politik/”, som bestämmes av, majoriteten med el ler atan hänsyn till vad: en mino- vitet. kan: anse, ">. , Det. är självfallet. inte” jordbru- kärnas sak at kämpa för en till. brukanna ; har. . inte (anledning, att söka påtviniga” ändra grupper en högre livsmedelsbenedskap än des- sa med:hänsynt till olika. omstän- digheter” vill ha. Så långt kan vi alla "utan : vidare: vara överens. Däremot. "har jordbrukarna i: sam- ma grad som alla ahdra samhälls. medborgare anledning att. ur fr hällel s unkter ga i - mr delsberedskapen, I jondbruksministerns' ek. ”öp- penhjärtiga” intervjuuttalande för knäpphetspeniod inträffar på grund Vvirbar I detta korta resonemang rört oss kring det fall, då vi'har en vät tilltagen försvanrsberedskap militärt 'sett, Men blir det då en väsentlig skillnad, om iman "skulle tänka sig ett avsevärt svagare mi- kitärt försvar än 'det nuvarande, låt oss Jalla det för ett uppehål- lande försvar? I' ett sådant fall kan det förub- sättas som tämligen självidant, satt landet ej kan försvaras någon längre tid. Föreligger då någon väsentligt avvikande : grundfömitsättning fråga om behovet 'av en tt ktiv li beredskap? Ki st! Förutsättningen "skulle då vara, att en ockupationsmakt sätter in sina mwesurser för at hålla folket i ett ockuperat land någorlunda | v väl försörjt med li 1 » Något |b tydd först militära sibuatå I båda fallen torde gälla att. dis den efter ett krig är den mest problematiska, oavsett om vi blir indragna i kriget eller lyckas und- vika detta. I början av ett krig kan finnas betydande lager både i krigförande och icke krigförande länder, Men lagren decimeras snabbt — eljest är det ju ingen mening med dem! Krig betyder ädeläggelse av produktionsresurser på jordbrukets område och '— än grundligare -— ifråga om transport medlen. ” Efter andra världskriget tog det cirka sex år, innan han- deln och tillgången på livsmedel blev normal!: Vem vet, om det kräver kortare tid nästa gång, om en ny Katastrof sättes igång. -: Men är nu inte livsmedelsbered- skapen sedd mot denna bakgrund i | exaky lika angelägen, även om den militära beredskapen är svag? Det förefaller närmast så. Ett kort krig kan måhända överlevas med hän- syn till livsmedelsbehovet, men om kriget . blir långt blir situationen värre, oavsett graden av militär Och wväret kan enligt sådant har wäl t i inte i större omfattning än för att hålla den värsta svälten borta, Om däremot ett tillfredsställande' pro- duktionsunderlag finns inom landet är förutsättningarna för ”en dräg- lig försörjning även i denna mili- tära situation 'störat "— även : om en ockupationsmakt lägger sig till med en del' av de livsmedel, som produceras." En svag idivsmedels- beredskap torde vara ungefär lika lag få heter den långa iti- den av kaos, d isationm och . Holmquist och ivsmedelsberedskapen Aktuell kom mentar En fråga: av "största betydelse ; är hur långt USA är redo att låta kriget utvidgas — är man vedo alt ta risken av en väpnad kon- flikt med "Kina, om detta blir nödvändigt för att nå de primära målen? Finns det någon gräns, utöver ämnar föra kriget wmidare? Det är några ' av: nuets mest vitala frå- gor, . ” Sydsvenska Dagbladet”. "På tet ' längre sikt är ” Kina ett Ika ' stort hot, mot Pakistan som mot Indien, De två fattiga " wilken Washington" inte | tep] 140: och 505 ksamhet bedoll han tac! |sikort me? tog. avstånd från Nar. tioniella förbundet. ' Kanske kom- mör! högk follcet om några år, att "tacksamma för att den nuvarande.» högerledningen = inte . syuvar huvudet för Sydsvenskans och : < Kvällspostens ; hurtfriska trumpötstötat 7 "för 'MbS. : " Växjöbladet Problemet om” barnen, skolan och, "hemmet. har "förvisso många kom- aspekter, Om man någonsin mer att kunna lösa det, kan väl ifråg "Men angelägel är det Pr KN Kinas ski för- öder nu sina. knappa” resurser på ett meningslöst : gränsbråk, resur- ser som behövs för atv höja län- deras levnadsstandand foch. mot- ståndskraft mot - ' den ' kinesiska Det ä bristläge, efter ett krig wara, si Det"är inte möjligt att härleda någon" grund för ett samband mel- fan militär beredskap och livsme- delsbe: redskap. ;Den mn förefal- ler. nö väl motiverad. t.o.m. om det vore så illa. att. der; militära beredska- pen: vore försummad. : att lTvsmedelsberedskapens. bety- delse överskattas.'I förbifarten kom han: även "att raka fram en del gamla och" felaktiga uppgifter om självförsörjningens storlek. ”Gam- mal ”skåpmat? "ehuru i justerat "skick, Kaloriförsörjningen angavs till 95" procent av total- förbrukningen. av livsmedel, för I högt. ': Så hög "är självförsörjningkgraden ränte: ens för den endel -av” livsmedel, "som härstammar från "svenskt: jordbruk. Detta är dock” en "bisak: inte längesedan” Kanslihus kade prångla ut talet. 105 procent. "Det är. emellertid hr Holmqvists mera allmänna diskussion och ut- - Detta skämt förföljde 0s$ seda "Herr Lindström, "kört senmäle, påpekade att det inte finns: gam” - la- mumier vid Döda fallet; vilket det finns i domkyrkan. Jag tänk- |: in rig - sade, att Döda fallet var.en dåres ; verk, - i: motsats -till: domkyrkan. |! och näringslivets största problem. I Cr På'gnind' av: den längre/utbild- | : ningstiden”. blir: det 'en ' stadigt |. "minskad rekrytering av” ung 'ar- ” betskraft, I det läget ir det: na- |: furliöt, inrade hr Ant Han: herr. Lindström att. tappa. vatten i fallet, |- Kammaren .skrattade;: - Herr Lindström meddelade,: Hammartorsens kraftverk,” och, föreställer, jag, mig, dess brus, då skulle ; och ätt domk. rkan - bar kommit mycker? Oro och « diskussion. åstad, Den som hysåér : inte 'skulle 4 Å något. ljus. ZPlötsligt ” undrade, herr Lund-: . berg; a varför. mi ' Uppsala domkyrka. Det . visste. förmodligen ingen, och det. behöver man; inte bellér ringa eller inget -intresse alls" för]. "i korpar denna drycks intåg Å svenska den svenska riksdagen när”. 'man gick: att besluta om mötbokens .: avskaffande. Lovsången för: den frix spritens goda verkningar + var ,. "eristämmig, . Tämligen enig står . man också mot att brännvin eller annan sprit skulle göres mindre ”Lättåtkomlig. ” Så. dykew' då en ny sorts” a MN upp: som gubben ur lådan, . Många av. den. fria it yper av skämt som i Oxford," helst med syftningar på antika författare."I svenska. riks dagen har man 'én' annan" typ äv lärdom; inte "mindre f; e "man" samma Jord inte vara högre på bivsmedels- erkänt ” självklarhet i” kravet "på tillfredssntällande livsmedelsbered- ska anför hi Holmqvist: .- Denna beredskap måste dock ses" 4 relation "till vår totala bes F [rodskap, den behöver med "andra området än på andra områden”. ".: Så” kan : man naturligtvis säga. ett allmänt "talesätt," Men vad. innebär” meningen gentligen, Specialisering. ska > Tidningen Ekpressen har nyli- | gen under rubriken ”Rationalise- ring av potatisodlingen” kommit in på "jordbrukets fortsatta effek- tivisering och bl. a berört struk- tur-rationaliseringen och iali Ifråga om > potätisodlingen gör man hl. a' det uttalandet att en- dast : mellan” 1.700 .och 1.800 av dem som odlar potatis driver den- na odling rationellt och i någor- lunda stor "omfattning." Tidningen förklarar sin uppfattning om ra- tionaliteten genom att tillägga art detta i bär att ifråga. har "odlingar" på mer än 5 Delta är: en alltför” självsvåldig gränsdragning. Vad själva odling en beträffar kan man ha mycket mindre arealer utan att fältarbe- tet" behöver : bli ineffektivt. Fem hektar ' potatis är' en' "tämligen stor produktion. Potatisodlingen.' krä- ver nämli en” stor ark vts om "mad ) den [Är nesonernanget : hållbamt? 'a + Om det skall e? ; Militär » bered- skap: kostar pengar. Livsmedels- > I beredskap: kostar: också något, ”så- kor vida mean tror, - att den nuvarande s:allmänhet" rådande "si = med varierande” övenskopt> på jen kvantitativt 'melati "obetydlig världsmarknad - -med priser: un- der: produktionskdstna- derna: blir bestående. Om" man då satsar mycket på det militära förnsvänet,” så bör; men satsa myc man bör: inte satsa mer på livs som -handlar-t. ex; om Döda Tal let,: en dåres 'verk ;'som” ” håller Uppsala "domkyrka i ljus. "4 " Det.kan tilläggas,: att de båda! nämnda: riksdagsmännen > också har partibeteckningen, (2 DEN. "MAKTFULLKOMLIGE. Den: borger iga motionen med anledning av jordbruksmi! nisterns " veser sig förfärade, - Vid sidan öm rikt flödande brännvin, kon- jak, whisky etc, kan den” lilla' » mellanölsflaskan . driva "svenska - folket ner i definitivt fördärv.” : Säg den. som kant; var finns logiken? I Presstöd "Frågan om statligt presstöd bör lösas genom ett rikligt till- taget stöd till de politiska parti- . €ma, säger Centerns och Folk- partiets ungdomsförbund, Liberal | - 3. och F Bag 3 3, | n. Stockholm ” od . uttalande, Partistödet måste få dispone- ras helt efter partiernas" eget i ee gottfinnande? Det 'bör vara :ev| den storleken, att partierna kan använda pengarna såväl till tid- ningar .: som partiorganisationen, "om' de så önskar, od utgör en av gr "Jared för” vårt demokratiska. sy- stem, Det är därför naturligt, att heten att utföra ett effektivt ar- "bete. Detta kan bäst ske genom ett statligt, ekonomiskt stöd, sä- ger ; ungdomsdistrikten, . a P OM RIKSDAGEN 2.00 Jag har alltmer kommit att tyc- ka om den svenska riksdagen och tillbringar numera stunder av av-|' koppling och vila i riksdagshuset, "skriver en signatur i Stock. Nona to a prisregleringspröposition sföranle- der Jordbrukarnas Fö reningsblad till: nya kri- tiska anmärkni ngar mot statsrådet Holmqvist: v Hr: Holmqvists prisreglerings- proposition är som bekant inte det enda: vittnesbördet om. att han helst söker lösningar : efter eget ln, huvud och att han inte drar sig för att lägga fram förslag som går förbi de resultat. som nåtts vid överläggningar mellan företrädare för skilda intressen, i kommittér eller. f'annän, ordning. Man ' kan ställa sig frågan, vad allt. utred- ningsarbete. . och alla överlägg- ningar. tjänar för syfte, om resul "tatet. bara blir att:jordbruksmi- ”nistern. går sin egen väg utan = till andras uppfattning. Detta är den för -fraratiden allvarliga aspekten |: på hr Holmqvists handlingssätt. . Föreningsbladet;' ger: motig ä rerna sitt stöd: "Vad hr Holmqvist: i "detta fall tillåtit sig stämmer tyvärr alltför väl.med den allmänna handlings- > linje” från, hans sida:som vi nöd- gats ; bevittna och som lett fram till något av en 'förtroendekris. Det förtroendekapital hr. Holm- qvist' otvivelaktigt hade; mär han "tillträdde" sitt ' ämbete, "och 'som måste vara" av utomordentligt värde för honom vid behandlingen av'de. stora. jordbrukspolitiska frågor som förestår för prövning, är på väg att förslösas. : Det svenska jordbruket har 3 in- te velat ha det så. - KAMPEN O I KAPITALET -. behandlas i Västerbot- terbottens-Kurien: med anledning av skriften -”Nä- "|, veckli rimlig relation ' bere fedskapen.. "här ungefär kam. möjligen ' tankegången bakom uttalandet va-; ket på livemedelsberedskapen, men ; hå; och den ger: även ett stort -.pro- duktionsvärde perthektar : Arbets- > [insatsen kan även i rationella od- lingar beräknas till drygt 200 tim” Aftonbroder. "den: 15 april: kom” han äventyrlig i detta fall som i den| 4' C. r. även in" sberedskal n' och | — LL ville "därvid > bl.a,” göra gälland p I an ekonomisk] taga yn till potatisens inver- kan i växtföljden - Expressen; dårar i det följande vissa ;konsekwenser av sitt reso- nemang och framhåller bl. a. att den. av; "tidningen. tänkta koncen- av Ber on od bild ev det som ken sntes komma att ske på ”det ena pro- duktionsområdet efter det Ze vå ”En ' grupp specialiserar sig ' potatis, er annan på fläskprodul- tion,' en tredje på mjölkproduk- tion, en fjärde på spannmål osv”, Fullt så enkelt är inte det hela som” inte behärskar" jordbrukets teknik och organisation gör slut- satser av det här nämnda slaget, "Specialiseningen i jordbruket har gått "långt och "kommer att gå längre! : Troligen kommer detta |” emellertid; inte att ske så som Expressen tror, Det finns näm- ligen relativt ' snäva gränser som bestämmes av bl. a.' växtföljdspro- blemen, men-i: huvudsak av” are korta -' ve; har” mar "per hektar,” A i jordbruket. Vi har det" är. mycket olika fender olika > men som "exempel kan nänm- has, att 20.000 kg säljbar vara wid 20 öre” per. kg går ett ”omsätt- ningsvände av. 4.000. kr. per hektar: Detta. är mycket. pengar, för, en familjelantbrukare, och även. en Dogränsad f potatisod] ing . kan” be- tyda mycket för det sammäånla; eda ekonomiska resultatet. Potatisodlingen är liksom "andra ickrensade grödor även en vik- ffoltiy I big växtföljdsfrågas: Även” om man kan di a riva med andra ord en stor” del av året 4 stora delar- av landet! t 0. moden största delen: — "under vilken wi. ej; kan utföra fältarbe- ten. Detta: är synnerligen viktigt i ett land med höga löner. Det gäl: ler att. "försöka anordna produk- tionen: på. sådant sätt, att man så långt . möjligt kommer ifrån olä- genheterna' av den: korta vegeta- tionsperioden, Specialiseringen måste, ” dänfö r såväl nu som i framtiden" inriktas med hänsyn till bl a arbetskost- teten något längre vid större area ler, kan det därför vid ett' farnill jejordbruk finnas skäl i att även ray: Men. när: man till kravet på en mera konkret tolk- ning av innebörden, är det svårt at finna ett bestämt s för: det påstådda . sambandet, ' militärt"; försvar: som avser att föreligger. ; I" sådant fall är "väl frågan om” livsmedelsbered: dskapens man vågar skära ned produktions- kapaciteten i fredstid med hänsyn till den "ytterligare minskning av livsmedelsproduktionen som , blir en följd av mobilisering, - brist på en" del 'produktionsmedel ete, Till , bilden hör amtagandena om möj- ligheten att kunna starkare än under fredstid "inrikta konsumtio- nen. på :vegetabilier.. etc, Bered- relen kommer också in i bilden," d. v:s: hur långt man: vå- gar: inrikta" sig på avsteg från det 2 : Tingslive kap: talförsörjning” , .som nyligen' utgivits. av Industri- : förbundet och Svenska Bankföre- : ningen gemensamt: :- "Den diskussion som förs i denna utredning leder väl inte direkt till | några praktiska åtgärder. Men fi. . nansministern, som. bär det poli- -tiska ansvaret för den" samhälls- - ekonomiska utvecklingen, kom- +» mer säkert. av kapitalknapphetens | .. eget tryck att -tvingasyi ökad ut- » sträckning syssla med” dessa frå- i gor. Missnöjet från LO-håll med . statsmakternas ' alltför passiva : hållning till: inflationsutveckling- en” kommer också att driva på. : Regeringen kommer, att tvingas |- inse att det problem som Arbeta- ' rerörelsens efterkrigsprogram för ” tjugo år sedan avfärdade som o- : befintligt, har” blivit ett av de mest "centrala och betydelsefulla idag. Dragkampen om de "samlade kapitaltillgångarna påverkar ut- ingstakten och blir avgöran- de för samhällsinsatserna i även på : det politiska" fälten, "konstaterar VvK. Antag "det fall, att vi "Kar ett kuna - avvärja amfall," Det: torde], vara den situation som nu närmast |. omfattning mest en fråga om vil- |" ka risker man vill ta, hur: långt |. "Statsrådet och chefen för hemi "met och familjen; fru Ulla Lind "ström, har. gjort ännu ett av sina alltid med samma förväntan mo sedda framträdanden. På ett möte i Nybro inför, Kal- mar läns socialdemokrati iska par- tidistrikts konferens har hon för- » djupat åig i köttgrytorna, och vad hon: funnit hat. hon ogillat. Det . allt. "dyrare nötköttet tvingar ar- » betarfamiljerna till korvdiet vecs st möjligheter till förbättrad , | effektivitet. .» Samtidigt kan - den naderna. Det krävs em ständig ba- ång i form av samtidigt hän- synstagande "dill såväl kravet på teknisk effektivitet som. möjlighe- | ra terna": ratt. ordna jämn; .Sysselsi it Ökad =lspobialisering ger ofta Livsmedelsberedskap - I kunde vara |. Det är ' tämligen vanligt att de - betsfördelninger i Mae Med vår|- perio. vil! stora. svårigheter att = en jämn J-.« en sådan” politik men svårare attl. anvisa några ulvägar ur de fact- låsta ' indisk-palkistansloa konftilet” sitbaticnerna. ör u . > Dagens. Nyheter Det £ måste, betraktas. som "opsy- kologiskt av . jordbruksministern. avdt sedan jordbruket godtagit en provisorisk övereniskommelse, som "A | till stora delar får betraktas som en eftergifternas, komma med en proposition --som- lägger lök: på laxen. "Däntill kommer att den in- gångna överenskommelsen "betrak- tas som en helhet r varje för- ändring av ' ” väsedfliga " punkter rycker undan grunden för hela överenskommelsen. : Denna har dock. träffats mellan jordbruksnämnden, vilken får be- traktas som : regeringens : ombud, och' jördbrukets förhandlingsdele- gation och har godkänts av kon i Ielogati Ingå av- tal bör: respekteras, den principen vinner alla. på i längden, sor 2 Helsingborgs Dagblad. Vad. -man inte ' kan förstå är för det första varför byggnads- ik + ”rationali liseri ter inte rör. "ett: finger för: att . ansa i-den vildvuxna; elementihusfloran, För det andra varför byggnadsfolk och husfabr r rer: inte kan kom- n Handelstidningen ndra faktorer, som här” spelar in; Be- r och bl i > av fodret kan. i.wissa' situationer ut- göra . ett. värdefullt . fyllnadsarbete och därigenom stärka 'lantbruks- företagets ekonomi: vid. en. inrikt- ning - på "kombinerad spannmåls- och fläskprodulktion. , sÄven ibyggnadskostna ernia kom- mer naturligtvis in i bilden. Vid en gård med rikligt tilltagna äldre ekonomibyggnader, vilka ej helt axtnyttjas och som kan för fläskproduktior med rimliga medel, kan. fläskproduktionen va- ftig, även om - den "inte. bedrives i stor skala, Att: kunna minska "arbete- insatsen med t.: ex, ' en timme per Det ” är ' emellertid ” även" emellertid ' "medföra + försämrade möjligheter till jämn: sysselsätt- ning: "under "året; . Detta; gäller främst: om 'specialiseringen' drives mot "ensidig växtodling. ' Odlingen : ] av” foderväxter med en. motsva- rande" animalieproduktion' torde i i [allmänhet ge den jämnaste Sys- : | selsättningen i-jordbruket. Det är därför - inte "alls säkert "att: Ex- pressens patentlösning kommer att visa " sig "ekonomiskt + riktig. I ox :>Den som producerar mjölk kom- mer» t, "ex. "troligen under. över- I skådlig tid att producera även € det erforderliga Erovfodret. ve - ”En ” producérar spannmål”,''sä- ger Expn essen, "Det är mu inte als säkert, att det blir'så, "Först och främst; kommer som. förut nämnts växtföljdsfrågorna in i bilden, ' Eno sidig ' spannmålsodling är ur "den "kan: igenom, . Mot det får vi ställa den. gamla franska välståndssymbolen ” ”en höna i söndagsgrytan för varje fa- ' milj” och om så behövs importe- "rå den billigaste broilerny” "sade statsrådet vidare; : Fru "Lindström anser alltså att : korvdieten i alla fall på söndagar- ; nä kör avbrytas "med ' en höna i - grytan Den' som först utsl d prod xt aht. Vara. intressant, - men det är frågan om "vad detta - kostar [60 form av avskrivning och förränt- ning "av ökade . investeringar). Dessutom är arbetskostnaden inte så avgörande som man ofta tycks tro," Foderkostnaden är" i svinpros duktion mycket väsentlig; . Fem öre "inbesparat "per" kg kraftfoder genom att använda egen spannmål kan betyda lika mycket som 1 1/2 timmes sänkning av: arbetsinsat- sen per gris, + En kvantitativ besparing på fem procent. s ifråga, om , foderåtgången t kan 'b efär ' lika mycket. yda ung Det föreligger en tendens att över. | driva "arbetsinsatsens : betydelse: I produktionsgrenar, satsen . mu är. relativt i kan det ofta löna sig bättre at rika blickarna på' annan Tationalise- ring än arbetsrationalisering, :.. : Nn annan näring före kommer det, att dilettanter av oli ka art ger ”goda råd” i produk- bruk. går det ur arbetssynpunkt att driva. en spannmålsodling så- vida" växtföljden tillåter detta, .Där man inte "genom kombinationen med skogsarbete eller annan sys- selsättning utanför själva jordbru- ket. har. möjlighet att nå en full- ständig sysselsättning, är det inga- lunda säkert : art - ensidig .spann- målsodling blir någon lämplig lös- + parollen om hönan i söndagsgry- . ”tan var” som bekant salig kung -. Henrik IV av Frankrike. Eftersom . man ogärna vill anta att fru Lind- > ström avser. att i förtäckta orda- ” lag kritisera” regeringens ekono: ' miska politik, kan mand bara” dra . den slutsatsen att den svenska so. > cialdemokratins ledning i nådens ; år 1965 beslutat införliva det slu- tande : franska 1500-talets ' väl- "färdsideal med; sina ny: djärva -omåle | (Svenska Dagbiade ning ur- En annan synpunkt är den. r- sättning . odlaren. kan erhålla för fodersäden, , Det är. troligt att många ålsproducenter. även i fortsättningen . kommer. att . hålla fast vid att själva förädla foder- säden -i egen fläskproduktion, bl. a för att tillförsäkra. = om att få hela. den: ersättning för spann- målen som fläskproduktionen kan ge. Det :blir helt enkelt en om- fattande kombination mellan pannmålsodling och fläskproduk- | Hon, on, : såvida - man inte. kommer. fram till- en tämligen stabil och av flertalet jordbrukare. som; rätt- vis betraktad . prisavvägning : umel-, lan fodersäd och Mläsk, - synp då allmänhet -inte watt |': Till. vilker '» Därefter, 4 3 slertid dera ningen”. in ade hon, som en tungt k isk faktor. "I" kombinekion med skogs- på löpande band?. Det vore på tiden att detta upphö även i jordbruksfrågorna. pp? öde .€ Pp. = 05900 100. . lätt att fördöma |” ! säger biskopen. rustas upp | laktsvin kan. förefalla |. -.. ,£ där arbetsin- "Joch nästan förtvivlad i alla fall, att de berörda parterna, främst samhället, "skolan och hem- men, finner former” för samarbete : kri "detta viktiga ämne. me, Sundsvalls ; Tidning, Biskop Herrlin försöker ien I kid ningsintervju' motivera påhittet från Kyrklig : förnyelse att det be- hövs kloster-, ; och ordensliv | inom svenska kyrkan. ss "Kyrkan skulle behöva mera av tillflyktsorter för" människor som söker stillhet och anälig förnyelse; : Varken" behovet av "stillhet eller av- andlig "förnyelse är exklusivt kyrkliga angelägenheter, Och i den mån man vill” göra” något för att ge "människor större möjlighet att tillfredsställa "dessa behov, borde man Kunna göra det ufarn att ing : 3 tr ENDA alt fä in- stitutioner t"kyrkans regi. H - Stockholms-Tidningen I Jorlbruker inistern sa I debatt om köttbesiktningstaxorna att ”det kan" ibland . framstå såsonv" rätt ångeläget alb man i viss bygd kan bevara” ett ”Släkteri”." Det är gene- röst. i överkant," när "några jordé bruk” att ” föda” "upp. slaktdjur på knappast tycks vara önskvärda; Jordbruken slaktas. ju inte "sådär bokstavligt ” Då "elr slakteri, i » Jordbrukarnas Föreningsblad 7 : Det fula... länghårsmodet har varit ett problem för. många för! äldrar.. Bäst är ju art: låta barnen hållas tills "de själva tröttnar och finder ”"det” GALLEN Sch! . bårnisligt att.” spöka " ut: sig på - det "sättet. Att Goethe, Mozart och Beethoven varit "lika. långhåriga innebär ju: inte” arr någon. dagens hårbärare bergsäkent är'mågon Mozart. "Det är möjligt att de långhåriga nu börjat" dröttna på att allt oftare förväxlas. med. flickor...En 'av : de bästa historierna i den vägen hör- . de, jag för övrigt häromkvällen: ' > Ett gäng långhårsynglingar förde länge "oväsen - utanför ett fönster. Till slut LÄppnade: gr herre” fönst- vet och” "ropade i 1 "Nej flickor, nu för; nå inte hop- längre på den. här trotto- ”- Och det hoppades nea mera nep! Tvåtakt i Sydsvenskan ; "Det finns” många. som är and- ligen släkt. med" den gamle” heder- vände riksdagsmännen, som ' käm- pade för: att . « stämlbamian ” skulle dras i just / förbi. hans egen. Amdras befllningskonoentrationer är” lustiga” och” ohälsögat; inima; men kan man koncentrera lite mer just där jag. råkar. bo,” så" " skulle "det inte - vana så. ; tokigt. Å . » Kurre; dd Västesbottens-Kuriven : ” Jag vet för eder, fridens till "att ' väl vilka tankar i Jag har säger ' Herren, nämligen . tankar och icke ofärdens, giva" eder” en. framtid och ett hopp, | ovissa. Ha och osäker. Fan står. inte rådvill vet vil han. tänker angående EE är du står fråganide,, ängslig hur, det hela skall avlöpa, stärihen trygg och vet” med: - het sin kän k plan" med dig. i : det blir: storm Lä ror att allt är + &cN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.