NS a ”EAHOLMS TIDNING —=LT - Ett: maratonlopp. "utan: SPriser - och döner. jagar "war-] andra d ett "maratonlopp uten "slut, sade centerledaren Gunnar Hedlund i riksdagens stora av-| "slutande debatt om den ekono= . . miska 'politiken, Hr Hi dt lövevec till: ett: Sorimligt: ok: för ;skuld- | " tygigda: människor. Räntan drab- bar värst dem somrinte: har; råd med ytterligare pålägg... De: som äntesteg- "gav med detta tonen I menings- ”ttbutot Sträng. ” PÖON Men det är med. inflationen . som med, vädret, alla klagar men ingen gör något åt det, Alla är i någor: del skuld till den stän- digt & försämrningen, "Ingen 'vill påstå att det bara” är regeringen och ipen- hr Sträng som försä hjälp- + Ränfevapnets värde” spm medel: i. : könjunkturpol iken fick sin "rätta :belysninig" av hr, Sun- din, (cp) .som; i första" kammar ren. ; upplyste finansministern om ätt räntehöjningarna” endast drab- Vuppmärl så: endast någat. mer. än: halva hiagvärdet, men vad wi har: rätt "att fordra är att finansministern går i täten när det gäller att komma tillrätta med svårighe- | terna. ” Här hade nu centern , och folk- partiet begärt att regeringen till ” årets höstriksdag skulle. presen- | tera en samlad plan för infla- : tionsbekämpningen i. .vånt. land. Regeringen" wille : tydligen - inte | "ha detta, ansvar' hängande : över sg under sommanen då viksdags- | [majoriteten röstade bort kravet. " Men det är kanike så att re- -gent- emot” inflationen beror på det faktum "ät: br Sträng är en gertägens . håndfallenhet” jändr mest nfla- - döm som tj mest gå. -:manget kan tänkas dra med sig är "tionen, Varje procent: i inkomst- . ökning ger nämligen automatiskt |: stater" é:a 100 milj -kr mera. i skatt, Genom. de” inflationistiskt betingader fönehöjningarna sker | här alltså en inte obetydlig år- lig ' skatteskärpning . som - riksda- | gen aldrig har tagit ställning till, Skattesystemet" har sin roll för riksdagen krävde , därför. att. re- geringen skulle. samla sig till'en översyn av vårt: förvirräde. skati - « Öra "ville man" lysena Skatt - set ter. bärkraft "och en" Indirekt be? Pr "som" "är, pr vänlig kunde "annars, vara' argu- ment vända. ätt lyssna 4 "Regeringens ekonomiska polis tik med. en” alltför 'svag stats- budget har: bl.:"a. lett till-attsvi i dag har vett, ränteläge. som när- mar sig wekordnoteringarna från 1930-talet. : "Detta: 4 räntelåge. , blir . vin JOURNALISTFÖRBUNDETS , KONGRESS «4 Falun föreslog Det kändes "som öm kongressen | höll andan just dä; skriver. Då la Demokraten: Zz G. Michanek. 1 egenska des "Den som gör sig skyldig till ' sådan journalistik, som, samarbe- tar med Göran Granquist; gör egna husundersökningar och hem- egen hand söker efter vapengömmor, som, sätter sig själv och sin tid- liga bandinspelningar, på ning i säkerhetspolise: ns " ställe, den är inte rätta mannen att för- orda en hederskodex för journa- " listkåren, att göra sig till tales- man för yrkets etiska och mo- raliska krav, Tvärtom: 'intill dess att Expressens roll i den här af- fären, är utagerad, medan utred- ning pågår om de metoder och arbetssätt som Expressen använt, borde K. G. Michanek träda till- baka ; ordförande. som journalistförbundets - Dala-Demokraten hänvisar ock- så till de publiceringsregler som etlolaht I av Publi . PERSONALSITUATIONEN : INOM SJUKVÅRDEN . . " allvarlig, är för närvarande ' skriver Svensk Politik (ep). Trots den ökade. utbild- ningskapaciteten har man på många håll utomordentligt svårt att fylla personalbehovet. Nya vägar måste prövas för att lösa "> dessa krisartade problem: "+ Orsakerna till : personalbristen måste klarläggas. Undersökning bör ske av arbets och socialför- hållanden "samt ' skatte- och lö- neproblemen, Man bör pröva frå- gan om utländsk arbetskraft och manliga skötare kunde re- kryteras för olika vårduppgifter inom sjukhusväsendet, Även andra aspekter på perso- ” nalbristen bör beaktas vid utred- ning av frågan, Att frågan måste lösas snabbt vittnar. de stängda ar förekom om... Fall förek då ik den, -,.och den" därtill endast den halva som, Kar Jordbrukarnas. Före firvegsbiad, särskilt nu när det lovats att fändvården skall bli nfebs Det är dock inte meningen "att dyrare" arbeten "skall. till .tre fjärdedelar ersättas a "väl att folk tvingas söka tandlä- : kare. tidigare ' och oftare än hit- - tills. Blir skadorna: så stora-att "det 'måste' bli fråga om fasta pro- teser, guldarbeten och. annat, som här. det bättre ställt kan 'snabbt åren "Tföreläsningsfärder' "drabbar. a "Linnéa Kristine Larsson r född i Burseryd i Jönköpings län. Hoi fyller snart sextio år. Hon har: oltid. blivit lantbruket trogen och har stannat i hembyg- den. Men därifrån har: horn med gjort allt längre resor, nu sehast till Israel i vintras, Under årens gång :har 'hon också gjort i landet. Resoma till Stockholm blev aut flera. Hon war med i SLKF':g stu- dienämnid (sitter . där . förresten ännu) och det:var mycket :pla- neringsanbete som måste utföras. Dessutom blev hom en alltmer fli- tig föreläsare och har korsat ge nom landet flera gånger. . Men givetvis ”fanins författar- kvar. Hon gjorde nå- Varit: med på. många studiesam- för g- dens Kvinnoförbund. Dessutom har hon skrivit. i ett otal tidningar. Artikelserier började på trettiotar "et "och har allå -åren haft rubri- ken; 1 Låntbrukarhustrun har; ordet, SÄ Xdet.. inte. rätt? ' säger den iksamme : + + tidningsläsaren. Står ”det Anna Torentz, som; för- fattarn 2 1 Javisst! fAnna” Larsson var född Lorentzsof- och därför -valde-hon Lorentz som författarsignatur: >: Skriva har, horn: alltid: velat, Det warshenines stora dröm wedan som tonåring; Men den miljö hon Jev- de i varsinte så vanlig för unga skrivarförmågor. Det var en lands. bygd” där joftast. fattigdom: rådde. Tiden: vär! hård, ” Jonden gav: ye och .skogeni, ännu. mindre, - mani. drömde inte. om art mu öre fattare, Bara' Ann; Li Nyheter, " der två”. dagstid- gom. fanns i bygden, Och hon de tycka att hon själv skulle unna, skriva någon sådan "Dessutgm "behövdes extra inkofnster, Trettiotalet. Var ':inte precis rer tid.” då: bönder - kunde skära guld” ed Häjknivar:s cc Det ” var” "så ' lantbrukarhustrun har - ordet" kom till; Hon sän- de det första opuset- till: Hal- landsposten... och. det :- kon, «in Därmed inleddes ”ett flitigt skri- vande, > tidningarnas antal” växte än romanmanus som inte kom ut och som nu ligger i botten av nå- gon byrålåda, Men 1945 var hon klar för debuten. Också der: säger en hel. del om hennes: egen si- tuation hemma i Burseryd," Den hette nämligen" ”Främling i egen by”. ” Dessa wromaner som hon skrev ' speglar lantbrukarhust- runs vardag och hon har' fått a-debattglad Jan(beokarhusten >" Kommer Anna Lorentz att skriz va någon ny, ; Iandsbygdsroman snart? . Anna Lorentz Ior. Den sistå” ro- manen ”Äntligen sommar” kom, ut 1961. > a — da Troligen. . Och : "det blir nog en tredje del på ”Lyckers”. Men det dröjer kanske. — Varför? A "— Det är inte så stont intresse för litteratur just nu,- Kanske sex och kanske våld, men knappast tyngre: libberatur, Men det ändrar sig nog... Om inte förr så då tele- visionery blir så pass gammal att folk lär. sig att det går att stänga av Spparaten och koppla av. med ns en bok. se man vill tro att 'smänniskor- landsbygdsförfattarnas sti för 'sin utmärkta : och genuint fångade - miljö. där na ska de att goda [7 böckerna på nytt. Kanske är det främst 1 rgdens folk som tjuz träder levande: fram, skurna ur en- landsbygd som vi alla känner igen. a - Men wistbel 1 Israel I också aty ge läsarna en nys bok. Den är snart klar och har arvbets- namnet ”Dagar i Israel”, Anna Lorentz poängterar: hur intressant en | det är att resa, och att resa i ett land där mars möter fullt av wäl kända .mamn från bibliska histo- tien : är : särskilt . de: Is- sats av den levande bilden hem- ma i vardagsrummet. Men TV och . litteratur, bör kunna . gå hand : i hand, i: + oc PR "Dessutom skriver jag ju mina artiklar. Jag får ut de. budskap jag tycker är väsentliga i alla de tidningar, jag medarbetar i, Anna Lorentz vet vad hon vill. Hon: har ett program, Hennes dag är 'hårt änrmatad. Ännu står det ett par ung ur' i stallet. och. hön- mael. är en modern stat som ; vet turismens "värde. Men de vet ock så alt bevara mycket av: bibeln i sin vardag. Man kan få se ett om- slag till en sardinburk som pryds med hur Jesug bespisar' folket. På baksidan finns bibelns text, + > ”Dagar i. Israel” ska bli er; liten och behändig bok. Inte en. JTe8E- guide, sådana finns det många av, utan mer en liten bok som! "ska sen spatserar på backen. Gården hon, och" maken. Hon, kän- står tätp kring . husen 'och'. hon Fygker om att krypa " in i den hårt belamrade och skräpiga ” skriv- kamimarer, Där, ser. det just 'så trivsamt ut att, man: inte kan låta bli att lockas att skriva. — - säkert ket lämma vå I fördbyggande" syste "har nyaj säkerhetsanordningar ' + installerats på flygplatsen, i: Ängelholm, Det förtjänar att kraftigt understryka, I att inga summor kan bli för stora, då det gäller att »satsa just på sä- kerheten. I den mån brister före- ligger på andra flygplatser i lan- det; bör det wara. en självklar 'sak att se mill, att "de snarast avbjäl- . "Helsingborgs ; Dagblad. . Katastrofen vid Ängelholm har framtvingat mycket längre gående diskussioner än vad som kan ske inom sundersökningskommissionens tam, Dat måste vara orimligt att även den del av flygsäkerheten som faller under samhällets" an- svar skall. vara underkastad snäva affärsm a lön: hi dömt ningar! SN ver " | Dagens Nyheter. . Det, är ännu för, tidigt att avge något omdöme om i hur hög grad statliga tomträttslån till kommu- nerna. kommer : att stimulera an- vändandet ” av ' tomträttginstitutet. Syftet” atv den vägen låta mark- .ska hennes "Verkstad, Här ska lantbru- |: förmedla resans ä yr, n av att röra sig på en mark .som man känner till. Det finns säkent fornfa Y gång, på gång ta till orda och föra aktuella spörsmål till borgs. Till glädje för debatten, många — inte minst i nin. ube i nans egen hemtrakt — gony med och.det gav. ini st skall" göras på dentallat um utanför; 'tandläkarens - mottagning blir "dessa: genom. omsen : så - pass : dyra, :att man inte i onödan riske- . "rar, satt Tåta det gå så långt. Små- behållandet av balansen : i:sam- I hällsekonomin..- De". borgerliga; Ål teparationer i munnen kostar ör SR bröts '-isol - Anna Py orentz trädde - fran, > på. något. sätt på- nyttfödd, med öppna - blickar - mot det rika livet; Nu fanns inga grän- 1 ser. Typiskt nog heter. en av An. na Lorentz. senare ” romaner just |” ”Sprängda -' gränser” -' (1946); | Saknades inte” motiv: för -artikel- ibland” anklagats, för "örnogenhet, ” E bt exempel på I | årkDosens Nyheters referat” från "diskussionen snellan. Sigge Oscars- son. och Erie. Holmqvist, i, Skövde nyligen. Den" utsände: reportern svävade tydligen i "djupaste pkun> nighet” om vad diskussionen . e- gentligen gällde 'och föredrog där= I, för att göra något av ett skandal- referat;'Diskussionen. var som; bes - kant: hård. och "replikerna skarpa. Jordbrukarna var:i majoritet och " applåderade 'rätt starkt en del av |: Sigge : Oscarssons repliker. När - jordbruksministern. i i stridens het- ta fällde repliken. om att riksda- gen. gör som jag vill, så reagera de:-många med 'ett spontant skratt. Man tyckte sig antagligen ha fått » beviset: för, :vad många "anklagat jordbruk n. för; maktfullkomlighet.. En ' något för hetlevräd . åhörare "ropade Holmqvist”; men blev snabbt ned- tystad .. av. några kringsittande med : större känsla för. vad. ett sportsligt beteende kräver, .. . -: ' + Det:skall-inte förnekas att or- den vid många: RLF-möten varit hårda : både från mötestalare och "från diskussionsdeltagare. I olika a lokala” resolutioner- och ättalan=' den. har : också. formuleringarna någon .. gång "varit :, rätt .- fräna. Ibland har det nog också före- kommit en del mindre väl:valda Omdömen: 'om ;jordbruksministern "= men. dessa borde "ju rimligen |- få stå för vad -de är: oöverlagdå uttalanden från enstaka individer: Det kan inte vara rimligt att låta jord= och . skogsbruket. 'kollekti få stå i skamvrån för sådant; Men genom en der" tidningars förtjusning i vad som "anses 'vara skandalartat han dessa uttalanden fått dominera rubriker och refe- rat — och hela jordbruket har ställts I skamvrånh som bärn säger ”fula-ord”. Detta är en mytbild- ning. som "växt sig alt starkare : och som: fått.t, o. Je Sä nsade och kunniga : mä tt "fördöma måst vända då man anlänt till sjukhus med skadade och sjuka patienter, Att sådant förek böndernas ”metoder”. Detz är där- för angeläget” att slå fast' att det «ären: mytbildning som: bedrivits i ett högstandardsamhi Sverige vittnar om feld älle som 5 ibland; kanske ' som :medveten del.i en politisk; taktik — och att av resurserna. Dessa problem <behandlades nyligen i riksdagen med anled- ning av en motion från centerhåll; denna allvarligt skadar Jantbruket och” skrivits från ansvarigt hålt inom fö örelsen under se- Tyvärr ansåg inte riksda riteten att frågan var av sådan angelägenhetsgrad att några 'åt- gärder "behövde vidtas med an- ledning av motionen, naste" halvåret visar klart den svaga grund; som finns för denna rimbte--wvisa=sde: problem man har, et och, dess organisationer | j; ”fy |: : började åskvå «Det s serien; :Problem- -höpade" sig för mm under trettiota- Jet. ”Förerängsrörelsen Då fyller Anna, ÄLorentz sin pe | glädje : h att läsa en sådan fG volym Hö oe : Bryssel (LT)... "EE! a utarbetat växa. fråm. blev 'alltmler: "aktiva. Anna; Lo- ] | rentz fick en hel del: -kritik från folket: ir hembygden, - men. också blir Mr Dessutom är det oftast människor som nästari lever i nöd som; helst vill” ha' tyst omkring sig. Man will Men Anna "Lorentz". var' ute : i stridbara - änernden och hon kas- fram brandfacklor . hor: snart att an- kommunala . sam- stod. Bonde! ortnamn fullgäklina detta visar att 'det kanske nns lite: .konsemvaltism hos z de? egna. 1 | Datsblev arbetarrörelsen st ä te der unga skrivarinnan. Det folk :som hade - idéer som sbehövde ömma: med; 1 det batterit> seb år v. kommunalmfullmäktige, ; Men :så småningony fick hon alltmer att göra, .I några år:skrev: hon ' så gott. som varje veokå i Stöckholms Tidningen: som; då hade :en livakz tig. landsbygdsbilaga som "+ dock a. lagts ner, Hor; har" ”ock- så "skrivit i "Göteborgs Posten se- dan många. år: Var hon än fram. dénternå i Lund, som satte i gång en häktig rikskampanj för, mellan- ölet. kroken fe har startats --läste' vi att alkoholen ”Hödade duktigt, då” Seco höll elevriksdag 4 YRonineby; Av något underligt -storhetsvansinne ansåg Seco sig ingna, att hålla med alkoholhal- tiga” drycker. vid! måltiderna”, skriver - Polstjärnan. Öl; "Starköl, sherry :och champangne servera=- des utan ålderskontroll;'En del av deltagarna | blev berusade, ; påstås : i i god tid vänja" ele- verna vid. alkohol, så att de lät- dare. kan anpassa. sig. för det lju- ' | tresserade : | för: alla. - j efterfrågart, . därigenom ma finansiella aktion. + det" landsbygdens : in« |: Prästen orkar inte med | Ö att. jämt vara: föredöme ett förslag till" ett internationellt spannméålsavtal av omvälvande ant: det skall göra slut på ett 'system som." fördelat - till der inverkar» » på värl Idens hela spannmålsproduktion:'och - till - följd av... den :föreslagna ” gemensamma finansiella aktionen i särskilt kon- sekvent": grad . på ” avtalets : varje fasta priser. . EEC-förslaget går ut på att de i spannmålshandeln in- . staterna. " gemensamt |: fastställer villkoren. för em världs marknad för: spannmål som blir och tner. De enskilda staternas ag- rarpolitik bör därför följa gemen- samma regler. NV ” Kärnan. i dessa : regler bör" ut- göras av deklarationen att staternas beanden. is ' agrarpolitiken "inte så ;firi "som mö - Det: skall. åstadkommas jämvikt mellan globalt : anbud och global blir : det möjligt satt nå & rimliga" och på samma ' gång ' lönande ' priser ”på världsmarknaden;! Det. skullé ens ligt EEC:s "uppfattning - även blir det bästa: medlet" att nå ärlds- handelns €xpansions'. cis Det. föreslagna "avtalet "skall gälla inte: bara om webe utan :också om de andra viktiga spannmålssorternd samt mjöl Anbudet” på . världs- öv n Ir fattningen a öchåller 5 vär d gringen 'stfemna . hos. >. det Är inflationen > "Jekonomisk cancer? |: " Stockholm: (TT): sö a Är inflationen en sjukdom, & som | det fortfarande finns bot för, elli ler är den ekonomisk cancer i för svar på frågan. er . Vad. man . på änsfemannasidan här anledning :-att : begrunda och se kritiskt.på: är: det förhållandet, att staten :har den favören: av in- gressivskatten får en. proportions- wis. allt större andel av.de.sam- lade inkomsterna,' utan att för den |” skull behöva formellt. företa nå- gon impopulär höjning av skatte: skalorna. Och när politikerna —i dock befogenheten: att 'minska:in- gripanden” eller fändra deras art. Huvudsaken är att dessa ingripan- deris "samlade verkan inte - ökas. Det "sk. ”stödbidraget”- föreslås av ”EEC- komtinissionen -utgöra ber dömningsgrunden. hänför. + :<: > - "”Stödbidraget” är skillnaden mel” lan" iden ”inländska ". producentens totala intäkter" — : det 'är mark- nadspris plus: statlig .. subvention — och : prisnoteringer på världs- marknaden, "Åt : länder med” låga . Som .ö den köpkraftiga "efterfrågan ' skall: in- skränkås genom: att lägga upp förs råd samt att avyttra spannmål för lägre priser eller utan vederlag i synirerligen nödställda utvecklings: ink skall ett särskilt system skapas . som: Skaffar dem” . vissa extra-medel. "Riktlinjerna som inom "avtalets ram skall fastställas skall gälla tre år- +. taget, De: under "dessa länder. Åtgärderna fi ieras ge- nom ett: system 'som : förenar de enskilda : spannmålsproducenternas nationala . ansvar ' med de” utveck- lade” industrilärrdernas gemensams Narie stats: Agrarpolitiska. åtgär. vunna erfarenheterna skall möjliggöra slutledningar om hur de enskilda staternas agrar- mollitik doam' modifieras gill förmån för bättre j ämvikt. på dsmark- naden, PS Robert" Marchand. - Stockholm. tm. "Det ä ägnat - att befästa sven” ska folket 4 den djupt rotade vani föreställning att en. präst i .prin- cip är lika med' eri människa som inte syndar, när man som tre unga akademiker -i' Uppsala" sänder «ut en -appell till alla Sveriges prä ter att” sluta : röka, . skriver tid- ningen Vår - Kyrka, -.Meningen” är att. prästerna .- cSörigenom skulle i undvika att H föregå med dåligt exempel; NR ON a De. medicinska skäl initiativ garna anför är ' tungt vägande, konstaterar tidningen, Men en sak är fel i aktionen; att den är rik- tad speciellt till präster. 'Att be- fästa föreställningen att man på prästen kan ställa moraliska krav som man inte kan ställa på andra människor” är att utsätta prästen får slandardölring i västerlandet är en följd av sänkta råvarupriser i u-länderna, sade hr Johannes Antorissonm (cp) i riks- dagens u-landsdebatt, +: Vår: hjälp till "människorna i dessa länder är i dag mycket liten med tanke på den profit vi tar' ut av dem- gå andra . fen. "Det svenska folket har ”emeller- tid börjat inse - att utvecklingen för folk i olika världsdelar när. mare ' varandra, fortsatte hr An- tonssor, Marr kan med fog påstå att det idag finns en stark opinion för en ökad' svensk ju-lamdsinsats. - Det måste vara -vår omen målsättning innebärande en procent av mnationalinkomsten. Det blir 900 milj, kr, Kommer vi med den nuvarande takten in att om rösterna — prak- tiskt taget överlag tycks tävla i sin ”reformiver” och wvilja att' lasz, ta på 'staten" nya wutgiftsbördor "så kan väl en-stackars: finansminister inte mwara annat än tacksam för en. äutomatisk Pinkomstförstärk- H uppmärksamhet -" Isjuka. ”Det':är en grupp som” da framskvridit : stadium, äg VE tidskriften Undustritjänstemannen, eo -| som tycker att det är ett 'gott för-|' . slag att: låta några specialister ge : flationen att den på grund av pro-|å bort, i de rarkpoliiska esone- mangen. "= Sydsvenska I Dag! bladet. ? Överläkaren vid: Maria-kliciken i Stockholm anklagar i Socialt fo fnum -medicinalstyrelsen ' och sjukt vårdsförvaltningarna för, bristande intresse för den medicinska” alko- holvården. Kritiken är, väl” motiz verad. För Stockholms ' hela be- folkning finns endast tretton: säng- " platser för -akutvård, därav fyra för kvinnor. Lika. klart otillräck- liga är rr na vid Nordh = polikliniker.' i. Gölleborg. ' Det "”är - förvånansvärt att talarna på Folk- nykterhetens dag samhället bör hjälpa de: allohol- in inte. kan göra mycket - för - geriom nykterhetspolitieka åtgärder i vari- lig mening. För ' att. komma till rätta, med” vårt största socialmedi- cinska” problem. fordras « ;det.;.utan tvivel 8 radaahblad edicinska insatser. . 0. et ee re : +" en » Handelstidningen. Ingen Vartiskatt på kons 2 var ers av parollerna i företa maj marschen, I onsdags ” hr Sträng. dess förverl cyklister eler kollektivåkare Mån brukar tala "om" bilismen]: köstnå- der "i" form Javi ett eller” annat ”tä- sental dödade "och några Vtlotusen kalkylen”"också ” dras in” ? bilismens . oförnekliga - + -skönhetsupplévelser, - ning”. Frågan om löneglid mo för kostnadsinflationens' an- del id z försämringen ”' med i bilden, »"Allvarliga . försök , måste ". att. hejda utvecklingen. . Helhjär- tade. i ts i sådana strä måste väl. nu.kunna få starkt stöd ien "allmän "opinion; "då det bor- inflation , är en ekonomisk - sjuk- dom av allvarlig. svart. Det är enligt förslag ' att. ge några fristående, obundna specialister uppdraget: att |. försöka lägga fram-ett rent tek- niskt: program för "Vilka åtgärder | ; | samhällspolitiska målen, å ena si- dan: full och progressiv bostads- politik 'och 'å "andra sidan ' stabilt penningvärde, skall kunna ' trivas vid sidan av varandra. Det tidi- gare” praktiserade "systemet. med parlamentariska utredningskom- mittéer på detta: område har 'sett sina . bästa "dagar. Betänkandéna blir uttunnade, : politiskt . kontro- versiella frågor kringgås och pro- dukterna av mödan intetsägande. Kanske specialisterna ; "skulle kunna ge oss svar på: frågan. — ininan ' Ppartipolitikerna sedan bör- jar blanda sig i spelet — om det minstone teoretiskt behålla ett fast med full sysselsättning, för ett: orimligt krav, i -värsta fall abt skruva in honom i fariseism. Visst finns. det--numera. skäl :att försöka övertyga folk om de skall sluta röka — även för andras skull — men detta krav skall inte rik- tas speciellt till präster, lärare, ungdomsledare eller föräldrar. Det skall i precis lika hög grad riktas till alla, "Att ha särskilda grupper nå denna' målsättning?" - ” Man kan idag ställa sig tveksam på den punkten, sade he Antons- son. Om vi skall komma närmare målet måste vi.satsa på en betyd- ligt snabbare lingstakt än den vi nu har. . " har emellertid 'som wanligt funnit varandra i form av ett negativt ställningstagaride gentemot mellan: partiernas: yrkanden:"om en-ökad Högern och. socialdemokraterna | bör av iskor som, har : till yrke att vara föredöme är lika obehag- ligi för dessa: som för dem som skall påverkas. Kravet gäller lika för alla. Ställs' det så; blir det betydligt lättare. för "den enskilde att gå in under det. Tidningen påpekar också att alla betänka att "människors | grad |" av beroende av nikotinet är ytter- ligt växlande: från att inte kunna arbeta och överhuvud inte kunna vara 'i balans utan denna stimu- uppgift att lösa något av de. stora pr "kring befolkningstill växt och världssväkt, framhöll kr Antonsson. I u-länderna ökar livs- längden ' och = barnadödligheten minskar. : Det: får till följd en enorm folkökning. Vi: har idag svårt att klara försörjningen av de tre : miljard landshjälp." C partister och folkpartister will höja. bidraget, till FN:s särskilda fond med. 10 samit öka anslaget till humanitära insatser med 2,5 milj. kr. Båda! dessa förslag 'röstade högern och socialdemokraterrnia fer. för Pengarna till det humanitära bi- | ståndet - skulle, om riksdagen bi-!' svensk världen, hur . skall wi. då kunna ända öra gen av dubbel så il£fallit förslaget, ha gått till flyktinghjälp:4 Afrika .och flå den många om 35 år? : Detta budgetår. ger vi 225. milj. kr. i u-hjälp från vårt land. Nästa budgetår skall summan stiga. till 278 milj. kr, Men- vi är överens ven är enorma och vår levnads-,. standard är världens högsta. Trots dessa förhållanden har man hjärta At farort en Summa på 25 mil, kn. ilj. | vara utan. Den där, Hj älpbeho. å ort AT Kyrka, N lans, till en-wana, ett sällskapsnöje | re. som man ungefär lika.gärna kan sedan ler i djupt inrotade rökaren kan ibland rycka sig loss med en gång, ibland. först efter en ytterligt. obehaglig procedur. med rader absti överhuvudtaget är möjligt att åt | . penningvärde 'i ten: 'högkonjunktur e betydelse för livet och sto- de' stå tämligen klart för alla att |?! som måste krävas” för: satt de båda I är "Skall man: tro, att Hecksch ran, lämnat högerstyret — blir konsult i i feberingen? + Det är. änmu ovisst, om" hän: förvisas: till: Indien - som ambassadör, . Om Ohlin skulle kasta: en val- bomb" i stil med Heckschers; hat han utsikter” att bli 2oPwE å geringen. Och Josua var klädd i orena. klä- der;" där- han” stöd inför ängeln. Och denne. tog till orda 'och" sade till dem som stodo där såsom; hans tjänare: "”Tagen av : honom de orena kläderna”.' Och till. honom själv sade han: ”Se, jag har -ta- git bort ifrån. dig din' missgärning, och man' skall nu kläda:' digi i hög- - tidskläder”, ne "SAK, 34, Vilken skåm: | Översteprästen, ha- de orena kläder, där han stod in- för. rie ängel. Man kunde 'ha väntat bättre av hon som, - le Må Gul så nära, om sn ack! :Vi måste "alla - skäms mas- och slå :ner. ögonen, Särskilt när vi kommer Gud nära, Ty ock- så våra kläder ä är orena, Och även av JO kunde. mån ha vi .. Kanske" an till + ligt: och förunderligt stor: Tagen av honom dee orena. kläderna! .Se, jag har tagit "bort ifrån "dig din i tom.'Ibland slutar även der: grund- ge avvänjningskur med åter- Man; får: visa 'en smula varsam-' »het' och. barmhärtighet .- även - på ,. det "här området: samtidigt som |s man bedriver sin vällovliga och allvarligt befogade medicinska och m ar upplysning, slutar :Vår och man skall | ör dig i. högtidskläder”. , ör envar av.'oss. gäller. d dag: Den store. gr gäller” det I genom sitt Den oh tagit bort din den skall du klädas, Fr ne I Ta 2 RuKansi du järimodigt äda inför Fårrens "skådäde” per" "a Men” Hå BK ee am van >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.