ag med et me + : AA . ; . Fredagen. den, 2 juli”1965 ... . nn KR si ee le OLMS TIDNING. — : - IT fettet LT= Många mord i TT vel vapen pe annons Aktuell - komn mentar "”Opinionen' kring jordbruket det från i dianemna, "försvarade 'sig Den 'c som fram- , urnan med'en folkpartisedel, Här åtminstone" ånte — genomgående med vapen & hand mot. engels- Fhnåbt sina syften, Ett tips till s. k. "männen" och säkrade | Sodede för. allt .många” afrikanska ledare | ställer" sig "dessa till et valvek« - geriomgår 4 dag 'pekar mot "efter | niskt samgående” med högern? Det 2USA:s” förre” president” "John - Fil ÅA Kennedy dödades av en lönnmör-" dates kulor avskjutna: från I ett. - Debatten” kring jordbruksfrå- gora har på. senaste tiden bo- nats med något, vilket är både självklart och önskvärt Det är ejälvklant.: med hänsyn till abb På ett = år: blir: 7.000 amerikaner dödade med skjut- vapen, sonv öppet och ogenerat 2 3 I kan inhandlas gla sota "| firmor. +-Det gäller: r Te- pal Amerika & om mot! bost : | volvrar, automatiska vapen och konsumentundersökanre:, gå 'ut och framtid & ett blodigt ir g fråga .de breda; massorna, wil- och mu kommer någon och förs änka på rätten att ibä- ken uppfattning de” "har, om: vad söker age — fruktansvärt! va Ispetsax de sskrives "i Aftonbladet - och I förskott on så önskas, : : r veglema teore- hand ” vidgade insikter 'om en är dessa röstande som 'har svaret debatten a fordbeuke StockholmosTidningen. + £:,jond= | "För ögonblicket pågår det stora - inköpas tål dot focila Priset av ide ker trå Sullivan-Ja” | värl blematik som å botten är|på hela frågékomplexet, Litar de . tidiga vårmåna bam sina olika| bruksfrå samt widare.-vil- aktioner i Ames att få en "| 10:85 per st - » | gen i New York förbjuder 4, & 1 k, "Som medi av på att len röst på Samling 66 blir inisterv lade Borna ” i apenhandeln . K J vr "4 jördbruksfrågor-| ken uppfå de har om detlget "verkar inte alt wara” någon'' — invånarna, att äga em [Tiens, a wil-|de fattiga ”sjubtiosju” (från I förra ler vöst för den politik, kom de 1. som bagts från. kanslihuset , om det svenska" jordbrukets” presta- lätt. uppgift” De" flesta” amerikaner 'V man nis tycker "det ;är ;självklavt att lagrat :- postordervapen .. tillräckligt årets' världsh 5) de komma att bilda ett långt star- na. Det är önskvärt med hän- syn till att em överdriven de- isationer-— främst Minutemen — ket kräver en pe en verk vill se såsom alternativ till der delse och bevis för a - socialdemokratiska? Litar" de ' på 1 få. bära val om man, vill, jet, I ; . j batt, "sådan den förts från en| tioner. En' sådan undersökning sa Ae ra. vapen, om: m av sen. fören pel Hiten armé, är” en ligen har, PboStorar ve praktiskt! kare påtryckningsblock - än som [vårt partis deklarationer, att Vi del ev regeringspartiets organ, | skulle rätt” upplagd x vara av ycå nator Thoshas Dodd framlagda för- | ristersa "ökulle könna sig som taget ingen lag i frågan, och där ”afro-asiater”" — "med " antiimpe- | inte medverkar till någon höger- rialism ; som" enda” nämmnai slagen;:som . ivrigt stöds: av pnesi- Midas Tran? dent Johnson och förstås helhjär- > Robent Ki d Å Yidela senaten och "befolk- stvå grupper, — för och inte tjänar något annat sybte än att snedvrida och skapa tenden- tiösa uppfattningar kring jorår ibruksnäringen, "När debatten nu 1 någon mån kommit” in i fugnare banor, kan det ”finnäg" anledning , att . något "granska "det som sagts. Av sär- skilt intresse är därvid” alt hela |' ti v "den soc Pray a faktiskt inte stämt in va de ton- är det intet som hindrar en even- tuell massmördare alt gå med en laddad revolver i varje ficka. För- . slag om att ändra eller skärpa la-|: garna eller att införa registtering eller : vapenlicens, möls ögonblick=|. I" en" Vav postörderanniönserna ligen av. kraftiga! protester” från blir man ombedd att skriva under befolkningen. rn å att man har. fyllt 18 år, inte : : s dömd” för brott: av" kriminell PROTESTER. "art "eller" är på flykt undan ' rätt- | "Den genomsnittliga New" York "visan eller : har ” fått en dom som | bort, som sitter tryggt i' sitt lugna t ben rätten att äga skjut-|hem med TV, aircondition och alla fena amatörer om de fick se Mi- ä källare, som är fyllda med ' gramatkastare, 'bazookas, kul: sprutepistoler. .och .till' och med tunga kulsprutor. . av . modernaste typ. Liberala Kuriren (fp). - Dagens Nyheter, orer Lokali: . blir. ingalunda så Cnkelsvårig ':som många människor föreställt cig. 'De' kommer, givetvis med lokala och regionala wariaticner, ati få hands- litligt .stöd för denna politik. Man |1cas med ömtåliga ”avvägningsfrå” förstår de Gaulle,. om. han tror, gor; som kräver en ytterst om- att. Erhards heta, å I sorgsföll och. behovsmässigt kal- oäordeet och JE .vidräkning "med: den : ”ösnygga . Propar agandan: "från: tvissa "rege- I Bonn” som ' Amerikas kölont: a Europa tilltalar icke" de . Gaulle, :loch den. tyska hemmacpinionen | torde. heller inte. vara något på- mot; > vårt SAM ert skräc injagande 5g pro- | cent: av alla mord i USA förövas med” vapen som -köpts per postor- tycke! inte, bekymra. så -mångad. > riheten kan, endast: bevaras get. folk” har tillgång dilt . skjutvapen, skrev. Jen gång” Karl a | Hess, Gol are, ” gångar, som dikterais från jord- bruksdepartemenbet och” andra |. « tegeringsmedlemmar tesp. deras eftersägare inom LO-leden. Att > det: rör sig om eftersä i 'wad gäller. uttalandena från LO- håll (bt. ex. ”metallarbetarchefens jordbruksuttalande) : råder ingen tvekan "om, Detta visar eig bl, a. i fidsföljden. Det var jordbruks-1- ministern. sony startade, tätt följd i av Ulla Lindström och med : spridda instämmanden från and- : ca regering . Det var först därefter och. efter det fli- tiga, uppföljandet i de socialde- anmärkningsvärt. mycket” Vi 'hat' velat citera och: : stryka: vad. som" "sagts i "Värm- lands" Folkblad" som: ett: exem- + Is Ettostöd får. de. av the National jen rikaner. tycks . överväldigande :majjoritet ame- hålla med honom. Rifle"GA som: :har 650.000 medlemmar och |; till". vilken: +11.000 :vapenkiubbar i över hela' USA” är knutna, Ytter- vapen samt att. man är nykterist, inte 4 i eller k I OSVALD VAPEN: När man: ser en sådan nonsen: blankett tänker man 'osökt på wvit- sen om frågeforrmiuläret,' som mn emi- gramter ' till USA: skulle ' fylla i: Har: ni för avsikt att mörda USA: S och läses åv "ungdomarna på sam- mas 'sädt som våra unga läser' Kalle Ankä och Fantomen: ”Gun World” (Vapen-världen) ”Vapen' och am- pel" på "det, "misslyckaiide ” vilket ; kan noteras mär. det; gäller avi sikterna .' med 'den omfattande propagandan «mot. "jordbruket. 1 vi främst Blockholms-Tidningen och" Af- tonbladet, som. fackföreningsle- vi. gärna det oerhörda - värdet i attidet alltjämt finns" em press som”inte ” darna började en wisg” för | alt "stryka mnder det som sägts från vegeringshåll,. ' « Som gagt, regeringspressen; har inte varit. ense, Många av lands- " ortstidningarna, som lever i'en - närmare gemenskap” med "jord "brukarna, och de olika yrkesut- sövarna " ute: i 'periferien, "gick under diskussionens ' hetta "starkt emot de ”befängdheter som? frami« "fördes, Inte minst var kritiken stark — efter ' Ulla” Lindströms framträdande] 'Sowi "exempel på detta kan anföras ett intressant ånlägg i Värmlands Folkblad, vil- ket gjordes å samband” ”nied "det "nysa tatisrådet. ”mang om »lika maträtter: ”Dét är » fåletislot inte” bönderna utän + det är regeringen som bär det : främsta ansvaret för prisutveckt |. lingen i landet, Skall - man "be? höva upplysa statsrådet om det? melsen naturligt då alla ändra priser - går i höjden, men den har” inte "> wesulterat 4 den utjämning av H inkomstiklyftar tinellan + jordbFu- kare och. industriarbetare som statsmakterna — ställt i utsikt”. ”Om statsmakterna — och stats. rådet Lindström — . einellentid hållit sina” utfästelser och fyllt igen klyftan helt 'och hållet, så hade priserna nu mark” ännu högre än de är och då kanske vi inte ns haft råd att äta korv "varje dag”, "> Detta 'är. naturligtvis ' tatt be frakta ' som word. och inte. visor "från en socialdemokratisk tid- — ning. Det visar klant, att "den centraldiri d 2 « tillhöra partiet. I så fall. hade Dn är ” ”att den säger ja "och an allting därför att , det: - ki från wegeringshåll. . som, citerats mr Värmlands, Folk: ;blad'ö är endast ett exempel. 'ra liknande uttalanden från ' sor cialdemokratisk "press | förekom under. den tid "diskusstonen: var 2200 BYGGNADSARBETARE "SÖDRA KALMAR LÄN: : dem" numera är medlem. t cialdemokratiska partiet," omtålar Barometern. z (hj: Då har: själva. inte" "bett "gon; Anformationsskrivelse''' ”eilaldemokratiska : pärtidistriktets är enl annan, . Sc Byggnadsarbetareförbundets' av- delning 68 i Kalmar 'har tidigare: varit kollektivansluten till det so- cialdemokratiska partiet. Nu har ett beslut träffats 'som : Ik |felmannéh? och "Vapen och Jakt” aldirigerad till” den” grad lj kommer. i i personliga" brev. att |: I informeras, om att var. och enrav : behövts, Bakgrunden "till det so- |: s örkap i: än edlemsrekryteringen ip ; et”; ”Rif- im fl: Det vimlar av. entiklar om hör mar 'ekall : handskas med ;va- pen och: så förstås 'annönser om skjutetygen, spaltmetrar med. an- nonser. A för sikten, teleskoputstyrsel, skulder- hylsor, ” måltavlor. ajonekter ko för kth kom- : : händ- - Ja, Hicher-Caroamo"- fiffel, -- som . han "Det var nämligen efter en ”tik- rande annons som den: amerikan- ske: riffelmannen" Lee, H : Osvald per postorder inköpte den Mann- sköt ' presidenten; med, Den ;38' Smith and -: han mödade" patrullpotisen ;Tippet med war också köpt per annons - - Det. händer: fortfarande år - 1965 att folk t. ex. i Texas går ut bland kalktusarna och gör upp ett mel- lanhavande på cowboysätt —-—- och abt : smågrabbar uppfostras med skjutvapen från det de är en tvär- 'Wesson-revolver som [NRA elektriska ”hushållsapparater, tän-' ker ofta må sig själv som om han levde "kvar i de amerikanska pi- önjäråren, När som helst vill hen ]4 drömma, att han' tar ner:sin tro- fasta" gamla” riffel från spishyllan och drar å fält för att jaga india- ner" eller boskapstjuvar eller eng- elsmäny. som vill återerövra hans land, på flykten, Den tidigare omtalade ' organisa- tionen NRA har en: ivåsidesannons i sista mumret av ”Gun World”: För varje ' "borgare" är rättigheten att äga och: begagna skjutvapen ett vitalt intresse, Sedan 1871 har mot obetänt förslag - att avväpna våra borgare genom 'antivapenlagar, : Samma organisation har” också satsat 170.000 kronor på enbant frankering-- av brev med protest: instruktioner still -medbemmarna, Kampen' gäller "alltså även rätten att kunna bli mördare för 59:85. , - Palle Hagmann. Faner 10: 85 och pe inte att t dre, ut säkringen innan Ni...) Och: an- Tr automatiska ch Colt, Smålh "och . Wes- Ington: . :« ; Begränsat » la- ger, "omgående order, ” kontant be= jtalning fed express leverans. ven «i den: amerikanska” grundla- 7 "Folkets srätt att. äga. och | känna sig oklädd; ont hat inte. har revolver: En vissa extremistörgs i vapen, Per |. hand höga, Man: sköt sig till lan- | sammanträffade 'vid en” fest. .|.Vi var ungefär lika gamla. Hans hår var grått, anletsdragen fårade. Livet hade farit hårt fram. med bonom. Han hade. varit med om "hundåren under: och efter första + jbära apen , får: inte inskränkas”).:; världskriget. . Hade varit. på ' nöd- | Ock i: vissa delar av en stat som bjälpsarbete 'i- Norrland. : Svultit, [Texas "skulle" 'en "man fortfarande frusit och" fårit illa hade han gjort. Rakt fram, utan krus, sade han. ut sin mening och så hade han alltid "Stockholm (TT). Ungdongens. -- - "sier. och f: ä bildningen kart och bör - kom- ma. även ahdra sommarlediga ung. domar tillgodo; Intresset för prak- tik är stort bl, .a. blarid dem som studerar vid. ekonomiska gymna- ckskolor, bland muniver- har" "man anledning att sälla frå gån - öm. värdet av ' den 'obligato- friska" prakticka yrk ingen . : sitetsatuderande' o. 8. wv; Praktiken kan ' vara - mycket mwärdefull som erfarenhet- och : merit. inte ininst för": universitetsstuderande ” . med odeciderade ” yrkesplatrer, för hu- etabe :scm . inte 'sik- i grundskola under 'debatt,:, skri-. ver". ; Arbetsmark snadsetyrelsens "betare, d.v.s. även I « att ytterligare 1000 -byggnadsar- | gan "Pl malen - Antalet 1 yrktezor na | pers år, > T i förbundets tre avdelningar på Öland samt avdelningarna i Ny-, bro; ' Vissefjärda," Emriaboda och Torsås från och'med”förra vec- kan är kollektivanslutna' via av- frå att uppgå till < ca 200.000. Detta ; ställer mycket.” stora" krav . delning 68. De sju avd na” skall . nämligen ' enligt... den fastställda organisati JE ynp prosutniva insatser, 1 i Det t' finns al enledning - för a demald: "förenas" med Kal och bilda! en” » storavdelning, ''. I band > hä 1 inf era PROFESSOR FABULERAR | Dagens Nyheter har blivit för- - tjust över ett inlägg av "professor Leif Mutén, som lika lidet som DN gillar att även Sverige bör bidra N " till ' världssvältens . lindrande, skriver Skånska Dare bladet Professor. Mutén »menar att för samma pengar, som det kostar » OSS att producera en given kvan- titet livsmedel till hjälp åt hung- - rande u-länder, vi i stället kan producera ' industrivaror som vi på världsmarknaden kan byta mot åtminstone dubbla, kanske tredufbt Detta är ett effektivt sätt att mätta h e. "Att byta till oss livsmedel" "mot industrivaror är som läget är en form av utsugning. När det är möjligt att producera tillräck- ligt med livsmedel, betyder våra industrivaror intet för de hung- rände, men våra livsmedelsköp a innebär att vi undandrar de sväl- tande mat. "Man kan anta att även uclän- dernas industri om låt oss säga fem decennier är lika effektiv söm vår, Då bör alltså även u- länderna. resonera: eftersom det är mest ekonomiskt att produce- ra industrivaror, så låt oss strun- ta i livsmedelsproduktion, Dét blir konsekvensen' av professor "Muténs resonemang. Kvar' står att jorden inte kan föda alla; och under sådana om- ständigheter är det ett brott mot 'mänskligheten' att skära -rier vår jordbruksproduktion och impor- I. liga 2200 i den nya storavdelningen om att de ”är' socialdemokrater”. Barometern , understryker : med rätta att” det "politiska "medlems brevet . till : : byggnadsarbetarna i i södra Kalmar är en ny påminnel- se om hur orimlig den' politiska Fi ÖRENTA. NATIONERNA HAR, FUNNIT ol in det mest helbjärtade sti de små nationerna, de som: spé- "spelet, och Sverige kan räknas |. till. organisationens stora främ- |. jare, framhåller ”.V ä s t elr- . norrlands Allehanda i samband med 20-årsjubileet:-. Från . svensk sida hår . aldrig |. . funnits någon tvekan om nödvän- digheten ' av .att "FN fungerar. Världen utan FN — ja, den tan- ut. Visst är wvärldsorganisationen en ofullgången 20-åring men vad världen vunnit tack -vare FN. är ” tillräckligt" för att ge klar insikt om att vi inte kan vara FN utan. Det' vore "en "stor 'tragedi "för möjligheter att fortsätta: och vi- och samförstånd. Men FN:s fram- . tid vilar tyvärr inte på de många |- lar biroller , 1. det världspolitiska . ken vill man inte gärna tänka helt " mänskligheten om "inte FN. "ges |: darutveckla sitt arbete för fred I: om- de: feriearbetande . ungdomartria på allvar. Der; uppnustning av Ppraktikförmedlingsverksamheten > Som” fv äger rum 'wvid' länsar- betsnämnderna genom att särskil- 'da avdelningar inrättas 'eller' sär- skilda tjänstemän avdelas för des- sa. arbetsuppgifter konimer - härvid att ha. en stor uppgift att fylla, . främst är avsedd för. att ”tillgo- döse" kraven" på - obligatorisk prak. fir inom bk a den tekniska ute ket mera; erket' att :ta frågan |" > Även.; om” denna 'organisation]| tar på lärarbanan;o. .s. v. Arbetet på "att: ge: arbetsförmedlingarnas expeditioner. - för: ”feriearbetsför- medling en fast organisation "och tillräckliga re: rser ko ör vatt fortgå, a Hförarätredningek och kör- ”tidsutredningen,. som framläggs inom kort, bör. kunna föranleda ett nytänkande när det gäller av- FN-stadgan: "underskrevs å San SKALL MAN KOMMA TILL. > RÄTTA MED INFLATIONEN : måste man skapa balans mellan illgång och” "efterfrågan. 'Det' in- nebär att företagen bör få lätta- ire att skaffa pengar till. rationa- . "liseringar, framhåller. tidningen "Eöretagaren oa Kreditrestriktionerna anses - ju ” Men” som -medel. har de förlorat sin verkan i och 'med att de en- 'idast drabbar den privata sektorn ' inom 7, ivet. Den: offent liga 'sektorn' har expanderat oer- hört under senare år.. Skall man . åstadkomma en balans i fråga om tillgång och efterfrågan så måste :-bromsåtgärderna i första hand » 'sättas in mot den mest expansi- ! : torn. .Men. någon långtidsplane- ring för denna sektor har riksda- ge inte fått ta del av. "Tydligen kommer den offentliz "gå ”sektörn att' få svälla också i och små utan «de"få och stora, > tera livsmedel,” Det är de som "avgör om, FN. skall: bli-vad-man- ac hoppades då: itiönen hamnar i strykklass. ne i framtiden medan den "privata sektorn och den "privata konsumi- åncisoo” den 26 juni «1945, un- |. i. vara , ett medel mot. inflationen. | va sektorn, den offentliga. sek- | - mellan” . trafikanters. ” rättigheter. att "relativt okontrol- -lerat föra . motorfordon. — vårt samhälles . vanligaste” dråpvapen -— och. ” medtrafikanters . skydd; . förslag. om' en "samordnande tra- fikmyndighet är" också att vänta. : Nästa år kommer en' ny vägplan; "den" skall 'väl inte behövå under- - skatta det- framtida trafiktrycket "lika katastrofalt som . den förra, tio år. "gammal, gjorde. Men säkert kommer också den att' präglas av spänningen mellan att en ge- neration träfikplanerar' i alltför kort: :perspektiv och" alltför snålt, samtidigt som .dess tunga 'inves- -teringar "binder framtida gene- -rationer'' vid. föråldrade - trafik- miljöer, där man inte en konsek- vent” tagit "vara på de” forsk- ningsresultat som redan fanns tillgängliga.; Man, vågar åtminsto- ne förutsätta” att vägplanens för- fattare' intimt bekantar sig:med den" tankeväckande "inventering av riksfaktorer och förbättrings- möjligheter som nyligen gjörts av en studiegrupp” vid :stadsbygg- nadsinstitutionen vid Chalmers; "Da gens.N yheter) REFLEXER och REFLEXIONER i gjort, Vilket inte alltid uppskatta- des av arbetskamraterna. En kväll hade kamraterna i arbetslaget gad- tat sig samman för att ge honom stryk, Han klarade sig. 'Slog ned allesamman, åtta stycken, Nästa dags eftermiddag varskodde en av förmännen honom om att. den kom- mande natten skulle han få betalt både för sin' frispråkighet och för kamraternas nederlag kvällen för-. ut. Han gjorde ; vad klokast var: ;.; I ”han tog sin Mats ur, skolan”, han - I rymde fältet;' ' "Det var det bästa jag! kunde ra”, kommenterade han; ”Hade jag inte gjort det, hade det blivit dråp”. Han gick på sjön många år. Var i fara många gånger under krigs- åren, men han klarade sig. Nu är han i. pensionsåldern.' Gammal och sliten,', men: humöret' är. det inget fel på. Raktfram, utan omsvep, sa- de han sin mening om vad som rör sig i. tiden. och hans ord är också av hård va- lör.. Han; virar inte sina ord -i sil- kesdukar,. Som .släggor faller. de: Arbetare, en handens arbetare, har: han 'alltid varit, och "arbetet sätter han 'högt i ära. Han gläder sig' åt att. den kroppsarbetande klassen! har fått det bättre; men han är' inte: belåten med allt i tiden. ., ””Varför,” sade ban med skärpa i : | rösten, ”varför skall: den som skö- ten. sig straffas med större skatte- - uttag? Varför kan Iden som sköter "I sig "och lever ' ordentEgt' inte få 'en rejäl bostad, så han kan: gifta sig och bilda hem? Kommer det en suput med en 'flock barn till ett samhälle, ' då får han genast 'en lägenhet på flera rum och kök. För honom fjäskas det! Det är synd om barnen, heter det. Ja, visst är det det; Familjen behöver och skall ha en ordentlig bostad. Men varför kan inte den skötsammae få samma för- '. | måner? Säg det?” - Då ingen i sällskapet svarar på hans fråga, fortsätter han: ”Det sägs att spritmissbruket är en - sjukdom, Det är :' visst ingen sjukdom. Den som inte börjar dric- ka sprit, blir inte alkoholist. Men börjar jag' "dricka alkoholdrycker, då utsätter jag mig för risken att bli alkobolist, att bli'sjuk. 'Ta bort eländet! Det' sägs att staten tjänar pengar på spriten, 'Ja, nog håvar den in pengar med ena: handen, men den får ge ut mångfaldigt” me- ra med andra handen. Vad tror ni alkoholistvård, fängelser och men- talvård av alkoholslavarna, kostar? Och förlorade arbetstimmar? . Det |få majoritet i förbundsdagen lig- årda är hans. nävar! ett europeiskt toppmöte till stånd är' ett- sätt. att inför valet higna ken mot hans nästan" slaviska följsamhet" i. Washington... ; Nordvästra Skånes . Tidningar, ; Några stridsämnen som drar upp oöverstigliga” - barriärer ' mellan CDU . och socialdemokrater finns knappast på det tyska inrikesfäl- tet och den utrikespolitiska situa- tionen tillåter inte några valman- övrar från något håll. Vall kylerad planering, vilket från den centrala dokaliséringsmyndighetend sida kommer art framtvinga punkt- visa satsningar. Det vore. .överop-' timistiskt tro att lokaliseringsgul- det 'som ett: milt vånregn. får en jämn spridning över och inom al- la: stödområdena, Sundsvalls. Tidning. FIdealiskt — "från bostadsproduk- tionens synpunkt” — vore”om man” jen torde emellertid bli den hår- daste hittills ty socialdemokrater- na känner för första gången se- gervittring. Att de skulle kunna ger" däremot av dagens läge att döma utom möjligheternas ' gräns, - . Handelstidningen. I För dem : som varit med och valarbetat ' ute, på fältet under några valrörelser, har det warit en källa till glädje att konstatera i vilken " "tilltagande utsträckning som <:varvsarbetare,. : chaufförer, servioearbetare m. ff gått till val- livet på hans skuldra lagt”. . Vilsoförd, misslyckad — den rub- riken; det :omdömet, . kan . skrivas över många människors liv. Strängt "taget passar det omdömet in på OSS alla... Mer eller m; "har, vi al- st vilse och. visst finns det vilsen ung- fel?..Vi har alla skuld till de vil- seförda ungdomarnas |: : vilsenhet. Ungdomsåren har sina svåra prob- lem, Det är inte lätt att ta steget från ” barn till vuxen, - Den. första fråga vi bör ställa oss, när det gäl- ler 'de ungas livsföring, är, huruda- na hem de unga haft; vilka och hu- rudana kamrater dé umgåtts med.- Vi kan inte begära, inte förvänta; att de unga skall bli nyktra "och städade, när de dagligen ser spriten åkallas, Vi kan' inte vänta trohet och rena seder av de"ungdomar som -fjämt får' höra och-uppleva. lider-- ligheter, trätor 'och ett hemliv som är en. vrångbild av mänsklig ge? ett starkt. -inflytande på: de, unga. Vem skapar hemandan? Inte' är det barnen, det är vi äldre som-gör det. Vi här ingen rätt att döma :'de|/ ungdomar som brukar sprit, tobak eller ”lever raggarliv”. .Tonåren är svåra år, -Alldeles som unghästen vrenskas, när han skall tämjas,:så stegrar sig många ungdomar, när de skall. börja dra lasset själva. — Att försvara ”raggarnas” många gånger vettlösa handlingar vare oss fjärran. 'I stället må. vi' rannsaka oss själva och allvarligt ställa [a inför frågan: Lever vi äldre så, att vi är goda föredömen för andra och framför allt för de unga vi har i vår omgivning? Inför den frågan måste många av oss gå till botbän- ken.' Syndabekännelse' och förlåtel- se och en ny li sföring är vad i dag behöver. » Visst är för mången talet om synd och omvändelse lika illa tålt i dag som under kristendomens första tid, då talet om korset var en stötesten för judarna och. en dårskap för hedningarna. Dock, den enda säkra vägen till ett verkligt lyckligt och iskt liv för både unga och kostar långt mer än vad spritskat- ten ger”, . Han kommer också” in Spå lev- nadskostnaderna; '. .”Alla säger, att, det är ät "att eva, och. visst är det det. Man sä- ger också att det går inte att spa- ra. Jo, det gör det visst, men alla har inte sinne för att hantera pen- gar. Jag kan inte själv ha pengar, de rinner. genom mina fingrar som genom: ett såll. Min hustru har för- måga att sköta pengar. Jag har ö- verlåtit åt henne att sköta kassan, Hon har alltid pengar undanl äldre är ett liv i Kristi, gemenskap, 'Tio ord brände sig in i mitt sin- ne, då jag var. ung. Tyvärr har jag ofta glömt de ordens uppfordrande maning. Åter och åter har de trätt fram i mitt. minne och varit mig till hiälp och vägledning," ”Gör vad du vill, men gör inte vad du ång- rar” — så lyder de uppfordrande orden. Envar av oss må göra vad hans samvete bjuder, men. vi må minnas, att vårt tal och våra gäri ningar blir exempel. som, kommer att bli till hjälp eller fall'för våra me i kor, inte minst för de att "betala telefon; ljusräkning och hyra och andra ständigt återkom- mande: utgifter -med”. - "Det är. kärnvirke. i den gamle, mannen. med det friska sinnet. Jag lyfter på hatten för honom. Önskar att jag kan få träffa honom någon ; mer gång. : jvi har alla ansvar för dem, Det -är unga. : Vi här det gott i i vårt köra foster- lånd, men det finns skuggsidor. Vi får inte skjuta skulden för skuggsi- 'dorna i dagens samhälle på andra. vi, du” och jag, som bebor Sveriges and, 'av vår gärning beror det, hu- rudant det blir, materiellt, . ideellt ”Dörn ej' strax 'den vilseförda, | stolte broder,'med förakt, '-'- i icke vägde du den börda ee 2 be Di så: mycket om ungdom som kommit I dom. Men är detta enbärt de ungas |-. dyrkas och omhuldas i hemmet och |"! ständigt hör mörkrets". andefurstar I: menskap,. Hemmet, miljön utövar. och andligt, Hur är det med kris- |” . tendomen i vårt land? Är den som lä de bostad n helt utan- för konjunkturpolitiken. I medve- tande om detta gör bostadsbygg- nadsutredriingen sitt bästa för att visa et 'byggnadsindustrin är junkturreglering. Dess vwärre är det omöjligt att inse hur det skulle kunna. gå till att: föra en. .konjunk- - | turpolitik som är värd naninel och ecamtidigt ' helt utelämna "eng när ringsgren” som , svarar för ineriöt hälften ” av upplåningen svenska: kreditmarknaden. Prov wid” Be psykologiska "| forskningsinetitutet har. visat ett en rad" vägmärken, inklusive så-. dena s som ingår de senast "före- vare” "sg de kommer” rebter” eller rykande Kemliga önskan och utskälld; Får han 'inte ' en skopa ovett då och då är han inte myc- ket värd; en stilla död 4 tysthet är det - värsta som 'kan drabba honom.” Hans jobb är att: bråka, att "avslöja, att säga "saker ” och ting på ett annorlunda sätt — ja, till och med vara oförskämd. . ">; Erik Goland i Signalen, ETT ORD PA VÄGEN Herren: går framför eder, och Is- " raels. Gud slutar edert tåg. JES, 52: 12, endeland. Farör och angrepp lu- rar både ' framifrån och bakifrån. Och ändå vandrar Guds' barn: i trygghet. Ty framför dem går Herren själv, och. Israels Gud slu- tar deras tåg. Och mär den Alls] mäktige själv är' väktare; en fiende nå dem, .'. - Samma vandring företar du, Du skall gå ett stycke av vägen i dag. Glöm då inte, att du är i fiende- land. Det lurat faror framför dig, och den onda fienidehären kan falla la dig 3 1 Tyggen. idu iskall ändå : Ty- framför dig går Henren, går först alla fiender till mötes och övervinner dem. Och :balkom dig går :Israels- Gud, Inget av det onda som ligger, bakom dig skall kunna nå dig igen, om du bara håller dig tätt bakom din: Herre. Förvisso kan du wara' trygg, då du har - sådan: vakt; ' Du , vandrar omgiven. av Gud, ov 'Gläg äg då, du: lilla skara, Jakobs, Gud skall dig bevarat För hans wilja' måste alla ' -- (Forts, å sid. 7 fiender mill. jorden. falla, . olämplig som "instrument för kon- ' "att bli- Guds folk är på vandring i Hc : kan ings . gå tryggt. : Han
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.